Den projektansvarige. Vaskiluodon Voima Oy, Vasa. Beskrivning av projektet

Transkript

1 BESLUT Dnr EPOELY/651/07.00/ Vaskiluodon Voima Oy Mauri Blomberg Frilundsvägen VASA Den projektansvarige Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i samband med byggande av Vaskiluodon Voima Oy:s bioterminalområde av kraftverksaska och krossning av energived och energigröda på bioterminalområdet i Korsholm Vaskiluodon Voima Oy, Vasa Beskrivning av projektet Vaskiluodon Voima Oy har inlett planeringen av ett bioterminalområde på fastigheterna 5:7 och 4:30 i Tölby i Korsholms kommun. Projektområdet är 6,6 ha och i bioterminalområdets fältkonstruktioner kommer man att använda max ton bottenaska, ton flygaska och eventuellt ton industrigips (ALT3) eller ton betongkross (ALT1) beroende på vilken konstruktion man väljer. I byggarbetet kommer man i första hand att återvinna kraftverksaska från Vaskiluodon Voimas stenkolskraftverk. Aska och industrigips från PVO-Lämpövoima Oy:s stenkolskraftverk i Kristinestad används endast i undantagsfall om byggarbetet förlöper så snabbt att det behövs. Askan från kraftverken i Vasa och Kristinestad överensstämmer med förordningen om återvinning av vissa avfall i markbyggnad (591/2006). Inkurant kraftverksgips som används som stabiliseringsämne anses också vara ett bindemedel som överensstämmer med samma förordning. Bioterminalens bottenkonstruktion väljs allteftersom planeringen avancerar och planerna kommer att skickas för godkännande till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (senare ELY-centralen). Området kommer att byggas etappvis under åren I byggalternativen framförs en variationsbredd för vissa konstruktionsskikt och mängden avfall som återvinns har beräknats med antagandet att hela området byggs i ett skikt till maximal tjocklek. Området jämnas ut genom att bygga ett delande skikt (flygaska) till ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde Alvar Aallon katu 8 PL 156, Seinäjoki Korsholmanpuistikko 44 PL 262, Vaasa NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel Alvar Aallon katu 8 Korsholmsesplanaden 44 PB 156, Seinäjoki PB 262, Vasa Torikatu 40 PL 77, Kokkola Torggatan 40 PB 77, Karleby

2 planerad höjd, vilket betyder att skiktets tjocklek kommer att variera i verkligheten. Askmängderna som uppges i projektplanen kommer inte att överskridas i något av alternativen. Området kommer att asfalteras så snabbt som möjligt efter att det har blivit färdigt. Området omfattar terminalfunktioner samt lagrings- och hanteringsområden som är avsedda för entreprenörerna. På bioterminalområdet kommer man enligt projektplanen att hantera energived, såsom hyggesavfall, stubbar, stammar, massaved och småträd. Energigrödan som hanteras på området består av rörflen och halm. Mängden som lagras uppgår till högst m 3 per år och lagringstiden för träpartierna är högst ca ett år. Krossningen är s.k. mobil krossning eller flisning och enligt uppskattning kommer man att krossa material högst 220 dagar per år. Kross- och flismaterialet transporteras genast bort i långtradare eller lagras i högar, varifrån det flyttas med hjullastare till långtradare. Trafiken till området kommer i sin helhet att ske via riksväg 8, till vilken området får en egen anslutning (anslutningstillstånd 1367/2010/EPO/2). När området byggs ( ) kommer trafiken med tunga fordon till området att uppgå till ca körprestationer/byggperiod. Under egentlig drift (lagring och krossning) kommer trafikmängden att uppgå till ca körprestationer per dag inklusive transporter av krossvaror från närlandskapen och transport av flis till Vasklot. I projektplanen uppskattas att trafikökningen under pågående bygge eller drift inte kommer att vara betydande i förhållande till de nuvarande trafikmängderna på riksväg 8. Transporterna från bioterminalområdet till förbränning omfattas av miljötillståndet för Vaskiluodon Voima Oy:s gasningsanläggning i Vasa (ESAVI/39/04.08/2010). Handläggning av ärendet och hörande Begäran om prövning av huruvida ett MKB-förfarande ska tillämpas har kommit till ELY-centralen för handläggning Bifogat till begäran om prövning har kontaktmyndigheten fått ett protokollsutdrag från kommunstyrelsen i Korsholm, i vilket utöver kommunstyrelsens utlåtande även finns ett utlåtande om projektets miljötillståndsansökan från kommunens miljösektion samt planläggnings- och kommunplaneringssektion. ELYcentralen har dessutom begärt ställningstaganden av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens ansvarsområde för trafik och infrastruktur samt Österbottens förbund. Den projektansvarige har framfört ett skriftligt ställningstagande i sin begäran om prövning av behovet av MKBförfarande och i efterskott skickat in preciseringar till projektplanen och utredningarna. I anslutning till prövningen av huruvida ett MKB-förfarande ska tillämpas har ett diskussionsmöte hållits , i vilket deltog representanter för Österbottens förbund, Ramboll Oy och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. 2/11

