Forskarnavet, en databas för information om högskolans forskare och forskning projekt- och tidsplan för arbetet april juni 2009

Transkript

1 Malmö högskola/bibliotek och IT Jessica Lindholm Projektplan Forskarnavet, en databas för information om högskolans forskare och forskning projekt- och tidsplan för arbetet april juni /26

2 2/26

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund till uppdraget Syfte Forskarnavet Projektorganisation...6 Styrgrupp...6 Referensgrupp...6 Arbetsgrupp Målgrupp, intressenter och beställare Beställare Målgrupper och intressenter...7 Användare av söktjänsten...7 Avnämare av datainnehåll - Vetenskapsrådets IS-projekt Omfattning och förväntade resultat (mål) Förväntade resultat Mål Förutsättningar och beroenden Genomförande Funktionalitet...12 Slutanvändargränssnittet...12 Tvåspråkighet...12 Ämnesvokabulären...12 Datamodell...13 MUEP...13 PA-systemet Palasso...13 Forskningsprojekt Hur information skapas och underhålls i Forskarnavet...14 Arbetsflöden...14 Uppdateringsansvar Tidsplanering och leveranser Kommunikation och uppföljning Avslut och överlämnande Tidsplan Budget Underskrifter...19 Bilaga 1. Gränssnittsidé...20 Bilaga 2. Exempel från andra lärosäten...21 Bilaga 3. Forskningsinformation områdesvis vid Malmö högskola /26

4 1. Inledning Malmö högskola verkar för att på bästa möjliga sätt synliggöra högskolans forskning för såväl utbildnings-, forskarsamfundet som andra för högskolan prioriterade målgrupper och avnämare. Ett sätt att göra det är att erbjuda enhetliga, öppna och tillgängliga ingångar för vår forskning Bakgrund till uppdraget Under gjordes en förstudie och ett beslutsunderlag kring en modell för att visa upp högskolans forskning och forskarkårens kompetens på webben 1. Dessförinnan har högskolans forskningskoordinator skrivit en policy kring forskningsinformation 2, som i sin tur låg till grund för förstudien. Med utgångspunkt i policyn och förstudien för skapandet av en forskningsdatabas beslutade rektor tidigt 2008 om resurser för det fortsatta arbetet. Grundtanken med forskningsdatabasen är att erbjuda samlad och lättförståelig information som hämtas från redan existerande datakällor vid Malmö högskola, men också med koppling till externa källor i den mån det ger användarna ett ökat värde av tjänsten. Under våren 2008 har projektledningen utformat denna projektplan, samt utarbetat arbets- och kommunikationsvägar för projektarbetet. Utvecklingsfasen förväntas pågå under hösten 2008 och våren I föreliggande projektplan presenteras arbetsplanen för genomförandet, där bl.a. projektets beroenden och söktjänstens funktionalitet specificeras. Därefter följer tidsplanering och budget för projektet. I projektplanen redovisas också initiala undersökningar och de idéskisser som ligger till grund för planeringen Syfte Syftet med projektet är att genom ett webbgränssnitt underlätta att göra högskolans forskning mer överskådlig och lättare att hitta i. Information som kan komma på fråga är kontaktinformation till forskare, forskarnas kompetens, information om forskningsprojekt, listor över individers eller forskargruppers publicering. Dessa ska kunna nås via ämnesord, fritext- och fältsökning och framvisas som hemsidor för enskilda forskare, projekthemsidor och ämnespresentationer Forskarnavet För att undvika förvirring ska tilläggas att begreppet forskningsdatabas, det begrepp som använts under förstudiefasen, lätt orsakar sammanblandning med andra tjänster 1 Camitz, et al, Forskningsdatabas för Malmö högskola. Förstudie för skapandet av en forskningsdatabas vid Malmö högskola, mars 2007, 2 Jönsson, Peter, Policyn för forskningsinformation, bilaga i 4/26

5 3 från högskolan, framförallt med MUEP som innehåller forskningspublikationer. Vår fokus här är forskningsinformation. För att undvika det långa namnet forskningsinformationsdatabasen har vi valt ett arbetsnamn för den kommande tjänsten - Forskarnavet. Ett nav symboliserar en central plats knutpunkten i ett datornätverk eller ett centrum i ett hjul. Navet i ett datornätverk samlar information från andra noder. Om man söker på Forskarnavet i Google ger det noll träffar, vilket är ett gott tecken för bra placering i framtida sökningar via webben. Google föreslår istället att användaren menade något annat: Forskarna vet är en formulering som illustrerar att det är deras kompetens som beskrivs. 3 Malmö University Electronic Publishing, 5/26

