KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR OLOFS- GÅRDS VINDKRAFTSPARK PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Mottagare Kimitoöns kommun

Transkript

1 Mottagare Kimitoöns kommun Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning Datum , uppdaterad KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR OLOFS- GÅRDS VINDKRAFTSPARK PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

2 KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR OLOFSGÅRDS VINDKRAFTSPARK PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Granskning Datum Skrivet av Dennis Söderholm Granskat av Annu Tulonen Beskrivning Program för deltagande och bedömning för delgeneralplanen för Olofsgårds vindkraftspark Referens Ramboll Niemenkatu LAHTI P F

3 DELGENERALPLAN FÖR OLOFSGÅRDS VINDKRAFTSPARK PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖM- NING INNEHÅLL 1. UTGÅNGSPUNKTER ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN 1 2. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE 2 3. KONTAKTPERSONER 4 4. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL Planeringsuppgift och mål De riksomfattande målen för områdesanvändningen Miljöns nuvarande tillstånd i planeringsområdets omgivning Markägare Landskapsplanen Etapplandskapsplanen för vindkraft Generalplan Detaljplan 8 5. UTREDNINGAR SOM GJORTS OCH KOMMER ATT GÖRAS 8 6. ALTERNATIV SOM SKA UTARBETAS 9 7. KONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS 9 8. INTRESSENTER HUR DELTAGANDE OCH SAMVERKAN ORDNAS Informering om att planen är anhängig samt program för deltagande och bedömning Utarbetning av planutkast Utarbetning av planförslag Sökande av ändring TIDSPLAN FÖR PLANLÄGGNINGEN 13

4 1 1. UTGÅNGSPUNKTER ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN A) Program för deltagande och bedömning MarkByggL 63 När en plan utarbetas ska ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. När frågan om planläggning har väckts ska detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planläggningen samt förfarandet för deltagande och bedömning. Informationen ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens syfte och betydelse. Informationen kan också ges i samband med informationen om planläggningsöversikten. B) Växelverkan när planer bereds MarkByggL 62 Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds ska ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. C) Samråd om programmet för deltagande och bedömning MarkByggL 64 Kommunen kan samråda med närings-, trafik- och miljöcentralen om programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt och hur det ska genomföras. Innan ett planförslag läggs fram offentligt har en intressent möjlighet att föreslå närings-, trafikoch miljöcentralen samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Om programmet är uppenbart bristfälligt, ska närings-, trafik- och miljöcentralen utan dröjsmål ordna samråd med kommunen för att utreda behoven av att komplettera programmet. Till samrådet ska kallas den intressent som väckt förslaget och enligt behov de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde saken berör.

5 2 D) Respons om programmet för deltagande och bedömning Detta program för deltagande och bedömning kan fås på Kimitoöns kommuns tekniska avdelning, Vretavägen 19, Kimito samt på Kimitoöns kommuns webbplats Respons på programmet för deltagande och bedömning kan ges till: byråsekreterare Jill Karlsson; tel , e-post: För planläggningen svarar: planläggningsarkitekt Åke Lindeberg eller Ramboll Finland Oy planerare Dennis Söderholm; tel , e-post: Det här programmet för deltagande och bedömning uppdateras vid behov under hela planeringsprocessen. 2. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE Planeringsområdet (ca 890 ha) ligger i södra delen av Kimitoöns kommun cirka 2,5 kilometer nordost om tätorten Dalsbruk. Avståndet till Kimito kyrkby är cirka 14 kilometer och till de mindre tätorterna Dragsfjärd, Björkboda och Västanfjärd cirka 3 kilometer. Norr om planeringsområdet finns Björkboda träsk och söder om området havet med öar och vikar. Planeringsområdet ligger utanför tätortsstrukturen och används för skogsbruk. På området finns också några odlade åkrar. Planeringsområdet korsas av 110 kv kraftledningar Dalsbruk-Kimito och Påvalsby Dalsbruk samt en allmän väg (Galtarbyvägen). På planeringsområdet finns dessutom flera skogsbilvägar och söder om Galtarbyvägen finns en stängd avstjälpningsplats. Influensområdet omfattar det område som planeras för Olofsgårds vindkraftspark samt dess omgivning. Influensområdets storlek beror på de miljökonsekvenser som undersöks. Till exempel bullerkonsekvenserna undersöks inom en radie av cirka en kilometer och konsekvenserna för landskapet inom en radie av cirka kilometer från vindkraftverken. Planeringsområdets läge anges i figur 1 och noggrannare avgränsning i figur 2. Figur 1. Planeringsområdets läge är utmärkt med rött på kartan.

