MALAX KOMMUN REVIDERING AV DELGENERALPLANEN FÖR LÅNG- MOSSA VINDKRAFTSPARK

Transkript

1 Mottagare Malax kommun Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning Datum MALAX KOMMUN REVIDERING AV DELGENERALPLANEN FÖR LÅNG- MOSSA VINDKRAFTSPARK

2 MALAX KOMMUN REVIDERING AV DELGENERALPLAN FÖR LÅNGMOSSA VINDKRAFTSPARK Datum Utfört av Jonas Lindholm Granskat Granskare Christoffer Rönnlund Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E VASA T F

3 DELGENERALPLAN FÖR LÅNGMOSSA VINDKRAFTSPARK, PDB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTGÅNGSPUNKTER ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN 1 2. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE 2 3. KONTAKTUPPGIFTER 3 4. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTEN Planeringens målsättning Miljöns nuvarande tillstånd i planområdet Markägoförhållanden Planläggningssituationen Landskapsplanen Generalplan Detaljplan De riksomfattande målen för områdesanvändningen Skydds- och Natura 2000-områden 7 5. UTREDNINGAR SOM BÖR UPPGÖRAS OCH GÄLLANDE KUNSKAPSUNDERLAG 8 6. KONSEKVENSER 8 7. INTRESSENTER DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Information om att planläggning har inletts, program för deltagande och bedömning samt planutkast Utarbetande av planförslag Ändringssökande TIDTABELL 12

4 1 1. UTGÅNGSPUNKTER ENLIGT MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLAGEN Delgeneralplanen uppgörs i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (MBL), MBL 62, 63 och 64. A) Växelverkan när planer bereds Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planen bereds skall ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. B) Program för deltagande och bedömning När en plan utarbetas skall ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium. När frågan om planläggning har väckts skall detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planläggningen och om förfarandet för deltagande och bedömning. Informationen skall ordnas på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens syfte och betydelse. Informationen kan också ges i samband med informationen om planläggningsöversikten. C) Samråd om programmet för deltagande och bedömning Kommunen kan samråda med den regionala ELY-centralen (närings-, trafik- och miljöcentralen) om programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt och hur det skall genomföras. Innan ett planförslag läggs fram offentligt har en intressent möjlighet att föreslå den regionala ELY-centralens samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Om programmet är uppenbart bristfälligt, skall den regionala ELY-centralen utan dröjsmål ordna samråd med kommunen för att utreda behoven av att komplettera programmet. Till samrådet skall kallas den intressent som väckt förslaget och enligt behov de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde saken berör. D) Respons på programmet för deltagande och bedömning Detta program för deltagande och bedömning är tillgängligt på Malax kommuns tekniska avdelning, Malmgatan 5, MALAX eller på kommunens internetsida Respons på programmet för deltagande och bedömning kan ges enligt följande: Planläggningsingenjör Jonas Aspholm tel e-post: jonas.aspholm@malax.fi Detta program för deltagande och bedömning kommer att uppdateras vid behov under hela planeringsprocessen.

5 2 2. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE Planeringsområdet är beläget söder om Malax kommuns administrativa centrum i Köpings på ett avstånd av ca 8 km, avståndet till Övermalax centrum (tätort) är ca 6 km. Avståndet österut till Björneborgsvägen är ca 6 km. Omgivningen kring det planerade vindkraftverksområdet består till största delen av obebyggda skogsmarker i ekonomibruk blandat med lägre belägna partier, dessa finns speciellt väster och sydost om området. Området vid vindkraftverkens förläggningsplatser består av relativt karg bergs-/stenbunden skogsmark med ett lågt trädbestånd. Området är tämligen flackt men relativt högt beläget i förhållande till omgivningen, medelhöjd ca 20 m.ö.h. Avståndet till närmast belägna fasta bosättning är över 1 km. Fritidsbosättning finns inte inom planeringsområdet. I övrigt är området av glesbygdskaraktär. Bild 1. Vindkraftparkens riktgivande läge anvisat med rött.

