KONSEKVENSBEDÖMNING. Förslag

Transkript

1 KONSEKVENSBEDÖMNING Förslag

2

3 ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN ETAPP 2 FÖRNYBARA ENERGIFORMER OCH DERAS PLACERING I ÖSTERBOTTEN KONSEKVENSBEDÖMNING Förslag 1

4 Innehållsförteckning: Etapplandskapsplanens konsekvenser Utgångspunkterna för konsekvensbedömningen Bedömning av planens innehåll och planprocessen Beaktande av innehållskraven i markanvändnings- och bygglagen (MBL) och markanvändningsoch byggförordningen (MBF) Beaktande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen Beaktande av målen i landskapsöversikten Beaktande av övriga mål och strategier Planens förhållande till grannlandskapens planläggning Planens förhållande till helhetslandskapsplanen Allmän bedömning av planläggningsprocessen Beskrivning och jämförelse av alternativ alternativet dvs. helhetslandskapsplanen Alternativ 1 dvs. etapplandskapsplan Jämförelse av alternativ Konsekvensbedömning Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten Konsekvenser för regionalekonomin och näringarna Konsekvenser för klimatet och energiekonomin Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Konsekvenser för naturmiljön Kumulativa effekter av flera vindkraftsområden Tabell Bilaga 1: Etapplanens vindkraftsområden och bosättning Bilaga 2: Etapplanens vindkraftsområden och kulturlandskap Bilaga3: Etapplanens vindkraftsområden och Natura-områden och andra skyddsområden 2

5 Etapplandskapsplanens konsekvenser 1. Utgångspunkterna för konsekvensbedömningen Denna konsekvensbedömning utgör en integrerad del av uppgörandet av den etapplandskapsplan som behandlar förnybara energiformer och deras placering. Syftet med konsekvensbedömningen är att för planerare, andra intressenter och beslutsfattare ta fram fakta om konsekvenserna av planens genomförande. Konsekvensbedömningens viktigaste uppgift är att stöda beredningen och valet av planlösning. Planens karaktär, funktion och syfte beaktas i konsekvensbedömningen på landskapsnivå. Konsekvensbedömningen har gjorts i samarbete med Österbottens miljökonsekvensbedömningsgrupp för planläggning. I gruppen har ingått representanter från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten, Museiverket, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (RFV), Österbottens handelskammare, Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy, Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia, Kustens regionenhet på Finlands skogscentral och Österbottens förbund. Konsekvensbedömningen baserar sig på markanvändnings- och bygglagen (MBL) och markanvändningsoch byggförordningen (MBF) och de mål och principer för samt krav på landskapsplanen som dessa anger. Enligt markanvändnings- och bygglagen bör en landskapsplan grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Vid bedömningen av planens konsekvenser bör beaktas planens syfte och mål, tidigare planer och utredningar samt omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna ska innehålla tillräckliga uppgifter för att det ska vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser genomförandet av planen har för människors levnadsförhållanden och livsmiljö, jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken samt stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Bedömningen av konsekvenserna stöder sig på befintligt kunskapsunderlag om planläggningen, utredningen Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten som har utarbetats som källmaterial till etapplanen och material som har utarbetats i samband med miljökonsekvensbedömningar (MKB) för vindkraftsprojekt. Konsekvensbedömningen har ända från utarbetandet av den första utredningen utgjort en viktig del av beredningen av Österbottens etapplandskapsplan 2. Målåret för etapplandskapsplanen är I konsekvensbedömningen speglas konsekvenserna av genomförandet av etapplanen i första hand mot Österbottens landskapsplan, som fastställdes , men också mot nuvarande markanvändning. 3

6 2. Bedömning av planens innehåll och planprocessen 2.1 Beaktande av innehållskraven i markanvändnings- och bygglagen (MBL) och markanvändnings- och byggförordningen (MBF) I landskapsplanen anges enligt 25 i MBL principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen samt områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Vid planering på landskapsnivå beaktas de riksomfattande målen, som samordnas med landskapets mål och de lokala målen. I kapitel 2.2 framgår hur de riksomfattande målen har beaktats i beredningen av etapplandskapsplanen. I kapitel 2.3 och 2.4 behandlas hur övriga mål och strategier har beaktats. Etapplandskapsplanen utgår från särskilda behov i landskapet. I mån av möjlighet har man i landskapsplanläggningen beaktat också grannlandskapens planläggning, speciellt på de områden som gränsar till planeringsområdet. Områdesreserveringar i etapplandskapsplanen har angetts med den noggrannhet som krävs med tanke på de riksomfattande målen och landskapets mål för områdesanvändningen. Vid beredningen av etapplandskapsplanen har i enlighet med MBL särskild uppmärksamhet fästs vid att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig, att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar, att arrangemangen för trafik och teknisk service är hållbara med tanke på miljö och ekonomi, att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas, att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas. Planbeskrivningen uppfyller till sitt innehåll de krav som ställs i markanvändnings- och byggförordningen och anger en utredning om förhållandena i området, utgångspunkterna, målen och de aktuella alternativen för planeringen, ett sammandrag av utredningar som har gjorts för att bedöma konsekvenserna av planen, en bedömning av konsekvenserna av planen, en utredning om planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen, landskapsöversikten och de regionala utvecklingsprogrammen (enligt den nya lagen om utveckling av regionerna, landskapsprogrammet) samt kommunernas planer, planeringens olika faser, förfaranden för deltagande och växelverkan samt ett sammandrag av åsikter som framförts i olika faser av planläggningen, det centrala innehållet i den planlösning som valts och grunderna för valet, en utredning om hur resultaten av konsekvensutredningarna och olika åsikter har beaktats, tidsplaneringen och uppföljningen av planen samt ett sammandrag av det centrala innehållet i beskrivningen. Vid beredningen av landskapsplanen bör enligt MBL säkerställas att markägare eller annan rättsinnehavare inte orsakas oskälig olägenhet. I skälighetsprövningen har beaktats de övergripande konsekvenserna för områdesreserveringarna. Det är svårt att uppnå fullständig jämlikhet, men etapplandskapsplanen orsakar inte oskälig olägenhet. 4