6 2. Projektorganisation Projektarbetet har organiserats i enlighet med det förslag som lades fram i förstudien och har under våren 2008 fått personer på plats för arbetet. Styrgrupp Lennart Olausson, rektor Maud Larsen, informationschef Jette Guldborg Petersen, bibliotekschef Referensgrupp Jeanette Wahlberg, systemansvarig (för PA-systemet Palasso) Sanna Holmqvist, redaktör Jonas Alwall, forskningskoordinator Anders Bengtsson, teknikansvarig Mats Berg, systemutvecklare Raymond Erming, webbmaster Arbetsgrupp Jessica Lindholm, bibliotekarie. Projektledare. Kristina Ericson, bibliotekarie. Projektmedarbetare. Robert Faling, systemutvecklare. Projektmedarbetare. Som intressentgrupper, vilka önskar och behöver förhålla sig till arbetet, är Publiceringsgruppen 4 samt Webbnätverket. 5 När högskolans Forum för forskning etablerats behöver projektet även förankras och förhållas till denna grupps arbete. 4 Mer information om Publiceringsgruppen: aspx 5 Mer information om Forum för forskning: aspx 6/26

7 3. Målgrupp, intressenter och beställare 3.1. Beställare Projektet är beställt av rektor vid Malmö högskola Målgrupper och intressenter Användare av söktjänsten Följande målgrupper och deras fokus för Malmö högskolas forskningsdatabas har definierats (presenteras utan inbördes rangordning): Media som snabbt vill hitta en expert. som enkelt får en snabb överblick över den bredd som finns i högskolans forskning. Forskare/akademiker från andra lärosäten som söker kollegor. från andra lärosäten som vill hålla sig uppdaterade med sitt forskningsområde. inom högskolan för att få en bättre bild av vår samlade forskning och kompetens. inom högskolan för att främja fler områdesövergripande forskningsprojekt. Politiker/myndigheter som får en snabb bild av bredden och kvantiteten i vår forskning. Forskningsorganisationer och/eller -finansiärer Studenter som får en överblick över högskolans forskning och t.ex. därigenom kan hitta samarbetspartners. - konferensarrangörer, tidskriftsredaktioner etc. kan hitta lämpliga personer presumtiva, som ser vilken forskning som finns inom deras område och som också kan se vilka föreläsare och vilken kompetens de kommer få tillgång till. nuvarande, som söker en handledare. Allmänheten större delen av allmänheten nås genom medias rapportering, men nämns för att understryka att informationen från databasen är öppet tillgänglig på webben. Vem är allmänheten? Man bör betänka att en forskare inom ett annat ämnesfält ingår i begreppet allmänheten inom områden som han/hon själv inte behärskar. Forskaren själv i rollen som kommunikatör av sin egen forskning. 7/26

8 Utifrån målgruppsanalysen kan begreppet forskningsinformation ytterligare avgränsas till att svårighetsnivån på informationen i tjänsten bör kunna ligga relativt hög - vi riktar oss till en intresserad allmänhet och intresserade professionella. De datakällor vi kommer att hämta data från kommer sannolikt inte behöva omformuleras innan framvisning i Forskarnavet. Populärvetenskapliga sammanställningar i den form som behövs för att nå t.ex. ungdomar i högstadieålder på forskning.se eller i tidigare Safari 6 kommer alltså inte att behöva produceras för att skapa tjänsten. Avnämare av datainnehåll - Vetenskapsrådets IS-projekt Vetenskapsrådet, som driver forskning.se, håller i ett långsiktigt projekt som heter ISprojektet (Infrastruktur och söktjänster), vars syfte är att utveckla nationella söktjänster för forskningsinformation. Deras arbete går ut på att tillsammans med forskningsfinansiärer, universitet och högskolor automatiskt samla in all information om forskning som finns hos dem som finansierar och utför forskningen, och göra den tillgänglig på forskning.se och på andra ställen med hjälp av modern sökteknologi 7. Detta görs genom att IS-projektet skapar såväl söktjänsterna för detta, men också de tekniska infrastrukturerna som ligger till grund för tjänsterna. Sedan förstudien skrevs har den dåvarande projektledaren för IS-projektet slutat på Vetenskapsrådet och man söker i skrivande stund en ny projektledare. Inom projektet har en kontakt upprättats med Agneta Ringaby på Vetenskapsrådet som återkommer med besked när IS-projektet kommer att gå vidare under Safari var ett nationellt distribuerat system för forskningsinformation som arbetades med (2003?) /26