6 3 Bild 2. Planläggningsområdets utsträckning. 3. KONTAKTUPPGIFTER Planeringen förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Malax kommun och Ramboll Finland Oy. Information om detta program och planläggningsprojektet fås av kommunens planläggare (kontaktuppgifterna nedan). PLANLÄGGARE: Malax kommun Malmgatan MALAX T Kontaktperson: Planläggningsingenjör Jonas Aspholm tel e-post: jonas.aspholm@malax.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, VASA T Kontaktperson: Planläggare: Lantm.ing. YH Jonas Lindholm, YKS-605 T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi Kvalitetsgranskning: Lantm.ing. YH Christoffer Rönnlund T E-post: christoffer.ronnlund@ramboll.fi

7 4 4. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTEN 4.1 Planeringens målsättning Målet är att göra upp en ändrad delgeneralplan som ger möjlighet att bygga högre vindkraftverk än gällande plan tillåter. Tidigare maxhöjd för vindkraftverken var 215m, nu är målsättningen 250m. Gällande vindkraftverkens antal är målsättningen nu 7st jämfört med den gällande delgeneralplanens 9 st. I övrigt är målsättningarna samma som i den gällande delgeneralplanen. Planområdet förblir område för jord- och skogsbruk samt rekreation, förutom de förläggningsplatser som anvisas för själva vindkraftverken, servicevägarna och infrastrukturen. Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 77a och 77b. 4.2 Miljöns nuvarande tillstånd i planområdet Planeringsområdet består av obebyggd bergsbunden skogsmark i ekonomibruk. Området är tämligen högt beläget i förhållande till omgivningen, dock med inslag av låglänta partier, mindre höjdvariationer och våtmarker. Områdets vägnät är tämligen heltäckande och i gott skick. 4.3 Markägoförhållanden Markområdena vid kraftverkens förläggningsplatser är alla i privat ägo. Aktören har uppgjort arrendeavtal med en majoritet av markägarna inom vindkraftverkens verksamhetsområden. 4.4 Planläggningssituationen Landskapsplanen Malax kommun tillhör Österbottens förbunds landskapsområde. Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände Österbottens landskapsplan den och planen fastställdes av Miljöministeriet den Landskapsplanens uppgift är att fastställa principerna för områdesanvändningen och regionstrukturen och ange områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Områdesreserveringar anges endast i den mån och med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen eller landskapets mål för områdesanvändningen eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en. I Österbottens landskapsplan betonas samhällsstrukturen, trafiken, energiförsörjningen och strandanvändningen. Bild 3. Utdrag ur landskapsplanen (fastställd ).

8 5 Inom planeringsområdet eller i dess närhet, finns följande beteckningar i landskapsplanen: Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Utveckling av å- och älvdalarna (Berör planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Planeringsbestämmelse: Kommunalt samarbete och gemensamma planeringsprinciper bör utvecklas för älv- och ådalarna. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å- och älvdalarnas avrinningsområden styras så att de främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Även de värden som hänför sig till kulturlandskapet bör beaktas i områdesplaneringen. När landsbygden utvecklas bör målen för landsbygdsnäringarna, den fasta bebyggelsen och fritidsbebyggelsen sammanjämkas. Den allmänna planeringsbestämmelsen gäller alla å- och älvdalar i landskapet inklusive Kyro älvdal. Område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation (Angränsar till planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges områden som är attraktiva med tanke på turismen. Planeringsbestämmelse: Vid planering och utveckling av turismrelaterade funktioner bör man fästa uppmärksamhet vid områdets särdrag och dra nytta av deras attraktionskraft. Rekreationsområden och -leder bör bilda samverkande nätverk. Byggande för turism och rekreation bör anpassas till miljön. mv-10 VASA MALAX ÅDAL - VAASA MAALAHDEN JOKILAAKSO Natur och kultur i stad och på landsbygd: Vasa stads havssida (Brändö Gamla Vasa), Stundars, Söderfjärden (geologi), Åminne och Malax ådal utgör en grund. Fornlämningar. Förbindelsebehov för stomvattenledning (Utanför planområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas vilka vattenledningsförbindelser som behövs mellan olika vattenledningsnät för att trygga hushållsvattnets tillräcklighet och säkra distributionen också i undantags- och krislägen. Fornminnesobjekt (Utanför planområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges värdefulla fornlämningar på riks- eller landskapsnivå. Skyddsbestämmelse: På området finns fast fornlämning som skyddats enligt fornminneslagen (295/1963). Vid all markanvändning på området som möjligen inverkar på fornlämningar bör man rådgöra med Museiverket. Bestämmelsen gäller planeområdets alla fasta fornlämningar, av vilka de som är kända har presenterats i planbeskrivningens bilaga Fasta fornlämningar i Österbotten, Museiverket och Österbottens förbund, Skyddsområde på landskapsnivå (Utanför planområdet) Bebyggt område (Utanför planområdet)

