Forskningsdatabas för Malmö högskola. Förstudie för skapandet av en forskningsdatabas vid Malmö högskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsdatabas för Malmö högskola. Förstudie för skapandet av en forskningsdatabas vid Malmö högskola"

Transkript

1 Forskningsdatabas för Malmö högskola Förstudie för skapandet av en forskningsdatabas vid Malmö högskola Mars 2007

2 Introduktion Under senhösten -06 och vintern -07 har en arbetsgrupp från Malmö högskolas webbnätverk arbetat med att se över möjligheterna att skapa en forskningsdatabas på Malmö högskolas hemsida. Arbetsgruppens uppdrag slutförs med att presentera föreliggande studie, som innehåller bakgrunden för diskussionen att skapa en forskningsdatabas, hur arbetsgruppens arbete gått till, några av de frågeställningar vi hanterat samt slutsatser, förslag och några utgångspunkter för det fortsatta arbetet. Med detta avslutar den här arbetsgruppen sitt uppdrag, i förhoppningen att arbetet med uppbyggnaden av en forskningsdatabas snarast kommer igång, med detta dokument som utgångspunkt. Förstudien är uppdelad i tre delar, den första resonerar kring vårt tillvägagångssätt, våra tankar kring innehåll och andra viktiga frågeställningar och de slutsatser vi dragit. Den andra delen går in på tekniska lösningar för en databas. Den tredje delen är ett appendix med andra arbetsdokument som ingått i vårt arbete. Arbetsgruppen har bestått av Maria Dahlberg, Anders Eriksson, Raymond Erming, Jessica Lindholm samt Sanna Camitz. För arbetsgruppen, 23 mars 2007 /Sanna Camitz

3 Innehåll Del Bakgrund 1.2 Arbetsgruppen 1.3 Arbetsgruppens tillvägagångssätt 1.4 Vetenskapsrådets IS-projekt 1.5 Hur ser behovet av en databas ut? 1.6 Målgrupper 1.7 Hur har andra lärosäten gjort? 1.8 Slutsatser 1.9 Det vidare arbetet 1.10 Förslag Del Exemplet CBS Teknikspåret för en forskningsdatabas på Malmö högskola Teknikval Del 3. Appendix 3.1 Policy för en forskningsdatabas, Peter Jönsson 3.2 Remissvar på policyn, Peter Nilén och Jette Guldborg 3.3 Remissvar på policyn, Sanna Camitz

4 Del Begrepp definition Ordet forskningsdatabas används i olika sammanhang med olika betydelser. Det vi menar med ordet i den här studien är en databas där man med hjälp av enkla sökord på ämnen/kategorier, personnamn på forskare eller namn på forskningsprojekt hittar: personlig hemsida för enskilda forskare av den modell som redan finns, och används i viss utsträckning, av forskare vid Malmö högskola, med eventuell länk till andra hemsidor (forskarens egen, de olika projekten etc) projekthemsida i en för databasen skapad mall för forskningsprojekt, med enkel och kortfattad beskrivning av projektet, ev. med vidare länkar till projektets egen hemsida ämnespresentation med kontaktuppgifter till personer På lärosäten utanför Sverige kan man hitta liknande databaser som då ofta heter Find an expert eller Find en ekspert (Danmark). 1.2 Bakgrund Det ställs idag allt högre krav på lärosäten att de ska informera omvärlden om sin forskning. Tekniken skapar bra sätt att göra det på. Vid Malmö högskola pågår en bred forskning inom en stor spännvidd av ämnen. Det finns sedan länge ett uttalat behov att stärka informationen från högskolan till omvärlden om den forskning som finns, den bredd den har och inte minst vilka forskare som finns vid högskolan. En snabb, lättöverskådlig information, samlad på ett ställe och därför lätt att hitta i, skulle kunna skapas i en databas. Databasen skulle ha en högt framskjuten placering på hemsidan, med en ingång redan från förstasidan på Databaser över forskning av den typen finns redan idag vid flera lärosäten i Sverige, så det är inget unikt i sig. Malmö högskola är långt ifrån först, men bör inte heller vara sist med att skapa en sådan här tjänst. Peter Jönsson sammanställde en policy för arbetet som varit en god utgångspunkt för arbetsgruppen (se appendix). 1.3 Arbetsgruppen Inom Malmö högskola finns ett webbnätverk för dem som arbetar med högskolans webb, tekniken, innehållet och dess utveckling. Inom webbnätverket hade man från de olika områdena inom högskolan fångat upp ett ökande intresse av att skapa en databas. En arbetsgrupp tillsattes inom webbnätverket, som fick i uppdrag att göra en första rekognoscering av hur en databas skulle kunna se ut och titta på följande: hur ser behovet av en databas ut (vilka problem ska den lösa)? vilka är målgrupperna? hur har andra lärosäten gjort sina databaser?