9 4. Omfattning och förväntade resultat (mål) 4.1. Förväntade resultat Vid projektets avslut levereras en prototyp till beställaren samt kravspecifikationer och planer för fortsatt arbete, utveckling och drift Mål Målet är att skapa såväl den mjuka som tekniska infrastrukturen för en forskningsdatabas för Malmö högskola och implementera den i en första version av Forskarnavet. Forskarnavet ska kunna hämta relevant och korrekt data från källor inom och utanför Malmö högskola och visa upp dem i ett webbgränssnitt. Webbgränssnittet ska erbjuda flera olika vyer: forskarsidor, projektsidor och ämnessidor. Vyerna ska kunna nås genom sökning och bläddring i webbgränssnittet. Webbtjänsten ska vara väl förankrad i organisationen på Malmö högskola och ändamålsenlig för såväl målgrupperna som intressenterna. Den tekniska infrastrukturen ska vara hållbar för uppskalning och fulldrift på Malmö högskola. Tjänstens avnämare, i teknisk bemärkelse, Vetenskapsrådets IS-projekt och söktjänster som Google ska kunna tillgå webbtjänstens datainnehåll. För att ge en övergripande bild över den informationen som kan komma på fråga har en illustration av en tänkt forskarsida skapats (se Bilaga 1. Gränssnittsidé). Vi presenterar olika exempel på hur andra lärosäten gjort i Bilaga 2. Exempel från andra lärosäten. De exempel på forskningsdatabaser vi har tittat på har varit de som haft en förstasida med ämnesord, där forskningsområden stått uppradade i ämnesord (klickbara med länkar) och sedan haft möjligheter att söka på namn på forskare, ämnesord och projekt. De flesta lärosäten har byggt sina databaser själva, det finns alltså inga färdiga system att köpa in, som vi känner till i dagsläget. Mer specifika delmål anges i tidsplanen, 6.3. Tidsplan Förutsättningar och beroenden Det finns åtgärder och beslut utanför projektets befogenheter, som kan påverka projektets framgång. Leveranser till Vetenskapsrådets IS-projekt är beroende av att de levererar de specifikationer vi behöver för leveransen. Flera forskare upplever idag att uppdatering är ett tidskrävande arbete då information måste läggas in på flera olika platser/system. Samtidigt bottnar projektuppdraget i att webbstrukturen och kopplingen mellan olika sidor inte 9/26

10 alltid upplevs som tillfredsställande. Behovet att göra enhetlig information synlig på ett gemensamt ställe är tydligt - både för internt bruk men också för att synliggöra sig mot omvärlden. Hur balanserar vi dessa två legitima erfarenheter på rätt sätt? Ska medverkan vara obligatorisk eller frivillig för forskarna? Detta beslut kan inte fattas inom projektet, men är en viktig fråga för hur systemet ska sättas upp. Vilka är forskarna är de forskarstuderande inkluderade bland de som ska visas upp som kontaktpersoner för media? Vissa anpassningar av de levererande systemen kommer att behövas och olika aspekter av osäkerheten i dessa källor lyfts upp i pratbubblorna i Bilaga 1. Gränssnittsidé. I de fall systemen inte kan leverera finns inga möjligheter att inom projektet skapa informationen och dessa frågor är en kritisk punkt för hela projektets framgång. o Palasso-projektet måste genomföras inom projekttiden. Samtidigt som projektplanen utformas startas ett projekt upp för att Malmö högskola få tillgång till data som finns i PA-systemet Palasso så att den kan återanvändas ( Utdataprojektet ). Mer information om detta beroende tas även upp under avsnittet 5. Genomförande. o Om det inte finns någon samlande plats för högskolans olika forskningsprojekt måste vi kunna skrapa webben på forskningsprojekt vid Malmö högskola alternativt få ut data från anslagsgivarna (t.ex. Formas och liknande). o Leverans från MUEP är i princip inga problem så länge verktyget vi väljer eller utvecklar stödjer vissa tekniska standardprotokoll och det går att få ut rätt personnamnskoppling. Kopplingen mellan ämnesträdet och kompetenserna för forskarna måste kunna matchas och skapas utan alltför stora intellektuella arbetsinsatser. Primärt kommer vi att titta på en automatisk eller semi-automatisk metod för detta. Söktjänsten planeras bli tvåspråkig, engelska och svenska. Själva söktjänsten kommer att innehålla ledtexter och information på båda språken. Däremot kan vi inte genomföra projektet fullt ut om inte den information som inhämtas finns tillgänglig på båda språken. Relationen till var information skapas och underhålls för Forskarnavet är tydlig: ingen information skapas inom Forskarnavet, den samlar information och ger en lättillgänglig överblick. Den lösningen kan lätt slå tillbaka på Forskarnavet i de fall information inte underhålls och struktureras enhetligt där den skapas. Det mest tydliga exemplet är hur man hittar information om högskolans forskningsprojekt som Forskarnavet kan hämta in och visa fram. Projektet kommer däremot att peka på och tydliggöra behov av samlande information 10/26