3 Vaskiluodon Voima Oy anser att projektet inte orsakar så betydande miljökonsekvenser att ett MKB-förfarande i någon form skulle vara nödvändigt. I det inledande skedet av projektplaneringen har företaget kartlagt flera alternativ för placering av bioterminalen. Urvalskriterierna har i synnerhet varit att avståndet till bebyggelsen ska vara så stort som möjligt och att det ska finnas möjlighet till väganslutning och optimering av transportsträckorna. Området i Tölby, Korsholm, kvalificerade sig till projektområde, eftersom det finns lite bebyggelse i närheten, läget är logistiskt bra och väganslutningen är genomförbar. Projektplaneringen syftar till att minimera olägenheterna för den närliggande bebyggelsen med hjälp av tekniska lösningar. I sitt utlåtande uppskattade kommunstyrelsen i Korsholm att projektet har betydande miljökonsekvenser och fordrar ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning. Enligt kommunstyrelsen bör bedömningen även omfatta totallogistiken för biomassatransporterna till Vasklot. Enligt kommunstyrelsen motsvarar krossningsverksamheten som har planerats i samband med lagringen av biobränsle till sin omfattning industriell verksamhet. Verksamheten medför bullerolägenheter för invånarna 220 dagar om året och den kan också medföra risk för förorening av marken och grundvattnet i närområdet. Valet av plats för verksamheten kan därmed inte anses lämplig med tanke på områdets nuvarande och framtida användningsändamål. Kommunstyrelsen anser också att det saknas planläggningsmässiga förutsättningar och grunder för att placera verksamheten i området. I utlåtandet konstateras att mängden industriavfall är ansenlig och kommunstyrelsen ifrågasätter att dessa mängder verkligen behövs för att skapa en grund för ett litet deponiområde och anser vidare att sådana mängder industriell aska och gips bör deponeras på områden avsedda för avfall. I utlåtandet konstateras att trafikmängderna kommer att öka avsevärt både i bygg- och driftskedet. Det finns ingen naturlig förbindelseväg från området till Vasklot, vilket betyder att transporterna kommer att ske längs motorvägen genom Vasa centrum. Enligt kommunstyrelsen är det nödvändigt med en helhetsplan för logistiken och den bör utarbetas i samband med att Österbottens förbund bereder etapplan III. I sitt utlåtande konstaterar Korsholms kommuns planläggnings- och kommunplaneringssektion att det inte finns godkända detaljplaner inom det ansökta hanteringsområdet och att byggande av bioterminalområdet inte kommer att försvåra uppgörandet av detaljplan. I utlåtandet nämns dessutom att lagring av bottenaska, flygaska och industrigips från torv- och stenkolskraftverk däremot har karaktären av avstjälpningsplatsverksamhet, varför det krävs ytterligare tilläggsutredningar och tillstånd. Miljösektionen i Korsholms kommun förordar ansökan om miljötillstånd för projektet med följande påpekanden: Användningen av aska får inte orsaka dammproblem i näromgivningen. Trämaterial får inte lagras så länge att 3/11