7 Sammanfattningsvis kan konstateras att etapplandskapsplanen uppfyller såväl syftet med landskapsplanen som de innehållskrav som ställs i markanvändnings- och bygglagen och i markanvändnings- och byggförordningen. 2.2 Beaktande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplanen bör uppfylla de riksomfattande målen för områdesanvändningen, vilka kan indelas i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Specialfrågor i Helsingforsregionen (berör inte denna plan) Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer (landhöjningskusten). De riksomfattande målen för områdesanvändning uppdelas i allmänna mål (VAT Y) och särskilda mål (VAT E). Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändning stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen bygger i första hand på områdenas egna starka sidor och på faktorer förknippade med områdets lokalisering. (VAT Y) Regionstrukturen utvecklas som en polycentrisk och nätverkande enhet som bygger på goda trafikförbindelser. (VAT Y) Med områdesanvändningen främjas växelverkan mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av bynätet. I synnerhet i glest bebyggda landsbygdsområden vinnlägger man sig i samband med områdesanvändningen om att ta tillvara de befintliga strukturerna och få till stånd en mångsidigare näringsverksamhet och övrig verksamhetsbas. (VAT Y) Genom lösningen i etapplandskapsplanen kan man minska landskapets beroende av icke förnybara energikällor och öka landskapets användning av egna förnybara energikällor. Målet är att landskapet Österbotten ska vara självförsörjande vad gäller energin år Etapplandskapsplanen skapar goda förutsättningar för att uppnå målet. De goda vindförhållandena på den österbottniska kusten skapar ypperliga förutsättningar för vindkraftsbyggande längs med hela landskapet. Planlösningen stöder i sig en balanserad utveckling av landskapet, eftersom områden för vindkraftverk har placerats runtom i hela landskapet. Planlösningen grundar sig på optimalt utnyttjande av befintlig infrastruktur. De goda trafikförbindelserna, det närbelägna statliga elnätet och de stora hamnarna längs kusten skapar utmärkta förutsättningar för etablering av storskaliga vindkraftsparker. Riksväg 8 fungerar som en förenande led i regionen, och löper längs med kusten från söder till norr. Vindkraftsområden har i 5

8 planlösningen anvisats på båda sidor av riksvägen. Merparten av landskapets vindkraftsområden är anvisade i söder. Genomförande av etapplandskapsplanen stärker näringslivets konkurrenskraft, speciellt för de företag som hör till kompetenskoncentrationen inom energiteknologi i Vasaregionen. Vindkraftsproduktion gör även regionens näringsliv mera mångsidigt. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. (VAT Y) Trafiksäkerheten förbättras liksom betingelserna för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. (VAT Y) Genom områdesanvändningen främjas verksamhetsbetingelserna för näringslivet genom att tillräckliga etableringsmöjligheter anvisas för näringslivet genom utnyttjande av den befintliga samhällsstrukturen. (VAT Y) I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. (VAT Y) Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. (VAT Y) Sådana aktiviteter som har en menlig inverkan på hälsan eller medför risk för olyckor placeras på tillräckligt långt avstånd från verksamheter som är känsliga för konsekvenserna. (VAT E) Inom områdesanvändningen ska olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter ska om möjligt minimeras. Nya bostadsområden eller andra verksamheter som är bullerkänsliga ska inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. (VAT E) Vid områdesanvändningen ska energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. (VAT E) Lösningen i etapplandskapsplanen förbättrar förutsättningarna att nyttja förnybara energitillgångar, främst vindkraft. Vindkraft som produceras på området ökar landskapets energisjälvförsörjning och säkerställer en trygg energiförsörjning. Även utbyggnaden av energiöverföringsnät i anslutning till vindkraftverken främjar en mera energieffektiv och ekologiskt och ekonomiskt hållbar region- och samhällsstruktur. Genom planlösningen försämras inte heller verksamhetsbetingelserna för nuvarande näringsgrenar, eftersom t.ex. skogsbruk fortfarande kan idkas på områdena. Nätverken av servicevägar med anknytning till vindkraftsetableringarna kan också utnyttjas i skogsbruket. Vindkraftsparkerna orsakar konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten under byggtiden, medan konsekvenserna under driftskedet är ringa. 6

9 Ljud, blinkande ljus och skugga från vindkraftverken kan orsaka olägenhet för användningen av närbelägna bostäder. De vindkraftsområden som har tagits med i planen är emellertid huvudsakligen avgränsade så att det mellan vindkraftverken och bosättningen finns en tillräckligt bred skyddszon. Vid vissa väderförhållanden vintertid kan snö och is som lossnar från kraftverken förorsaka en liten risk för personer som rör sig i närheten av vindkraftverken. Vindkraftsområdenas placering på obebodda skogsområden som endast i liten utsträckning används för rekreation gör emellertid att risken för olycksfall för människor är ytterst liten. Produktionen av vindel orsakar inga utsläpp av växthusgaser. Följaktligen kan man genom vindkraftsetableringarna stävja klimatförändringen till den del som man med vindkraft kan ersätta energikällor som ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att den nationella kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. (VAT Y) Med hjälp av områdesanvändning främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. (VAT Y) Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Man arbetar för att nätverken av skyddsområden och värdefulla landskapsområden ska nyttjas för rekreation i det fria på ett ekologiskt hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för utveckling av turismen i närliggande områden utan att målen för skyddet äventyras. Vid områdesanvändningen främjas bevarandet av tysta områden som anvisats för detta ändamål. (VAT Y) Genom områdesanvändningen tryggas en hållbar användning av naturresurserna så att tillgången på naturresurser tryggas också för kommande generationer. Inom områdesanvändningen och planeringen av den beaktas naturtillgångarnas geografiska läge och vilka möjligheterna är att utnyttja dem. (VAT Y) Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. (VAT Y) I samband med områdesanvändningen ska säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. De riksomfattande inventeringar som myndigheterna har genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. I landskapsplaneringen ska anges kulturmiljöer och landskap av riksintresse. I dessa områden ska områdesanvändningen anpassas till deras historiska utveckling. (VAT E) I samband med planeringen av områdesanvändningen ska vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreation i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. (VAT E) 7