11 och behov av insatser för att få fram den. Systemägandeansvaret är inte tydligt. Vid projektavslut måste projektet kunna överlämnas till beställaren. Bibliotek och IT, som åtagit sig projektarbetet, är inte utsedda som systemägare efter projekttiden. 11/26

12 5. Genomförande 5.1. Funktionalitet Slutanvändargränssnittet Användningen i Forskarnavet bygger på att man kan söka och/eller bläddra sig fram i informationen. Startsidan innehåller en sökfunktion samt en bläddringsingång baserad på en ämnesvokabulär. Ämnesvokabulären beskriver forskarnas kompetens och forskningsinriktning i relativt breda termer. Sökning ska kunna ske som fritextsökning (d.v.s. i alla fält), men också fältspecifikt på personnamn och forskningsprojekt. I navigationen på startsidan ska det också vara möjligt att bläddra i A-Ö listor genom projekt (projekttitel) och personnamn (efternamn, förnamn). Gränssnittet ska vara tvåspråkigt, engelskt och svenskt. Efter en sökning eller bläddring visas en enkel träfflista. Från träfflistan väljer man en post/träff som leder till en av systemet skapad visningssida. Beroende på vad man klickat på kommer man till olika träffar: a) hemsida för enskilda forskare, formaliserade med samma layout och innehåll, med länkar till andra hemsidor (forskarens egen, de olika projekten etc.), publikationslistor, ämnesexpertis, kontaktinformation b) projekthemsida i en för databasen skapad mall för forskningsprojekt, med enkel och kortfattad beskrivning av projektet, ev. med vidare länkar till projektets egen hemsida c) ämnespresentation med kontaktuppgifter till personer Tvåspråkighet Det finns områden som beskriver sin forskning endast på engelska och andra som beskriver sig endast på svenska. I nuläget är det oklart hur Palasso hanterar tvåspråkighet. Som nämnts tidigare kommer gränssnittets (ledtexter m.m.) att kunna tillgås på två språk, svenska och engelska. Det är då också önskvärt att levererande tjänster kan hantera till ämneskompetens på både engelska och svenska. Ämnesvokabulären Inom högskolevärlden finns ett flertal olika vokabulärer som ämnesmässigt försöker beskriva forskning. Uppbyggnaden av ämnesvokabulären ska göras i tät kontakt med Vetenskapsrådet så att söksystemen är kompatibla med varandra. Sökorden och kategorierna ska vara samma som Vetenskapsrådets (däremot kan vi i Forskarnavet vända på visningen så att den passar högskolans forskning och ta bort ämnen som inte finns här). 12/26