5 vilka tekniska möjligheter finns inom de nuvarande systemen och vad skulle krävas rent tekniskt? sammanställa slutsatser och synpunkter, både tekniska och innehållsliga Arbetsgruppen skulle sedan avsluta sitt uppdrag med att lägga fram en studie med förslag på hur det vidare arbetet ska gå till (föreliggande studie). 1.3 Arbetsgruppens tillvägagångssätt Arbetsgruppen har under vintern -07 tittat på olika lärosätens databaser, valt ut några av de som vi tyckt verkar passa våra behov och sedan pratat med de ansvariga för dessa. Arbetsgruppen har avlagt ett besök på Copenhagen Business School, CBS, som bedömdes ha en bra och intressant databas. Anders Eriksson i arbetsgruppen har också varit på sammanträden med Vetenskapsrådet angående den nationella forskningsdatabas som de förbereder (se nedan under 1.4). Arbetsgruppen har haft regelbundna möten då vi stämt av med varandra och diskuterat olika idéer och slutsatser. Arbetsgruppen har också gjort en inventering av de nuvarande tekniska systemen för att se vilka möjligheterna är att skapa en databas inom dessa eller om man ska skapa något helt nytt. 1.4 Vetenskapsrådets IS-projekt Vetenskapsrådet, som driver forskning.nu, håller i ett långsiktigt projekt som heter ISprojektet. Det har syftet att skapa en sökfunktion för den mesta av forskningen vid landets lärosäten. Denna sökfunktion ställer då vissa krav på hur informationen kan hämtas från respektive lärosätes webbplatser. De har dessutom i detta projekt skapat ett nätverk mellan personer inblandade i forskningsdatabasarbete på olika lärosäten. Anders Eriksson i arbetsgruppen har varit på konferens med detta nätverk och då många lärosäten redan har byggt forskningsdatabaser finns det mycket nyttiga erfarenheter att ta del av. Projektledare för IS-projektet är Ulf Daneklev, det är viktigt att man har nära kontakt med honom under det vidare arbetet med att bygga en forskningsdatabas för Malmö högskola, dels för att säkra att vi kan leverera bra information till forskning.nu men också för att ta del av nätverkets erfarenheter. 1.5 Hur ser behovet av en databas ut? Malmö högskola vill stärka informationen till omvärlden, inte bara om att det finns forskning här, utan också den kvantitet och bredd som finns inom forskningen. Vissa delar av Malmö högskolas forskning är mycket känd, medan andra delar är mindre känd. Den information som idag finns om forskningen ligger huvudsakligen på de olika områdenas hemsidor (med länkar dit från den centrala forskningssidan) och är väldigt varierande i mängd och kvalitet, beroende på hur mycket man satsat på informationen på respektive område. Det finns ett behov av att skapa en enhetlig information, på ett och samma ställe, inom ett och samma system. För utomstående målgrupper är det idag svårt att hitta vilken forskning och vilken kompetens som finns inom Malmö högskolas forskning, det är svårt att omedelbart hitta ett namn om man snabbt vill ha tag i någon inom ett visst område. Det är också svårt att snabbt ta reda på om en viss forskning och expertis finns på Malmö högskola.

6 1.6 Målgrupper En databas är till sin karaktär sökbar i på flera olika sätt; olika ingångar för olika frågor gör att målgrupperna är många. Arbetsgruppen har varit i kontakt med andra lärosäten som har sådana här databaser och fått veta vilka som använder deras databaser. Vi har identifierat följande målgrupper för Malmö högskolas databas (utan inbördes rangordning): Media som snabbt vill hitta en expert Media som enkelt får en snabb överblick över den bredd som finns i Malmö högskolas forskning Akademiker från andra lärosäten som söker kollegor eller vill hålla sig uppdaterade med vad som sker inom deras forskningsområde Akademiker inom högskolan som får en bättre bild av den samlade forskningen och kompetensen, vilket främjar möjligheten för fler områdesövergripande forskningsprojekt Politiker och myndigheter som får en snabb bild av bredden och kvantiteten hos Malmö högskolas forskning Forskningsorganisationer och finansiärer, av samma skäl som övriga målgrupper Presumtiva studenter, som ser vilken forskning som finns inom deras område och som också kan se vilka föreläsare och vilken kompetens de kommer få tillgång till Nuvarande studenter som söker en handledare (se 1.6 om erfarenheterna från CBS) Allmänheten (är inte en primär målgrupp, eftersom det väl är få som skulle sitta och leta i databasen av rent intresse. Större delen av allmänheten nås genom media, men nämns ändå för att understryka att informationen från databasen är lättillgänglig på webben för vilken besökare som helst). 1.7 Hur har andra lärosäten gjort? Arbetsgruppen har, som tidigare nämnts, tittat på flera andra lärosätens forskningsdatabaser och varit i kontakt med de ansvariga. De vi fastnat för har varit de som haft en förstasida med nyckelord, där alltså alla forskningsområden stått uppradade i ämnesord (klickbara med länkar) och sedan haft möjligheter att söka på namn på forskare, ämnesord och projekt. De flesta lärosäten har byggt sina databaser själva, det finns alltså inga färdiga system att köpa in. På Copenhagen Business School, CBS, har uppbyggnaden och förvaltningen av databasen, Find en ekspert, lagts på Biblioteket, det såg man som naturligt, eftersom databaskompetensen finns där. Där bestämde man sig för att enbart anställda, doktorerade forskare skulle finnas med i databasen, alltså inte några doktorander. Skälet till det var att man menade att de sistnämnda fortfarande befinner sig under utbildning och inte ses som anställda. Databasen är indexerad i google, så den som söker på ämnen där hittar snabbt till CBS. Informationen om varje forskare i CBS-databasen är upprättad en mall som är specifik för just den här databasen. Den är alltså inte kopplad till något annat system, till forskarnas egna hemsidor eller personalregistret, utan varje sida är enbart för databasen.