10 Vid landskapsplaneringen ska beaktas skyddet av vatten- och strandnaturen eller vattendrag som med tanke på rekreationen i det fria kräver särskilt skydd. (VAT E) Vid planläggningen på landskapsnivå ska skapas förutsättningar att för områdesanvändningens del bilda överkommunalt betydande rutter och nätverk för rekreationsbruk. (VAT E) De vindkraftsområden som anvisas i etapplandskapsplanen är belägna utanför områden som beträffande vindkraftsproduktion är känsliga och har motstridiga markanvändningsformer. Alla områden är belägna utanför områden som är nationellt eller regionalt värdefulla med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården och utanför skyddade öppna myrar. Kulturlandskapen i Österbotten är huvudsakligen öppna odlingsområden i älvdalarna, där vindkraftverken skulle synas på långt håll. Påverkan på landskapsbilden blir störst i Kyro älvdal och Lappfjärds ådal, eftersom ett flertal vindkraftsområden är placerade i närheten av dessa. I samband med vindkraftsetableringarna blir en del av naturmiljön i området bebyggd miljö. Inne i områdena förorsakar också kraftledningar och nätverk av servicevägar att livsmiljöer splittras. Av de ekologiska konsekvenserna kan de mest betydande vara de konsekvenser under byggandet och driften som förorsakas hotade naturtyper och arter, speciellt fåglar. I Österbotten och Kvarken styrs fåglarnas flyttstråk av Bottniska vikens strandlinje, längs med vilken betydande mängder fåglar årligen flyttar. Fåglarna flyttar huvudsakligen längs låglänta marker med särskild betoning på kusten i syd-nordlig riktning. De mest betydande konsekvenserna för fåglar är kollisioner. Kollisionsrisken ökar då vindkraftsområdena är belägna på fåglarnas flyttstråk. Den utredning som tagits fram för planen innehåller en fågelbeståndsutredning, där bland annat betydande flyttstråk och rastplatser för fåglar samt revir, bon och födoplatser för havsörn och fiskgjuse utreds. Vid utarbetande av etapplandskapsplanen har särskild hänsyn tagits till betydande flyttstråk för fåglar samt på havsörns- och fiskgjusebon. Vid vindkraftsetableringar bevaras den huvudsakliga markanvändningen på området (jord- och skogsbruksområde). Områdena kan fortfarande användas för rekreation (friluftsliv, naturobservationer, jakt, fiske, bär- och svampplockning). Vindkraftverk i drift hindrar inte dessa aktiviteter, men åsynen eller ljudet av kraftverken kan upplevas som störande vid rekreation. På de vindkraftsområden som har tagits med i planen finns enligt den fastställda landskapsplanen inga rekreationsobjekt eller rekreationsleder, förutom vid Rajavuori i Laihela. Vindkraftsetableringen skulle förändra områdets karaktär som naturutflyktsmål. På vissa vindkraftsområden kan i det inledande skedet av genomförandet av etapplandskapsplanen också uppstå vindkraftsturism. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjning på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. (VAT Y) I samband med områdesanvändningen ska kontinuiteten i och möjligheterna att bygga ut befintliga banor, vägar och vattenleder av riksintresse tryggas, likaså möjligheterna att utveckla hamnar och flygplatser av riksintresse samt gränsövergångsställen. (VAT E) 8

11 Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder, samt de begränsningar som flygbullret ger upphov till. (VAT E) I landskapsplanen ska anges och i den övriga planeringen av områdesanvändningen beaktas dragningen av de kraftlinjer som är av betydelse för den riksomfattande energiförsörjningen, så att genomförandemöjligheterna kvarstår. Vid planeringen ska beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras ska i första hand de befintliga korridorerna användas. (VAT E) Vid områdesanvändningen ska man förbereda sig på områdesbehoven hos energiverk som använder förnybart och avfallsbaserat bränsle och dessa energiverks logistiska lösningar som en del av områdets energiförsörjning och avfallshantering. (VAT E) I landskapsplaneringen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. (VAT E) I samband med områdesanvändningen och planeringen av områdesanvändningen som gäller förbindelse- och energinät ska riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar, markanvändningen i den närmaste omgivningen, utvecklingen av markanvändningen och närmiljön beaktas; i synnerhet bosättningen, objekt och områden som är värdefulla ur natur- och kulturhänseende samt särdragen i landskapet. (VAT E) Etapplandskapsplanen svarar för sin del mot målen i statsrådets klimat- och energistrategi år 2008, eftersom planen möjliggör vindkraftsetableringar i landskapet. Vindkraft är en del av ett hållbart energisystem och ersätter andra former av energiproduktion på elmarknaden. I Finland är målsättningen att vindkraftsproduktionen ska uppgå till MW år I landskapet Österbotten är målet att vara självförsörjande i fråga om energiproduktion år I visionen produceras hälften av energin med vindkraft, vilket betyder att MW vindkraft produceras i landskapet. Det här förutsätter cirka 250 km 2 vindkraftsområden. I etapplanen har anvisats 457km 2 vindkraftsområden för att ge tillräckligt med spelrum för olika alternativ och osäkerhetsfaktorer. I planen har anvisats de landområden som är bäst lämpade för utnyttjande av vindkraft. Vindkraftsområdena är stora till arealen, vilket möjliggör omfattande vindkraftsparker. Ett valkriterium för de vindkraftsområden på land som har tagits med i planen har varit områdenas avstånd till stamnätet. I planlösningen har beaktats både befintliga och planerade kraftledningslinjer. Vid placeringen av kraftledningslinjerna har man strävat efter att utnyttja befintliga korridorer. Dessutom har vindkraftsområdena granskats som helhet, vilket möjliggör optimala lösningar beträffande både placeringen av nya elstationer och anslutningar till stamnätet. Vindkraftverken kan med sina höga konstruktioner vara ett flyghinder och äventyra flygsäkerheten eller störa flygtrafikens smidighet. De begränsningar som flygtrafiken förorsakar vindkraftsbyggandet har beaktats genom att man har utarbetat höjdgränser för flyghinder längs hela kustzonen genom geografisk modellering. 9

