Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Transkript

1 Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Förslag

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Inledning 2 2. Planeringsområde 2 3. Landskapsplanens utgångspunkter Avsikten med landskapsplanen De riksomfattande målen för områdesanvändning Landskapsplanens rättsverkningar Befintligt kunskapsunderlag och nya utredningar 6 4. Avgränsning och preliminära mål för den andra etapplandskapsplanen 6 5. Deltagande och växelverkan Tillvägagångssätt Myndighetssamarbete Information 8 6. Planeringsprocessen och växelverkan Inlednings- och målfas Beredningsfas Förslagsfas Godkännandefas Fastställelsefas Uppföljning Bedömning av konsekvenser Beskrivning av konsekvenser Kontaktuppgifter 12 1

3 Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL) 63 ska i ett tillräckligt tidigt stadium av planläggning ett program för deltagande och bedömning utarbetas. Syftet med programmet är att planera växelverkan med intressenterna, tidtabellen för planens behandlingsskeden samt bedömningen av planens konsekvenser. Planens anhängiggörande ska kungöras så att de berörda ges möjlighet att få information om planläggningens utgångspunkter och program för deltagande och bedömning. I PDB redogörs för varför planen uppgörs, hur planeringen framskrider och i vilka skeden man kan påverka. 1. Inledning Under uppgörandet av helhetslandskapsplanen framkom ett behov av att revidera landskapsplanen gällande energiförsörjningen i Österbotten. Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen I enlighet med den kläm fullmäktige gav togs ett beslut om att påbörja uppgörandet av en etapplandskapsplan, som berör hela landskapet men endast temat energi. Genom uppgörandet av etapplandskapsplanen (etapplan 2) uppdateras helhetslandskapsplanen. Målåret för den andra etapplanen är Planeringsområde I Österbottens andra etapplandskapsplan granskas energiförsörjningen i hela landskapet. Österbotten är beläget i Västra Finland mellan landskapet Mellersta Österbotten i norr, Södra Österbotten i öster och Satakunta i söder. Landskapet gränsar i väster till Kvarken i Bottniska viken. Landskapet bildar en långsmal kustremsa med en längd på 230 km och en fastlandsbredd på km, med en yta på drygt km² och ca invånare. Landskapet Österbotten består av 15 kommuner och fyra ekonomiska regioner: Kyroland, Jakobstadsregionen, Sydösterbotten och Vasaregionen. Landskapets två stadsregioner är Vasaregionen och Jakobstadsregionen. Naturgeografin på området är unik. Ungefär tio större älvar och åar mynnar ut vid kusten. Dessutom finns det ett flertal mindre älv- och ådalar samt en vidsträckt skärgård. Havet har under alla tider utgjort en förbindelselänk till omvärlden. Landhöjningen vid kusten är ett särskilt geologiskt fenomen, som ännu i dag påminner om istiden för tusentals år sedan. För närvarande stiger landet ur havet med en hastighet på centimeter på 100 år. Landhöjningen har skapat området som har fått UNESCOs status som världsarv. Landskapets totala yta består till en tredjedel av vattenområde. I många kommuner utgör vattenområdet över hälften av ytan. Strandlinjen vid kusten är ca km lång. Under tidens lopp har ett flertal hamnstäder grundats vid kusten, vilket framhäver betydelsen av fartygstrafiken. Den fasta bebyggelsen är tämligen jämnt fördelad längs kusten och i älvoch ådalarna. Byarna följer det omgivande landskapets former som bebyggelsegrupper eller bandbyar. Invånartätheten är 23 invånare per km². Vid kusten och i skärgården förekommer omfattande fritidsbebyggelse. 2