6 3 Figur 2. Preliminär avgränsning av delgeneralplaneområdet på grundkartan.

7 4 3. KONTAKTPERSONER Delgeneralplanen genomförs i samarbete mellan Kimitoöns kommun och Ramboll Finland Oy. PLANLÄGGARE: Kimitoöns kommun Tekniska avdelningen Vretavägen Kimito Tel Fax Kontaktpersoner: planläggningsarkitekt Åke Lindeberg tel e-post: ake.lindeberg@kimitoon.fi teknisk chef Lars Nummelin tel e-post: lars.nummelin@kimitoon.fi KONSULT: Ramboll Finland Oy Niemenkatu Lahtis Tel Fax Planutarbetare/planläggare: ledande expert Matti Kautto tel e-post: matti.kautto@ramboll.fi Ansvarig planerare: planerare Dennis Söderholm tel e-post: dennis.soderholm@ramboll.fi 4. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL 4.1. Planeringsuppgift och mål Planläggningen inleddes med Föreningen Konstsamfundet r.f.:s mål att bygga högst 18 vindkraftverksenheter på området. Sedermera har antalet vindkraftverk minskats till 9. Vindkraftverken kommer att ha en effekt på cirka 3 MW och tornens navhöjd blir cirka 140 meter. Planeringsområdet förblir område för jord- och skogsbruk samt rekreation liksom nu, förutom de platser som anvisas för vindkraftverk, servicevägar och infrastruktur. Planens centrala mål: att utgående från utredningar och samverkan bedöma hur många vindkraftverk det går att placera på området. Utgångspunkten i generalplanen är en vindkraftspark med högst 18 kraftverk. Antalet har sedermera minskats till 9. att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande elöverföringsnät och elstation på planeringsområdet delgeneralplanen görs upp för att kunna användas som grund för beviljande av bygglov för de vindkraftverk som ingår i delgeneralplanen (MarkByggL 77a a ) De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av systemet för planering av områdesanvändningen enligt markanvändnings- och bygglagen. Statsrådet godkände de riksomfattande målen för områdesanvändningen på basis av markanvändnings- och bygglagen år Statsrådet beslutade revidera de riksomfattande målen för områdesanvändningen, som trädde i kraft

8 5 De riksomfattande målen för områdesanvändningen är indelade i sex helheter: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Helsingforsregionens specialfrågor 6. Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer. I det här delgeneralplaneprojektet berörs planeringen främst av följande riksomfattande mål för områdesanvändningen: Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanläggningen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand placeras koncentrerat till enheter som omfattar flera kraftverk. Beredskap för behövliga trafikförbindelser skapas genom utveckling av i första hand existerande huvudtrafikförbindelser och -nät. I områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I landskapsplanläggningen ska man anvisa och i övrig planering av områdesanvändningen beakta linjedragningar för kraftledningar som är viktiga för den riksomfattande energiförsörjningen så att det fortsättningsvis går att förverkliga dem. Vid planeringen ska man beakta både nödvändiga nya linjedagningar och behoven att förbättra och bygga ut de gamla näten. När nya kraftledningar dras ska i första hand de befintliga ledningskorridorerna utnyttjas. I landskapsplanläggningen ska anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken ska i första hand placeras koncentrerat till enheter som omfattar flera kraftverk. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön I områdesanvändningen fästs särskild vikt vid att olägenheter och risker för människornas hälsa ska förebyggas och existerande olägenheter ska undanröjas. Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och konsekvenserna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. I samband med områdesanvändningen ska det säkerställas att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. De riksomfattande inventeringar som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. I samband med planeringen av områdesanvändningen ska vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp.

