Funktionell grammatik I Negation

Transkript

1 Negation Vanliga perspektiv på negation propositionell logik (sanningsvärde) subjektiv visshet kommunikativ pragmatik Vanliga perspektiv på negation (2) propositionell logik NEG(NEG-P) = P om P är sant, så är inte-p inte sant (och tvärt om) men jfr. Jag är lycklig. Jag är inte lycklig. Jag är olycklig. Jag är inte olycklig. enl. logiken: Jag är lycklig = Jag är inte olycklig och Jag är inte lycklig = Jag är olycklig. men snarare kontinuum, t.ex.: lycklig > inte olycklig > inte lycklig > olycklig

2 Vanliga perspektiv på negation (3) subjektiv visshet ( subjective certainty ) presupposition > realis/negation > irrealis presupposition och irrealis ligger normalt utanför det som kan negeras jmf. - Den här boken är dyr. - Det är ingen bok! - Jag hoppas det blir glass till efterrätt. - Det hoppas du inte alls! Vanliga perspektiv på negation (4) kommunikativ pragmatik pragmatiska snarare än logiska presuppositioner är relevanta i normal kommunikation, t.ex.: A: Har det hänt något nytt? B1: Jag är gravid! B2: Jag är inte gravid! Vanliga perspektiv på negation (5) det kan också vara knutet till generisk information, t.ex. Det var en gång en man som inte hade något huvud.? Det var en gång en man som hade ett huvud.? Det var en gång en man som inte såg ut som en groda. Det var en gång en man som såg ut som en groda.

