INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 Förslag

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Långskogen, Pedersöre Stormossen, Pedersöre Långmossen, Nykarleby Björkbacken, Nykarleby Monäs, Nykarleby Gunilack, Nykarleby och Vörå Söderskogen, Vörå Bobacken, Korsholm Torkkola, Vasa Naarajoki, Storkyro Kattiharju, Storkyro och Laihela Rajavuori, Laihela Sidlandet, Malax Molpe, Korsnäs och Malax Flatbergen, Malax Taali, Malax , Poikel Korsnäs Pilkbacken, Närpes Blaxnäs, Närpes Norrskogen-Hedet, Närpes Bredåsen, Närpes Långmarken, Närpes och Kristinestad Gillermossen, Närpes och Kristinestad Peninkylä, Kristinestad Kullen, Kristinestad Ömossa Norrviken, Kristinestad Lakiakangas, Kristinestad Arstu, Kristinestad Västervik, Kristinestad

4 2 1 Långskogen, Pedersöre Området ligger i ett skogsområde öster om Österbottenbanan i norra delen av Pedersöre kommun cirka sex kilometer från kommuncentrum. Områdets areal är 5,3 km 2 och den årliga medelvinden i området är 6,2 m/s. På området kan cirka kraftverk placeras. (På objektkorten är Långskogen nr 3) Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Vindkraftsområdet ligger i ett skogsområde mellan Österbottenbanan, kommungränsen och regionvägen utanför tätortsstrukturen. Eftersom vindkraftsområdet ligger utanför tätortsstrukturen påverkar det inte samhällenas funktionalitet. Områdets funktionella karaktär förändras, men den främsta markanvändningen i vindkraftsområdet förblir ändå skogsbruk. Elöverföringsledningar (110 kv öster om området och 400 kv på västra sidan) ligger på måttligt avstånd från vindkraftsområdet. Avståndet från området till närmaste elstation är cirka 5 km. Närmaste tätort Kållby ligger cirka två kilometer från områdets södra kant. I vindkraftsområdet finns inga bostadsbyggnader som används för fast bosättning. Inom mindre än två kilometer från vindkraftsområdet finns dock i viss mån fast bosättning, men endast få fritidsbostäder (5 bostäder). De hus som finns närmast vindkraftsområdet finns på knappt en kilometers avstånd. Området gränsar i sydost till ett rekreationsområde (Arbetsplatsberget) och till en riktgivande friluftsled. Om ett vindkraftsområde anläggs kommer det inte att påverka möjligheterna att utnyttja rekreationsområdet vid Arbetsplatsberget, eftersom rekreationsområdet är avgränsat utanför vindkraftsområdet liksom också den riktgivande friluftsleden.

5 3 Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten Medan byggarbetet pågår kommer trafikmängderna på områdets vägar att öka betydligt. Områdets läge är dock gynnsamt i förhållande till riksväg 8 och regionvägen samt Jakobstads hamn. Enligt utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter uppkommer inga betydande behov av ändringar i vägnätet. Långskogsområdet ligger öster om Österbottenbanan, så för att komma dit måste man köra via stamväg 68. Viadukten över järnvägen i Kållby begränsar transporter av 10-axlade fordonskombinationer. Då vindkraftsområdet byggs går det att utnyttja det befintliga huvudvägnätet samt områdets interna nät av skogsvägar. Regionväg 747 ligger på ungefär en och en halv kilometers avstånd från området. Vindkraftsområdet kan anslutas till regionvägen men inte till riksväg 8, eftersom Österbottenbanan utgör ett hinder. Trafiken påverkas obetydligt av driften på vindkraftsområdet, det är främst fråga om servicebesök. Konsekvenser för flygtrafiken och flygsäkerheten Karleby-Jakobstad flygplats ligger nordost om området i Långskogen cirka 8 kilometer från området. Långskogens vindkraftsområde ligger inom ett i Finavias geodatamaterial anvisat närområde för flygfält (AGA), vilket innebär att flygsäkerhetsbestämmelserna kan begränsa kraftverkens maximihöjd, åtminstone på de högsta platserna i området. Vindkraftverkens inverkan på flygtrafikens smidighet och flygsäkerheten utreds i ett förfarande för flyghindertillstånd. Konsekvenser för regionalekonomin och näringarna Vindkraftsparkerna är stora byggprojekt som påverkar regionalekonomin bland annat via sysselsättande effekt och skatteinkomster. Pedersöre kommun får skatteinkomster av projektet och vindkraftsområdets markägare får arrendeinkomster. På så sätt har vindkraftsområdet en direkt positiv inverkan på kommunoch lokalekonomin. Kommunens image påverkas också i positiv riktning av att vindkraftsparkerna byggs. Långskogen ligger främst på skogsbruksområde. Att skogsområden anvisas som lämpliga för vindkraftsbyggande har ingen påtaglig inverkan på användningen av områdena för skogsbruk. Då området anläggs måste man sannolikt förstärka och delvis bredda skogsvägarna, vilket kan anses påverka skogsbrukets verksamhetsbetingelser i positiv riktning. Konsekvenser för klimatet och energiekonomin Målet för främjandet av vindkraftsproduktionen är att ersätta el som produceras med fossila energikällor och på så sätt minska energiproduktionens skadliga inverkan på klimatet. Om området i Långskogen förverkligas har det en positiv inverkan på klimatet. Områdets teknisk-ekonomiska gynnsamhet (årlig medelvind 6,2 m/s, en högspänningsledning parallellt med området på mindre än 2 km avstånd från vindkraftsområdets östra gräns) gör det möjligt att förverkliga vindkraftsparken. Områdets storlek ger utrymme för vindkraftverk, vilket ger en produktion på 0,12 TWh/år. Då området i Långskogen förverkligas, minskar koldioxidutsläppen med cirka 0,1 Mt/år, om el som produceras med vindkraft kan ersätta el som annars skulle produceras med fossila bränslen. Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Vindkraftverken kommer att förändra områdets landskap. Mest kommer vindkraftverken att förändra landskapet i riktning mot Esse ådal och Lepplax by. Kraftverken kommer att synas till Esse ådal, eftersom det finns öppna åkerområden mellan vindkraftsparken och bosättningen i bl.a. Kållby och Lepplax. Vid de öppna åkerområdena i ådalarna syns kraftverken över ett vidsträckt område, men åkrarnas skogsdungar och träden längs Esse å minskar den visuella påverkan i området betydligt. I närheten av Långskogens vindkraftsområde (mindre än 5 km avstånd) finns regionalt värdefulla kulturlandskapsområden såsom Lassfolk, Påvalsfolk och Finne, Lepplax. Till de värdefulla kulturlandskapsområdena vid Esse å kommer kraftverken sannolikt inte att synas tack vare