12 Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer (landhöjningskusten) Genom områdesanvändningen bidrar man till att bevara kustområdet som en särskilt betydelsefull områdeshelhet med hänsyn till dess natur- och kulturvärde. Samtidigt förvissar man sig om att förutsättningarna för bosättning och idkande av näring bibehålls. (VAT Y) De karakteristiska dragen för områdena identifieras och områdesanvändningen jämkas samman så balanserat som möjligt så att möjligheterna att bevara de exceptionella naturförhållandena, naturens toleransförmåga och kulturvärdena kan tryggas. Samtidigt stöder man att sådana särpräglade byoch kulturmiljöer som är anpassade till naturförhållandena bevaras som helheter. (VAT Y) Vid landhöjningskusten uppmärksammas de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av landhöjningen i samband med att den befintliga strukturen förnyas och den nya planeras. Vid åmynningarna beaktas särskilt särprägeln i landskapet och naturhushållningen. Byggandet styrs så att de regionala dragen i den naturliga utvecklingsprocess som är karaktäristisk för landhöjningskusten finns representerad. (VAT Y) Planlösningen äventyrar inte förutsättningarna att bo och idka näringar på landhöjningskusten. Vid avgränsningen av vindkraftsområdena har man beaktat byarnas expansionsriktningar. Etapplandskapsplanlösningen hindrar inte den naturliga successionen på landhöjningskusten. Sammanfattningsvis kan konstateras att de riksomfattande målen för områdesanvändningen har beaktats omsorgsfullt i etapplandskapsplanen. 2.3 Beaktande av målen i landskapsöversikten Planeringen på landskapsnivå omfattar en landskapsöversikt, en landskapsplan och ett regionalt utvecklingsprogram, dvs. landskapsprogrammet. I landskapsöversikten anges landskapets utvecklingsmål. Mål som berör markanvändning, byggande och infrastruktur genomförs bl.a. med hjälp av landskapsplanen. Av denna anledning är landskapsöversikten en av de viktigaste utgångspunkterna vid utarbetandet av landskapsplanen. Österbottens landskapsöversikt 2040 Ny energi i Österbotten Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning omfattar fem strategiska riktlinjer: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga, innovatörernas Österbotten Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen. Landskapsöversikten är ett väldigt omfattande dokument som innehåller flera strategier för att uppnå visionen. Här följer en beskrivning av hur etapplandskapsplanen främjar det centrala budskapet i de olika strategiska riktlinjerna. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Genomförandet av etapplandskapsplanen ökar energisjälvförsörjningen i Österbotten 10

13 Genom att öka de förnybara energikällorna och med dem ersätta icke-förnybara energikällor stävjas klimatförändringen Genomförandet av etapplandskapsplanen ökar Vasaregionens och hela Österbottens välkändhet som kompetenskoncentration inom energiteknologi, vilket stärker regionens konkurrenskraft på såväl den nationella som den internationella marknaden Österbotten profilerar sig som ett landskap för ny energi, vilket inverkar positivt på imagen Etapplandskapsplanen skapar arbetsplatser för nya yrkesgrupper i energibranschen, bl.a. inom transport av vindkraftsteknologi och installations- och servicearbete på vindkraftverk. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Etapplandskapsplanen skapar förutsättningar för en ekoeffektiv region- och samhällsstruktur Planlösningen skapar förutsättningar för en balanserad regionstruktur, eftersom vindkraftsområdena är jämnt fördelade över hela landskapet. Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen Med genomförandet av etapplandskapsplanen kan man stävja klimatförändringen, eftersom produktionen av vindel inte orsakar utsläpp av växthusgaser överhuvudtaget Etapplandskapsplanen skapar förutsättningar att ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor (vindkraft, bioenergi, avfall, solenergi, geotermisk värme osv.) Genomförandet av etapplandskapsplanen för Österbotten närmare ett koldioxidneutralt läge beträffande el och värmeproduktion Tack vare de energiproduktionssystem som genomförs i regionen, vilka använder förnybara energikällor, har Österbotten goda möjligheter att uppnå målen för stävjandet av klimatförändringen. 2.4 Beaktande av övriga mål och strategier Klimatmål Enligt EU:s energi- och klimatpaket år 2007 förbinder sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent fram till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Om flera länder går in för att effektivare begränsa den globala uppvärmningen, höjer EU målet till 30 procent. År 2009 godkändes den nationella klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen, som ska visa vägen mot ett utsläppssnålt Finland år I redogörelsen ställs som mål att Finland som en del av det internationella samarbetet fram till år 2050 ska minska sina klimatutsläpp med minst 80 procent jämfört med 1990 års nivå. Finlands klimat- och energistrategi Statsrådet godkände den 6 november 2008 Finlands klimat- och energistrategi, som grundar sig på EU:s klimat- och energipolitiska riktlinjer och förpliktelser. Finlands mål är att öka den förnybara energins andel av den totala slutförbrukningen till 38 procent år För vindkraftens del ställs i strategin som mål att öka den installerade totaleffekten till cirka MW fram till år 2020, varvid den årliga produktionen av vindel skulle uppgå till cirka 6 TWh. År 2012 hade vindkraftproduktionen i Finland en kapacitet på ca 250 MW. För att målet ska nås förutsätts en kraftig årlig utbyggnad av vindkraft, nämligen MW/år. Det här motsvarar ibruktagandet av cirka stycken 3 MW 11

