Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning

Transkript

1 Beslut EPOELY/568/ Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Wolffskavägen 35 PB VASA Referens: Begäran om utlåtande om behovet av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning, LSSAVI/7170/2014 Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning Projekt: Utvidgning av Ari Alhos svinhus för suggor, Kurikka Begäran om prövning av MKB-förfarande Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har med sitt brev, som anlänt , begärt ett beslut av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens (NTM-centralen) i egenskap av MKB-kontaktmyndighet, om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i utvidgningen av Ari Alhos svinproduktionsverksamhet i Kurikka, lag 468/1994 (MKB-lagen). Miljötillståndsansökan var bifogad. Allmän beskrivning av projektet i miljötillståndsansökan Hörande Verksamhetsinriktningen på fastigheten (Klumpunmäki 16:20, fastighetsbeteckning , ägare Alhofarmi Oy) är svinproduktion. På fastigheten finns för tillfället ca 620 suggor och 124 avelssvin (enligt tillståndet får antalet vara 528 suggor och 80 avelssvin). Efter utvidgningen kommer antalet djur att vara 900 suggor och 256 avelssvin. Utvidgningen av verksamheten kommer enligt uppskattning att ske Gödselspridningsarealen har reserverats endast för nuvarande djurantal, men tillräckligt med gödselareal skaffas innan utvidgningen görs. I svinhuset sker gödselhanteringen som slamgödsel. Gårdscentret har två slamgödselbehållare på 2000 m 3 på den västra sidan av djurstallet. En tredje behållare på 1400 m 3 ligger på ca 6 km:s avstånd på ett åkerområde vid Jurvan Järvi. I samband med utvidgningen görs en ca 2000 m 3 behållare i anslutning till gårdscentret på den norra sidan av de nuvarande behållarna. Gödseln sprids på åkrarna i enlighet med miljöskyddsanvisningarna. I samband med svinhuset finns ett uppvärmningssystem med tillhörande bränslelager. För utvidningen tas värme tillvara genom att kyla ner gödseln i schakt. NTM-centralen i Södra Österbotten erbjöd den projektansvarige samt Kurikka stad, Östermark kommun och Närpes stad i egenskap av kommuner i projektets verkningsområde, samkommunen JIK-peruspalveluliikelaitoskuntayhtymä, samkommu- ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde Alvar Aallon katu 8 PL 156, Seinäjoki Korsholmanpuistikko 44 PL 262, Vaasa NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel Alvar Aallon katu 8 PB 156, Seinäjoki Korsholmsesplanaden 44 PB 262, Vasa Torikatu 40 PL 77, Kokkola Torggatan 40 PB 77, Karleby