4 Av invånarna över 15 år hade i slutet av år 2008 drygt 38 procent utbildning på mellanstadienivå, medan över 25 procent hade avlagt examen inom högre utbildning (Källa: Statistikcentralen 2008) vilket i stort sett motsvarar nivån i hela landet. De mångsidiga utbildningsalternativen (de vetenskapliga högskolorna, däribland det självständiga Vasa universitetet, yrkeshögskolorna och ett heltäckande utbud av andra stadiets yrkesutbildning) samt den ständigt växande forskningsverksamheten garanterar möjligheter till utbildning, vidareutbildning, forskning och utveckling. Befolkningsutvecklingen har i Österbotten varit positivare än prognoserna visat. I slutet av år 2011 hade landskapet Österbotten invånare. Enligt Statistikcentralens prognoser från år 2012 är befolkningsökningen alltjämt positiv och år 2030 förväntas landskapet ha invånare. Enligt Statistikcentralens prognoser för åren är ökningen störst i Vasaregionen med 14,4 %. Också Jakobstadsregionen 7,6 % och Kyrolandet 8,3 % växer. I Sydösterbotten är befolkningsutvecklingen negativ och invånarantalet minskar med 4,3 %. Näringsstrukturen i landskapet är mångsidig och i landskapet finns en livskraftig företagartradition. Bland landskapets viktigaste starka sidor finns internationalisering, kompetens och specialisering inom näringarna. Landskapet Österbotten är en industriregion. Förädlingsverksamheten sysselsätter en knapp tredjedel av arbetskraften. De viktigaste branscherna inom industriproduktionen är pappersoch massaindustri samt tillverkning av maskiner och anläggningar, eltekniska anordningar och metallprodukter. I städerna finns stora internationellt konkurrenskraftiga företag inom kemi-, metall-, elektronik- och skogindustrin. I samtliga kommuner finns små och medelstora industriföretag. Vasa energikluster är ett av de mest betydelsefulla energiklustren nationellt och internationellt med en verksamhet som innefattar såväl produktion och service som utveckling och forskning. Primärnäringen sysselsätter 6 % av arbetskraften. Spannmålsodlingen är koncentrerad till Kyroland och Närpes. Potatis odlas i omfattande skala i Lappfjärd och Nykarleby. Svinuppfödningen koncentreras till Kyroland, Vörå och Nykarleby. Växthusodlingen koncentreras i sin tur till Korsnäs och Närpes. Pälsdjursuppfödningen i Österbotten står för 70 % av pälsskinnsproduktionen i Finland. Servicenäringarna sysselsätter drygt 60 % av arbetskraften. Vasa, landskapets huvudstad, är centralort för den statliga och kommunala regionförvaltningen och ett viktigt handels- och servicecentrum i västra Finland. Kultur- och fritidsutbudet är främst koncentrerat till de största städerna. Turismen som servicenäring stöder sig på fartygstrafiken över Kvarken, flygtrafiken, riksvägarna 8 och 3 samt småbåtstrafiken i skärgården. Österbotten har ett täckande trafiknät, med tillgänglighet till regionen via landsväg, järnväg och sjöväg. Huvudtrafiklederna som förenar landskapet med resten av landet och med Europa är E8 (rv 8) i nordsydlig riktning och E12 (rv 3) i västöstlig riktning. Finlands huvudbana går genom Nykarleby, Pedersöre och Kronoby. Från Vasa finns tågförbindelse till Helsingfors via Seinäjoki. Bansträckan mellan Vasa och Seinäjoki elektrifierades år Landskapets två flygstationer är lokaliserade i Vasa och Kronoby. I Österbotten finns fyra djuphamnar som är belägna i Kristinestad, Kaskö, Vasa och Jakobstad. Kvarkens farled är ur handelns synvinkel en viktig transportled. 3

5 3. Landskapsplanens utgångspunkter Österbottens landskapsplan fastställdes av miljöministeriet I helhetslandskapsplanen har alla de viktigaste markanvändningsformerna behandlats. Planens målår är Eftersom helhetslandskapsplanen, gällande energiförsörjningen och speciellt vindkraft, redan håller på att förverkligas har det uppstått ett behov av att uppgöra nya utredningar. Ytterligare information om Österbottens landskapsplan finns på förbundets webbplats Landskapsplanläggning. Etapplandskapsplan 1 gällande placering av kommersiell service i Österbotten godkändes av landskapsfullmäktige våren En trafiksystemplan för Österbotten är under beredning och väntas bli klar Avsikten med landskapsplanen I systemet för planering av områdesanvändning placerar sig planering på landskapsnivå mellan den riksomfattande och den kommunala nivån. Planeringen på landskapsnivå beaktar de riksomfattande målen genom att anpassa dem till de landskapsomfattande och de lokala målen för områdesanvändning. Planeringen på landskapsnivå omfattar enligt MBL en landskapsöversikt, en landskapsplan och ett landskapsprogram som förverkligar översikten. MBL 25 I landskapsplanen anges principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och anges områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Områdesreserveringar anges endast i den mån och med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen eller landskapets mål för områdesanvändningen eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en. 3.2 De riksomfattande målen för områdesanvändning De riksomfattande målen för områdesanvändning strävar till att styra planläggningen gällande frågor av riksintresse. De riksomfattande målen för områdesanvändning konkretiseras i landskapsplanläggningen. Landskapsplanen förverkligas i sin tur genom planläggningen på kommunnivå. De i statsrådet år 2000 fastställda riksomfattande målen för områdesanvändning indelas i följande helheter: 1. fungerande regionstruktur 2. enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. specialfrågor i Helsingforsregionen 6. helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljö Statsrådet fattade i november 2008 beslut om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändning. De reviderade målen trädde i kraft Huvudtema för revideringen är hur man kan svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer. I planeringsarbetet 4