14 vindkraftsenheter årligen. Målnivån är utmanande men ändå möjlig, eftersom den sammanlagda vindkraftskapacitet som intresserade företag planerar är mångdubbelt större. Österbottens energistrategi Målet är att landskapet Österbotten år 2030 ska vara självförsörjande beträffande energiproduktion. Målet är att hälften av energin ska produceras med vindkraft, en tredjedel med bioenergi och resten med kommunalt avfall, geotermisk värme, solenergi och andra förnybara energiformer. Etapplandskapsplanen skapar förutsättningarna för att Österbottens energistrategi ska kunna förverkligas. Energiutredning I utredningen Förnybara energikällor och deras placering i Österbotten, som gjordes för etapplandskapsplanen, anges hur landskapet kan svara mot målen i statsrådets energipolitiska redogörelse. Enligt utredningen sker energisjälvförsörjningen och övergången till förnybara energikällor i Österbotten främst genom vindkraftsproduktion. År 2030 borde det produceras MW vindkraft i landskapet. Det här kräver områden på cirka 240 km 2. Utredningen rekommenderar att man i etapplandskapsplanen borde vara beredd att göra dubbelt så stora områdesreserveringar för landbaserad vindkraft (cirka 500 km 2 ), så att det finns utrymme för alternativ och osäkerhetsfaktorer. I etapplandskapsplanen har 457 km 2 reserverats, och det är de områden som enligt utredningen bäst lämpar sig för vindkraft. Västra Finlands miljöstrategi Västra Finlands miljöstrategi (dokumentet uppdateras i början av 2013) är en linjedragning för framtiden, och är gemensam för de tre landskapsförbunden i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten samt Närings-, trafik- och miljöcentralen. Visionen 2030 är att vara en europeisk föregångsregion för hållbar utveckling. Avsikten är att uppnå detta genom att: värna om vattnens tillstånd trygga mångfalden trygga den bebyggda miljöns livskraft iaktta miljöansvar i energiproduktionen och stävjandet av klimatförändringen främja miljömedvetenheten. Genomförandet av etapplandskapsplanen främjar speciellt de mål som ingår i temat för miljöansvar i energiproduktionen och stävjandet av klimatförändringen. Utsläppen i luften från energiproduktionen kan minimeras då fossila bränslen kan ersättas med förnybara energikällor. Målet är att hälften av energin ska produceras med vindkraft, en tredjedel med bioenergi och resten med kommunalt avfall, geotermisk värme, solenergi och andra förnybara energiformer. Produktionen av vindel orsakar inga utsläpp av växthusgaser under driften. På så vis kan man med hjälp av genomförandet av etapplandskapsplanen stävja klimatförändringen. 12

15 MELLERSTA ÖSTERBOTTEN KESKI-POHJANMAA ÖSTERBOTTEN POHJANMAA SÖDRA ÖSTERBOTTEN ETELÄ-POHJANMAA SATAKUNDA SATAKUNTA Figur 1: Landskapet Österbotten och dess grannlandskap 2.5 Planens förhållande till grannlandskapens planläggning Landskapet Österbotten gränsar till landskapen Mellersta Österbotten, Södra Österbotten och Satakunta. Etapplandskapsplan 1 för Mellersta Österbotten fastställdes vid miljöministeriet , etapp 2 den och etapp 3 den I Mellersta Österbotten är planutkastet beträffande vindkraft i beredningsfasen. På kartan över utredningssituationen finns de områden där vindkraftsutredningar pågår på fastlandet i Norra Österbotten och Mellersta Österbotten samt de områden som vindkraftsaktörerna hade anmält hösten Landskapsplanen för Södra Österbotten fastställdes av miljöministeriet Utkastet till etapplandskapsplan I för Södra Österbotten var offentligt framlagt sommaren Landskapsplanen för Satakunta fastställdes av miljöministeriet I Satakunta färdigställdes i början av år 2011 en utredning om vindförhållanden på fastlandet (Mannertuuliselvitys), där de bäst lämpade områdena är anvisade som vindkraftsområden i landskapsplanen. Förslaget till etapplandskapsplan 1 för Satakunta var offentligt framlagt och landskapsstyrelsen beslöt fortsätta att komplettera planeringen av förslaget till etapplandskapsplan 1 för Satakunta. I etapplandskapsplanen har planläggningen i grannlandskapen beaktats. Konsekvenserna för grannlandskapen består främst av landskapspåverkan från de vindkraftsområden som ligger nära landskapsgränsen. Kumulativa effekter beträffande landskapspåverkan är möjliga speciellt i den södra delen av landskapet, där etapplandskapsplanerna innehåller flera anvisade områden nära landskapsgränserna. Dessutom pågår ett vidsträckt projekt som sträcker sig över landskapsgränsen. 2.6 Planens förhållande till helhetslandskapsplanen Planlösningens förhållande till helhetslandskapsplanen framgår av kapitel 3, där olika alternativa lösningar jämförs. I jämförelsen representerar helhetslandskapsplanen 0-alternativet. 13