2 2/9 nen Suupohjan peruspalveluliikelaitoskuntayhtymä, Västkustens miljöenhet och Södra Österbottens landskapsmuseum tillfälle att bli hörda. NTM-centralen i Södra Österbottens ansvarsområde för trafik och infrastruktur, naturskyddsgrupp, grupp för vattentjänster och markanvändningsgrupp erbjöds möjlighet att ge kommentar. Nedan utlåtandena som lämnats in i samband med hörandet i förkortad form: Enligt den projektansvarige kommer djur- och fodertrafiken inte att öka i och med utvidgningen. I djurbilarna ryms även grisarna som utvidgningen producerar och foderbilarna har kapacitet att leverera större partier på en gång. Gödselkörningarna innebär den enda ökningen av trafiken. I dag transporteras ca 330 lass gödsel per år och efter utvidgningen kommer transporterna att vara ca 500 lass per år. Det närmaste djurstallet, som inhyser får, ligger på den norra sidan av fastigheten på ca en kilometers avstånd. Det närmaste stora djurstallet (broilerproduktion) ligger på den nordöstra sidan av fastigheten på ca 2,9 km:s avstånd. I gödselarealernas verkningsområde finns också ett fåtal svin- och nötkreatursgårdar. I förhållande till åkerarealen i Jurvaområdet finns det ganska lite djur i området och därför är samverkan inte så betydande. Utvidgningsprojektet kommer inte att ha någon betydelse för bebyggelsen österut från fastigheten. Med modern teknik försöker man minimera lukten från djurstallet. Samkommunen JIK-peruspalveluliikelaitoskuntayhtymä ansåg att den inte behöver ge utlåtande av miljöhälsoskäl på grund av omfattningen av gårdens tidigare verksamhet och gårdens läge. Miljötjänsterna vid samkommunen Suupohjan peruspalveluliikelaitoskuntayhtymä hade inget behov av att ge utlåtande om projektet. Västkusten miljöenhet såg inget behov av att ge utlåtande i ärendet. NTM-centralen i Södra Österbottens miljöskyddsenhet konstaterade att utvidgningens förläggningplats är såtillvida bra att den uppfyller rekommendationerna för minimiavstånd till grannarna även i krävande förhållanden (rekommendationen är 480 meter). Gödselspridningsarealen ser ut att ligga i svinhusets närområde. Utöver lukt, trafik och andra liknande besvär är det en nackdel att närsalterna koncentreras till området. Å andra sidan har sökanden framfört att det inte finns särskilt mycket husdjurshållning i området i förhållande till åkerarealen, vilket betyder att det sannolikt inte är något problem att gödseln blir kvar i närområdet. I det nuvarande miljötillståndet för svinhuset krävs t.ex. inte att slamschakten kyls ner eller dimbevattningssystem, vilka är metoder enligt bästa tillgängliga teknik för att minska luktolägenheterna. NTM-centralen i Södra Österbottens naturskyddsgrupp konstaterade att enligt de dataregister som är tillgängliga finns i området eller i dess närhet (eller på de objekt där slamgödseln ska spridas ut) inga sådana kända miljövärden som skulle kunna påverka genomföringen av projektet. NTM-centralen i Södra Österbottens grupp för vattentjänster yttrade att slamgödsel, urin och pressvätska, avloppsslam eller andra flytande organiska gödselmedel inte bör användas på de delar av åkerskiftena som ligger i grundvattenområdet. Gödsel och andra organiska gödselmedel kan användas i åkerbruket om åkerspecifika markutredningar eller tillräckliga uppgifter om grundvattenområdet visar att användningen

3 3/9 inte utgör en risk för grundvattnets kvalitet. Även då är spridning av slamgödsel möjlig enbart på området som ligger mellan grundvattenområdets gräns och gränsen till grundvattnets bildningsområde. Det är förbjudet att sprida slamgödsel på grundvattnets bildningsområde. Ansvaret för att tillräckliga markundersökningar görs ligger i första hand på verksamhetsutövaren. Runt brunnarna lämnas alltid en minst meter bred skyddszon, vars bredd fastställs enligt terrängens höjdförhållanden, brunnens konstruktion och jordarten. På åkerskiftet som gränsar till Kyläjoki å bör en minst 100 meter bred skyddszon lämnas till Myötämäen Vesi Oy:s vattentäkt Kankaanpää. Gödsel får inte spridas i skyddszonen. Utlåtande om miljötillståndsansökan bör även begäras av Myötämäen Vesi Oy. Avgörande Motiveringar NTM-centralen i Södra Österbotten beslutar att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 468/1994 inte tillämpas i projektet som gäller utvidgning av Ari Alhos djurstall i Kurikka (bilaga 1). Enligt 4 i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 458/2006) tillämpas ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i projekt och ändringar av projekt, vilka kan ha betydande skadliga miljökonsekvenser. Enligt 4 2 momentet i MKB-lagen tillämpas bedömningsförfarandet vidare i enskilda fall när ett projekt liksom även någon annan avsedd väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt sannolikt föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 momentet i den aktuella lagen. Enligt 6 i MKB-lagen fattar NTM-centralen ett beslut om tillämpning av bedömningsförfarandet på projekt som avses i 4 2 momentet med beaktande av projektets egenskaper, läge och konsekvenserna natur. I underpunkt 1 djurhållning punkt a) i projektförteckningen i 6 i statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006, ändring 359/2011) tilllämpas ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning på svinhus, där man föder upp mer än 3000 svin (vikten över 30 kg/svin) eller 900 suggor. Projektets egenskaper: Enligt 7 i MKB-förordningen ( /713) skall vid prövning av om bedömningsförfarandet skall tillämpas i enskilda fall fästas särskild uppmärksamhet vid projektets egenskaper såsom projektets omfattning, samverkan med andra projekt, utnyttjande av naturresurser, alstrande av avfall, föroreningar och andra störningar samt risken för olyckor. Utvidgningen av verksamheten enligt det nuvarande tillståndet ligger avsevärt under gränsen i MKB-förordningens projektförteckning. Storleken på nuvarande verksamhet och utvidgningen tillsammans överskrider den aktuella gränsen med 256 svin. På basis av granskningen i tabell 1 kommer utvidgningens storlek med avsikt på produktionen av kväve, ammoniak och fosfor att ligga under mängderna som motsvarar gränsen i projektförteckningen. Eftersom utvidgningen förläggs i anslutning till den nuvarande verksamheten, ger utvidgningen upphov till samverkan med den befintliga