6 beaktas de reviderade målen för områdesanvändning. Nedan redogörs i korthet för de reviderade riksomfattande mål som särskilt berör energiförsörjning: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanen ska anges och i den övriga planeringen av områdesanvändningen beaktas dragningen av de kraftlinjer som är av betydelse för den riksomfattande energiförsörjningen, så att genomförandemöjligheterna kvarstår. Vid planeringen ska beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras ska i första hand de befintliga korridorerna användas. Vid områdesanvändningen ska man förbereda sig på områdesbehoven hos energiverk som använder förnybart och avfallsbaserat bränsle och dessa energiverks logistiska lösningar som en del av områdets energiförsörjning och avfallshantering. I landskapsplaneringen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. Inom områdesanvändningen ska man fästa vikt vid de föreskrivna säkerhetszonerna kring kärnkraftverken samt göra reserveringar för slutdeponering av kärnavfallet. Inom landskapsplaneringen ska man ta i beaktande dragningar av ledningar som behövs för transporten av naturgas och olja på ett sådant sätt att dragningarna kan genomföras. 3.3 Landskapsplanens rättsverkningar Enligt Markanvändnings- och bygglagen 28 ska när en landskapsplan utarbetas de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas. När planen utarbetas ska vikt fästas vid de särskilda behov som förhållandena i landskapet betingar. Planen ska i mån av möjlighet samordnas med landskapsplanläggningen av områden som gränsar till landskapsplanområdet. När planen utarbetas ska särskild vikt fästas vid: 1. Att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig 2. Att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar 3. Att arrangemangen för trafik och teknisk service är hållbara med tanke på miljö och ekonomi 4. Att vatten- och marksubstanstillgångarna används på ett hållbart sätt 5. Att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas 6. Att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas 7. Att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation När planen utarbetas ska avseende också fästas vid en ekonomisk områdesanvändning och att markägare eller andra rättsinnehavare inte orsakas oskäliga olägenheter. När planen utarbetas ska det klarläggas vem som ska genomföra planen och vidta de åtgärder den förutsätter. I MBL 32 sägs att landskapsplanen ska tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. På ett område för en generalplan med rättsverkningar eller för en detaljplan gäller landskapsplanen inte, utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när en plan ändras. När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa åtgärder, ska de beakta landskapsplanen, försöka främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen. 5

7 På ett område där bygginskränkning gäller får tillstånd att uppföra en byggnad inte beviljas så att genomförandet av landskapsplanen försvåras. Tillstånd ska dock beviljas, om förvägrande av tillstånd på grund av landskapsplanen skulle orsaka sökanden betydande olägenhet och kommunen eller, när området måste anses vara avsatt för något annat offentligt samfund, detta inte löser in området eller betalar skälig ersättning för olägenheten. 3.4 Befintligt kunskapsunderlag och nya utredningar Som stöd för uppgörandet av denna etapplandskapsplan finns den sedan tidigare uppgjorda utredningen: Miljöministeriets publikation 666, Helsingfors 2004 Områden i Kvarken och Bottenviken som lämpar sig för vindkraftsproduktion (Miljöministeriet, Mellersta österbottens förbund, Österbottens förbund, Norra Österbottens förbund och Lapplands förbund). Utredningen är en kartläggning av förutsättningarna för vindkraftsbyggande i Kvarken och Bottenviken. En del uppgifter fås genom växelverkan med kommunerna, intressenterna och arbets- och projektgrupper som bildas för denna planläggning. Pågående projekt och MKB-utredningar i anslutning till dessa kan också fungera som bakgrundsmaterial. Hösten 2009 offentliggjordes en vindatlas över Finland. Denna baserar sig på vindmätningar samt beräkningar och modelleringar över vindförhållandena i Finland och fungerar som bakgrundsmaterial till denna plan. För denna etapplandskapsplan har uppgjorts en utredning över förnybara energikällor och deras placering i Österbotten. Tilläggsutredningen färdigställdes i december Finland uppgjorde en nationell energi- och klimatstrategi på lång sikt år I strategin fastställs de centrala målen för Finlands klimat- och energipolitik som en del av EU:s målsättningar. För att uppnå målen fordras betydande åtgärder bl.a. för att öka energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi. Strategin sträcker sig fram till år 2020 och innehåller dessutom visioner fram till år Avgränsning och preliminära mål för den andra etapplandskapsplanen I etapplandskapsplanen förenar man landskapsplanläggningens lagstadgade mål och Österbottens allmänna mål. Avsikten är att utarbeta en etapplandskapsplan som granskar energiförsörjningen i hela landskapet Österbotten. Etapplanens målår är I denna andra etapplandskapsplan kompletterar man den helhetslandskapsplan som godkändes av landskapsfullmäktige och fastställdes av miljöministeriet I inledningsskedet av den andra etapplandskapsplanen hade man följande mål: Att definiera den centrala utvecklingen av energiförsörjningen till 2030 Att med tillräcklig noggrannhet beskriva den nuvarande energiförsörjningen, eldistributionsnätverk samt den infrastruktur som stödjer energiförsörjningen Att utreda möjligheter till förnybara energikällor, speciellt vindkraft Att utreda anhängiga energiprojekt Att presentera alternativa lokaliseringsmöjligheter och lösningar för energiförsörjningens funktioner till 2030 Att utreda de lämpligaste områdena för vindkraft Att kartlägga energibehov och möjligheter 6