16 2.7 Allmän bedömning av planläggningsprocessen Den allmänna bedömningen av planläggningsprocessen omfattar en bedömning av hur samarbetet genomförs, myndigheternas agerande, den offentliga framläggningen, utlåtande- och behandlingsprocessen samt uppföljningen. Planläggningsprocessen har framskridit i enlighet med markanvändnings- och bygglagen samt -förordningen. Det första myndighetssamrådet om etapplandskapsplanen ordnades i enlighet med MBF I myndighetssamrådet deltog representanter för miljöministeriet, Västra Finlands miljöcentral, Vasa vägdistrikt, Museiverket, Österbottens museum, Österbottens handelskammare, Satakunta förbund, Södra Österbottens förbund, Geologiska forskningscentralen och Västra Finlands Sjöbevakningssektion. Landskapsplanens program för deltagande och bedömning var offentligt framlagt och i samband med det informerades såväl kommunerna som kommuninvånarna. Totalt inkom 106 åsikter från privatpersoner och 30 utlåtanden av kommuner och myndigheter angående programmet för deltagande och bedömning. Utredningen Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten, som utarbetades för planen, påbörjades år 2009 och färdigställdes i november Utredningen omfattade hela landskapet och kartlade vilka förnybara energiformer som kan tas i bruk i Österbotten och var de är belägna. Tyngdpunkten i utredningen låg dock på vindkraftsproduktion och de bäst lämpade områdena för vindkraft utreddes. Den här utredningen kompletterades med tilläggsutredningar i planförslagsfasen. Tilläggsutredningen omfattade en bedömning av de pågående projekten och de nya områden (20) som tillkommit i planprocessen, utredning av fågelbestånd, submarina konsekvenser, behovsprövning av Naturabedömning, Finavias flyghinderområden och nivåer för flyghinder, landskapsanalys samt bedömning av planlösningens ekonomiska konsekvenser, kumulativa effekter och totala konsekvenser. De nya områdena bedömdes enligt samma kriterier som i utredningen år Den här utredningen uppdaterades och kombinerades med en tilläggsutredning till en rapport som blev färdig i december Utredningen innehåller bl.a. objektkort för totalt 53 undersökta områden. Sommaren 2012 gjordes synlighetsanalyser på alla de undersökta områdena och på hösten fotograferade planläggarna alla de undersökta vindkraftsområdena. Utkastet till etapplandskapsplan färdigställdes under år 2011 och landskapsstyrelsen beslöt på sitt möte att framlägga det offentligt. Utkastet till landskapsplan var i enlighet med MBF 12 offentligt framlagt Utlåtanden begärdes enligt MBF 13. Det kom 59 utlåtanden och cirka 100 åsikter om planutkastet. Frågor som togs upp i utlåtandena var havsörnar, Natura, kulturmiljö och kulturarv, skyddsavstånd till bosättning och till havsörnens boträd samt elöverföring. Åsikterna handlade om bullerfrågor, skyddsavstånd till fast bosättning och fritidsbosättning, havsörnar samt nya vindkraftsområden. Växelverkan har skett genom offentlig framläggning och informationsmöten för allmänheten. Under planläggningsprocessen har möten med kommunerna hållits och allmänna informationsmöten ordnats i samband med remissbehandlingen. Under hela processens gång har information funnits tillgänglig på Österbottens förbunds webbplats och på byrån. Dessutom har informella arbetsmöten med kommunerna samt med Närings-, trafik- och miljöcentralen och miljöministeriet ordnats. Förhandlingar har också förts med flera vindkraftsaktörer och markägare under planläggningsprocessens gång. Den ordnades ett vindkraftsseminarium för kommunernas beslutsfattare, tjänsteinnehavare och 14

17 samarbetspartners. På seminariet presenterades de utredningar som gjorts för etapplandskapsplanen samt ett preliminärt utkast till planförslag. Konsekvensbedömningen har gjorts i samarbete med planläggningens MKB-grupp. Gruppen har bestått av representanter för Österbottens förbund (enheten för regionutveckling och enheten för områdesplanering), Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Södra Österbotten och Österbotten, Museiverket, Forststyrelsen, Österbottens handelskammare, Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy, Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia, Finlands skogscentral Kustens regionenhet samt Regionförvaltningsverket. För planläggningens MKB-grupp ordnades en workshop Där delades MKB-gruppen in i två grupper som skulle bedöma konsekvenserna för region- och samhällsstrukturen, energi- och samhällsekonomin, energiförsörjningen, landskapet och kulturarvet, människornas levnadsförhållanden och livsmiljö samt naturmiljön under både byggtiden och driften, om vindkraftverken förverkligas. Workshopen kom fram till att de största konsekvenserna, om vindkraftsparker byggs, uppstår under byggtiden, vilket stöder tidigare slutsatser i bedömningen. De största positiva konsekvenserna bedömdes vara inverkan på energi- och samhällsekonomin och de största negativa konsekvenserna bedömdes vara inverkan på landskapet och fåglarna. Dessutom hade arbetsgruppen möjlighet att kommentera planens konsekvensbedömning. 3. Beskrivning och jämförelse av alternativ Under den egentliga planläggningsprocessen har inga alternativa planlösningar utarbetats. I den här jämförelsen är alternativ 1 baserat på de nya områden som framkommit efter utkastfasen och som undersöktes i en tilläggsutredning och i utredningen Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten, som uppdaterades i december I den här jämförelsen representerar helhetslandskapsplanen 0-alternativet alternativet dvs. helhetslandskapsplanen I den fastställda helhetslandskapsplanen anges följande beteckningar beträffande energiförsörjningen: Behov av förbindelse för kraftledning Behov av förbindelse för naturgasledning Område för energiförsörjning Kraftledning Område för vindkraftverk I Österbottens landskapsplan, som fastställdes , finns tre vindkraftsområden av vilka två är vindkraftsområden till havs (utanför Sideby och Korsnäs) och ett vindkraftsområde på land (Bergö). Miljöministeriet fastställde inte vindkraftsområdet på Replot. 3.2 Alternativ 1 dvs. etapplandskapsplan 2 Eftersom arbetsprocessen med Österbottens helhetslandskapsplan var tidsmässigt mycket lång, framkom redan under processen med helhetslandskapsplanen ett behov att revidera landskapsplanen beträffande energiförsörjningen. Österbottens landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen Enligt fullmäktiges kläm beslöts att man skulle börja utarbeta en landskapsplan som berör hela landskapet men endast ett tema, nämligen energi. Med den etapplandskapsplan som utarbetas uppdateras Österbottens landskapsplan beträffande energiförsörjning och dess målår är