6 4 terrängformerna och skymmande träd, men kraftverken kommer i någon mån att förändra Lepplax kulturlandskap. Enligt synlighetsanalysen kan vindkraftverken synas också till nationellt värdefulla byggda kulturmiljöer i Kronoby (Kronoby kyrka och dess omgivning och Torgare prästgård) och i Esse (kyrkan och prästgårdarna i Esse), fastän de är belägna på mer än fem kilometers avstånd från vindkraftsområdet. Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Området i Långskogen har ingen fast bosättning. Närmaste bosättning finns på knappt en kilometers avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Vindkraftsområdet gränsar i sydost till ett rekreationsområde (Arbetsplatsberget) och till en riktgivande friluftsled, som måste beaktas i den noggrannare planeringen av vindkraftsområdet. Landskapsförändringar i livsmiljön kan upplevas som faktorer som försämrar levnadsförhållandena och trivseln. Å andra sidan kan väl placerade vindkraftverk också upplevas som ett positivt nytt element i landskapet. Konsekvenser för naturmiljön I den södra delen består vindkraftsområdet av kuperad bergs- och moränterräng och i den norra delen jämnare terräng än i södra delen, och skogsmarken är präglad av dikade sankmarker och bergiga skogsdungar. Då vindkraftverken byggs kommer en del av områdets naturmiljö att förändras till byggd miljö. Det område som ska bebyggas på vindkraftsområdet utgör endast 3 4 % av hela områdets areal. Förändringen av naturmiljön gäller förutom den areal som behövs för vindkraftverken också marken för servicevägar, jordkablarnas ledningskorridorer och ledningarna för elöverföringen. Då området anläggs ska en vägförbindelse byggas till varje vindkraftverk. Utöver de direkta konsekvenserna för byggområdet kan byggandet av vindkraftsparken också medföra en fragmentering av livsmiljöerna. Fragmenteringen beror främst på servicevägarna och ledningarna för elöverföringen. Konsekvenserna för naturmiljön kan reduceras genom att man så mycket som möjligt utnyttjar det existerande nätet av skogsbilvägar. Eventuella förekomster av värdefulla arter och naturtyper på vindkraftsområdena utreds i den projektvisa planeringen. Då kan de beaktas vid placeringen av vindkraftverk, servicevägar och andra konstruktioner. Då vindkraftsområdet förverkligas kommer det inte att påverka grundvattnet, eftersom Långskogen inte ligger på något viktigt grundvattenområde.

7 5 Konsekvenser för fågelbeståndet Utgångspunkten för beredningen av landskapsplanen har varit att placera vindkraftsutbyggnaden utanför områden med värdefullt fågelbestånd. Kraftverken utgör ingen risk för en fiskgjuse vars häckningsrevir finns i den norra delen av området väster om järnvägen, eftersom vindkraftsområdet är avgränsat vid järnvägen. Påverkan minskas dessutom av att kraftverksområdet inte ligger mellan boet och Larsmosjön, där den söker föda. Inga kända havsörnsbon finns i närheten av området. På området finns en känd plats där en hotad art (raggsäckspinnare) förekommer. Förekomstplatsen måste beaktas vid placeringen av kraftverken. Konsekvenser för områden som hör till nätverket Natura 2000 I utredningen för etapplandskapsplanen bedömdes på vilka områden en Naturabedömning enligt naturvårdslagen är nödvändig. På Långskogens område behövs ingen Naturabedömning. Från vindkraftsområdet är avståndet till närmaste fågelskyddsområde (SPA) över tre kilometer.

8 6 2 Stormossen, Pedersöre Området ligger i ett skogsområde sydväst om Bennäs, mellan byarna Kovjoki och Sundby. Kovjoki å rinner genom området och beträffande ådalen ligger området på ett åkerområde. Vindkraftsområdets avstånd från kommuncentrum är cirka 3 kilometer. Områdets areal är cirka 7,5 km 2. Den årliga medelvinden i området är 6,6 m/s. På grund av områdets långsmala form och grundvattenområdet går det troligen att bygga endast cirka 15 kraftverk på området. (På objektkorten är Stormossen nr 5) Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Vindkraftsområdet ligger i ett skogsområde mellan riksväg 8 och Nykarleby-Jakobstads regionväg utanför tätortsstrukturen. Eftersom vindkraftsområdet ligger utanför tätortsstrukturen påverkar det inte samhällenas funktionalitet. Områdets funktionella karaktär förändras, men den främsta markanvändningen i området förblir ändå skogsbruk. Närmaste tätort Bennäs ligger cirka tre kilometer från områdets nordöstra kant. De närmaste byarna är Kovjoki och Sundby på drygt två kilometers avstånd. På vindkraftsområdet finns inga bostadsbyggnader, men inom mindre än två kilometers avstånd från vindkraftsområdet finns fast bosättning (cirka 160 bostäder) och litet fritidsbosättning (6 bostäder). De hus som finns närmast vindkraftsområdet finns på knappt en kilometers avstånd. Enligt utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter kräver ett förverkligande av Stormossens vindkraftsområde inga ändringar i det regionala huvudvägnätet. Avståndet från vindkraftsområdets östra kant till riksväg 8 är knappt en kilometer. Då vindkraftsområdet byggs går det att utnyttja det befintliga huvudvägnätet samt områdets interna nät av skogsvägar. Närmaste djuphamn finns i Jakobstad. 110 kv och 400 kv kraftöverföringsledningar finns öster om vindkraftsområdet drygt 2 kilometer från området liksom också regionalnätets närmaste elstation. För att vindkraftsparken ska kunna anslutas till stamnätets stora transformatorstation eller eventuellt till regionalnätets transformatorstation måste en ny 110 kv kraftledning byggas.