9 6 Etapplan 1: Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten Planen påverkar inte projektet. Etapplan 2: Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten Projektområdet är lokaliserat till ett tv-1 område, och lämpar sig således bra som vindkraftsområde. Bilden nedan visar etapplandskapsplan 2 för det aktuella området. Bild 4. Utdrag ur etapplan 2, fastställd I etapplandskapsplan 2 finns följande reserveringar för planområdet: Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område för vindkraftverk Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av vindkraftsparker av regional betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt. Bebyggt område (Utanför planeområdet) Generalplan För området har tidigare uppgjorts Delgeneralplan för Långmossa vindkraftspark. Planen godkändes i kommunfullmäktige

10 7 Bild 5. Utdrag ur gällande delgeneralplan, godkänd Detaljplan För området finns inte tidigare uppgjord detaljplan De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) fick laga kraft och revideringen av dem trädde i kraft den De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen i punkt 4, Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras om de allmänna målen: "Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk". 4.5 Skydds- och Natura 2000-områden Inom projektområdet finns inga Natura 2000-områden eller andra naturskyddområden. Avståndet till närmaste skyddsområde på landskapsnivå, Unjärv, är ca 1,5 km.

11 8 5. UTREDNINGAR SOM BÖR UPPGÖRAS OCH GÄLLANDE KUNSKAPSUNDERLAG De utredningar som uppgjordes som stöd för den gällande delgeneralplanen kommer utnyttjas i planeringen då dessa till största del är aktuella. Kompletterande utredningar kommer uppgöras gällande buller, skuggning, synlighet och landskapspåverkan, vilket bl.a. ligger till grund för planens uppdaterade konsekvensbedömning. 6. KONSEKVENSER Markanvändnings- och bygglagen 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan ska grunda sig på planering som omfattar bedömning av de betydande konsekvenserna av planen och på sådana undersökningar och utredningar som planeringen kräver. När planens konsekvenser utreds ska planens uppgift och syfte beaktas. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser av planen och av undersökta alternativ utredas i behövlig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Som grund för bedömningen utnyttjas redan tidigare utarbetade utredningar, undersökningar och planeringar. Konsekvenserna för områdesanvändningen bedöms genom granskning av nuvarande och planerad områdesanvändning. Vid konsekvensbedömningen beaktas både intressenters som olika intressentgruppers synpunkter och åsikter. Konsekvenserna antecknas i planbeskrivningen i enlighet med markanvändnings- och bygglagens 9 och -förordning 1. Konsekvenserna bedöms då för: 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljön, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. I listan ovan är de sannolika konsekvenserna med fet stil. Därtill undersöks konsekvenserna för försvarsmaktens funktion. De allmänna preliminära konsekvenserna i anknytning till de olika deluppgifterna är noggrannare beskrivna nedan. Konsekvenserna för människors levnadsförhållanden och livsmiljö Vindkraftsparkens konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel är bl.a. landskapskonsekvenserna, bullerolägenheterna och det blinkande ljuset under kraftverkens drift. Även under byggtiden (samt efter produktionens upphörande) kan bullerstörningar uppstå. Bullerkonsekvenserna under byggtiden uppstår närmast av bullret som förorsakas av transporterna av vindkraftverken och -deras komponenter samt monteringen av dem. Buller förorsakas även av täckande/skyddande av fundamentet samt dragningen av elledningar och kablar. För områdets rekreationsbruk, till exempel för friluftsliv, kan inverkande omständigheter vara bl.a. rörelsebegräsningar på området under byggtiden, kraftverkskonstruktionerna samt bulleroch landskapskonsekvenser.