7 Forskningsprojekt finns inte i databasen, däremot går det att länka till projekthemsidor. CBS bestämde sig för att det skulle vara frivilligt för forskarna att vara med i databasen. På CBS är man mycket nöjd med sin databas och tycker att den mer än väl uppfyllt de förväntningar man hade. De har fått dubbelt så många omnämnanden i media sedan de skaffade databasen. De upplever att fenomenet att journalister alltid ringer samma forskare minskar: när en journalist inte får tag i den forskare de tänkt sig, hittar de nu snabbt en kollega till forskaren inom CBS och ringer den istället. Därmed har CBS ökat antalet forskare som syns i media. De märker också av användare som de inte räknade med: andra forskare letar upp kollegor och nya experter inom sitt område och håller sig uppdaterade via deras databas, innevarande studenter letar handledare och uppslag för uppsatser och blivande studenter kollar vilka forskare skolan har knutna till sig. De flesta lärosäten vi har talat med har valt att inte göra det obligatoriskt för forskare att vara med i databasen. På CBS valde man att göra det frivilligt och istället lita på att de goda historierna, om hur bra det är att vara med, skulle sprida sig bland forskarna. Det har fungerat och idag är de flesta med. I Karlstad, där man haft sin databas i tio år, har det blivit kutym att man går med, så de allra flesta är med. Värt att notera är också att Kalmar alldeles nyligen publicerat sin forskningsdatabas på hemsidan, 1.8 Slutsatser Det råder ingen tvekan om att behovet av en forskningsdatabas är stort på Malmö högskola. Det är också viktigt att vi inte hamnar i bakvattnet av andra lärosäten som har databas, så att vi inte kommer i skymundan när det gäller att synliggöra forskning. Det är extra angeläget eftersom dessutom Vetenskapsrådet är på gång med en nationell databas som Malmö högskolas databas skulle kommunicera med. Målgrupperna för en forskningsdatabas är flera, eftersom sökvägarna in till informationen är många. Vägen in i databasen bör vara upplagd i två steg för att uppfylla våra syften: en förstasida med ett antal ämnesord/rubriker, i enkla, närmast populärvetenskapliga termer, för att ge en översikt över forskningen vid Malmö högskola med klickbara länkar en sökruta där man kan gå in och söka på personnamn, ämnesord och projekt. Informationen som finns i databasen kan hämtas från nuvarande system (MUEP, telefonregistret, de mallar för egna sidor som finns etc) men det kräver en insats för att uppdatera informationen i de systemen, så att informationen är likvärdig överallt. Uppbyggnaden av databasen bör göras i vidare tät kontakt med Vetenskapsrådet så att söksystemen är kompatibla med varandra. Det finns också en diskussion om vilka sökorden och kategorierna ska vara, där bör man kanske ha samma som Vetenskapsrådet eftersom det kan underlätta sökandet i vår databas. Arbetet med att bygga upp databasen sköts rimligen av en projektledare och en arbetsgrupp (se nedan under Förslag).

8 1.9 Det vidare arbetet Det kan vara idé att överväga att köpa in något av de system som andra lärosäten byggt själva (enligt principen att det är dumt om alla sitter och uppfinner hjulet gång på gång på varsitt håll). Det är viktigt att arbetet sker i nära kontakt med Vetenskapsrådet. En policydiskussion måste föras kring informationen i databasen: vilka forskare ska vara med? Bara de disputerade eller doktorander också? Ska det vara frivilligt att vara med? Hur mycket av informationen som kan och ska hämtas från de nuvarande systemen och hur mycket som bör nyproduceras är något man bör ha klart för sig på ett tidigt stadium, innan man börjar uppbyggnadsarbetet Förslag Arbetsgruppen föreslår att en projektledare med kompetens inom databas, information och kommunikation (rimligen en person med bibliotekskompetens) tillsätts snarast för att leda det vidare arbetet, lämpligast någon från högskolan som frigörs för att arbeta med detta. Projektledaren bildar en arbetsgrupp med representanter från högskolans webbnätverk (det vill säga folk från både informationsavdelningen och områdesinformatörer, IT och bibliotek) samt forskarrepresentant. Den gruppen ansvarar för genomförandet av upprättandet av en forskningsdatabas med utgångspunkt från det här dokumentet. Den arbetsgruppen bör också göra en plan för den vidare förvaltningen av databasen. Det gäller vem som ska sköta uppdateringar, vilket dock inte är något tidsödande arbete, eftersom antalet forskare inte är så skyhögt: på CBS som har fler forskare berättade den ansvariga att hon numera, sedan de kommit igång, enbart la ner i genomsnitt en timme i veckan på att göra uppdateringar (periodvis mer och periodvis mindre, förstås). Man bör också fastställa rutiner för hur informationen ska komma in till databasen och vilka skyldigheter som åligger forskarna, projektledare etc.