9 7 Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten Medan byggarbetet pågår kommer trafikmängderna på områdets vägar att öka betydligt. Områdets läge är dock gynnsamt i förhållande till riksväg 8 och Jakobstads hamn. För transporterna kan man utnyttja Jakobstads hamn, och Stormossens vindkraftsområde kan lätt nås från Jakobstadshållet. Trafiken påverkas obetydligt av driften på vindkraftsområdet, det är främst fråga om servicebesök. Konsekvenser för flygtrafiken och flygsäkerheten Karleby-Jakobstad flygplats ligger cirka 25 kilometer nordost om vindkraftsområdet. Stormossens område ligger inom ett restriktionsområde definierat av den finländska luftfartsmyndigheten (Trafi). Därför kan flygsäkerhetsbestämmelserna begränsa kraftverkens maximihöjd, åtminstone på de högsta platserna i terrängen. Vindkraftverkens inverkan på flygtrafikens smidighet och flygsäkerheten utreds i ett förfarande för flyghindertillstånd. Konsekvenser för regionalekonomin och näringarna Vindkraftsparkerna är stora byggprojekt som påverkar regionalekonomin bland annat via sysselsättande effekt och skatteinkomster. Pedersöre kommun får skatteinkomster av projektet och vindkraftsområdets markägare får arrendeinkomster. På så sätt har vindkraftsområdet en direkt positiv inverkan på kommunoch lokalekonomin. Kommunens image påverkas också i positiv riktning av att vindkraftsparkerna byggs. Stormossens område ligger främst på skogsbruksområde. Att skogsområden anvisas som lämpliga för vindkraftsbyggande har ingen påtaglig inverkan på användningen av områdena för skogsbruk. Då området anläggs måste man förstärka och delvis bredda skogsvägarna, vilket kan anses påverka skogsbrukets verksamhetsbetingelser i positiv riktning. Inom området finns pälsfarmer. Konsekvenser för dem kan förhindras med tillräckliga skyddszoner. Konsekvenser för klimatet och energiekonomin Målet för främjandet av vindkraftsproduktionen är att ersätta el som produceras med fossila energikällor och på så sätt minska energiproduktionens skadliga inverkan på klimatet. Om Stormossens område förverkligas har det en positiv inverkan på klimatet. Områdets teknisk-ekonomiska gynnsamhet (årlig medelvind 6,6 m/s, en högspänningsledning parallellt med området på cirka 2 km avstånd från vindkraftsområdet) gör det möjligt att förverkliga vindkraftsparken. Områdets storlek ger utrymme för cirka 15 vindkraftverk, vilket ger en produktion på 0,12 TWh/år. Då området på Stormossen förverkligas, minskar koldioxidutsläppen med cirka 0,1 Mt/år, om el som produceras med vindkraft kan ersätta el som annars skulle produceras med fossila bränslen.

10 8 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Vindkraftverken kommer att förändra områdets landskap. Kraftverken kommer att synas till byarna Kovjoki, Lövö och Sundby, där kraftverken kommer att ses från många gårdar, eftersom det finns öppna åkerområden mellan bosättningen och vindkraftsparken. I närheten av Stormossens vindkraftsområde, på mindre än fem kilometers men mer än en kilometers avstånd, finns regionalt värdefulla kulturlandskapsområden såsom Vannäs, Näsibacka och Soklot radby. Soklots kulturlandskapsområde påverkas mindre än Vannäs och Näsibacka på grund av att sikten är skymd. Enligt synlighetsanalysen kan kraftverken synas också till det nationellt värdefulla byggda kulturmiljöobjektet Lagmansgården och Östensö skolhem, men på grund av avståndet blir påverkan sannolikt inte avsevärd. Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Området på Stormossen har ingen fast bosättning. Närmaste bosättning finns på knappt en kilometers avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Landskapsförändringar i livsmiljön kan upplevas som faktorer som försämrar levnadsförhållandena och trivseln. Å andra sidan kan väl placerade vindkraftverk också upplevas som ett positivt nytt element i landskapet. Konsekvenser för naturmiljön I den södra delen består vindkraftsområdet av kuperad bergs- och moränterräng och i den norra delen jämnare terräng än i södra delen, och skogsmarken är präglad av dikade sankmarker och bergiga skogsdungar. Då vindkraftverken byggs kommer en del av områdets naturmiljö att förändras till byggd miljö. Det område som ska bebyggas på vindkraftsområdena utgör endast 3 4 % av hela områdets areal. Förändringen av naturmiljön gäller förutom den areal som behövs för vindkraftverken också marken för servicevägar, jordkablarnas ledningskorridorer och ledningarna för elöverföringen. Då området anläggs ska en vägförbindelse byggas till varje vindkraftverk. Utöver de direkta konsekvenserna för byggområdet kan byggandet av vindkraftsparken också medföra en fragmentering av livsmiljöerna. Fragmenteringen beror främst på servicevägarna och ledningarna för elöverföringen. Konsekvenserna för naturmiljön kan reduceras genom att man så mycket som möjligt utnyttjar det existerande nätet av skogsbilvägar. Eventuella förekomster av värdefulla arter och naturtyper på vindkraftsområdena utreds i den projektvisa planeringen. Då kan de beaktas vid placeringen av vindkraftverk, servicevägar och andra konstruktioner. Konsekvenser för fågelbeståndet Inga kända revir för havsörn och fiskgjuse finns i närheten av området. Konsekvenser för yt- och grundvattnet Den nordöstra delen av området på Stormossen ligger på ett viktigt grundvattenområde i sydostlignordvästlig riktning och den sydvästra delen gränsar till ett annat viktigt grundvattenområde. Eftersom vindkraftsområdet är vidsträckt och grundvattenområdet täcker endast några procent av områdets areal går det att beakta grundvattenskyddet i den detaljerade planeringen. Konsekvenser för områden som hör till nätverket Natura 2000 I utredningen för etapplandskapsplanen bedömdes på vilka områden en Naturabedömning enligt naturvårdslagen är nödvändig. På Stormossens område behövs ingen Naturabedömning. Från vindkraftsområdet är avståndet till närmaste fågelskyddsområde (SPA) över tre kilometer.

11 9 3 Långmossen, Nykarleby Området ligger öster om riksväg 8 i skogsområdet mellan Purmo ådal och Lappo ådal. Avståndet från vindkraftsområdet till Nykarleby centrum är cirka 6 kilometer. Områdets areal är cirka 15 km 2. Den årliga medelvinden i området är 6,3 m/s. Cirka 35 vindkraftverk kan byggas på området. (På objektkorten är Långmossen nr 6 och planlösningens område är en del av området i utredningen) Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Vindkraftsområdet ligger i ett skogsområde öster om riksväg 8 och Österbottenbanan. Vindkraftsområdet ligger utanför tätortsstrukturen och påverkar därför inte samhällenas funktionalitet. Områdets funktionella karaktär förändras, men den främsta markanvändningen i området förblir ändå skogsbruk. Närmaste by, Kovjoki, ligger cirka tre kilometer från områdets nordvästra kant. På vindkraftsområdet finns inga bostadsbyggnader som används för fast boende, men det finns tre fritidsbostäder. Inom mindre än två kilometer från vindkraftsområdet finns litet fast bosättning (cirka 130 bostäder) och litet fritidsbosättning (3 bostäder). De hus som finns närmast vindkraftsområdet är belägna på tillräckligt avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Enligt utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter kan man vid anläggningen av vindkraftsområdet utnyttja det befintliga huvudvägnätet samt områdets interna nät av skogsvägar. Området på Långmossen ligger öster om Österbottenbanan, vilket gör det mycket svårt att nå området. Regionalnätets 110 kv ledning tangerar områdets västra kant och stamnätets 400 kv ledning finns cirka två kilometer väster om området. Regionalnätets närmaste elstation finns cirka fyra kilometer från området.