18 Lösningen i etapplandskapsplanen är baserad på utredningen Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten. I etapplandskapsplanen har 33 landbaserade vindkraftsområden tagits med. Områdenas sammanlagda areal är 457 km Jämförelse av alternativ Jämfört med helhetslandskapsplanen, där 2 vindkraftsområden till havs och 1 område på land har anvisats, anvisas 33 landbaserade vindkraftsområden i etapplandskapsplanen. Etapplandskapsplanen ger alltså betydligt bättre möjligheter än helhetslandskapsplanen att nå de uppställda målen för ökad vindkraftsproduktion. 4. Konsekvensbedömning Bedömningen av en plans konsekvenser är en lagstadgad del av planläggningen. I markanvändnings- och bygglagen 9 sägs att när en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och andra konsekvenser av planen, undersökas i nödvändig omfattning. Konsekvensbedömningens genomförande Konsekvensbedömningen är en integrerad del av planläggningsprocessen och den har pågått under hela planläggningsprocessen. Den viktigaste bakgrundsutredningen för etapplandskapsplanen är Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten (11/2010 och uppdatering 12/2012). I utredningen har man försökt hitta tekniskt-ekonomiskt lämpliga områden där sannolikheten för kännbara konsekvenser är minst. Som kriterier användes flera variabler så att byggandet av vindkraftsområdena och kraftverkens drift ska orsaka så litet störningar eller olägenheter som möjligt för dem som bor i närheten samt för särskilda värden i boende- och naturmiljön. Materialet och de använda metoderna beskrivs närmare i ovannämnda utredning. I analysen av potentiella vindkraftsområden användes en skyddszon på 1000 meter till fast bebyggelse och fritidsbosättning samt 500 meters skyddszon till bl.a. Naturaområden, rekreationsområden och värdefulla landskaps- och kulturmiljöer. Dimensioneringen av skyddszoner för olika former av markanvändning anges nedan i tabell 1. BUFFERTENS BREDD Naturaområden Områden som ingår i något skyddsprogram Åsar Grundvattenområden Värdefulla berg och andra geologiska objekt Världsarvsområde IBA och FinIba Vårdbiotoper Tätorter, byar och små byar (YKR) Bostäder utanför ovannämnda Nationellt och regionalt värdefulla landskapsområden Värdefulla byggda kulturmiljöobjekt (RKY 2009) Rekreationsområden i landskapsplanen 500 m m 100 m 100 m 100 m 500 m 100 m 1000 m 500 m 500 m 500 m 16

19 Rekreationsobjekt i landskapsplanen Flygfält och deras skyddsområden Områden där medelvinden är < 6 m/s 500 m 500 m De direkta konsekvenserna av etapplandskapsplanen berör i första hand landskapet Österbotten. Därför är bedömningen främst koncentrerad på konsekvenser som påverkar landskapets område. På grund av ämnet för den här etapplandskapsplanen kan influensområdet dock sträcka sig över landskapets gränser. I synnerhet i den södra delen av landskapet kan det uppkomma kumulativa effekter beträffande landskapsbilden, om flera stora vindkraftsområden byggs nära landskapsgränserna. Konsekvenserna om etapplandskapsplanen förverkligas, liksom även de kännbaraste konsekvenserna av varje vindkraftsområde (beskrivningens bilaga B) har bedömts och rapporterats enligt de konsekvenser som anges i markanvändnings- och bygglagen. Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit ovannämnda utredning, som omfattar en områdesspecifik bedömning av vindkraftsområdenas konsekvenser samt en bedömning av de totala konsekvenserna av de vindkraftsområden som har tagits med i planen (33 områden) (utredningens kapitel 9. Totala konsekvenser). I utredningen har bl.a. konsekvenserna för fågelbeståndet, flygtrafiken samt regionalekonomin och näringarna granskats mera ingående än nedan. För att vidga synvinkeln vid granskningen har de totala konsekvenserna av att etapplandskapsplanen genomförs också bedömts enligt MBF 1. (Tabell 2). 4.1 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen De goda vindförhållandena och förbindelserna för elöverföring vid kusten möjliggör vindkraftsproduktion i hela landskapet. I planlösningen har vindkraftsområden anvisats relativt jämnt över hela landskapet, dock med tyngdpunkt på den södra delen av landskapet. Alla de i etapplandskapsplanen anvisade vindkraftsområdena ligger utanför den befintliga samhällsstrukturen och har därför inte någon väsentlig inverkan på samhällsstrukturen. De påverkar inte heller samhällenas funktionalitet, eftersom vindkraftsområdena ligger utanför tätortsstrukturen. Indirekt kan vindkraftsområdena ha en positiv inverkan på samhällsstrukturen, om de förhindrar att sådana markanvändningsformer som splittrar samhällsstrukturen förläggs till området. Vindkraftsområdena kommer att bli ett nytt regionstrukturelement i landskapet. Då vindkraftsområdena byggs samt då de är i drift kommer detta att förändra kraftverksområdets struktur, eftersom vägar, elöverföringsnät och elstationer måste byggas. De områden som är anvisade för vindkraftsbyggande är vidsträckta, men den areal som behövs för kraftverk och andra konstruktioner är tämligen liten, endast 3 4 % av hela vindkraftsområdets areal. Den funktionella förändringen i markanvändningen blir därför ganska obetydlig. Områdenas funktionella karaktär förändras från jord- och skogsbruk till industriell energiproduktion, men vindkraftsområdena förblir ändå till största delen skogsbruksområden. Utanför vindkraftsområdena kan kraftverken begränsa markanvändningen i näromgivningen. Vid avgränsningen av vindkraftsområdena har byarnas och tätorternas expansionsriktningar beaktats, och dessutom har en skyddszon på en kilometer lämnats mellan vindkraftsområdena och de närmaste tätorterna och byarna. Vindkraftsparkerna kommer inte heller att påverka service-, arbetsplats- eller rekreationsområden, eftersom bl.a. vindkraftsområdena är avgränsade så att en skyddszon på en halv kilometer har lämnats mellan dem och de i landskapsplanen anvisade rekreationsområdena. Därför väntas ingen direkt påverkan av buller och blinkande effekter eller påtaglig försämring av rekreationsområdenas kvalitet. 17