4 skadeinsekter kan föröka sig i det. För att minska bullerproblem vid de närmaste bostadshusen bör krossat trämaterial lagras så att det minskar bullret som bebyggelsen utsätts för. Alternativt byggs bullerstaket kring krossningsområdet och vid behov begränsas krossningsverksamheten nattetid. Användningen av aska i bottenkonstruktionen bör minst uppfylla kraven i statsrådets förordning 591/2006 om återvinning av vissa avfall i markbyggnad. Miljösektionen påpekar dessutom att det saknas en del bostadshus i kartmaterialet och konstaterar att det på grund av verksamhetens omfattning finns risk för att verksamheten orsakar mer eller mindre konstant buller för invånarna i området. I egenskap av tillsynsmyndighet har Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten gett utlåtande om ansökan om miljötillstånd för projektet , i vilket beviljande av miljötillstånd förordas och konstateras bl.a. att askan och gipset kan återvinnas i konstruktionerna om områdena asfalteras med asfalt, vars hålrum är mindre än 5 %. Tillsynsmyndigheten anser inte att det är nödvändigt med särskild avloppsvattenkontroll. I utlåtandet påpekas att det inte framgår av planerna hur långt askan ligger från grundvattnet. Från den nedre ytan av askskiktet måste det vara minst 60 cm till täckdikets botten. Av planen framgår inte heller avledandet av yt- och snösmältvatten från lagringsområdet för biobränsle. Tillsynsmyndigheten påminner om att diket längs riksväg 8 är till för att dränera vägen, varför ytvattnet som uppstår på området bör ledas vidare längs andra rutter. Avledandet av ytvattnet får inte medföra vattendränkningsskador i skogs- eller åkermarken. Enligt utlåtandet kan verksamheten orsaka utsläpp av fastsubstanser och närsalter som rinner med ytvattnet ut i dikesnätet som ligger nedanför. Med beaktande av det närmaste bostadshusets läge anser tillsynsmyndigheten att verksamheten med största sannolikhet orsakar sådan buller- och dammolägenhet i miljön som överskrider gränsvärdena enligt 28 i miljöskyddslagen. Därmed borde man begränsa den dagliga krossningstiden så att verksamheten bedrivs mellan kl. 7 och 20. I tillståndet för anslutning till riksväg 8 som beviljats av ELY-centralens ansvarsområde för trafik och infrastruktur har det uppskattats att utrymmet för svängfilen är tillräckligt med avsikt på de trafikmängder som har framförts. Ansvarsområdet för trafik och infrastruktur har inget annat att anmärka i fråga om trafiken. I förhandlingarna och i sitt utlåtande har Österbottens förbund framfört beteckningarna i den fastställda landskapsplanen för Österbotten, etapplandskapsplanerna som är under beredning, trafiksystemplanen för landskapet Österbotten och andra regionala projektplaner som förbundet känner till och som påverkar projektområdet i Tölby antingen direkt eller indirekt. Österbottens förbund anser att ett MKB-förfarande inte behöver tillämpas i projektet. Projektet överensstämmer med den fastställda 4/11

5 landskapsplanen och verkställer landskapet Österbottens mål att vara energisjälvförsörjande år ELY-CENTRALENS ANSVARSOMRÅDE FÖR MILJÖ OCH NATURRESURSERS AVGÖRANDE Motivering Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten beslutar att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte tillämpas i detta projekt, eftersom det på basis av projektets omfattning, egenskaper, läge eller konsekvensernas karaktär sannolikt inte uppkommer sådana betydande skadliga miljökonsekvenser som till omfattningen kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 momentet i MKB-lagen. I punkt 11) i projektförteckningen som finns i 6 i MKB-förordningen (713/2006) uppräknas de avfallshanteringsprojekt som alltid fordrar ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning. I det aktuella projektet kommer man att återvinna bottenaska, flygaska och eventuellt industrigips i bioterminalområdets fältkonstruktioner. Askan och gipset ersätter annat byggmaterial, varvid det är frågan om att återvinna avfall och inte om en avstjälpningsplats eller avfallsbehandlingsanläggning som avses i MKBförordningens projektförteckning. Användningen av returmaterialet bör således dimensioneras enligt konstruktionens behov av massa och på det sätt som de tekniska egenskaperna kräver. Konstruktionen får inte överdimensioneras i förhållande till behovet och tillgången på aska eller annat returmaterial får inte oskäligt förlänga byggtidtabellen. Förutsättningen är också att askan inte lagras på området, utan att material som förs till platsen används direkt i byggarbetet. Lagring och krossning av energived och energigröda upptas inte i projektförteckningen i MKB-förordningens 6. Då tillämpas inte ett MKBförfarande på projekthelheten (byggande av bioterminalen och egentlig drift) direkt på basis av projektförteckningen i MKB-förordningen. Enligt 4 2 momentet i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen) tillämpas bedömningsförfarandet vidare i enskilda fall när ett projekt liksom även någon annan avsedd väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt sannolikt föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i MKB-förordningen. Vid bedömning av konsekvensernas betydelse i enskilda fall beaktas dessutom projektets egenskaper och lokalisering samt konsekvensernas karaktär. Enligt 6 i MKB-lagen fattar ELY-centralen beslut om tillämpning av MKB-förfarande i enskilda fall. 5/11