13 Vetenskapsrådet och Statistiska Centralbyrån äger en ämnesvokabulär som i nuläget används i t.ex. MUEP och för den årliga redovisningen av forskarstuderandes ämnesinriktning. Grundstrukturen kan se här, Datamodell Inom projektet skapas en datamodell för hur informationen ska lagras. Vi kommer att utgå från att vi ska kunna använda en standard för den här typen av beskrivningar - europeiska CERIF, som bygger på samma entiteter som vi ska arbeta med (Person, Organisation, Publikationer, Projekt): The core CERIF entities are Person, OrganisationUnit, ResultPublication and Project. Figure 1 shows the core Figure 1. CERIF Core Entities in Abstract View entities and their recursive and linking relationships in abstract view. Each core entity recursively links to itself and moreover has relationships with other core entities. The core CERIF entities represent scientific actors and their main research activities. 8 Datamodellen ska stämmas av med de krav som kommer att ställas från Vetenskapsrådets IS-projekt. MUEP MUEP kan leverera poster som beskriver den enskilde forskarens publikationer till Forskarnavet. Däremot har MUEP ingen information om författarnas datoridentiteter eller personnummer, så en viss osäkerhet finns i publikationslistorna för nuvarande eller framtida forskare som har samma personnamn. Vi kommer i Forskarnavet att låta forskaren själv bocka i eller ur de publikationer som denne vill visa upp i söktjänsten. PA-systemet Palasso Information om adresser, namn- och kontaktinformation har aldrig centraliserats vid Malmö högskola. Till följd därav finns denna information i flera olika databaser. Vi planerar att tillgå data från Palasso i första hand, även om det i nuläget inte är möjligt. Under våren 2008 har ett första möte ägt rum i ett projekt kring tillvägagångssätt och planering för att få utdata ur Palasso. Projektarbetet leds av Thomas Strandberg, med representanter från olika system i arbetsgruppen. Projektarbetet med Forskarnavet har ett starkt beroende till Palassoprojektet, även vad gäller att inverkan på fältinnehåll. Vi ser att en del information som i dagsläget finns i Telefon- och kompetensregistret behöver tillföras Palasso. Forskningsprojekt I Bilaga 3. Forskningsinformation områdesvis vid Malmö högskola framgår att det inte finns någon gemensam modell för hur högskolan presenterar sina forskningsprojekt. Detta är problematiskt för projektet och det kan visa sig omöjligt att automatisera en /26

14 koppling till Forskarnavet. Inom projektet kommer vi i så fall peka på olika möjliga lösningar för att få med dem framgent. Det finns olika alternativ som vi kommer att undersöka inom projektet, för att se om det är möjligt. Det första alternativet är att se vilka möjligheter det finns att märka upp forskningsprojekten, där de ligger beskrivna idag (d.v.s. i olika delar av EpiServerstrukturen), andrahandsalternativet är att kringgå information från Malmö högskola och gå direkt till anslagsgivarna och hämta informationen Hur information skapas och underhålls i Forskarnavet Med tydliga riktlinjer om hur/var man lägger in information om sig och sin forskning borde uppdateringsansvaret inte bli så tungt att bära för den enskilde. Att finnas i Forskarnavet blir ett sätt att synliggöra sig som forskare inom sitt ämnesområde, därför bör det vara angeläget att informationen är korrekt och aktuell för den enskilde forskaren. Arbetsflöden Det tänkta arbetsflödet bygger på att den enskilde forskaren, eller någon delegerad person vid högskolan aktiverar visningen i Forskarnavet. Forskaren presenteras på ett enkelt och självinstruerande sätt med informationen som finns om honom/henne och ges tillfälle att korrigera informationen om den är felaktig. När informationen är korrekt godkänner forskaren webbpubliceringen i Forskarnavet. I den mån det anses nödvändigt kan arbetsflödet även inkludera en granskningsnivå till innan den blir offentlig. Lämpligt skulle kunna vara att t.ex. informatörer på de olika delarna av organisationen kopplas in för att se över helheten i forskarens sida i förhållande till andra forskare i Forskarnavet. En illustration över hur ett sådant arbetsflöde kan se ut, i mycket förenklad version, presenteras här: 14/26

15 Här kan du aktivera dina sidor i Forskarnavet! Kontrollera först att informationen i Palasso, MUEP och sidorna om dina forskningsprojekt är korrekt. Namn: Novellidentitet: [klicka här för att skapa sidan] inläsningen kan ta en stund När användaren klickar skickas förfrågan om data till de tjänster som ska leverera information. Här kan du se hur dina forskarsidor ser ut: forskarsida projektsida kompetenser [godkänn] [ändra] [avbryt] De olika vyerna gås igenom och godkänns en efter en: 1) forskarsida 2) projektsida 3) förslag till ämneskompetenser. Observera att även engelska vyer måste aktiveras inom arbetsflödet. Uppdateringsansvar Forskaren godkänner själv att allting ser korrekt ut, men får återigen möjligheten att uppdatera eventuell felaktig information genom att välja ändra. Ändringar görs i de levererande tjänsterna, inte i Forskarnavet. Ämneskompetenserna kan bli undantagna, då de inte finns beskrivna någon annanstans och kanske inte heller ska användas utanför Forskarnavet. Projektgruppen är medveten om att informationen som visas upp måste vara av god kvalitet och uppdaterad. Vi föreslår en modell där forskaren får en påminnelse vid jämna mellanrum (var sjätte månad?) att kontrollera sin sida och få den återskapad om något har förändrats eller lagts tills. Inom projektet behöver vi utröna vem som framgent har ett övergripande och löpande ansvar för innehållet ska det göras centralt, på enhetsnivå eller individuellt? 15/26