12 10 För att vindkraftsparken ska kunna anslutas till stamnätets stora transformatorstation eller eventuellt till regionalnätets transformatorstation måste en ny 110 kv kraftledning byggas. Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten Området på Långmossen ligger bakom speciellt svåra vägförbindelser med tanke på specialtransporterna. Höga transporter måste ledas antingen från Södra Österbotten via stamväg 63 och region- och förbindelsevägar eller från Jakobstadshållet via stamväg 68 och förbindelsevägar. Medan byggarbetena pågår ökar trafikmängderna betydligt, men under driften blir påverkan på trafiken obetydlig, det är främst fråga om servicebesök. Konsekvenser för flygtrafiken och flygsäkerheten Karleby-Jakobstad flygplats ligger cirka 27 kilometer nordost om vindkraftsområdet. Området på Långmossen ligger på ett restriktionsområde definierat av den finländska luftfartsmyndigheten (Trafi). Därför kan flygsäkerhetsbestämmelserna begränsa kraftverkens maximihöjd, åtminstone på de högsta platserna i terrängen. Vindkraftverkens inverkan på flygtrafikens smidighet och flygsäkerheten utreds i ett förfarande för flyghindertillstånd. Konsekvenser för regionalekonomin och näringarna Vindkraftsparkerna är stora byggprojekt som påverkar regionalekonomin bland annat via sysselsättande effekt och skatteinkomster. Nykarleby stad får skatteinkomster av projektet och vindkraftsområdets markägare får arrendeinkomster. På så sätt har vindkraftsområdet en direkt positiv inverkan på kommunoch lokalekonomin. Kommunens image påverkas också i positiv riktning av att vindkraftsparkerna byggs. Området på Långmossen ligger främst på skogsbruksområde. Att skogsområden anvisas som lämpliga för vindkraftsbyggande har ingen påtaglig inverkan på användningen av områdena för skogsbruk. Då området anläggs måste man förstärka och delvis bredda skogsvägarna, vilket kan anses påverka skogsbrukets verksamhetsbetingelser i positiv riktning. Konsekvenser för klimatet och energiekonomin Målet för främjandet av vindkraftsproduktionen är att ersätta el som produceras med fossila energikällor och på så sätt minska energiproduktionens skadliga inverkan på klimatet. Om Långmossens område förverkligas har det en positiv inverkan på klimatet. Områdets teknisk-ekonomiska gynnsamhet (årlig medelvind 6,6 m/s, en högspänningsledning parallellt med området på cirka 2 km avstånd från vindkraftsområdet) gör det möjligt att förverkliga vindkraftsparken. Områdets storlek kan ge utrymme att bygga cirka 35 vindkraftverk, vilket ger en produktion på 0,28 TWh/år. Då området på Långmossen förverkligas minskar koldioxidutsläppen med cirka 0,22 Mt/år, om el som produceras med vindkraft kan ersätta el som annars skulle produceras med fossila bränslen. Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Vindkraftverken kommer att förändra områdets landskap. Eftersom det finns endast mindre områden med öppna åkrar mellan vindkraftsparken och bosättningen i näromgivningen kommer kraftverken inte att synas lika tydligt som i öppna odlingsområden i ådalarna. Öppna åkerområden mellan bosättningen och vindkraftsområdet finns främst i Kovjoki by, och även där minskas den visuella påverkan avsevärt av terrängformerna samt av åns förgreningar och träden längs ån. Tydligast påverkar vindkraftverken landskapsbilden kring husen i Långholmen söder om området. På grund av skymd sikt syns kraftverken inte heller där till alla hus. Avståndet från området på Långmossen till regionalt värdefulla kulturlandskapsområden såsom kulturlandskapsområdet vid Lappo å och kulturlandskapsområdet vid Purmo å är över 5 kilometer, vilket med tanke på den jämna terrängen bedöms hindra avsevärd påverkan. Avståndet till husen i Västerbacka,

13 11 som är ett regionalt värdefullt kulturlandskapsområde, är knappt en kilometer, men på grund av skymd sikt uppkommer sannolikt ingen visuell påverkan. Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Området på Långmossen har ingen fast bosättning. Den närmaste bosättningen finns på knappt en kilometers avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Landskapsförändringar i livsmiljön kan upplevas som faktorer som försämrar levnadsförhållandena och trivseln. Å andra sidan kan väl placerade vindkraftverk också upplevas som ett positivt nytt element i landskapet. Konsekvenser för naturmiljön Terrängen i vindkraftsområdet är tämligen jämn, jordgrunden växlar mellan berg, morän-, sand- och torvjord. Då vindkraftverken byggs kommer en del av områdets naturmiljö att förändras till byggd miljö. Det område som ska bebyggas på vindkraftsområdena utgör endast 3 4 % av hela områdets areal. Förändringen av naturmiljön gäller förutom den areal som behövs för vindkraftverken också marken för servicevägar, jordkablarnas ledningskorridorer och ledningarna för elöverföringen. Utöver de direkta konsekvenserna för byggområdet kan byggandet av vindkraftsparken också medföra en fragmentering av livsmiljöerna. Fragmenteringen beror främst på servicevägarna och ledningarna för elöverföringen. Konsekvenserna för naturmiljön kan reduceras genom att man så mycket som möjligt utnyttjar det existerande nätet av skogsbilvägar. Eventuella förekomster av värdefulla arter och naturtyper på vindkraftsområdet utreds i den projektvisa planeringen varvid de kan beaktas. Konsekvenser för fågelbeståndet I områdets sydvästra del har en fiskgjuse sitt häckningsrevir. Kraftverken utgör en påtaglig risk för arten. Vindkraftsområdet är dock avgränsat så att fiskgjusens häckningsrevir ligger utanför vindkraftsområdet. Inga kända havsörnsbon finns i närheten av området. Konsekvenser för områden som hör till nätverket Natura 2000 I närheten av området finns två myrskyddsområden (Blekmossen-Svartholmsmossen och Mesmossen) och det skyddade Hysalträsket. Naturtyperna på de närbelägna myrarna, som ingår i närverket Natura 2000, påverkas sannolikt inte av kraftverken på över 500 meters avstånd. Arterna vid det skyddade träsket påverkas troligen inte heller, eftersom träsket är avgränsat så att det ligger utanför vindkraftsområdet. I utredningen för etapplandskapsplanen bedömdes på vilka områden en Naturabedömning enligt naturvårdslagen är nödvändig. Ingen Naturabedömning behövs på Långmossen.