6 6/11 Nuvarande markanvändning i området I den fastställda landskapplanen ligger projektområdet innanför zonen för stadsutveckling. Beteckningen anvisar Vasaregionens område för enhetlig samhällsstruktur, som utgör landskapscentrets kärnområde. I området finns behov av att kommunerna samarbetar med att planera områdesanvändningen och förena olika projekt. Området ligger också i zonen för växelverkan mellan stad och landsbygd. Denna beteckning anvisar en zon i anslutning till stadsregionen, med vilken man i synnerhet utvecklar näringsverksamhet, distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan staden, goda trafikförbindelser och landsbygden. Öster om projektområdet går en riktgivande friluftsled från Rajavuori i Laihela till Söderfjärden. I närheten av projektområdet finns inga Naturaområden eller andra skyddsområden. De närmaste skyddsobjekten är Furubackens Naturaområde (FI ) och i samband med detta ett område för skydd av gamla skogar som ligger på 1-1,5 km:s avstånd på den sydöstra och södra sidan av projektområdet. Det planerade projektet är inte förlagt till omedelbar närhet av grundvattenområden som är lämpliga för vattenanskaffning. De närmaste grundvattenområdena är Mössintönkkä och Rismarken, som båda är viktiga grundvattenområden för vattenanskaffningen (klass I). Grundvattenområdet Mössintönkä ligger som närmast på ca meters avstånd och Rismarkens grundvattenområde på ca meters avstånd från det planerade projektområdet. Flygplatsens 55 db:s flygbullerområde sträcker sig till knappt en kilometer från projektområdet. I den fastställda landskapsplanen har inga områdesreserveringar anvisats för markanvändning i projektområdet. I etapplandskapsplan I, som behandlar lokaliseringen av kommersiell service, har man i Vikby, på ca tre kilometers avstånd från projektområdet, anvisat utrymme för utrymmeskrävande handel. Etapplandskapsplan 2 behandlar förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten. Målet är att landskapet Österbotten ska vara självförsörjande i fråga om energiproduktion år När målstatus uppnåtts produceras hälften av energin med vindkraft, en tredjedel med bioenergi och resten med kommunalt avfall, geotermisk värme, solenergi och övriga förnybara energikällor. Projektet verkställer dessa mål. I planutkastet ligger de närmaste områdena som har anvisats för vindkraftverk på km:s avstånd från projektområdet. I den fastställda landskapsplanen har en ny hamnväg anvisats med beteckningen för förbindelsebehov och Helsingby-Vassor har märkts ut som den riktgivande vägsträckningen. Tillsammans med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har Österbottens förbund startat upp utarbetningen av en trafiksystemplan för landskapet Österbotten, och i denna plan ingår bl.a. den nya hamnvägen. En förutredning har gjorts upp om den