9 Del Exemplet CBS Systemet är egenutvecklat från grunden utifrån deras egna idéer och behov. Det är utvecklat i språket PHP och använder MySQL som databas för lagring av informationen. Första versionen tog ca 400 mantimmar att färdigställa. Till detta har ytterligare ca 200 mantimmar använts för att underhålla och anpassa systemet under resans gång. Systemägare är Biblioteket och förvaltas via gemensam drift. All sökning sker i realtid. Sökfunktioner är fritext, ämne, forskare, institut. All information är korsrelaterad med varandra för att göra det lättare att hitta ämne eller finna en expert Teknikspåret för en forskningsdatabas på Malmö högskola De mer detaljerade teknikbesluten bör tas då en specifikation för funktionalitet etc. är gjord, så att vi inte låser oss till en teknik som inte passar den tjänst vi vill göra. Men utifrån den grundfunktionalitet som definierats kan vi redan se några olika tendenser, t.ex. så kommer systemet antagligen båda kunna importera data och ev. också stödja att man skapar egna texter kring den inhämtade texten. I de första diskussionerna verka en modell med data som hämtas från redan existerande system vara det mest lämpade. Palasso MUEP Komp.reg. Forskningsinformationsdatabasen Forsk.projekt. (finns ej) Forskarnas hemsidor Dessa existerande system kan beskrivas utifrån hur de kan leverera information, och vilka format de stödjer. För vart och ett av systemen bör vi definiera vilka fält som ska visas fram, vilken information som kan fungera som unikt ID mellan data om forskaren och data om forskarens arbete.

10 MUEP Kan leverera XML enligt definierade namespaces med poster som beskriver den enskilde forskarens publikationer till Forskningsinformationsdatabasen. Poster ligger fritt tillgängliga ex.vis och kan användas på olika sätt, ett utdrag är t.ex. Telefon- och kompetensregistret Då det finns relativt stora problem med vårt nuvarande telefon- och kompetensregister i dagsläget är det frågan om man inte ska satsa på att göra ett nytt i samband med att man utvecklar forskningsdatabasen. Ett som de anställda själva kan ändra vissa fält och som stödjer bättre utsökningar. Palasso och hemsidor Det behöver göras mer genomgripande undersökningar av vilka tekniska möjligheter det skulle kunna finnas för databasen att hämta och använda information från Palasso och forskarhemsidor. Ovanstående stöd kan ligga till grund för val av programvara för portalen, och för att avgöra om vi själva kan utveckla systemet internt Nya tjänster Vi har inom arbetsgruppen berört behovet av att inom projektet skapa nya tjänster, t.ex. för en katalog med lämpliga sökord och för forskningsprojekt. Katalog med lämpliga sökord Inom högskolevärlden (framförallt inom biblioteksvärlden som traditionellt beskriver sina samlingar ämnesmässigt) finns ett flertal olika vokabulärer som ämnesmässigt försöker beskriva forskning. Vi bör utgå från någon av dessa för att underlätta arbetet, och i den mån det behövs lägga till specifika termer för Malmö Högskola. Några exempel som man kan titta närmare på är systemet som används av forskning.nu (om de använder något), ämnesträdet i MUEP,se som ägs av Vetenskapsrådet och Högskoleverket, alt. blicka ut mot det europeiska systemet CERIF. Forskningsprojekt MUEP innehåller i dagsläget publikationer från högskolans personal. Systemet skulle mycket väl kunna inrymma även beskrivningar av projekt Teknikval För tillfället utarbetas en specifikation för högskolans studentportal. Den bygger på delvis samma filosofi som forskningsinformationsdatabasen; d.v.s att data från olika av högskolans datasystem ska samlas i en portal. Ev. kan ett närmare samarbete skapas för att portallösningen blir så generell att den kan inrymma student- såväl som forskarinformation från högskolan. Båda har det gemensamt att utseende och layout ska kännas tilltalande (för student media), snarare än t.ex. lämpad för administrativa verktyg som flera av de system vi ska hämta data från ändå är.

11 Del 3. Appendix 3.1 Policy för en forskningsdatabas, Peter Jönsson 3.2 Remissvar på policyn, Peter Nilén 3.3 Remissvar på policyn, Sanna Camitz