4 4/9 verksamheten. I fråga om produktionen av kväve, ammoniak och fosfor ligger kalkylmässigt närsalts- och ammoniakmängderna efter utvidgningen i samma storleksklass som 900 suggor eller 3000 svin enligt gränsen i projektförteckningen, men drygt över hälften av belastningen kommer från verksamheten enligt det nuvarande tillståndet. Samverkan av utvidgningen och verksamheten enligt tillståndet uppkommer således i huvudsak av den befintliga produktionen. Den nya produktionen kommer att förläggas i anslutning till den befintliga verksamheten, vilket betyder att på förhand uppskattat kommer verkningsområdet sannolikt knappast alls att utvidgas från det nuvarande. På basis av uppgifterna som erhållits i hörandet av den projektansvarige är avståndet till andra djurstall minst ca en kilometer, vilket betyder att samverkan inte är sannolik. Tabell 1. Suggor och avelssvin förvandlade till djurenheter samt den årliga närsaltsmängden som djuren producerar. Suggor Avelssvin Djurenheter 1) N kg/a 2) kg NH 3 / djur/år 3) P kg/a 4) Tillstånd Nu Utvidgning Efter utvidgning Projektförteckningens gräns (sugga/svin) / / / / ) Koefficient för sugga med grisar 3,4 och för avelssvin 1 (Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010, bilaga 3) 2) Sugga med grisar 34,0 kg N/a, avelssvin 14,9 kg N/a köttsvin 12,7 kg N/a (Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010, tabell 5) 3) Sugga med grisar 10,3 kg NH 3 /djur/a och köttsvin 3,3 kg NH 3 /djur/a (Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010, tabell 5) 4) Sugga med grisar 8,7 kg P/a, avelssvin 4,0 kg P/a och köttsvin 2,6 kg P/a (Miljöförvaltningens anvisningar 1/2010, bilaga 3) Enligt miljötillståndsansökan sker gödselhanteringen vid svinhuset som slamgödsel. Slambehållarna är övertäckta med styrox för att hindra spridningen av lukt och närsaltssvinn. Vid utvidgningen måste en ny ca 2000 m 3 slambehållare byggas, vilken placeras i anslutning till gårdscentret på den norra sidan av de nuvarande två behållarna. Materialet i slambehållarna och gödselstaden är vattentät stålbetong. Enligt miljötillståndsansökan uppstår 900 m 3 avloppsvatten per år och vattnet avleds i urin/slambehållaren. Djuravfall (38 t/a) förs i kylcontainer till Honkajoki Oy, problemavfall (30 kg), metallavfall (200 kg) och brännbart avfall (500 kg) samt glasavfall (200 kg) lagras i kärl och förs till Botniarosk. I miljötillståndsansökan nämns att riskerna i anslutning till verksamheten är exceptionellt väder då slam inte kan spridas ut på åkern. Man har förberett sig för risken med en extra gödselstad.