14 Björkbacken, Nykarleby Området består av tre separata områden som ligger i ett skogsområde väster om Lappo ådal. Den nordligaste delen (4) av vindkraftsområdet ligger cirka 10 kilometer från kommuncentrum. Områdenas areal är sammanlagt cirka 40 km 2. Den årliga medelvinden i området är 6,9 m/s. Områdenas storlek ger utrymme för sammanlagt cirka vindkraftverk. (På objektkorten är Björkbacken nr 9. Områdena 4, 5 och 6 i planen utgör delar av detta område i utredningen.) Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Vindkraftsområdena ligger i skogsområdet mellan Lappo ådal och Munsala ådal. Område 4 ligger väster om riksväg 8 och områdena 5 och 6 intill riksväg 19 öster om riksväg 8. Områdena ligger utanför tätortsstrukturen. De närmaste tätorterna Munsala och Jeppo ligger cirka två kilometer från vindkraftsområdena. På vindkraftsområdena finns inga bostadsbyggnader, men inom mindre än två kilometers avstånd finns mycket rikligt med bosättning. Enligt utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter kräver ett förverkligande av vindkraftsområdena inga ändringar i det regionala huvudvägnätet, eftersom områdena ligger lägligt i förhållande till riksvägarna. Då vindkraftsområdena byggs går det att utnyttja det befintliga huvudvägnätet samt områdenas interna nät av skogsvägar. En 110 kv ledning går genom område 5 och tangerar område 6. Avståndet från områdena 4, 5 och 6 till regionalnätets närmaste transformatorstation är ungefär två kilometer. Avståndet från områdena 4 och 5 till en 400 kv ledning är cirka två kilometer och från område 6 cirka åtta kilometer. För att vindkraftsområdena ska kunna anslutas till 400 kv stamnätets stora transformatorstation eller eventuellt till regionalnätets samlingsstation måste en ny 110 kv kraftledning byggas från varje område. Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten

15 13 Medan byggarbetet pågår kommer trafikmängderna på områdets vägar att öka betydligt. Områdenas läge är dock gynnsamt i förhållande till riksväg 8 och riksväg 19. Till område 4, som ligger väster om riksväg 8, kan specialtransporter komma via en enskild väg som kan byggas direkt från riksväg 8. Område 5 kan nås direkt från riksväg 8 eller riksväg 19 och område 6 direkt från riksväg 19. Trafiken påverkas obetydligt av driften på vindkraftsområdena, det är främst fråga om servicebesök. Konsekvenser för flygtrafiken och flygsäkerheten Krav som rör flygtrafikens säkerhet och smidighet kan begränsa utbyggnaden av vindkraft kring flygfälten. Flygfältens instrumentflygningsområde i Finland sträcker sig i medeltal i en 40 kilometers radie kring fälten. Björkbackens vindkraftsområden ligger inom flygfältens instrumentflygningsområde. Konsekvenser för regionalekonomin och näringarna Vindkraftsparkerna är stora byggprojekt som påverkar regionalekonomin bland annat via sysselsättande effekt och skatteinkomster. Nykarleby stad och Vörå kommun får skatteinkomster av projektet och vindkraftsområdenas markägare får arrendeinkomster. På så sätt har vindkraftsområdet en direkt positiv inverkan på kommun- och lokalekonomin. Kommunens image påverkas också i positiv riktning av att vindkraftsparkerna byggs. Björkbackens vindkraftsområden är belägna framför allt i skogsbruksområden. Att skogsområden anvisas som lämpliga för vindkraftsbyggande har ingen påtaglig inverkan på användningen av områdena för skogsbruk. Då områdena anläggs måste man förstärka och delvis bredda skogsvägarna, vilket kan anses påverka skogsbrukets verksamhetsbetingelser i positiv riktning. Konsekvenser för klimatet och energiekonomin Målet för främjandet av vindkraftsproduktionen är att ersätta el som produceras med fossila energikällor och på så sätt minska energiproduktionens skadliga inverkan på klimatet. Om Björkbackens områden förverkligas har det en positiv inverkan på klimatet. Områdets teknisk-ekonomiska gynnsamhet (årlig medelvind 6,9 m/s, området ligger lägligt i förhållande till en högspänningsledning) gör det möjligt att förverkliga vindkraftsparken. Områdets storlek ger utrymme att bygga cirka vindkraftverk, vilket ger en produktion på 0,51 TWh/år. Då Björkbackens områden 4, 5 och 6 förverkligas, minskar koldioxidutsläppen med cirka 0,41 Mt/år, om el som produceras med vindkraft kan ersätta el som annars skulle produceras med fossila bränslen.