12 9 Konsekvenserna för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Vid genomförande av vindkraftsprojekt kan produktionen av förnybar energi öka i Österbotten och samtidigt i hela Finland. Alla energiproduktionsformer har konsekvenser för klimatet, särskilt vid granskande av produktionsformens hela livslängd. I driftskedet förorsakar vindkraftverken inga utsläpp av växthusgaser. För jord- och berggrunden förorsakas förändringar närmast under byggtiden, eftersom man är tvungen att forma dessa för kraftverkens fundament. Konsekvenserna för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Konsekvenserna för organismen förorsakar närmast buller, bearbetningen av bottnen och deponering av massor. Växtligheten och livsmiljön vid stället för fundamentet förstörs. Konsekvenserna för fåglarna under produktionstiden anknyter sig bl.a. till kollisionsrisken som kraftverken förorsakar. Förutom för häckningsfåglarna kan märkbara konsekvenser uppstå för fåglar vars flyttstråk går genom planeringsområdet. Även konsekvenser för Natura-områden, naturskyddsområden och värdefulla naturobjekt granskas. Konsekvenserna för samhälls- och energiekonomin Som bränslefri energiproduktionsform ökar vindkraften egenförsörjningen av energi och funktionssäkerheten av el. Projektet har en indirekt och direkt sysselsättande inverkan. Avkastningen av inkomstskatterna och bl.a. fastighetsskatterna har positiva konsekvenser för kommunens ekonomi. Vindkraftsproduktionen kan användas inom turismen som en positiv attraktionsfaktor. Konsekvenserna för trafiken Trafikkonsekvenserna under byggtiden förorsakas närmast av transporterna av vindkraftskomponenterna och fundamenten. Befintliga vägar kan utnyttjas i stor utsträckning i byggnadsskedet, varvid störande inverkan på miljön och trafiken minimeras. Efter att byggandet färdigställts orsakar inte vindkraften stora konsekvenser på trafiken, då denna endast kommer att hänföra sig till service-/underhållsrelaterad verksamhet. Konsekvenserna för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön En av de mer märkbara konsekvenserna av vindkraftverken är i allmänhet konsekvenserna för landskapet. Landskapskonsekvenser utgörs av fundamentet, stommen och rotorbladens svepyta. Till detta inverkar bland annat typen av enskilda kraftverk, placeringen av kraftverksgrupperna och terrängens former. Som störst är konsekvenserna nära bosättning, på känsliga områden, såsom till exempel på naturskyddsområden och i värdefulla landskapsområden. Konsekvenserna för försvarsmaktens funktion Konsekvenserna för försvarsmaktens funktion kan förekomma från olika perspektiv: radarkonsekvenser flygbegräsningar (närheten till flygfält) närheten till övningsområden gränsbevakningen Konsekvenserna bedöms främst via utlåtandeförfarande.