8 Att utreda konsekvenserna av vindkraft för områdes- och samhällsstrukturen, trafiken, miljön, kulturmiljön, landskapsbilden, bosättningen och samhällsekonomin 5. Deltagande och växelverkan 5.1 Tillvägagångssätt Etapplandskapsplanen bereds i växelverkan med kommuner, myndigheter och andra intressenter. Samarbetsparterna kommer att delta i planläggningsprocessen genom samarbetsgrupper (projekt- och arbetsgrupp). Tillsammans med kommunerna utreds på vilket sätt man i etapplanen beaktar utredningen av energiförsörjningen. För intressenter och intressegrupper ordnas informationsmöten och möjlighet att ta ställning till olika skeden av planläggningsprocessen via t.ex. förbundets webbplats. Intressenter: Markägarna De vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas De myndigheter vars verksamhetsområde behandlas i planeringen Sammanslutningar och företag vars verksamhetsområde behandlas i planeringen Markägarna och -innehavarna inom planläggningsområdet Organisationer som representerar markägarna Invånarna i planens influensområde och de organisationer som representerar dem Markägarna och -innehavarna i planeringsområdets närmaste omgivning Personer som arbetar eller går i skolan i området Företag och näringsidkare Kommunerna i Österbotten Österbottens grannlandskapsförbund Statliga centralförvaltningsmyndigheter: arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, miljöministeriet, Forststyrelsen, Museiverket, Luftfartsförvaltningen, Trafikverket, försvarsmakten och gränsbevakningen Statliga regionförvaltningsmyndigheter: ELY-centralen i Österbotten, Södra Österbottens ELY-central, Västra och inre Finlands regionförvaltningsverk Riksomfattande intressebevakningsorganisationer Sammanslutningar och organisationer som representerar invånare Organisationer som representerar näringsidkarna Organisationer och föreningar för miljö och naturresurser Sammanslutningar och företag i anslutning till energi och teknisk service såsom energiverk och andra bolag som ansvarar för eldistribution 5.2 Myndighetssamarbete Under planeringsprocessens gång anordnas två lagstadgade myndighetssamråd. Det första samrådet anordnades i början av planläggningsprocessen, när utkastet till program för deltagande och bedömning var klart. Det andra myndighetssamrådet hålls när planförslaget har varit framlagt till påseende. Dialogen mellan myndigheterna och kommunerna är fortlöpande under hela processens gång. Miljöministeriet fungerar vid planläggningen som styrande och övervakande myndighet. 7