7 nya hamnvägen. Om vägen byggs minskar den trafiken mellan bioterminalområdet och Vaskiluodon Voimas kraftverk via Vasa centrum. Om den nya förbindelsen Helsingby-Vassor byggs ut betjänar också den de tunga transporterna med energived från olika håll i landskapet till bioterminalområdet. Längs Strandvägen för området mellan riksväg 8 och Strandvägen har det gjorts upp en plan för ett regionalt hästsportcenter. Hästsportcentret kommer att ligga på ca tre kilometers avstånd från projektområdet, varför bullret som krossning av bioenergi orsakar sannolikt inte kommer att påverka verksamheten vid hästsportcentret. Projektområdet är inte detaljplanerat. En del av området ligger innanför gränserna för delgeneralplanen för Tölby-Vikby och i planen har området fått beteckningen skogsbruksdominerat område (M-2). I sitt utlåtande konstaterar Korsholms kommuns planläggnings- och kommunplaneringssektion att byggande av behandlingsområdet inte försvårar uppgörande av delgeneralplanen. Sex fastigheter är rågrannar till projektområdet och på 250 meters radie finns sexton fastigheter. Det närmaste bostadshuset ligger ca 480 meter från lagringsområdet österut. Mellan lagringsområdet och riksväg 8 lämnas ett ca 50 meter brett skogsområde. Projekthelhetens viktigaste miljökonsekvenser Om byggande av bioterminalområdet uppfyller alla villkor som förutsätts i statsrådets förordning om markbyggande (591/2006), orsakar byggandet sannolikt inga betydande konsekvenser i den omgivande naturen. Därmed bör man säkerställa att aska eller halvfärdiga konstruktioner inte ligger utan övertäckning någon längre tid. Enligt projektplanen uppstår inget avfall i verksamheten, men i byggskedet kan behandlingen av aska orsaka lokal damning. Enligt den projektansvarige kan man förebygga att kraftverksaskan dammar genom att i askan tillföra en optimal mängd vatten med tanke på att askan ska komprimeras. Det komprimerade askskiktet täcks över med krossmaterial. På bioterminalområdet är krossanläggningen den huvudsakliga bullerkällan. Utöver krossanläggningen orsakar även grävmaskinen och hjullastaren samt långtradartrafiken (ca 4 fordon per timme) buller. En bullermodell har gjorts upp för projektet med olika typer av krossanläggningar. Enligt slutledningarna i modellerna kan man utan bullerstaket uppnå en bullernivå i omgivningen runt bioterminalen som med hänsyn till den årliga drifttiden uppenbart understiger 55 db:s medelljudnivå dagtid vid den närmaste bostadsfastigheten genom att undvika använda den mest bulleralstrande anläggningen. På gårdsområdet till fastigheten som utsätts för det mesta bullret är ljudnivån till stor del under 50 db:s medelljudnivå dagtid. På grund av de långa avstånden och den jämna 7/11

8 terrängen har de närmaste bostadsfastigheterna ingen nytta av bullerstaketen. Största delen av tiden (220 dagar per år) kommer en krossanläggning eller en flismaskin att vara i drift. På basis av bullermodellen framför den projektansvarige att det byggs en 7 meter hög buller/skyddsvall av områdets ytjord, vilken hindrar att dammet sprids. Krossningen kommer att utföras med en anordning som är utrustad med ljuddämpare eller som har tillräckligt låg utgångsbullernivå så att medelljudnivån 55 db dagtid underskrids. I egenskap av tillsynsmyndighet har ELY-centralen i sitt utlåtande med anledning av ansökan om miljötillstånd konstaterat att lagring av aska, stabilisering av askan och krossning av biobränsle kan orsaka utsläpp av fastsubstanser och närsalter som rinner ut med ytvattnet i dikesnätet som ligger nedanför. I utlåtandet föreslogs att byggplanen för området kompletteras i fråga om uppsamling, behandling och vidare avledning av ytvattnet. Den projektansvarige har preciserat dräneringsplanen med en plankarta över hur ytvattnet ska avledas ( ) och med en uppdaterad plankarta ( ), av vilken framgår bl.a. dräneringen och bullervallens placering samt dess höjd. Innan byggarbetet inleds kommer grundvattenytans nivå i området att kartläggas. Områden där grundvattnet kan nå askskikten kommer att täckdikas så att grundvattnet inte kan nå dem. Projektplanen omfattar alternativa konstruktioner i fråga om material som används när terminalområdet byggs, men enligt den projektansvarige är det inte teknisk-ekonomiskt möjligt att genomföra olika alternativ t.ex. i fråga om bioterminalens läge eller transportsträckorna. Under bioterminalområdets byggperioder kommer de tunga trafikmängderna att uppgå till ca 3000 körprestationer per byggperiod. Trafikmängden under den egentliga verksamheten (lagring och krossning) kommer att bli ca körprestationer per dag inklusive transport av material till och från området. I projektplanen uppskattas att ökningen av trafikmängderna under pågående bygge eller drift inte kommer att vara betydande i förhållande till de nuvarande trafikmängderna längs riksväg 8. Uppskattningen kan anses vara behörig. I den fortsatta planeringen av projektet bör man dock ta hänsyn till olägenheterna som trafikökningen orsakar för bebyggelsen nära bioterminalområdet genom att vid behov begränsa lastnings- och transporttidpunkterna. Mellan lagringsområdet och riksväg 8 lämnas ett ca 50 meter brett skogsområde som minskar projektets konsekvenser för landskapet. 8/11