12 3.1 Policy för en forskningsdatabas, Peter Jönsson Forskningsdatabas, bakgrund Samverkan med det omgivande samhället Högskolans roll i samhället har förändrats markant under de senaste decennierna. Krav på samhällsrelevans har visserligen funnits under lång tid, men 1977 ålades högskolorna i Sverige att informera om forskningens resultat. Högskolans uppgift att vara samhällsrelevant ibland kallad "den tredje uppgiften" förstärktes ytterligare i högskolelagen I den andra paragrafen står det att "Högskolorna skall samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet", vilket betyder att högskolan inte enbart ska förmedla kunskap, utan också vara beredd på att ta emot erfarenheter och problem utifrån. På senare tid har begreppet den tredje uppgiften ersatts med att samverkan och kommunikation ska ses som ett förhållningssätt gentemot omvärlden; samverkan ska vara välintegrerad i forskning och utbildning och inte uppfattas som en särskild uppgift vid sidan om de två andra (forskning och utbildning). Samverkansuppgiften kan indelas i tre huvudprocesser: forskningskommunikation; kunskaps- och innovationssystemet samt uppdragsutbildningar. Bland intressenterna ingår: allmänhet, näringsliv, offentlig sektor och andra organisationer. Till de övergripande målen hör demokrati- och kunskapsutveckling samt tillväxt och bättre utbildning (Högskoleverket 2004:38 R). För att kunna samverka på ett bra sätt måste högskolan således ha en öppen attityd visavi omvärlden, både på det lokala, nationella och internationella planet. Lokal samverkansprofil Samtidigt som det finns en statlig reglering, har varje högskola möjlighet att skapa sin egen samverkansprofil och etablera relevanta system för omvärldskontakter. För Malmö högskola beskrivs målen för samverkan i olika dokument. Orienteringsmålen i Malmö högskolas visionsdokument Där mångfald gör skillnad visar samverkansambitionen för kunskapsdelning och partnerskap. I Malmö högskolas Forskningsstrategier för framhålls att forskningen skall präglas av hög samhällsrelevans och ha utgångspunkt i aktuella samhällsfenomen: Detta ställer extra krav på interaktion med omgivande samhälle; både med offentlig och privat sektor. Forskningsinformationen måste avpassas så att den blir relevant för praktisk omsättning och att den blir framträdande i samhällsdebatten. Pappret Malmö högskolas samverkansuppgift (Dnr Mahr 19-05/371) poängterar en ökad och tydligt profilerande satsning på samverkansuppgiften, bland annat för att utveckla relationerna till intressenter utanför högskolan. Sammantaget: Malmö högskola ska utgöra en naturlig del i samhället. Händelser och processer i samhället ska i och med detta kunna få möjlighet att prägla verksamheten.

13 Högskolan måste således ha ett öppet förhållningssätt gentemot omvärlden om dessa ambitioner ska kunna realiseras. Bland annat ställs krav på att information lätt ska kunna överföras från högskolan såväl som in till högskolan. Förutom denna dubbelriktade genomsläpplighet behöver högskolan i den utåtriktade delen också kunna meddela omvärlden relevant, korrekt och så fullständig information som möjligt. Forskningskommunikation Forskningskommunikation riktad till olika målgrupper är en viktig del i samverkansuppgiften. Inte minst en demokratisk bevekelsegrund talar för att allmänheten på ett begripligt sätt ska kunna följa forskningens landvinningar. Forskningsinformation kan förmedlas på flera sätt, till exempel genom: öppna föreläsningar, populärvetenskapliga publikationer och presentationer på webbsidor. Informationsspridningen via Internet har ökat under senare år. Vidare resonemang kring forskningskommunikation bygger till stor del på denna informationsteknik. Alla sorters framställningar kan med fördel målgruppsanpassas; informationen till allmänhet, skola, media och forskarsamhället kan därmed differentieras. Kommunikation med den internationella publiken förutsätter dessutom att informationen skall vara tillgänglig på engelska. Tyngdpunkten i ansvaret för forskningsinformation vid Malmö högskola ligger på områdena, men det finns ett gemensamt ansvar för utvecklingsarbete, samordnat agerande av profileringsskäl, praktisk samordning och vid stödinsatser till speciella satsningar (Dnr Mahr 19-05/371) 1. Förbättringsarbete rörande högskolans forskningsinformation hanteras således bäst högskolegemensamt. Forskningsdatabas En databas ökar forskningsinformationens tillgänglighet, vilket är helt i linje med det öppna förhållningssätt som ska känneteckna Malmö högskolas verksamhet. En forskningsdatabas innebär att man som besökare kan söka information om högskolans forskning via pågående forskning, publikationer och individuella forskare. En databas underlättar arbetet att insamla, lagra och uppdatera data, liksom införandet av nya tillämpningar. En forskningsdatabas är alltså ett hanteringssystem som ger möjlighet att på ett smidigt sätt både få tag på och uppdatera information om högskolans pågående forskning, forskningskompetens och -publikationer. I databasen systematiseras hantering av forskningsdata, vilket innebär ökad tillförlitlighet och kontroll över dataspridning samt snabb åtkomst. Flera andra högskolor i Sverige har en forskningsdatabas, till exempel: Södertörns högskola, Mittuniversitetet och Umeå universitet. En sådan konstruktion förutsätter naturligtvis att det finns relevant information, eller data, att hänvisa en besökare till. Å ena sidan skall databashanteringssystemet vara av hög standard, å andra sidan måste den data som ska hanteras också hålla hög kvalitet, det vill säga vara heltäckande, uppdaterad och korrekt kategoriserad. Man kan säga att resultatet inte blir bättre än kombinationen av hantering och innehåll. 1 Sedan hösten 2005 görs under ledning av högskolans informationschef i samarbete med vicerektor för samverkansuppgiften och de områdesansvariga en översyn samt plan för hur den löpande samord-ningen av forskningsinformation till allmänheten bör organiseras.