9 Miljöns nuvarande tillstånd i planeringsområdets omgivning Planeringsområdets växtlighet karakteriseras av talldominerade gallringsbestånd och i sänkorna mellan dem finns grandominerade ganska små myrmarker. Växtligheten är kargast i de södra delarna av planeringsområdet nära havsstranden och blir småningom lummigare mot de norra delarna av området. Stormossens Naturaområde (FI , SCI) ligger strax nordväst om planeringsområdet. Kimitoöns betydelse som flyttstråk för fåglarna är välkänd. De främsta flyttstråken går framför allt på båda sidorna om Kimitoön. Viken Halikonlahti och Pemarviken är de viktigaste flyttstråken i området. Galtarbyviken öster om planeringsområdet styr lokalt flyttfåglarna mot den inre delen av Halikonlahti och åkerområdena i Björkboda norr om planeringsområdet är ett viktigt rastområde. Ett stort antal olika arter flyttar via området på vårarna och höstarna och Kimitoön är känd som ett viktigt flyttstråk för bl.a. dagrovfåglar och stora sjöfåglar. De fågelarter som häckar på planeringsområdet är främst arter som är anpassade till karga tallbestånd på berg och andra arter som är vanliga i skogsmiljö. Landskapsstrukturen i Olofsgård är typisk för Egentliga Finland, varierande och småskalig. Berget kommer i dagen på många ställen i den kuperade terrängen. Kring planeringsområdet finns flera värdefulla byggda kulturmiljöområden av riksintresse såsom Dalsbruksområdet, Dragsfjärds kyrka och dess omgivning, Björkboda historiska bruksområde och Västanfjärds gamla och nya kyrka. På planeringsområdet finns dessutom flera fasta fornlämningar Markägare Planeringsområdet är och gränsar främst till mark i privat ägo. Den största markägaren är Föreningen Konstsamfundet r.f. Mindre områden ägs också av andra privata markägare. På området och i dess omgivning finns dessutom i liten omfattning mark som ägs av Kimitoöns kommun, församlingen och staten Landskapsplanen Landskapsplanens uppgift är att bestämma principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och att anvisa områdesreserveringar i tillräcklig omfattning och med tillräcklig noggrannhet med tanke på samordningen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen eller motsvarande mål för landskapet eller områdesanvändningen i fler än en kommun. Då landskapsplanen görs upp ska särskild vikt fästas vid bl.a. att vatten- och marksubstanstillgångarna används på ett hållbart sätt; att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas, att landskapet, naturvärdena och kulturarvet värnas; samt att områdena som lämpar sig för rekreation är tillräckliga (MarkByggL 28 ). Kimitoöns kommun hör till Egentliga Finlands förbunds område. Miljöministeriet fastställde Egentliga Finlands landskapsplan beträffande Åbolands ekonomiska region Ett utdrag ur landskapsplanen finns i figur 3. Följande beteckningar i landskapsplanen finns inom planeringsområdet eller gränsar till området: Jord- och skogsbruks-/ströv-/rekreationsområde Planeringsbestämmelse: Som komplettering och utvidgning till de existerande områdena kan man i den mera detaljerade planeringen, utan att orimligt skada huvudsakligt användningssyfte, anvisa aktiviteter som betjänar fritidsbosättningen, turismen och rekreationsanvändningen, samt med landskaps- och miljöaspekter i beaktande, bl.a. ny permanent bosättning och, enligt speciallagstiftning, även andra aktiviteter. Riktgivande friluftsled Planeringsbestämmelse: I den noggrannare planeringen av markanvändningen ska ledens slutgiltiga placering anvisas.