3 Kognitiv status hos negation föränderlig kontra oföränderlig ( change vs. stasis ) händelser är kognitivt mer framträdande än icke-händelser och detta kodas i språkliga yttranden negation kodar oftast icke-händelser negerade påståenden är mycket mer infrekventa än affirmativa (~5-10%) Kognitiv status hos negation (2) [från dn.se; , kl ] Självmordsbombaren Taimour Abdulwahab fick nära kronor i svenskt studiestöd under sin tid i England. Drygt kronor betalades ut strax efter bombattacken i Stockholm. Efter hans död efterskänkte Centrala studiestödsnämnden pengarna. DN kan i dag avslöja att Taimour Abdulwahab fick betydligt mer pengar i svenskt studiestöd än vad hans finansiär i Skottland ska ha betalat till honom. I augusti i fjol dömde en skotsk domstol Nesserdine Menni till sju års fängelse för att ha betalat kronor till Abdulwahabs terrorverksamhet. Men en betydligt större del av Taimour Abdulwahabs ekonomi kom från de studiebidrag och lån han fick från Sverige. Det visar en kartläggning som författaren Mats Ekman har gjort och som DN har tagit del av. Mats Ekman har skrivit boken På uppdrag från Bagdad, som beskriver den forne diktatorn Saddam Husseins agentverksamhet i Sverige. Han har sammanställt alla Abdulwahabs ansökningar om studiemedel och de utbetalningar som har gjorts. Totalt tog Abdulwahab emot cirka kronor i lån och bidrag. Cirka har återbetalats. Efter hans död efterskänkte Centrala studiestödsnämnden, CSN, hans skuld på nära kronor. De första ansökningarna från Taimour Abdulwahab kom i slutet av 90-talet. Han började studera i Luton i England för att bli sjukgymnast. Han tog en examen år 2004 och gjorde därefter ett uppehåll i studierna innan han återvände till Luton och påbörjade en liknande utbildning år De största utbetalningarna kom i slutet av studieperioden. År 2010 betalade CSN ut cirka kronor i lån och bidrag. Den 13 december 2010, två dagar efter attentatet i Stockholm, betalade CSN ut kronor till hans konto. Kontakterna mellan Taimour Abdulwahab och CSN visar att studielånen har varit mycket viktiga för att han ska kunna klara sin försörjning. Vid flera tillfällen ber han mycket artigt om anstånd att börja betala tillbaka lånen och även ibland extra bidrag. Jag skulle vilja tacka CSN och önska er alla God Jul och ett väldigt Gott Nytt År, avslutar han ett av sina brev. Han skickar också regelbundet in intyg på att han har gått igenom olika delkurser i studierna. Det är oklart när Taimour Abdulwahab blev inspirerad av militanta islamistiska grupperingar, men alla är överens om att det skedde i Luton, som också är känt för att ha sådana grupperingar. Bekanta säger att han radikaliserades någon gång efter år Efter hans död har CSN efterskänkt hela studieskulden, även de pengar som betalades ut efter hans död. Det är i dag oklart vad de dryga har använts till. I bouppteckningen efter Taimour Abdulwahabs dödsbo redovisas endast cirka kronor i tillgångar. Begravningen, som skedde i England, kostade cirka kronor, men hans syster meddelade att hon hade fått låna pengar för att täcka de kostnaderna. Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström arbetar fortfarande med utredningen om terrorbombningen i Stockholm. Hon räknar med att vara klar någon gång i vår. Det mesta talar för att utredningen läggs ned. Tidigare har hon förklarat att Taimour Abdulwahab inte verkar ha haft någon medhjälpare under attentatet. Hon vill inte ge några kommentarer till hur mycket pengar Abdulwahab behövde för att finansiera bombattacken och varifrån han har fått pengarna. Hon vill inte heller kommentera om de svenska studiepengarna har använts för att bygga bomber och skaffa annan utrustning för attentatet. Jag vill inte berätta någonting om utredningen förrän den är avslutad, säger hon. n (meningar) = 38 n (neg.) = 4 (c:a 10 %) Kognitiv status hos negation (3) [Strindberg Röda rummet] Det var en afton i början av maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten och rabatterna voro ej uppgrävda; snödropparne hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höllo just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd; syrenerna väntade på sydlig vind för att få gå i blom, men lindarne bjödo ännu kärleksfilter i sina obrustna knoppar åt bofinkarne, som börjat bygga sina lavklädda bon mellan stam och gren; ännu hade ingen mänskofot trampat sandgångarne sedan sista vinterns snö gått bort och därför levdes ett obesvärat liv därinne av både djur och blommor. Gråsparvarne höllo på att samla upp skräp, som de sedan gömde under takpannorna på navigationsskolans hus; de drogos om spillror av rakethylsor från sista höstfyrverkeriet, de plockade halmen från unga träd som året förut sluppit ur skolan på Rosendal - och allting sågo de! De hittade barège-lappar i bersåer och kunde mellan stickorna på en bänkfot draga fram hårtappar efter hundar, som icke slagits där sedan Josefinadagen i fjor. Där var ett liv och ett kiv. Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån kom vinden, och hon gjorde samma färd tillbaka, genom Vaxholm, förbi fästningen, förbi Sjötulln, utmed Siklaön, gick in bakom Hästholmen och tittade på sommarnöjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken, blev skrämd och rusade av utmed södra stranden, kände lukten av kol, tjära och tran, törnade mot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgården och slog emot en vägg. I detsamma öppnades väggen av en piga, som just rivit bort klistringen på innanfönstren; ett förfärligt os av stekflott, ölskvättar, granris och sågspån störtade ut och fördes långt bort av vinden, som nu medan köksan drog in den friska luften genom näsan, passade på att gripa fönstervadden som var beströdd med paljetter och berberisbär och törnrosblad, och började en ringdans utefter gångarne, i vilken snart gråsparvarne och bofinkarne deltogo, då de sålunda sågo sina bosättningsbekymmer till stor del undanröjda. Emellertid fortsatte köksan sitt arbete med innanfönsterna och inom några minuter hade dörren från källarsalen till verandan blivit öppnad och ut i trädgården trädde en ung herre, enkelt men fint klädd. Hans ansikte företedde intet ovanligt, men där låg en sorg och en ofrid i hans blickar, som dock försvunno då han, utkommen från den trånga källarsalen, möttes av den öppna horisonten. Han vände sig mot vindsidan, knäppte upp överrocken och tog några fulla andetag, vilka tycktes lätta hans bröstkorg och sinne. Därpå började han vandra fram och åter utmed barriären, som skiljer trädgården från branterna åt sjön. Långt nere under honom bullrade den nyvaknade staden; ångvinscharne snurrade nere i Stadsgårdshamnen, järnstängerna skramlade i järnvågen, slussvaktarnes pipor visslade, ångbåtarne vid Skeppsbron ångade, Kungsbacksomnibussarne hoppade skallrande fram på den kullriga stenläggningen; stoj och hojt i fiskargången, segel och flaggor som fladdrade ute på strömmen, måsarnes skri, hornsignaler från Skeppsholmen, gevärsrop från Södermalmstorg, arbetshjonens klapprande med träskorna på Glasbruksgatan, allt gjorde ett intryck av liv och rörlighet, som tycktes väcka den unge herrens energi, ty nu hade hans ansikte antagit ett uttryck av trots och levnadslust och beslutsamhet och, då han lutade sig över barriären och såg ner på staden under sina fötter, var det som om han betraktade en fiende; hans näsborrar vidgades, hans ögon flammade och han lyfte sin knutna hand, som om han velat utmana den stackars staden eller hota den. n (huvudsatser) 50 n (neg) = 4 (8 %)