9 9/11 Sammandrag Tillämpade lagrum Sökande av ändring Ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning bör inte tillämpas i Vaskiluodon Voima Oy:s projekt för ett bioterminalområde, eftersom det sannolikt inte orsakar sådana betydande skadliga miljökonsekvenser som till omfattningen kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 momentet i MKB-lagen. När projektet genomförs bör man dock följa den allmänna skyldigheten att vara konsekvensmedveten enligt 25 i MKB-lagen, varvid den projektansvarige också i fråga om andra projekt än projekt som omfattas av MKB-förfarandet bör vara tillräckligt medveten om projektets miljökonsekvenser i den utsträckning som rimligen kan förutsättas. I samband med den fortsatta planeringen av projektet bör man i synnerhet ta hänsyn till buller- och dammkonsekvenserna som den närliggande bebyggelsen utsätts för såsom även tillräckliga åtgärder för att lindra konsekvenserna. I den fortsatta planeringen av projektet bör man även fästa uppmärksamhet på riskhantering (driftstörningar, störtregn, brandrisk osv.). Lag om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, 267/1999, 458/2006) 4, 6, 19 Förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) 4, 6, 7 Den projektansvarige får söka ändring i detta beslut genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften ska skickas till Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar från att den projektansvarige har fått meddelande om beslutet. Besvärsanvisningen medföljer beslutet. I övrigt får ändring i detta beslut inte sökas särskilt genom besvär. De som avses i 17 2 mom. får likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. (19 3 momentet i MKB-lagen). Miljörådet Överinspektör PERTTI SEVOLA Pertti Sevola MARTTA YLILAURI Martta Ylilauri

10 10/11 Avgift Ingen avgift uppbärs för beslutet Meddelande om beslutet Beslutet Den projektansvarige Vaskiluodon Voima Oy, mot mottagningsbevis Kopia av beslutet Korsholms kommun Österbottens förbund Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, trafik och infrastruktur Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, miljötillstånd Beslutet är framlagt till påseende Kungörelsen och beslutet är framlagt till påseende under 14 dagars tid på anslagstavlan i Korsholms kommun och elektroniskt på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens ansvarsområde för miljö och naturresursers webbsidor > MKB-beslut BILAGA Besvärsanvisning

11 11/11 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Den som är missnöjd med detta beslut kan söka ändring i beslutet genom skriftligt besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften skall tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom besvärstiden. Besvärstid Besvärstiden är trettio (30) dagar från att beslutet har delgivits. När besvärstiden räknas ut skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden infaller på en helgdag, en lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, omfattar besvärstiden ännu följande vardag. Dagen för delgivningen framgår av delgivnings- eller mottagningsbeviset. I besvärsskriften skall anges - ändringssökandens namn och hemkommun - det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas och de grunder på vilka ändring yrkas - postadress och telefonnummer under vilka meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvärsskriften, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks - intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat - ombudets fullmakt, samt - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte tidigare har tillställts myndigheten Inlämnande av besvärsskrift Besvärsskriften kan inlämnas personligen eller genom ombud. Den kan också på avsändarens ansvar sändas per post, genom bud eller per e-post. Om besvärsskriften postas skall detta ske i så god tid att den är framme senast den sista besvärsdagen innan besvärsmyndigheten stänger. Registratorskontoret vid Vasa förvaltningsdomstol har öppet vardagar kl Vasa förvaltningsdomstols postadress: PB 204, Vasa besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, Vasa telefon: fax: e-postadress: vaasa.hao@oikeus.fi Rättegångsavgift För behandlingen i förvaltningsdomstolen uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift på 90 euro. I 7 i lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer stadgas skilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.