10 7 Skyddsområde Skyddsbestämmelse: Planer och åtgärder på området ska trygga och främja naturvärdena. Naturaområden Skyddsbestämmelse: Planer och åtgärder på området ska trygga och främja naturvärdena. Fornlämningsobjekt Skyddsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen och vid byggande ska fornlämningarna iakttas. Utlåtande om planer och åtgärder på området ska enligt fornminneslagen begäras av museimyndigheterna. Fast fornlämning som är fredad genom lagen om fornminnen. I samband med kommunal planläggning ska fornlämningsinventeringar som saknas ytterligare göras. Förbindelseväg eller -gata Högspänningsledning Dimensionering av fritidsbosättning delområdesvis Figur 3. Utdrag ur landskapsplanen. Planeringsområdets avgränsning är utmärkt med blått i utdraget Etapplandskapsplanen för vindkraft Egentliga Finlands förbund har uppgjort en etapplandskapsplan för vindkraft som omfattar hela landskapet. Landskapsfullmäktige godkände planen , och den fastsälldes av Miljöministeriet De vindkraftsområden som är utmärkta i etapplandskapsplanen är baserade på en vindkraftsutredning som gjorts för planarbetet (Vindkraftsutredning för Egentliga Finland ). I planförslaget har ingen vindkraftsbeteckning anvisats för Olofsgårds område.

11 Generalplan På planområdet finns ingen gällande generalplan. Havsstranden söder om planeringsområdet är planlagd i stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds västra skärgård som trädde i kraft i april Det planlagda området ligger som närmast cirka 300 meter från planeringsområdets kant. På strandområdet gäller också Västanfjärds strandgeneralplan längst inne i Galtarbyviken samt på stränderna av Björkboda träsk. Strandgeneralplanen trädde i kraft i mars 2006 och planeringsområdet gränsar till planområdet vid Björkboda träsk. Figur 4. Utdrag ur sammanställningen av strandgeneralplaner. Planeringsområdets avgränsning är utmärkt med blått i utdraget Detaljplan På planeringsområdet eller i dess närhet finns ingen gällande eller anhängig detaljplan. Närmaste detaljplanerade område ligger i Dalsbruk. Vid havsstranden finns några stranddetaljplanerade områden. 5. UTREDNINGAR SOM GJORTS OCH KOMMER ATT GÖRAS MarkByggL 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan ska basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen undersökas i nödvändig omfattning. Utredningar ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Behövliga utredningar görs som en del av MKB-förfarandet (miljökonsekvensbedömningen). MKB-förfarandet inleddes våren 2013 och det avslutades i och med kontaktmyndig-

12 9 hetens utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen. Vid behov kompletteras utredningarna efter MKB-förfarandet. I MKB-förfarandet har följande utredningar gjorts: Utredning av fåglarnas vår- och höstflyttning Utredning av häckande fåglar och uppföljning av rovfåglar Utredning av skogshönsens spelplatser Uggleutredning Utredning av vegetation och naturtyper Utredning av flygekorrens förekomst Utredning av åkergrodans förekomst Fladdermusutredning (på projektområdet, flyttuppföljning på hela Kimitoön) Behovsprövning av Natura-bedömning Landskaps- och kulturmiljöutredning Fornlämningar Telefonintervju med närboende Bullermodellering, skuggmodellering 6. ALTERNATIV SOM SKA UTARBETAS Möjliga alternativ undersöks och bedöms i MKB-förfarandet. 7. KONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS Som bas för bedömningen används utredningar, undersökningar och planer som gjorts redan tidigare samt information som framkommer i samband med att projektets miljökonsekvensbedömning utarbetas. Konsekvenserna för användningen av områdena bedöms genom en granskning av den nuvarande och den planerade områdesanvändningen. I konsekvensbedömningen beaktas intressenternas och olika intressentgruppers synpunkter och åsikter. Konsekvenserna skrivs in i planbeskrivningen i enlighet med 9 i markanvändnings- och bygglagen och 1 i -förordningen. Då bedöms konsekvenserna för: 1) människornas levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jordmån och berggrund, vatten, luft och klimat, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurser, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Dessutom undersöks konsekvenserna för försvarsmaktens verksamhet. Konsekvenserna som berör olika delområden och som bedöms under planläggningsarbetets gång beskrivs preliminärt nedan. Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö Beträffande vindkraftsparkens konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och trivsel bedöms bl.a. kraftverkens inverkan på landskapet, bullerolägenheter och blinkande effekter under driften. Också medan kraftverken byggs (samt då verksamheten avslutas) kan det upp-