16 14 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Vindkraftverken kommer att förändra områdets landskap. Kraftverken kommer att synas till bland annat tätorterna Munsala och Jeppo och till byn Pensala. På grund av läget mellan ådalarna kommer vindkraftverken att synas vida omkring och förändrar landskapsbilden betydligt i många byar. Björkbackens områden påverkar kulturlandskapet vid Lappo ås nedre lopp, som är ett regionalt värdefullt kulturlandskap, eftersom Lappo ås kulturlandskap ligger inom mindre än fem kilometers avstånd från vindkraftsområdena, och områdena ligger i följd parallellt med Lappo ådal. Mest kan vindkraftverken synas till bosättningen vid Lappo ådal på östra sidan om ån, då vindkraftsområdena ligger på västra sidan om Lappo ådal. Påverkan på det värdefulla kulturlandskapsområdet vid Lappo å hindras dock av trädbeståndet längs ån. På området finns flera objekt som skyddas av lagen om fornminnen. Deras läge ska beaktas i den detaljerade planeringen av området. Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Mellan de i planlösningen anvisade vindkraftsområdena och bosättningen har lämnats tillräckliga skyddszoner på mer än en kilometer för att hindra direkt påverkan av buller och skuggeffekter för bosättningen och regionalt viktiga rekreationsområden. På vindkraftsområdena finns ingen fast bosättning. Den närmaste bosättningen finns på knappt en kilometers avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Landskapsförändringar i livsmiljön kan upplevas som faktorer som försämrar levnadsförhållandena och trivseln. Å andra sidan kan väl placerade vindkraftverk upplevas som ett positivt nytt element i landskapet. Konsekvenser för naturmiljön I den södra delen består vindkraftsområdet av kuperad bergs- och moränterräng och i den norra delen jämnare terräng än i södra delen, och skogsmarken är präglad av dikade sankmarker och bergiga skogsdungar. Då vindkraftverken byggs kommer en del av områdets naturmiljö att förändras till byggd miljö. Det område som ska bebyggas på vindkraftsområdena utgör endast 3 4 % av hela områdets areal. Förändringen av naturmiljön gäller förutom den areal som behövs för vindkraftverken också marken för servicevägar, jordkablarnas ledningskorridorer och ledningarna för elöverföringen. Då området anläggs ska en vägförbindelse byggas till varje vindkraftverk. Utöver de direkta konsekvenserna för byggområdet kan byggandet av vindkraftsparken också medföra en fragmentering av livsmiljöerna. Fragmenteringen beror främst på servicevägarna och ledningarna för elöverföringen. Konsekvenserna för naturmiljön kan reduceras genom att man så mycket som möjligt utnyttjar det existerande nätet av skogsbilvägar. Eventuella förekomster av värdefulla arter och naturtyper på vindkraftsområdena utreds i den projektvisa planeringen. Konsekvenser för naturtyperna på de närbelägna myrskyddsområdena (Paljakmossen och Aitasaarenneva) kan troligen förhindras, om en cirka 0,5 1 km bred skyddszon lämnas mellan vindkraftsområdet och myrskyddsområdena. Inom området finns ett skogsområde som har anskaffats för naturskyddsändamål. Påverkan på det här området torde kunna förhindras genom lämplig placering av kraftverken. Det är känt att den hotade flygekorren också har revir på området, vilket måste beaktas i den detaljerade planeringen. Konsekvenser för fågelbeståndet Björkbackens område ligger på ett flyttstråk för stora sjöfåglar, bl.a. gäss, svanar och tranor. Det långsträckta området är beläget vinkelrätt mot flyttstråket, men det är indelat i tre delar (4, 5 och 6), vilket minskar kollisionsrisken. Inga kända havsörnsbon finns i närheten. Vindkraftverken på det nordliga området utgör en risk för en fiskgjuse som häckar i närheten. Vindkraftsområdet är dock avgränsat så att fiskgjusens revir ligger utanför vindkraftsområdet. Konsekvenser för områden som hör till nätverket Natura 2000 I utredningen för etapplandskapsplanen bedömdes på vilka områden en Naturabedömning enligt naturvårdslagen är nödvändig. På Björkbackens område behövs ingen Naturabedömning.

17 15 7 Monäs, Nykarleby Området ligger väster om riksväg 8, vid spetsen av udden mellan Monåfjärden och Söderfjärden. Avståndet från vindkraftsområdet till Nykarleby centrum är cirka 15 kilometer. Områdets areal är cirka 3 km 2. Den årliga medelvinden i området är 7,8 m/s. Områdets storlek ger utrymme för cirka 10 kraftverk. (På objektkorten är Monäsområdet nr 8. Området i planen utgör en del av området i utredningen) Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Vindkraftsområdet ligger utanför tätortsstrukturen och påverkar därför inte samhällenas funktionalitet. Områdets funktionella karaktär förändras, men den främsta markanvändningen i området förblir ändå skogsbruk. De närmaste byarna Monäs och Kantlax ligger cirka två kilometer från området. På vindkraftsområdet finns inga hus som används som fast bostad, men i närheten inom cirka två kilometers avstånd finns måttligt med fasta bostäder och rikligt med fritidsbosättning på uddens stränder och på öarna utanför.

18 kv och 400 kv elledningar finns långt borta på cirka 8 kilometers avstånd från vindkraftsområdet. Avståndet till regionalnätets närmaste transformatorstation är ungefär tre kilometer. För att vindkraftsparken ska kunna anslutas till stamnätets stora transformatorstation eller eventuellt till regionalnätets transformator- eller samlingsstation måste en ny 110 kv kraftledning byggas. Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten Medan byggarbetet pågår kommer trafikmängderna på områdets vägar att öka betydligt. Enligt utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter uppkommer inga betydande behov av ändringar i vägnätet. Det nuvarande nätet av stamvägar och lokalvägar lämpar sig för transport av vindkraftverkens massiva komponenter. Monäs vindkraftsområde ligger väster om riksväg 8 cirka tio kilometer från riksvägen. Specialtransporter till området borde ledas via förbindelsevägar. Trafiken påverkas obetydligt under vindkraftsparkens drift. Det är fråga om några servicebesök per vindkraftverk och år. Konsekvenser för flygtrafiken och flygsäkerheten Krav som rör flygtrafikens säkerhet och smidighet kan begränsa utbyggnaden av vindkraft kring flygfälten. Flygfältens instrumentflygningsområde i Finland sträcker sig i medeltal i en 40 kilometers radie kring fälten. Monäsområdet ligger inom flygfältens instrumentflygningsområde. Konsekvenser för regionalekonomin och näringarna Vindkraftsparkerna är stora byggprojekt som påverkar regionalekonomin bland annat via sysselsättande effekt och skatteinkomster. Nykarleby stad får skatteinkomster av projektet och vindkraftsområdets markägare får arrendeinkomster. På så sätt har vindkraftsområdet en direkt positiv inverkan på kommunoch lokalekonomin. Kommunens image påverkas också i positiv riktning av att vindkraftsparkerna byggs. Monäsområdet ligger främst på skogsbruksområde. Att skogsområden anvisas som lämpliga för vindkraftsbyggande har ingen påtaglig inverkan på användningen av områdena för skogsbruk. Då området anläggs måste man förstärka och delvis bredda skogsvägarna, vilket kan anses påverka skogsbrukets verksamhetsbetingelser i positiv riktning. Konsekvenser för klimatet och energiekonomin Målet för främjandet av vindkraftsproduktionen är att ersätta el som produceras med fossila energikällor och på så sätt minska energiproduktionens skadliga inverkan på klimatet. Om Monäsområdet förverkligas har det en positiv inverkan på klimatet. Områdets teknisk-ekonomiska gynnsamhet (årlig medelvind 7,8 m/s) gör det möjligt att förverkliga vindkraftsparken. Områdets storlek ger utrymme att bygga 8 10 vindkraftverk, som kunde producera 0,07 TWh/år. Då Monäsområdet förverkligas, minskar koldioxidutsläppen med cirka 0,06 Mt/år, om el som produceras med vindkraft kan ersätta el som annars skulle produceras med fossila bränslen. Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Öppna åkerområden mellan bosättningen och vindkraftsområdet finns i byarna Nyby och Monäs, där kraftverken kommer att synas till många gårdar. Vindkraftverken kan synas till de regionalt värdefulla kulturlandskapsområdena Munsala kyrkonejd, Monäs by och Skrivars radby, men på grund av avståndet på fem kilometer kommer vindkraftverken inte att utgöra ett dominerande element. Till uddens tätt bebyggda områden med fritidsbostäder kommer kraftverken sannolikt inte att synas, men kraftverken kan förändra Oravais skärgårdslandskap. Landskapsbilden förändras också vid fritidsbostäderna på östra stranden av Monässundet. Till Storsand är avståndet cirka tre kilometer. Enligt synlighetsanalysen kommer vindkraftverken att synas till Klippan.