9 5.3 Information Informationen om landskapsplanläggningen ges via massmedierna med hjälp av artiklar, meddelanden och kungörelser. Om framläggande av etapplandskapsplanen kungörs i Vasabladet, Pohjalainen, Österbottens Tidning, Pietarsaaren Sanomat, Pohjankyrö, Syd- Österbotten och Suupohjan Sanomat. På Österbottens förbunds webbplats Landskapsplanläggning informeras fortgående om de olika skedena och beslut. Enligt markanvändnings- och bygglagen ska deltagandet och växelverkan koncentreras till det skede då planläggningen inleds och då man utarbetar planen och uppgör förslag. 6. Planeringsprocessen och växelverkan 6.1 Inlednings- och målfas TIDPUNKT År 2009 November 2010 PLANERINGS- Planering av kommande deltagande och bedömning och planläggningen samt SKEDET uppgörande av tidsschema. OMFATTAR Uppställande av mål för planen i växelverkan med intressenterna samt justeringar av målen på basen av responsen på PDB. Kartläggning av den information som finns och uppgörande av nya utredningar. VÄXELVERKA N INFORMATIO N Justering av PDB utgående från den respons man får. Första myndighetssamrådet Förhandlingar med kommuner, myndigheter och beslutsfattare och andra aktörer. Tillsättande av arbets- och projektgrupper. Landskapsfullmäktiges kläm PDB var framlagt till påseende Beredningsfas TIDPUNKT November 2010 Januari 2012 PLANERINGS- SKEDET OMFATTAR VÄXELVER- KAN INFORMATIO N MÖJLIGHET ATT PÅVERKA DOKUMENT SOM BEREDS Beredning av utkastet och bedömning av planens konsekvenser. Etapplanutkastet behandlades i landskapsstyrelsen Arbets- och projektgruppsmöten. Förhandlingar med kommuner, myndigheter och beslutsfattare och andra aktörer. Information om framläggandet av utkastet. Framläggande av utkastet Informationstillfällen för allmänheten i kommunerna. Intressenterna hade möjlighet att framföra sin åsikt då utkastet var framlagt. Berörda myndigheter och andra organisationer gavs möjlighet att ge utlåtande. Utkast till etapplandskapsplan 2 samt beteckningar och bestämmelser. Utkast till beskrivning för etapplandskapsplan 2. Ett uppdaterat PDB. Utkast till konsekvensbedömning. Utredningen Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten. 8

10 6.3 Förslagsfas TIDPUNKT Februari 2012 Maj 2013 PLANERINGS- SKEDET OMFATTAR VÄXELVER- KAN INFORMATIO N MÖJLIGHET ATT PÅVERKA DOKUMENT SOM BEREDS Genomgång av utlåtanden och anmärkningar till planutkastet, uppgörandet av bemötanden. Bemötandena godkändes i landskapsstyrelsen Beredning av förslag till etapplandskapsplan 2. Bedömning av planens konsekvenser. Planförslaget behandlas i landskapsstyrelsen Samråd med intressegrupper och myndigheter. Arbets- och projektgruppernas arbete. Förhandlingar med kommuner, myndigheter och beslutsfattare och andra aktörer. Information och kungörelse om framläggande av förslaget. Förslag till etapplandskapsplan offentligt framlagt Informationsmöte för allmänheten i kommunerna. Under tiden förslaget är framlagt har intressenterna möjlighet att inlämna anmärkningar mot det material som ingår i förslaget. De som fått begäran om utlåtande kan ge utlåtande. Förslag till etapplandskapsplan 2 samt beteckningar och bestämmelser. Förslag till beskrivning över etapplandskapsplan 2. Konsekvensbedömning. Ett uppdaterat PDB. Utredningen Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten. 6.4 Godkännandefas TIDPUNKT Maj - November 2013 PLANERINGS- SKEDET OMFATTAR INFORMATIO N MÖJLIGHET ATT PÅVERKA DOKUMENT SOM BEREDS Uppgörande av skriftliga bemötanden till de anmärkningar och utlåtanden som inkommit angående planförslaget. Bemötandena godkänns av landskapsstyrelsen. Etapplandskapsplan 2 godkänns av landskapsstyrelsen. Etapplandskapsplan 2 godkänns av landskapsfullmäktige. Landskapsfullmäktiges protokoll publiceras på förbundets webbplats. Möjlighet att inlämna besvär till miljöministeriet över landskapsfullmäktiges beslut att godkänna etapplandskapsplanen (MBL 188, förvaltningsprocesslagen 7 ). Etapplandskapsplan 2 för Österbotten. Beskrivning av etapplandskapsplan för Österbotten. Konsekvensbedömning. 9