14 Uppbyggnaden av en forskningsdatabas och dess implementering vid högskolan måste beakta och utnyttja befintliga informationstekniska strukturer och system så att en helhetslösning åstadkommes i stället för en särlösning för forskningsinformation. Helhetslösningen skall gagna alla verksamheters utveckling. Tillfället bör tas i akt att göra en översyn på vilket sätt kravspecifikationen för forskningsdatabasen kan utnyttja personaladministrationssystemet och samtidigt agera kvalitetsdrivande i fråga om hemsidor för forskning samt forskande personals personliga hemsidor. För forskningsinformation rörande högskolans publikationer länkas Malmö University Electronic Publishing lämpligen till forskningsdatabasen /några tankar om genomförandet/ Genomförande En högskolegemensam arbetsgrupp svarar för att forskningsdatabasen etableras vid Malmö högskola. Arbetsgruppen upprättar en kravspecifikation för forskningsdatabasen; det vill säga vilka uppgifter som databasen ska kunna förmedla till en användare. Med utgångspunkt från denna kravspecifikation undersöks vilken indata som behövs i kombination med en katalog av lämpliga sökord för att uppfylla kraven. I samråd med personalavdelningen, informationsavdelningen samt Bibliotek och IT producerar arbetsgruppen ett flödesschema som visar hanteringen av data, från inmatning till hur träffbilden av de olika sorternas information ska visas på bildskärmen. Kopplingen till befintliga administrativa system Palasso, MUEP samt kompetens- och telefonregistret ägnas extra uppmärksamhet. Insatsen som krävs för att länka samman befintliga system identifieras samt tids- och kostnadsbestäms under våren I arbetet ingår klargörande av vilka övriga stödåtgärder som behövs initialt för att göra information på forskningshemsidorna och alla forskande lärares personliga hemsidor relevant och sökbar. En plan görs också för vidmakthållande och uppdatering av denna information. Att forskningsinformation ska kunna ges till en nationell såväl som en internationell publik hålls i åtanke under utvecklingen av forskningsdatabasen. Till arbetsgruppen knyts en referensgrupp 2 som följer projektet. Forskningsstrategiska gruppen informeras fortlöpande under projektets gång om hur arbetet framskrider. 2 Förslag på personer som är lämpliga att ingå i denna referensgrupp emotses.

15 3.2 Remissvar på policyn, Peter Nilén och Jette Guldborg Vi tycker att det är mycket positivt med ett högskolegemensamt initiativ för att förbättra och stärka informationen och presentationen av högskolans forskning. Som det framgår av förslaget är det av flera anledningar en viktig fråga att fokusera på. Förutom av de många skäl som anförs, tycker vi att det också ur en demokratisk synvinkel är väsentligt att återkoppla forskningen till samhället och skattebetalande medborgare. Förslaget pekar på möjliga problemställningar och innehåller många goda tankar. Vi vill dock framföra följande. Organisation av arbetet Ska detta initiativ bli framgångsrikt är det av stor vikt att avsnittet på sidan 2, med början en sådan konstruktion... tas på allvar och realiseras. Är data i forskningsdatabasen inte heltäckande, uppdaterad och lättfattligt kategoriserad, är det bättre att inte att ha en databas. Det betyder att ansvaret och organisationen kring insamling av data ska vara tydlig och att det ska vara obligatoriskt att bidra. En slags kvittomodel : Ingen data inga centrala pengar (eller en mjukare variant: Ingen data mindre pengar) En databas som inte håller hög kvalitet, och därmed pålitlighet, är slöseri av tid och resurser och riskerar att ge en skev bild som inte gagnar högskolan. Erfarenheterna från det saligen avsomnade SAFARI- projektet, det tidigare nationella initiativet till forskningsdatabas med populärvetenskaplig inriktning, visar på behovet av en tydlig struktur kring inläggning och redovisning från forskarna. En av de viktigaste frågorna handlar troligen om hur man fångar ett engagemang hos forskarna i kombination med nödvändiga mekanismer/styrmedel kring inläggningen. Innehåll En fråga man kan ställa sig handlar om populärvetenskapliga beskrivningar i en forskningsdatabas; vilken ambitionsnivå bör finnas och vilka element bör populärvetenskapligt beskrivas i systemet (dvs forskaren själv eller hans/hennes publikationer). På sid 3 nämns en katalog av lämpliga sökord, vi antar att det kan handla om t ex ett ämnesträd för förbättrade sökningar. Här är det angeläget att forskningsdatabasen kan använda etablerade system som förhåller till omvärldens system, motsvarande VR/SCB/CERIF. Lära av andra Det är viktigt att dra lärdom av andras erfarenheter och att inte begå samma fel. Många har försökt, men få har lyckats. Begreppsförvirring Det förekommer bland annat ord som forskningsinformation och forskningskommunikation. Klargörande och definition, tack!