19 17 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Vindkraftsområdena har ingen fast bosättning. Den närmaste bosättningen finns bakom skymmande trädbestånd på knappt en kilometers avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Landskapsförändringar i livsmiljön kan upplevas som faktorer som försämrar levnadsförhållandena och trivseln. Å andra sidan kan väl placerade vindkraftverk också upplevas som ett positivt nytt element i landskapet. Konsekvenser för naturmiljön Området är ett jämnt skogsområde där det finns några bergknallar som höjer sig meter över den omgivande terrängen. Avverkningen av träden, utjämningen av marken och andra åtgärder där kraftverken ska byggas förstör områdets nuvarande naturmiljö. Det område som ska bebyggas på vindkraftsområdena utgör endast 3 4 % av hela områdets areal. Förändringen av naturmiljön gäller förutom den areal som behövs för vindkraftverken också marken för servicevägar, jordkablarnas ledningskorridorer och ledningarna för elöverföringen. Utöver de direkta konsekvenserna för byggområdet kan byggandet av vindkraftsparken också medföra en fragmentering av livsmiljöerna. Fragmenteringen beror främst på servicevägarna och ledningarna för elöverföringen. Konsekvenserna för naturmiljön kan reduceras genom att man så mycket som möjligt utnyttjar det existerande nätet av skogsbilvägar. Konsekvenser för naturtyperna på det närbelägna myrskyddsområdet kan troligen förhindras med en cirka 0,5 km bred skyddszon. Kraftverken bedöms inte påverka naturtyperna på sandmarken vid Storsand, eftersom avståndet är mer än två kilometer. Eventuella förekomster av värdefulla arter och naturtyper på vindkraftsområdena utreds i den projektvisa planeringen. Då kan de beaktas vid placeringen av vindkraftverk, servicevägar och andra konstruktioner. Konsekvenser för fågelbeståndet Vindkraftverk utgör en riskfaktor för känsliga fågelarter samt för skärgårdsfågelarter som söker föda på land, t.ex. den hotade silltruten. Den här risken är dock sannolikt inte särskilt påtaglig. Antalet flyttande fåglar av stora arter över området är sannolikt inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom de vidsträckta skärgårdsområdena fördelar flyttningen över ett större område. Avståndet till närmaste boplatser för havsörn och fiskgjuse är över tre kilometer, vilket bedöms vara tillräckligt för att förhindra betydande olägenheter för den här arten. Konsekvenser för områden som hör till nätverket Natura 2000 I utredningen för etapplandskapsplanen bedömdes på vilka områden en Naturabedömning enligt naturvårdslagen är nödvändig. Naturabedömning behövs på Monäs vindkraftsområde.

20 18 8 Gunilack, Nykarleby och Vörå Området ligger i ett skogsområde intill riksväg 8 på dess östra sida cirka 4 kilometer norr om Oravais. Avståndet till Nykarleby centrum är cirka 18 kilometer. Områdets areal är cirka 6,1 km 2. Den årliga medelvinden i området är 7,1 m/s. Områdets storlek ger utrymme för cirka 15 kraftverk. (På objektkorten är Gunilack nr 10) Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Vindkraftsområdet ligger intill riksväg 8 i ett skogsområde utanför tätortsstrukturen och påverkar därför inte samhällenas funktionalitet. Områdets funktionella karaktär förändras, men den främsta markanvändningen i området förblir ändå skogsbruk. Närmaste tätort är Oravais söder om vindkraftsområdet och närmaste by är Pensala cirka fem kilometer från området. På vindkraftsområdet finns inga bostadsbyggnader som används som fast bostad, men i närheten, inom mindre än två kilometers avstånd från vindkraftsområdet, finns fast bosättning (cirka 170 bostäder) och ett par fritidsbostäder. Enligt utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter kräver ett förverkligande av vindkraftsområdet inga ändringar i det regionala huvudvägnätet. Avståndet från vindkraftsområdets västra kant till riksväg 8 är knappt en kilometer. Då vindkraftsområdet byggs går det att utnyttja det befintliga huvudvägnätet samt områdets interna nät av skogsvägar. 110 kv och 400 kv elledningar korsar vindkraftsområdets östra kant. Avståndet till regionalnätets närmaste elstation är cirka två kilometer. För att vindkraftsparken ska kunna anslutas till stamnätets stora transformatorstation eller till någon transformatorstation i regionalnätet lämpad för inkoppling av vindkraft måste en ny 110 kv kraftledning byggas. Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten Medan byggarbetet pågår kommer trafikmängderna på områdets vägar att öka betydligt. Området ligger lägligt i förhållande till riksväg 8. För transporterna kan därför riksvägen utnyttjas och vindkraftverkens delar kan transporteras till området via enskilda vägar från riksvägen. Trafiken påverkas obetydligt under vindkraftsparkens drift. Det är fråga om några servicebesök per vindkraftverk och år. Konsekvenser för flygtrafiken och flygsäkerheten Krav som rör flygtrafikens säkerhet och smidighet kan begränsa utbyggnaden av vindkraft kring flygfälten. Flygfältens instrumentflygningsområde i Finland sträcker sig i medeltal i en 40 kilometers radie kring fälten. Gunilackområdet ligger inom flygfältens instrumentflygningsområde. Konsekvenser för regionalekonomin och näringarna Vindkraftsparkerna är stora byggprojekt som påverkar regionalekonomin bland annat via sysselsättande effekt och skatteinkomster. Både Nykarleby stad och Vörå kommun får skatteinkomster av projektet och