13 10 komma bullerolägenheter. Buller under byggtiden uppstår främst av transport och montering av vindkraftverken och deras komponenter, täckning/skydd av fundamenten samt dragning av elledningar och kablar. Användning av området för rekreation, till exempel friluftsliv, kan påverkas av bl.a. begränsningar av möjligheterna att röra sig på området under byggtiden, kraftverkskonstruktionerna samt buller- och landskapspåverkan. Konsekvenser för jordmån och berggrund, vatten, luft och klimat Konsekvenserna av den här energiproduktionsformen under dess livscykel med tanke på klimat och utsläpp av växthusgaser bedöms. Jordmånen och berggrunden påverkas främst under byggtiden, då man måste bearbeta underlaget för att bygga kraftverkens fundament. Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Organismerna påverkas främst av buller, bearbetningen av marken och deponeringen av jordmassor. Växtligheten och livsmiljön vid fundamenten förstörs. Konsekvenserna för fåglarna under driften beror på bl.a. risken för kollisioner med kraftverken. Förutom häckande fåglar kan också fåglar vilkas flyttstråk går via planeringsområdet påverkas avsevärt. Påverkan på Naturaområden, naturskyddsområden och värdefulla områden undersöks också. Konsekvenser för samhällsekonomin och energiekonomin Vindkraften är en bränslefri energiproduktionsform som ökar självförsörjningen på energi och elleveranssäkerheten. Vindkraftsprojektets inverkan på ökningen av produktionen av förnybar energi i Egentliga Finland och hela landet bedöms. Projektet har en både indirekt och direkt sysselsättande effekt. Inkomstskatterna och bl.a. fastighetsskatterna har en positiv inverkan på kommunernas ekonomi. Vindkraftsproduktionen kan också användas som en positiv attraktionsfaktor inom turismen. Konsekvenser för trafiken Konsekvenserna för trafiken i byggskedet orsakas främst av transporterna av vindkraftskomponenter och fundament. Konsekvenserna för trafiken bedöms både på planeringsområdet och i dess närhet och längs transportrutterna. Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön En av de största konsekvenserna av vindkraftverk är i allmänhet deras inverkan på landskapet. Landskapspåverkan samt den hindrande verkan utgörs av fundamenten, kraftverkens stomme och den yta som vingarna sveper över. Bidragande faktorer är bland annat de enskilda kraftverkens typ, placeringen av kraftverksgruppen och terrängformerna. Konsekvenserna är störst i närheten av bosättningen, på känsliga områden såsom naturskyddsområden samt på värdefulla landskapsområden. Konsekvenser för försvarsmaktens verksamhet Konsekvenser för försvarsmaktens verksamhet kan uppkomma beträffande: radarpåverkan flygbegränsningar (närhet till flygfält) närhet till övningsområden gränsbevakningen Konsekvenserna bedöms främst genom ett remissförfarande samt via planbestämmelser.

14 11 Influensområde Planens influensområde kan indelas i närinfluensområde, som omfattar markområdena i vindkraftsområdenas omedelbara närhet, och ett större influensområde som består av områden där vindkraftsområdet syns i fjärrlandskapet. 8. INTRESSENTER Intressenterna har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma dess konsekvenser samt framföra åsikter och ge utlåtanden om planen. Planprojektets intressenter är enligt MarkByggL 62 : Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Kommunens förvaltningsorgan och affärsverk, Egentliga Finlands förbund, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Museiverket via Egentliga Finlands landskapsmuseum, Trafi, Luftfartsverket Finavia, Försvarsmakten, Fingrid Oyj, Trafikverket, Forststyrelsen, Egentliga Finlands regionala räddningsverk. Invånarna representeras av sammanslutningar såsom hembygds- och boendeföreningar. Vissa intressen eller befolkningsgrupper representeras av sammanslutningar såsom naturskydds- och byggnadsarvsföreningar. Näringsidkare och företag representeras av sammanslutningar. Andra sammanslutningar på lokal eller regional nivå är väglag och vattenskyddsföreningar. Specialuppgifter sköts av sammanslutningar eller företag såsom energi- och vattenverk. Alla vilkas boende, arbete eller andra förhållanden betydligt kan påverkas av planen Delgeneralplaneområdets och dess influensområdes användare, markägare och invånare. Föreningar och sammanslutningar vars verksamhet eller intressesfär kan påverkas av delgeneralplanen. 9. HUR DELTAGANDE OCH SAMVERKAN ORDNAS MarkByggL 1 Lagens allmänna mål Syftet med denna lag är att reglera områdesanvändningen och byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Målet är också att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden och att säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas. MarkByggL 6 Växelverkan och information om planläggningen Beredningen av en plan ska på det sätt som bestäms nedan i denna lag ske i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen. Myndigheter som bereder planer ska informera om planläggningen så att de som berörs av saken har möjlighet att följa planläggningen och påverka den.