13 10 Influensområde Planens influensområde kan indelas i ett närinfluensområde, som omfattar markområden i direkt anslutning till vindkraftsområden. Ett större influensområde omfattar områden i vars fjärrlandskap området kan iakttas. 7. INTRESSENTER Som intressenter i planprojektet har definierats (MBL 62 ): 1. Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Alla kommuninvånare som berörs av ärendet Markägare och invånare i planområdet och i angränsade områden Aktören på området 2. Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen: Malax kommuns olika förvaltningsorgan och förtroendeorgan Vasa stad Närpes stad Kurikka stad Laihela kommun Korsholms kommun Västkustens tillsynsnämnds miljösektion ELY-centralen i Österbotten ELY-centralen i Södra Österbotten Österbottens förbund Österbottens museum Österbottens räddningsverk Regionförvaltningsverket Forststyrelsen Malax kommun Malmgatan MALAX Planläggning PB 2, VASA Planläggning Kyrkvägen NÄRPES Planläggning Kärrytie KURIKKA Planläggning PB 13, LAIHELA Planläggning Centrumvägen KORSHOLM Västkustens miljöenhet Korsholms ämbetshus Centrumvägen KORSHOLM Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten PB 262, VASA Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten PL 156, SEINÄJOKI Österbottens förbund Sandögatan VASA Österbottens museum PB 3, VASA Österbottens räddningsverk Smedsbyvägen VASA Regionförvaltningsverket PB 200, VASA Forststyrelsen

14 11 PB 94, VANDA Finlands skogscentral Finlands skogscentral/offentliga tjänster PL 40, LAHTIS Huvudstaben Huvudstaben PB 919, HELSINGFORS Vilt- och fiskeriforskningen Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) PB 2, HELSINGFORS Fingrid Oyj Fingrid Oyj PB 530, HELSINGFORS Hyndbränn Skogsbilsväglag Hyndbränn Skogsbilsväglag Långmossavägen ÖVERMALAX Telefon- och elbolag som är verksamma i området Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av delgeneralplanen 8. DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN MBL 1 Lagens allmänna syfte Syftet med denna lag är att reglera områdesanvändningen och byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Målet är också att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden och att säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas. MBL 6 Växelverkan och information om planläggningen Beredningen av en plan skall på det sätt som bestäms i denna lag ske i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen. Myndigheter som bereder planer skall informera om planläggningen så att de som berörs av saken har möjlighet att följa planläggningen och påverka den. 8.1 Information om att planläggning har inletts, program för deltagande och bedömning samt planutkast Att delgeneralplaneringen har inletts och att planmaterialet finns till påseende informeras i lokaltidningen och på kommunens internetsida samt anslagstavla. Över materialet finns möjlighet att ge skriftliga och muntliga åsikter i enlighet med kungörelsen. Vid hörande i beredningsskedet hålls planmaterialet offentligt framlagt under tjänstetid på kommungården samt på kommunens internetsida under 30 dagar. Begäran om utlåtande från berörda förvaltningar och myndigheter. 8.2 Utarbetande av planförslag Förslaget till delgeneralplan framläggs offentligt med kommunstyrelsens beslut enligt MBL 65 och MBF 19 under 30 dygn på kommunens anslagstavla och internetsida. Under denna tid finns möjlighet att göra skriftliga anmärkningar mot planförslaget. Om offentligt framläggande informeras genom kungörelse i lokaltidningen, på kommunens anslagstavla och internetsida. Nödvändiga begäran om utlåtande mot planförslaget sänds till berörda myndigheter och sammanslutningar. Styrelsebehandling, godkännande av planförslaget och sändning för fullmäktigebehandling. Fullmäktigebehandling, godkännande av planförslaget. Information om godkännandet av plan enligt MBL 67 och MBF 94.

15 Ändringssökande Enligt markanvändnings- och bygglagens 188 skall ändring i ett beslut som gäller godkännandet av en generalplan sökas hos Vasa förvaltningsdomstol genom besvär på det sätt som bestäms i kommunallagen. Ifall inga besvär inlämnas, träder planen i kraft 30 dygn från fullmäktiges beslut och från att kommunen kungjort ärendet i lokaltidningen. 9. TIDTABELL För projektet har följande riktgivande tidtabell utarbetats: Skede Riktgivande tidtabell Beslut om inledande av planeringen Program för deltagande och bedömning och planutkast till påseende 06-07/2017 Uppgörande av planförslag och planförlaget till påseende 08-10/2017 Korrigeringar och godkännande inom 2017