20 Vindkraftsområdena placeras så att befintliga vägar och elöverföringsnät i hög grad kan utnyttjas. Fastän det befintliga elöverföringsnätet, exempelvis 400 kv stamnätet Ulvsby Toby Ventusneva kan utnyttjas som huvudnät för elöverföringen, kräver vindkraftsområdena ändå också en utveckling av elöverföringsnätet. Konsekvenserna av förstärkningen av kraftledningsnätet berör speciellt den södra delen av landskapet. I den södra delen av landskapet, där det blir en koncentration av vindkraftsområden, får riksväg 8 en mycket viktig roll som transportled. I landskapets södra del kan man förutom riksväg 8 också utnyttja sjötransporter via djuphamnarna i Kaskö och Kristinestad. Trafiken till vindkraftsområdena kan sannolikt ordnas utan ändringar i huvudvägnätet. Därför kommer ordnande av infartsförbindelser inte att ha någon kännbar inverkan på markanvändningen eller samhällsstrukturen. Det lägre vägnätet, till exempel det regionala vägnätet och skogsbilvägarna, kan utnyttjas som servicevägar, men för detta krävs förmodligen breddning av vägarna och förbättring av bärigheten. Konsekvenser för fast bosättning och fritidsbosättning Blinkande effekter, skuggor och buller är sådana negativa effekter som människorna påverkas av och som begränsar användningen av markområdena i vindkraftverkens närhet för fast bosättning eller fritidsbosättning. När vindkraftsområdena anläggs kan sådan markanvändning som störs av vindkraftverkens drift inte mera anvisas på dessa områden. Den befintliga bebyggelsen är dock huvudsakligen belägen utanför de vindkraftsområden som är anvisade i etapplandskapsplanen. Vindkraftsområdena i planen har i regel avgränsats så att en skyddszon på en halv till en kilometer har 18

21 lämnats mellan vindkraftsområdena och bosättningen (i kapitel 4.5 beskrivs bl.a. konsekvenserna för människornas trivsel och rekreation). Vindkraftverken kan försämra trivseln på friluftsområden av väsentlig lokal betydelse i närområdet. Sannolikheten för sådana konsekvenser ökas av att kraftverken placeras på backar som höjer sig över omgivningen. Sådana höglänta platser kan också ha ett landskapsmässigt rekreationsvärde. Speciellt de kraftverk som ligger nära bebyggelsen kan begränsa kommande former av områdesanvändning som är känsliga för kraftverk. De kan hindra t.ex. utbyggnad av bosättningen i riktningar som i övrigt är gynnsamma. Betydande konsekvenser kan sannolikt förhindras genom att man beaktar kända markanvändningsbehov vid placeringen av kraftverken. I den detaljerade planeringen går det sannolikt att placera kraftverken så att inga betydande konsekvenser för t.ex. bostadsfastigheternas värde uppkommer. 4.2 Konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten Konsekvenserna för trafiken och trafiksäkerheten är som störst medan vindkraftsområdena byggs. Under byggfasen påverkas trafiken främst av land- och sjötransporterna av kraftverkskomponenter och byggutrustning. Medan byggarbetet pågår kommer trafikmängderna på landskapets vägar att öka betydligt, speciellt på riksväg 8, då ett stort antal specialtransporter kommer att röra sig i trafiken. De kan fördröja trafiken och försämra smidigheten och trafiksäkerheten. Genomfartstrafiken under byggtiden kan orsaka störningar på bebodda områden och risker för trafiksäkerheten. Olägenheterna för landsvägstrafiken kan dock minskas, om transporterna förläggs till tider med liten trafik och transportrutterna väljs så att den övriga trafiken och bosättningen orsakas så litet olägenheter som möjligt. Alla områden som är anvisade i etapplandskapsplanen är stora och det går sannolikt att styra trafiken till dem via flera olika väganslutningar. Under vindkraftsparkens drift medför servicebesök på området trafik. Det kommer troligen att behövas endast några besök per vindkraftverk och år. Riksväg 8 är den viktigaste huvudleden för specialtransporter i nord-sydlig riktning. Även beträffande broar är riksväg 8 väl lämpad för specialtransporter. Riksväg 8 bildar tillsammans med fyra hamnförbindelser en god specialtransportled för vindkraftstransporter, likaså riksvägarna 3, 18 och 19. I utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter, som färdigställdes 2012, har en undersökning av rutterna till vindkraftsområdena presenterats närmare. Enligt utredningen uppkommer inga betydande behov av ändringar i vägnätet. Det nuvarande nätet av stamvägar och lokalvägar lämpar sig för transport av vindkraftverkens massiva komponenter. På vindkraftsområdena kommer skogsvägarna att förbättras betydligt, eftersom de måste förstärkas, och det måste också byggas många nya servicevägar. Det är positivt att skogsvägarna förstärks, eftersom servicevägarna efter byggfasen kan användas för både serviceåtgärder på vindkraftverken och skogsbrukets transporter. Enligt Trafikverkets anvisningar rekommenderas att vindkraftverken ska placeras mer än 300 meter från huvudvägarnas mittlinje (Trafikverkets anvisningar 8/2012). I etapplandskapsplanen ligger alla områden mer än 300 meter från riksvägarna. På grund av vindkraftsområdenas storlek går det med tanke på trafiksäkerheten att lämna tillräckliga avstånd också till vägar av lägre rang än riksvägar samt till järnvägar. Konsekvenserna för flygtrafiken och flygsäkerheten behandlas noggrannare i nästa kapitel. Konsekvenser för flygtrafiken och flygsäkerheten 19