15 Informering om att planen är anhängig samt program för deltagande och bedömning I inledningsskedet informeras om att planen blir anhängig i tidningen och på kommunens anslagstavla och på webbplatsen (MarkByggL 63 ). Intressenterna kan ta ställning till om det aktuella programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt genom att ge kommentarer till kontaktpersonerna (punkt 2). PDB:s tillräcklighet behandlas också på nytt i myndigheternas samråd (MarkByggL 66, MarkByggF 18 ) Utarbetning av planutkast I beredningsskedet hålls planutkastet allmänt framlagt (MarkByggL 62, MarkByggF 30 ) i kommungården och på kommunens webbplats. Genom kungörelse meddelas om den tidpunkt då man kan bekanta sig med planen och det går att lämna in skriftliga eller muntliga åsikter om planen. I kungörelsen anges hur och var åsikter kan lämnas in. Intressenterna (myndigheter och sammanslutningar) ombeds att ge ett officiellt utlåtande Utarbetning av planförslag Planförslaget framläggs offentligt enligt MarkByggL 65 och MarkByggF 19. Då har intressenterna möjlighet att lämna in en skriftlig anmärkning om planförslaget. De som har lämnat in anmärkningar och som har uppgett sin adress får kommunens motiverade ställningstagande till den inlämnade åsikten. Till olika myndigheter sänds begäran om utlåtande. Tillsammans med myndigheterna hålls vid behov separat myndighetssamråd (MarkByggL 66, MarkByggF 18 ) då planförslaget har varit offentligt framlagt och åsikter och utlåtanden om det har kommit in. Planförslaget föreläggs kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, och fullmäktige fattar beslut om godkännande. Meddelande om att planen godkänts ges enligt MarkByggL 67 och Mark- ByggL 94 till de myndigheter, kommunmedlemmar och de som lämnat in anmärkningar och som har begärt meddelade. I MarkByggF 95 stadgas om sändning av planen för kännedom Sökande av ändring Enligt markanvändnings- och bygglagen 188 sökes ändring i beslut om godkännande av en delgeneralplan genom besvär till förvaltningsdomstolen enligt vad som stadgas i kommunallagen.

16 TIDSPLAN FÖR PLANLÄGGNINGEN Delgeneralplanen utarbetas parallellt med MKB-förfarandet. Den preliminära tidsplanen är följande: Tid Planskede MKB-skede Maj 2013 Kungörelse om att planläggningen är anhängig MKB-programmet framlagt Juni 2013 Program för deltagande och bedömning Grundläggande utredningar, planutkast utarbetas, myndighetssamråd i inledningsskedet Oktober 2014 MKB-beskrivningen framlagd Kontaktmyndighetens utlåtande om MKBbeskrivningen Årsskiftet 2014/2015 Våren 2015 Våren 2015 Planutkastet offentligt framlagt Planförslag utarbetas, bemötanden ges Planförslaget framlagt Sommaren 2015 Bemötanden ges, dokumenten revideras eventuellt, eventuellt myndighetssamråd Sommaren 2015 Behandling av ett godkännande av planen