16 Namnet Forskningsdatabas kan fungera, men en risk finns att det tolkas som innehållande även ren forskningsdata, som rådata, mm. På sikt kan det förs tås finnas denna typ av data i lagringssystem/publiceringssystem/muep. Som vi läser förslaget syftar databasen i nuläget mer till information om forskningen och inte själva forskningsdatan. (Dvs Forskningsinformationsdatabas, även om det är på tok för långt..) Kompetensregistret Vi är tveksamma att lägga för mycket energi i kopplingen till kompetensregistret. Det är inte uppdaterat och inte ett verktyg som utvecklas. Det är bättre att satsa på att bygga ut informationen i PA-systemet Palasso. Andra medier I forskningsinformationen bör man uppmärksamma andra medier än text, t ex bilder (fasta, levande), ljud etc. Detta av hänsyn till de delar av allmänheten som inte har text som primärt informationsmedel. Samarbetsformer För ett effektivt genomförande bör möjligheten till samarbete uppmärksammas. På nationell nivå finns initiativ för svenskt forskningsinformationssystem där bl a Vinnova är inblandat. Samarbete med andra högskolor/universitet bör också undersökas. Koppling till existerande system och utnyttjande av existerande resurser System för forskningsprojekt finns fn inte vid Mah. Detta måste alltså byggas, alternativt använda något annat befintligt system, t ex publiceringssystem, för att ingå i en kommande forskningsdatabas. Ett mervärde i en forskningsdata kan i förlängningen finnas genom att data kan återanvändas. En möjlighet kan t ex vara att historisk forskningsinformation skulle kunna användas i Alumnisystem. Det är också angeläget att understryka att befintlig information som redan finns på högskolan, t ex personliga hemsidor vid områdena, ska kunna återanvändas i systemet. Jette och Peter N 2/2/07

17 3.3 Remissvar på policyn, Sanna Camitz Hej! Med anledning av att vi haft en diskussion om detta några i arbetsgruppen, så har jag ett par synpunkter på policydokumentet, som gäller den punkt som handlar om genomförandet: den arbetsgrupp som nu är tillsatt har som uppgift att förbereda arbetet med en projektdatabas, undersöka vad som ska göras och hur det ska göras, och lägga fram ett konkret förslag så småningom på hur projektet ska genomföras och med i så fall vilka andra kontakter inom högskolan. Nästa steg är sedan, som jag ser det, att utse en projektledare och eventuellt en ny arbetsgrupp (som kanske blir samma som den som är idag, men det beror ju på) som ansvarar för själva genomförandet. Jag menar därför att policyn ligger ett steg för långt fram i processen när den redan formulerar att arbetsgruppen ska ansvara för genomförandet och tillsammans med vem; där är vi inte än. Först måste det finnas ett specifikt formulerat uppdrag, där det är fastställt vem som är uppdragsgivare och vilken projektledare+arbetsgrupp som lämpligast genomför det. Men det är inte den nuvarande arbetsgruppens uppgift i nuläget. /Sanna

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Kommunikationens förhållningssätt... 2 Framgångsrik kommunikation...

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation All information och kommunikation ska vara: korrekt tydlig och begriplig trovärdig lättillgänglig

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Styr- och handledningsdokument

Styr- och handledningsdokument Mahr 61-2014/600 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2015-02-16 Förvaltningschef 2015-02-16-2015-06-30

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

LS-LED05-346

LS-LED05-346 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-10-17 LS-LED05-346 83 Riktlinjer för Landstinget Sörmlands externa webbplats Bakgrund I december 2002 godkände landstingsstyrelsen vad som då kallade Landstingets webbpolicy.

Läs mer

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Strategi för Svedala kommuns externa webbplats antagen av kommunstyrelsen 2016-05-23, 119 En ny webbplats lanseras i juni 2016 och innehållet i denna strategi

Läs mer

Projektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv

Projektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv Ann-Charlotte Schützer Sida: 2

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Användarhandledning DORUM

Användarhandledning DORUM Demografiska databasen Sid 1 (19) Användarhandledning DORUM Datum: 2012-09-19 Version: 1.0 Projektledare: Carin Hedlund, Mattias Sandström Innehållsförteckning Åtkomst 3 Ej inloggad 3 Inloggning 7 Dorums

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Forskarnavet. Lägesrapport för arbetet t.o.m. januari 2009. sammanställd av Jessica Lindholm, Bibliotek och IT

Forskarnavet. Lägesrapport för arbetet t.o.m. januari 2009. sammanställd av Jessica Lindholm, Bibliotek och IT 2009-02-20 Forskarnavet Lägesrapport för arbetet t.o.m. januari 2009 sammanställd av Jessica Lindholm, Bibliotek och IT Innehåll 1. Inledning...2 2. Arbetsorganisation...2 3. Specifikationsfas: Beroenden

Läs mer

DiVA systemägarmöte. Stefan Andersson & Aina Svensson Uppsala 14 november 2013

DiVA systemägarmöte. Stefan Andersson & Aina Svensson Uppsala 14 november 2013 DiVA systemägarmöte Stefan Andersson & Aina Svensson Uppsala 14 november 2013 Dagordning 10.30-11.00: Kaffe finns i Linnérummet 11.00-11.15: Mötet börjar, inledning Lars 11.15-12.30: Utveckling i DiVA

Läs mer

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 1(6) Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 80 procent av en kris är information och kommunikation 1. Hur väl en organisation lyckas hantera sin kommunikation är en av de viktigaste

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2008 RIV (Dnr 322-136/2008) En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som svar på

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge,

Läs mer

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö DNR] 1 (av 9) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-06-12 Styrgrupp Projekt Ny bibliotekssystemmiljö Ib Lundgren Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 2015-05-25 Utkast

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Råd för systembeskrivning

Råd för systembeskrivning Landstingsarkivet Råd nr. 3 Sidan 1 av 6 LA 2011-4072 Version 3 Råd för systembeskrivning Varför ska systembeskrivningar upprättas? Följande text återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 4 kap.