5 5/9 Projektets läge: Enligt 7 i MKB-förordningen ( /713) ska vid prövning av om bedömningsförfarandet skall tillämpas i enskilda fall granskas projektets lokalisering, såsom nuvarande markanvändning och naturens känslighet, med särskild uppmärksamhet på bl.a. våtmarker, naturskyddsområden och landskapsvårdsområden samt områden som är klassificerade eller skyddade med stöd av lag. Enligt miljötillståndsansökan förläggs nuvarande verksamhet och utvidgningen till Jurva i Kurikka stad. Verksamheterna kommer inte att förläggas till ett grundvattenområde. Enligt NTM-centralens grupp för vattentjänster ligger dock gödselspridningsåker enligt ansökans bilaga 3A (karta Närvijoki) i Riihiluomankangas grundvattenområde, som är viktigt för vattenanskaffningen, i området mellan grundvattenområdets gräns och gränsen för grundvattenbildningsområdet. Dessutom ligger ett av åkerskiftena (ansökans bilaga 3A, karta Klumpunmäki) alldeles på gränsen till Haapalankangas-Lintuharju grundvattenområde, som är viktigt för vattenanskaffningen, på den norra sidan av grundvattenområdet. Grundvattenområdet ligger på den södra sidan av Kyläjoki å och åkerskiftet på den norra sidan av ån. Myötämäen Vesi Oy:s vattentäkt Kankaanpää ligger på ca 50 meters avstånd från åkerskiftet och sydväst om Kyläjoki å. Grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning i grundvattenområdet är från söder mot norr i riktning mot Kyläjoki å, där även grundvatten faller ut. Tidvis kan strömningsriktningen vara från Kyläjoki å söderut mot Myötämäen Vesi Oy:s vattentäkt (bl.a. åren 2005 och 2011, POVET ). Grundvattenområdena Luokankangas och Hietikko, som är viktiga för vattenanskaffningen, ligger enligt uppskattning ca meter från åkrarna som i ansökan föreslås användas som gödselspridningsarealer. Ett av åkerområdena gränsar till Natura- och naturskyddsområdet Iso Kakkurinneva. Det finns även åkrar i detaljplanerade områden och i tätortsområden. Objekt RKY 1993 Koskimäen raittinäkymä ligger sannolikt utanför åkerområdet som används som spridningsareal. Enligt karttjänsten ser det ut att vara över en kilometer från själva djurstallet till närmaste hänsynskrävande objekt. Enligt miljötillståndsansökan ligger den närmaste grannens bostadshus på lite mer än en halv kilometers avstånd från det nuvarande svinhuset och från den planerade utvidgningen, men runt svinhuset finns enbart skog. Avståndet från djurstallet till närmaste stora väg (Luodontie) skulle vara ca 300 meter och mellan djurstallet och vägen finns skog. Enligt miljötillståndsansökan förebyggs luktolägenheter genom att frånluften blåses ut högt i luften via frånluftskanalerna på taket. Frånluftens maximala mängd är nu ca m 3 /h och efter utvidgningen uppgår den till ca m 3 /h. Det blåser mest från söder, vilket enligt miljötillståndsansökan betyder att eventuell lukt inte sprider sig från svinhuset i nordost sydostlig riktning mot bostadshusen. I utvidgningen kommer man att använda ett gödselnedkylningssystem för att minimera luktolägenheterna och som energikälla. NTM-centralen i Södra Österbottens naturskyddsgrupp konstaterade att enligt de dataregister som är tillgängliga finns i området eller i dess närhet (eller på de objekt där slamgödseln ska spridas ut) inte sådana kända miljövärden som skulle kunna påverka genomföringen av projektet. Konsekvensernas karaktär: Enligt 7 i MKB-förordningen ( /713) skall vid prövning av om bedömningsförfarandet i enskilda fall skall tillämpas i synnerhet granskas konsekvensernas karaktär, såsom verkningsområdets omfattning med be-

6 6/9 aktande av storleken på den befolkning som berörs av konsekvenserna, konsekvensernas omfattning och komplexitet, hur sannolika konsekvenserna är, konsekvensernas varaktighet, upprepning och återhämtningsförmåga. Enligt miljötillståndsansökan sprids gödseln på åkrarna i enlighet med miljöskyddsanvisningarna med en fläckgödslingsanordning i syfte att förhindra luktolägenheter och avdunstning. På basis av gödselarealkartorna som var bifogade till miljötillståndsansökan kommer projektets konsekvenser på grund av åkrarna som används för gödselspridningen att sträcka sig även till Östermark kommuns och Närpes stads områden. Enligt miljötillståndsansökan kommer gödselmängden som ökar i och med utvidgningen inte att öka trafiken i riktning mot bycentrum som ligger på den östra sidan, utan i riktning mot de obebodda åkerområdena väster- och norrut. För gödseltransporterna har man från fastigheten byggt en egen väg till Pitkäkari odlingsväg på den västra och norra sidan av gårdscentrum. Största delen av gödseln från utvidgningen kommer att transporteras via denna väg. Längs odlingsvägen finns ingen bebyggelse. Gödseltransporterna i riktning mot bebyggelsen kommer att vara desamma. Efter utvidgningen förs foder till fastigheten ungefär två gånger per vecka och djurtransporterna är lika många. Enligt NTM-centralens uppskattning är projektets miljökonsekvenser främst lukt och mer trafik. Konsekvenserna kan anses vara typiska för husdjursproduktion och med tanke på djurskyddet kommer konsekvenserna inte att sträcka sig till ett vidsträckt område. Eftersom den nya utvidgningen kommer att förläggas i anslutning till den befintliga verksamheten, kommer luktolägenheterna på förhand uppskattat inte att öka på något betydande sätt. Trafiken ökar en aning, men dock i liten utsträckning i förhållande till nuvarande verksamhet. Miljökonsekvenserna är sannolikt långvariga (projektets livscykel), men reversibla. På basis av miljötillståndsansökan och uppgifterna som erhållits i hörandet orsakar utvidgningsprojektet på förhand uppskattat inga sådana betydande skadliga miljökonsekvenser som måste utredas i ett förfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. I tillståndsskedet är det dock skäl att fästa särskild uppmärksamhet på gödselspridningsåkrarnas läge för att ta hänsyn till förbudet mot förorening av grundvattnet (MiljöskyddsL 17 ) i enlighet med utlåtandet av NTMcentralen i Södra Österbottens grupp för vattentjänster. Skyldighet att vara konsekvensmedveten Trots att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte förutsätts i projektet, gäller för de projektansvariga en skyldighet att vara konsekvensmedveten. Den som ansvarar för något annat projekt än ett sådant som avses i 4 skall, utöver vad som särskilt stadgas, vara tillräckligt medveten om projektets miljökonsekvenser i den omfattning som rimligen kan förutsättas (25 i MKB-lagen). Tillämpade rättsnormer Lag förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006, 1584/2009) 4, 6, 17, 19 och 25 samt statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) och ändringen av förordningen (359/2011) 4, 6, 7 och 8.