16 6. Tidsplanering och leveranser 6.1. Kommunikation och uppföljning Arbetsgruppen kommer löpande att träffa styrgruppen för avstämning, c:a en gång var tredje månad. Referensgruppen kommer att sammankallas vid behov, cirka en gång varannan månad. Medlemmarna i arbetsgruppen finns representerade i de olika intressentgrupperna och kommer att löpande informera och kommunicera med dessa. Delrapport till uppdragsgivaren görs vid årsskiftet 2008/2009. En kortare slutrapport sammanställs vid projektets avslutning. Arbetsgruppen kommer dessutom att komma i kontakt med de enskilda forskarna i samband med de inplanerade användartesterna Avslut och överlämnande Projektet kommer att sammanställa en plan för den vidare förvaltningen och eventuella utvecklingsbehov av tjänsten, som tillsammans med övriga resultat och dokumentation överlämnas till uppdragsgivaren vid projektets avslut Tidsplan 16/26

17 Aktivitet Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Specifikationsfas delrapport utformning av projekt- och tidsplan rektorsbeslut funktionalitet användartyper struktur i gränssnitt ämnesträdsval kravspecifikation val av plattform Programmeringsfas plattformsval och -test programmering import av data Användartester card sorting (eller annan testmodell) pappersprototyper test söktjänstdemo Avslutnings- och överlämningsfas projektutvärdering plan kommande arbete slutrapp ort söktjänstdemo Information och kommunikation studieresa (Vetenskapsrådet och/eller lärosäte) möten referensgrupp möten styrgrupp möte uppdragsgivare övriga (Forum för forskning, Webbnätverk) möten arbetsgruppen slutrapport 17/26

18 7. Budget Omkostnader Projektlöner, 12 månader * Serverdrift, löner år 1 ** Möten, information och marknadsföring Omvärldsbevakning, resor Oförutsedda teknikomkostnader (licenser, hårdvara) SUMMA ,00 SEK Noter * Löner: Uträknad med en snittlön på SEK och lönekostnadspålägg (LKP) med 52%. Förvaltningsavgift ej medtagen. Lönen beräknad enligt löneavtal ** Drift: 2 timmar/vecka vilket innebär 5 % av en tjänst, ca SEK/år inklusive LKP. 18/26

19 8. Underskrifter Lennart Olausson rektor Jessica Lindholm Projektledare 19/26

20 Bilaga 1. Gränssnittsidé Förnamn efternamn Kort löpande text om forskaren. E-post: Telefon: Befattning: Professor i rättssociologi och i perspektivvetenskap Personlig webbplats: Vetenskaplig blogg: Postadress: Perspektivvetenskap, Malmö högskola, Malmö Besöksadress: Perspektivvetenskap, Malmö högskola, Malmö Medlem i forskargruppering (i urval): - gruppens namn - gruppens namn Deltar i följande forskningsprojekt (i urval): - projektets namn - projektets namn Forskningsinriktning - ämnesord (se träd) - nyckelord Publikationer (i urval) - listning från MUEP Avslutade projekt (i urval) - Projektets namn - Projektets namn foto film Info från Palasso, dock osäkert om länkar till bloggar och webbplatser lagras där. Finns i info från telefon- och kompetensregistr et, men sannolikt inte i Palasso? Streamingserver lokalt krävs sannolikt. Finns denna info strukturerat för högskolan? Finns denna info strukturerat för högskolan? Nyckelord kan fås ur telefon- och kompetensregistr et, men något strukturerad vokabulär finns inte, men ska utredas inom projektet. Finns denna info strukturerat för högskolan? Listor baserade på författarnamn kan extraheras med liten insats. Vi har kontroll över data från tjänsten MUEP. 20/26

21 Bilaga 2. Exempel från andra lärosäten Jessica Lindholm Databaser över forskning finns redan idag såväl internationellt, som vid flera lärosäten i Sverige. Vid lärosäten utanför Sverige kan man hitta den här typen av databaser under begreppen Find an expert-tjänster, men även i form av Current Research Information Systems (CRIS) 9. I nedanstående beskrivs kortfattat några inspirerande exempel från Danmark och Sverige, för att ge en bild över hur de kan se ut. Experts@CBS Kontakt: Marie Wildt, Copenhagen Business School (CBS) CBS forskningsdatabas är ett exempel från förstudien, som vi har valt att ta med, med några få tillägg kring deras teknikval. Så här beskrivs tjänsten i förstudien: Uppbyggnaden och förvaltningen av databasen, Find en ekspert, ligger organisatoriskt på högskolans bibliotek, eftersom databaskompetensen fanns där. 9 Definition från wikipedia.org: A Current Research Information System (CRIS) is a database or other information system storing data on current research by organisations and people 21/26