11 6.5 Fastställelsefas TIDPUNKT November PLANERINGS- SKEDET OMFATTAR Det av landskapsfullmäktige godkända etapplandskapsplanförslaget förs till miljöministeriet för fastställelse. Det finns möjlighet att inlämna fortsatt besvär till högsta förvaltningsdomstolen över miljöministeriets beslut gällande fastställande av landskapsplan. Den andra etapplandskapsplanen träder i kraft då man kungjort fastställelsebeslutet i de kommuner som hör till landskapsplanens område så som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i dem. 6.6 Uppföljning TIDPUNKT PLANERINGS- SKEDET OMFATTAR Kontinuerligt Diskussioner och feedback från samarbetspartner. Behov av uppföljning konstateras. Deltagande i den kommunala planläggningen genom rådplägning och givande av utlåtanden. 7. Bedömning av konsekvenser Konsekvensbedömningen är en del av landskapsplanläggningsprocessen. Bedömningen påbörjas i inledningsfasen genom att man preliminärt försöker identifiera de viktigaste konsekvenserna och på basis av dem ange det sannolika influensområdet. Energiförsörjning och energidistribution har stora konsekvenser inom landskapet och även landskapsgränsöverskridande konsekvenser. Vid bedömningen av konsekvenserna granskas flera alternativa planlösningar, för att på bästa sätt minimera de skadliga konsekvenserna. Utredningarna och bedömningarna av etapplanens konsekvenser baserar sig på markanvändnings- och bygglagens allmänna mål. Utgångspunkten för etapplanens konsekvenser är 9 i markanvändnings- och bygglagen. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen utredas i nödvändig omfattning. Utredningen ska omfatta hela det område där planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. 7.1 Beskrivning av konsekvenser Som resultat av konsekvensbedömningen får man uppgifter om konsekvenserna, om hur betydande de är samt om möjligheterna att minska de skadliga konsekvenserna. Bedömningen av konsekvenserna görs så noggrant som landskapsplanen som är uppgjord i allmänna drag förutsätter och för de ärenden som behandlas i planen. Bedömningens uppgift är att stöda uppgörandet av alternativ och val av planlösningar. Vid bedömningen av landskapsplanens konsekvenser utreds i nödvändig omfattning de direkta och indirekta konsekvenserna av genomförandet av planen med den indelning som nämns i 1 markanvändnings- och byggförordningen. Föremål för konsekvensbedömning blir dessutom planens konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, trafiken, miljön, landskapsbilden, bosättning samt samhällsekonomin och planens förhållande till den landskapsplan som fastställdes Utredningen av energiförsörjning och vindkraftsområden är en viktig del av arbetet, där man bl.a. granskar trafik, natur, landskap och bosättning. 10

12 Planens konsekvenser bedöms i de faser då målen uppställs samt i utkast- och förslagsfaserna. Bedömningarna utförs i varje planläggningsskede enligt de metoder och i den omfattning som är lämplig för det skedet. Resultatet av bedömningarna som gjorts i de olika planläggningsskedena och det material som är avsett att utgöra grunden för växelverkan presenteras i det material som publiceras då planutkastet och -förslaget framläggs till påseende. Bedömningen av konsekvenser sker genom att man använder sig av de uppgifter som finns för planläggningen samt information som man skaffat separat för bedömning av konsekvenser. Informationen inhämtas genom utredningar och planmaterial samt genom växelverkan. För varje fas samlar man ihop information för bedömning av konsekvenserna till intressenterna på följande sätt: bedömning av konsekvenser i arbets- och projektgrupperna för planläggningen och MKBsamarbetsgruppen (MKB=miljökonsekvensbedömning,) den respons som erhålls om det bedömningsmaterial som framlagts till påseende i utkastoch förslagsfasen genom bedömning som görs tillsammans med myndigheter och andra aktörer landskapsstyrelsens respons MBF 1 Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen (132/1999) beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig utsträckning vid utredningen av konsekvenserna av planen. Om de väsentliga konsekvenserna av planen utsträcker sig till området för ett annat förbund på landskapsnivå, skall kontakt på motsvarande sätt upprätthållas med detta förbund. 11

13 8. Kontaktuppgifter Alla intressenter kan framföra åsikter om programmet för deltagande och bedömning. Responsen på programmet samt åsikter om utkastet till landskapsplanen och anmärkningar mot förslaget till landskapsplan adresseras till Österbottens förbund. Österbottens förbund tfn: (06) PB 174 fax: (06) Vasa e-post: Uppgifter om i vilket skede planläggningen är och om planläggningsprocessen finns på Österbottens förbunds webbplats Tilläggsuppgifter: Planeringsingenjör Jan Wikström, tel. (06) Planeringsingenjör Pirjo Niemi, tel. (06) Planläggningsdirektör Ann Holm, tel. (06)