7 7/9 Sökande av ändring Kungörelse Den projektansvarige får söka ändring i detta beslut genom besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisningen medföljer beslutet. Besvärsskriften ska tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar från att den projektansvarige har fått beslutet till kännedom. I övrigt får ändrig i detta beslut inte sökas genom besvär. De som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 17 2 mom. kan likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. Beslutet är framlagt till påseende på Kurikka stads (Kärrytie 1, Kurikka), Östermark kommuns (Porvarintie 20 A 4, Östermark) och Närpes stads (Kyrkvägen 2, Närpes) officiella anslagstavlor under 14 dagars tid och elektroniskt på NTM-centralen i Södra Österbottens webbsida på adress > Ärendehantering, tillstånd och miljökonsekvensbedömning > Miljökonsekvensbedömning > MKBbeslut. Välj i menyn Regional information > Södra Österbottens NTM-central. Miljöskyddschef Päivi Kentala Överinspektör Päivi Saari Sändlista Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland mot mottagningsbevis Ari Alho mot mottagningsbevis Kurikka stad/kungörs på officiella anslagstavlan (kopia) Östermark kommun/kungörs på officiella anslagstavlan (kopia) Närpes stad/kungörs på officiella anslagstavlan (kopia) Bilaga: Bilaga 1 Karta av projektplanen Bilaga 2 Besvärsanvisning

8 Bilaga 1 Karta över projektplanen (källa: Ari Alhos miljötillståndsansökan) 8/9

9 9/9 Bilaga 2 Besvärsanvisning BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Den som är missnöjd med detta beslut kan söka ändring i beslutet genom skriftligt besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften skall tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom besvärstiden. Besvärstid Besvärstiden är trettio (30) dagar från att beslutet har delgivits. När besvärstiden räknas ut skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden infaller på en helgdag, en lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, omfattar besvärstiden ännu följande vardag. Dagen för delgivningen framgår av delgivnings- eller mottagningsbeviset. I besvärsskriften skall anges - ändringssökandens namn och hemkommun - det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas och de grunder på vilka ändring yrkas - postadress och telefonnummer under vilka meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvärsskriften, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks - intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat - ombudets fullmakt, samt - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte tidigare har tillställts myndigheten Inlämnande av besvärsskrift Besvärsskriften kan inlämnas personligen eller genom ombud. Den kan också på avsändarens ansvar sändas per post, genom bud eller per e-post. Om besvärsskriften postas skall detta ske i så god tid att den är framme senast den sista besvärsdagen innan besvärsmyndigheten stänger. Registratorskontoret vid Vasa förvaltningsdomstol har öppet vardagar kl Vasa förvaltningsdomstols postadress: PB 204, Vasa besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, Vasa telefon: fax: e-postadress: vaasa.hao@oikeus.fi Rättegångsavgift För behandlingen i förvaltningsdomstolen uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift på 97 euro. I 7 i lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer stadgas skilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.