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument 2/12 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-01-28, 2 För revidering ansvarar:

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Malmö högskola / Gemensam förvaltning Studieadministrativa avdelningen 1(5) Mars 2010 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Bedömning av reell kompetens vad

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

30 maj 2013. Förstudie Granskning av kommunens hemsida

30 maj 2013. Förstudie Granskning av kommunens hemsida 30 maj 2013 Förstudie Granskning av kommunens hemsida Syfte & revisionsfråga Förstudien syftar till att ta reda på hur ansvarig förvaltning och avdelning hanterar informationen på hemsidan. Med hemsidan

Läs mer

1 (6) Datum Riksarkivets kommunikationsplattform:

1 (6) Datum Riksarkivets kommunikationsplattform: Datum 2012-10-19 1 (6) Riksarkivets kommunikationsplattform: Kommunikationsstrategi 2013 2015 Denna kommunikationsstrategi bygger på Riksarkivets vision och strategiska mål och beskriver områden som ledningsgruppen

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

Svar på motion om!t-kommunikation samt marknadsföring riktad mot unga i Sala

Svar på motion om!t-kommunikation samt marknadsföring riktad mot unga i Sala SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2012-11-08 ~I.ANDLI!'TG 26 (37) ~JR 72 2012 252 Svar på motion om!t-kommunikation samt marknadsföring riktad mot unga i Sala Dnr 2012/45 INLEDNING

Läs mer

Intressent- och behovskarta

Intressent- och behovskarta Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas PM 2013: RIV (Dnr 001-687/2013) Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (DS 2013:23) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 24 juli 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Handläggningsordning för styrdokument

Handläggningsordning för styrdokument Handläggningsordning för styrdokument Beslut: Rektor 2010-02-17 Revidering: - Dnr: DUC 2010/304/10 Gäller fr o m: 2010-02-17 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering: Chef för UFK Handläggningsordning

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

Syftet med att förändra webborganisationen är sammanfattningsvis att:

Syftet med att förändra webborganisationen är sammanfattningsvis att: 1. SYFTE OCH MÅL Den största drivkraften till att förändra webborganisationen är att få en mer effektiv organisation som kan producera information av högre kvalitet. I dagens webborganisation ingår ca

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Underlag för konsultativ behovs dialog

Underlag för konsultativ behovs dialog ny mu / Underlag för konsultativ behovs dialog Våra möten med företag och organisationer, kommuner och myndigheter ska präglas av dialog. Denna dialog syftar till att klargöra dialogpartnerns behov av

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut 1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det

Läs mer

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola 1108- Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Bakgrund Forskningsfältens traditionella publiceringsmönster Berlindeklarationen

Läs mer

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå Mahr 16-2014/532 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2014-11-19 Cecilia Christersson Karin Sjögren,

Läs mer

2013-05-10. Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner. Sida 1 (10)

2013-05-10. Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner. Sida 1 (10) 2013-05-10 Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner Sida 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROCESS TA FRAM OCH REVIDERA KURSPLANER... 3 1.1 Processens syfte... 3 1.2 Övergripande beskrivning

Läs mer

Möte i gemensamma förvaltningens nätverk för internwebben 17 juni

Möte i gemensamma förvaltningens nätverk för internwebben 17 juni Anteckningar 110617 Möte i gemensamma förvaltningens nätverk för internwebben 17 juni Deltagare: Kjärstin H-B, PLAN, Yael T, PA, Ceilia B, STUD, Peter H, UPE, Helena B, KOM och Annika S, KOM. Snabbrunda

Läs mer

Så stärker vi forskningen

Så stärker vi forskningen Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER

HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER 1 Vad är sociala medier? Sociala medier är kanaler där användare själva kan skapa innehållet, kommentera och diskutera med varandra. Det omfattar inte bara texter utan även

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

Genomlysning av välfärdsförvaltningens

Genomlysning av välfärdsförvaltningens Genomlysning av välfärdsförvaltningens verksamheter Projekt- och processbeskrivning Detta dokument är en övergripande beskrivning av uppdraget att genomlysa välfärdsförvaltningens verksamheter, vilket

Läs mer

Forskare & Handledare. 1. Inloggning

Forskare & Handledare. 1. Inloggning Forskare & Handledare 1. Inloggning Du använder samma inloggning till Forskningsdatabasen som till universitetets övriga system. 2. Startsidan När du loggat in i Forskningsdatabasen (FDB) kommer du till

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida

Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida o/r~' ~~:~ :r SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (44) KOMMUNSTYRELSEN SALA KOMMUN Sammanträdesdatum 2011-10-13 Y~F : s HANDLING NR 67 2011 202 Dnr 2011/111 Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida

Läs mer