22 I framvisas anställda och doktorerade forskare, alltså inte några doktorander. Man menade att de sistnämnda befinner sig under utbildning och inte ses som anställda. Databasen är indexerad i t.ex. Google, så att den som söker på ämnen via webben snabbt hittar till CBS. Informationen om varje forskare i Experts@CBS är inte hämtad från något annat system, till forskarnas egna hemsidor eller personalregistret, utan skapas inom databasen. Forskningsprojekt finns inte i databasen, däremot går det att länka till projekthemsidor. Det är frivilligt för forskarna att vara med i databasen. På CBS är man mycket nöjd med sin databas och tycker att den mer än väl uppfyllt de förväntningar man hade. De har fått dubbelt så många omnämnanden i media sedan de skaffade databasen. De upplever fenomenet att journalister alltid ringer samma forskare minskar: när en journalist inte får tag i den forskare de tänkt sig, hittar de nu snabbt en kollega till forskaren inom CBS och ringer den istället. Därmed har CBS ökat antalet forskare som syns i media. De märker också av användare som de inte räknade med: andra forskare letar upp kollegor och nya experter inom sitt område och håller sig uppdaterade via deras databas, innevarande studenter letar handledare och uppslag för uppsatser och blivande studenter kollar vilka forskare skolan har knutna till sig. Systemet är en hemmabyggd lösning programmerad i Perl. Karlstads universitet På universitetet är forskningsdatabasen ett verktyg för att underlätta informationsspridningen av lärosätets forskning. I databasen kan man hitta information om forskare, deras forskningsprojekt, de forskningsgrupperingar de finns med i och forskningsresultat i form av publikationer. 22/26

23 Innehållet hålls uppdaterat av universitetets forskare, med stöd av forskningsrapportörer och systemadministratörer på biblioteket. Forskningsdatabasen är ett gemensamt ansvar för universitetet. Universitetsbiblioteket äger och förvaltar forskningsdatabasen. Övergripande beslut kring användning och utveckling fattas av Biblioteksnämnden. Som stöd finns en arbetsgrupp med representanter från universitetets fyra fakulteter och gemensam administration. I figuren ovan visas ett exempel på hur ett forskningsprojekt visas i Karlstads universitets forskningsdatabas. Högskolan i Kalmar Kontaktperson: Kjärstin Boström Hagman, Avdelningen för omvärldskommunikation. Högskolan i Kalmar har en nyutvecklad forskningsdatabas. Deras gränssnitt och funktionalitet har mycket gemensamt med det vi vill åstadkomma. I figuren illustreras deras sök- och bläddringssida. 23/26

24 Bilaga 3. Forskningsinformation områdesvis vid Malmö högskola Kristina Ericson Malmö högskola har en gemensam ingångssida för forskning: Här får man en del översiktlig information och kan exempelvis gå vidare forskningsmiljöer och forskningsprogram. Det finns också en rubrik med Aktuell information. Någon underrubrik för forskningsprojekt finns inte. För att få information om de olika områdenas/fakulteternas forskningsprojekt måste man först navigera till deras respektive ingångssida för forskning. Nedan följer en översikt av områdenas/fakulteternas forskningssidor med tyngdpunkt på hur projektinformation synliggörs. Översikten bygger på genomgång av webbsidorna vid olika tillfällen under perioden Fakulteten Hälsa och samhälles forskningssidor Hälsa och samhälle (HS) blev fakultet vid årsskiftet HS forskningssida är välstrukturerad och informationsrik. Väl synlig finns ingången till en sida för aktuella forskningsprojekt 11 inom de olika ämnesområdena. Det är en rak lista, men navigerar man sig fram är det tämligen lätt att hitta ansvariga/kontaktpersoner för projekten. Uppdateringen på sidan är dock bristfällig (några länkar leder exempelvis till döda sidor). Översikt över vilka forskare respektive doktorander som är aktiva inom de olika ämnesområdena finns också. Några forskare har även kortfattad information om de projekt de medverkar i på sina respektive sidor (dock inte alla). Språket är huvudsakligen svenska, men det finns delvis information på engelska. En motsvarande engelsk sida om aktuella forskningsprojekt på HS finns inte. Övergripande ansvarig för HS forskning är dekanus Margareta Östman. 12 Kultur och samhälles forskningssidor Kultur och samhälle (KS) bildades efter högskolans omorganisation vid årsskiftet Organisatoriskt är det därför ett nytt område, även om flera av de ingående institutionerna funnits länge. Vissa av KS sidor är fortfarande under arbete. Från ingångssidan, som i sig inte är innehållsrik, hänvisas man enkelt och tydligt vidare till respektive institutions forskningssida genom länkar. (Undantaget här är Centrum för kompetensbreddning). Samtliga institutioner har välstrukturerade forskningssidor, där man tämligen lätt finner en ingång till aktuella/pågående forskningsprojekt. Upplägget för hur projekten presenteras är däremot ganska varierande. Engelska sidor finns även om informationen inte är lika omfattande på dessa som på de svenska sidorna. För Urbana studier finns exempelvis ännu inte engelska sidor. Information om aspx aspx aspx 24/26