21 19 vindkraftsområdenas markägare får arrendeinkomster. På så sätt har vindkraftsområdet en direkt positiv inverkan på kommun- och lokalekonomin. Kommunens image påverkas också i positiv riktning av att vindkraftsparkerna byggs. Gunilackområdet ligger främst på skogsbruksområde. Att skogsområden anvisas som lämpliga för vindkraftsbyggande har ingen påtaglig inverkan på användningen av områdena för skogsbruk. Då området anläggs måste man förstärka och delvis bredda skogsvägarna, vilket kan anses påverka skogsbrukets verksamhetsbetingelser i positiv riktning. Konsekvenser för klimatet och energiekonomin Målet för främjandet av vindkraftsproduktionen är att ersätta el som produceras med fossila energikällor och på så sätt minska energiproduktionens skadliga inverkan på klimatet. Om Gunilackområdet förverkligas har det en positiv inverkan på klimatet. Områdets teknisk-ekonomiska gynnsamhet (årlig medelvind 7,1 m/s) och en högspänningsledning parallellt med området på cirka en kilometers avstånd från vindkraftsområdet gör det möjligt att förverkliga vindkraftsparken. Områdets storlek kan ge utrymme att bygga cirka 15 vindkraftverk, vilket ger en produktion på 0,12 TWh/år. Då Gunilackområdet förverkligas minskar koldioxidutsläppen med cirka 0,1 Mt/år, om el som produceras med vindkraft kan ersätta el som annars skulle produceras med fossila bränslen. Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Vindkraftverken kommer att förändra områdets landskap. Landskapet påverkas också bl.a. vid gårdarna på de öppna odlingsområdena i Pensala. Konsekvenserna i riktning mot Oravais och Hirvlax blir sannolikt mindre på grund av mindre områden med öppen terräng. Det nationellt värdefulla kulturlandskapet i Oravais fabriksmiljö och Eljasus kan förändras av kraftverken. Skärgårdslandskapet kan påverkas, eftersom kraftverken också förändrar landskapet i södra delen av Oravaisfjärden. Konsekvensernas betydelse lindras dock av att kraftverken placeras i fastlandszonen. Landskapet förändras troligen mest i skärgården utanför Oravais, då man från fritidsbostäderna på öarna ser österut mot vindkraftsområdet. Enligt synlighetsanalysen kan vindkraftverken synas också till det regionalt värdefulla kulturlandskapsområdet vid Lappo ås nedre lopp och till det nationellt värdefulla kulturlandskapsområdet vid Vörå å. Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö På vindkraftsområdet finns ingen fast bosättning. Närmaste bosättning finns på knappt en kilometers avstånd. Därför uppkommer sannolikt ingen direkt påverkan av buller och skuggeffekter. Landskapsförändringar i livsmiljön kan upplevas som faktorer som försämrar levnadsförhållandena och trivseln. Å andra sidan kan väl placerade vindkraftverk upplevas som ett positivt nytt element i landskapet.

22 20 Konsekvenser för naturmiljön Vindkraftsområdet är ett obebyggt skogsbruksområde karakteriserat av berg och moränkullar samt sänkor mellan dem. Då vindkraftverken byggs kommer en del av områdets naturmiljö att förändras till byggd miljö. Det område som ska bebyggas på vindkraftsområdena utgör endast 3 4 % av hela områdets areal. Förändringen av naturmiljön gäller förutom den areal som behövs för vindkraftverken också marken för servicevägar, jordkablarnas ledningskorridorer och ledningarna för elöverföringen. Utöver de direkta konsekvenserna för byggområdet kan byggandet av vindkraftsparken också medföra en fragmentering av livsmiljöerna. Fragmenteringen beror främst på servicevägarna och ledningarna för elöverföringen. Konsekvenserna för naturmiljön kan reduceras genom att man så mycket som möjligt utnyttjar det existerande nätet av skogsbilvägar. Eventuella förekomster av värdefulla arter och naturtyper på vindkraftsområdena utreds i den projektvisa planeringen. Då kan de beaktas vid placeringen av vindkraftverk, servicevägar och andra konstruktioner. Gunilackområdet ligger inte på grundvattenområde, så grundvattnet kommer inte att påverkas. Närmaste betydelsefulla naturobjekt är strandängen i Lötet (vårdbiotop), på drygt två kilometers avstånd från vindkraftsområdet, och Oravaisfjärden (FINIBA) på över fem kilometers avstånd. Tack vare avståndet påverkas inte dessa platsers naturtyper. Konsekvenser för fågelbeståndet Vindkraftsområdet i Gunilack har större fågelbestånd än genomsnittet bl.a. på grund av läget mellan Oravaisfjärden och de vidsträckta åkerområdena i Pensala, som utgör rast- och födoområden för fåglar. Vid Oravaisfjärden häckar bl.a. den hotade silltruten som söker föda på fastlandet. Vindkraftsområdet i Gunilack ligger också i närheten av gässens, tranornas och svanarnas huvudflyttstråk vid kusten. Nordost om kraftverken finns två små träsk vilkas fågelbestånd kan påverkas av vindkraftverken. Inga kända revir för havsörn och fiskgjuse finns i närheten av området. Konsekvenser för områden som hör till nätverket Natura 2000 I utredningen för etapplandskapsplanen bedömdes på vilka områden en Naturabedömning enligt naturvårdslagen är nödvändig. På vindkraftsområdet i Gunilack behövs ingen Naturabedömning. Närmaste Naturaområden ligger på över 7 kilometers avstånd från vindkraftsområdet.

23 21 9 Söderskogen, Vörå Området ligger i ett skogsområde öster om riksväg 8. Avståndet till Vörå kommuncentrum är cirka 4 kilometer. Områdets areal är cirka 14 km 2. Den årliga medelvinden i området är 7,3 m/s. Områdets storlek ger utrymme för cirka kraftverk. (På objektkorten är Söderskogen nr 11. Det område som har tagits med i planen utgör en del av området i utredningen.) Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Vindkraftsområdet ligger i ett skogsområde mellan riksväg 8 och regionväg 725 utanför tätortsstrukturen och påverkar därför inte samhällets funktionalitet. Närmaste tätorter är Maxmo och Vörå på cirka fyra kilometers avstånd från vindkraftsområdet och den närmaste byn Vassor ligger cirka tre kilometer från området. Enligt utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter kräver ett förverkligande av vindkraftsområdena inga ändringar i det regionala huvudvägnätet, eftersom området ligger lägligt i förhållande till riksväg 8 och regionvägen. Avståndet från vindkraftsområdets västra kant till riksväg 8 och från dess södra kant till regionvägen är knappt en kilometer. Då vindkraftsområdet byggs går det alltså att utnyttja det befintliga huvudvägnätet samt områdets interna nät av skogsvägar. 110 kv och 400 kv kraftledningar korsar vindkraftsområdet och Vörå elstation finns på området. För att vindkraftsparken ska kunna anslutas till stamnätets stora transformatorstation eller till någon transformatorstation i regionalnätet lämpad för inkoppling av vindkraft måste en ny 110 kv kraftledning byggas.