25 forskningsprojekt på K3 och Globala politiska studier finns på engelska. Publikationslista finns. Forskningskoordinator för KS är Rikard Bengtsson. 13 Lärarutbildningens forskningssidor På Lärarutbildningen (LUT) finns sju forskningsmiljöer som kan innehålla ett eller flera närliggande forskarutbildningsämnen. Varje underliggande enhet (sex stycken) har en egen forskningssida. Redan från ingångssidan nås bl. a en alfabetisk lista över forsknings- och doktorandprojekt inom LUT 14. Härifrån kan man även gå in på två separata listor forsknings- respektive doktorandprojekt. För varje forskningsprojekt redovisas; forskare, projekttitel, beskrivning, finansiär samt tidsramar. Det anges också om forskare från andra lärosäte än Malmö högskola medverkar i projekten 15. Från LUT:s ingångssida nås även en alfabetisk lista över forskare och forskarstuderande med översiktlig information om ämnesinriktning samt vidarelänkning till personlig sida. Några av forskarna har även information om pågående forskningsprojekt på sina sidor. Mängden information på forskarnas egna sidor är dock väldigt varierande. Engelska sidor finns men flera av dem är inte uppdaterade. Även på den engelska ingångssidan listas några pågående forskningsprojekt 16. Denna lista är dock mycket kortare och överensstämmer heller inte med den svenska. Länkarna leder till en sida som känns inaktuell. En lista över senast utgivna publikationer inom LUT finns. Varje enhet inom LUT har sin egen forskningskoordinator. 17 Odontologiska fakultetens forskningssidor Informationen på fakultetens svenska forskningssidor känns knapphändig i jämförelse med de andra områdena/fakulteterna. Det finns ingen rubrik/länk till forskningsprojekt från ingångssidan för forskning. De engelska forskningssidorna 18 är däremot mer innehållsrika, även om de inte tycks ha uppdateras på länge. Någon överskådlig redovisning av aktuella forskningsprojekt finns inte, men man finner information om de olika forskningsfälten på Odontologiska fakulteten. Några forskare lyfts fram genom länkar till deras respektive sidor. Här finns information om deras pågående forskning (ibland projekt) och i vissa fall finns länkar till publikationer. Kontaktperson är EwaCarin Ekberg, studierektor forskarutbildning/universitetslektor. 19 Centrum för teknikstudiers forskningssidor Centrum för teknikstudier (CTS) har funnits som centrumbildning sedan omorganisationen vid årsskiftet Innehållet på de allmänna forskningssidorna är ganska sparsamt. Forskningssidorna är svåra att navigera mellan, då man efter några klickanden hamnar på sidor som är intakta från tiden innan omorganisationen och aspx aspx aspx aspx aspx aspx 25/26

26 således rubriceras Teknik och samhälle (TS). All information från dessa sidor har alltså inte flyttats till CTS:s nya forskningssidor. Utgår man från den svenska sidan kommer man genom navigering vidare till vissa sidor på svenska och andra på engelska. Information om olika forskningsprojekt finns, men de är inte överskådligt presenterade för hela CTS. För Materialvetenskap finns en alfabetisk lista för pågående projekt 20. Tittar man exempelvis på sidan för Applied Mathematics Group (AMG) finns en stafflista 21 där det bl.a finns länkar till pågående forskningsprojekt. På CTS finns ett forskningsråd bestående av Per Ståhle, Bengt Nilsson, Anders Heyden och Johan Helgesson aspx aspx 26/26

27 27/26