4 Kognitiv status hos negation (4) negativa händelser exempel på samspelet mellan norm och icke-norm hos negation: (a) En man kom in på mitt kontor igår och sa (b)? En man kom inte in på mitt kontor igår och sa (c) Ingen kom in på mitt kontor igår och sa jmf.: (a) Mannen du mötte igår är kriminell. eller En man du mötte igår är kriminell. (b) Mannen du inte mötte igår är kriminell. eller En man du inte mötte igår är kriminell. Det är rimligare att identifiera personen utefter händelser (a) än icke-händelser (b); (b) fungerar t.ex. kontrastivt. Kognitiv status hos negation (5) antonympar av adjektiv den positiva medlemmen är den omarkerade och den negativa är den markerade: omarkerad fråga: Hur lång är han? positivt svar: Mycket lång. negativt svar: Mycket kort. markerad fråga: Hur kort är han? *positivt svar: *Mycket lång. negativt svar: Mycket kort. Kognitiv status hos negation (6) den positiva medlemmen ger oftast även den generiska termen för skalan i kognitiva termer: den positiva medlemmen är ganska konsekvent den perceptuellt mest framträdande: positiv negativ perceptuell domän generisk term stor liten visuell storlek lång kort längd hög låg höjd vid snäv vidd bred smal bredd tjock tunn/smal tjocklek ljus mörk nyans, ljusstyrka snabb, hastig långsam hastighet ljudlig tyst auditiv ljudstyrka vass, skarp slö, trubbig taktil skärpa tung lätt tyngd stark mild smak styrka

5 Negation och social interaktion som talakt uttrycker negativa påståenden ett förnekande av lyssnarens förmodade åsikt negation är känsligt för den sociala positionen hos deltagarna i ett samtal, t.ex. så tonas negationer ner om den man talar med har en högre social status i vissa samhällen uppfattas negativa yttranden som oförskämda, och div. strategier finns för att undvika detta (s. 377 för engelska exempel) men, i vissa fall, i kombination med andra irrealismarkörer, kan negationer fungera nedtonande, ex: Do come in > Won t you come in please? It would be better if > Wouldn t it be better if Räckvidd hos negation i naturliga språk blir för det mesta endast en del av propositionen negerad den presuppositionerade delen faller utanför negationens räckvidd, t.ex. den presuppositionerade bisatsen är inte inom räckvidd för negationen, endast huvudsatsen negeras: A. Hon såg mannen som stod i hörnan. (> han stod i hörnan och hon såg honom) B. Hon såg inte mannen som stod i hörnan. (> han stod i hörnan men hon såg honom inte) C. Hon såg mannen som inte stod i hörnan. (> han stod inte i hörnan men hon såg honom) D. Hon såg inte mannen som inte stod i hörnan. (> han stod inte i hörnan men hon såg honom inte ändå) Räckvidd hos negation (2) modifikationer: verbfrasnegation + kontrastiv betoning fokuserad negation: A. neutral ( VP -)negation: Johan dödade inte geten. (> han gjorde ev. något men dödade inte någon get) B. subjektsfokus: ˈJohan dödade inte geten. (> någon annan dödade geten) C. objektsfokus: Johan dödade inte ˈgeten. (> han dödade något, men inte geten) D. verbfokus: Johan ˈdödade inte geten. (> han gjorde något med geten, men dödade den inte)

6 Räckvidd hos negation (3) fokuserad negation kan också kombineras med kluvna satstyper: A. subjektsfokus: Det var inte Johan som dödade geten. B. objektsfokus: Det var inte geten (som) Johan dödade. C. verbfokus: Det var inte dödade (som) Johan gjorde. D. verbfras -fokus:? Det var inte döda getter (som) Johan gjorde. E. satsfokus: Det var inte att Johan dödade getter som hände. Räckvidd hos negation (4) optionella konstituenter tenderar att dra till sig negationsfokus och resten av satsen tolkas som presupposition (men detta är beroende av kontext och betoning): A. Hon köpte inte boken åt sin far. (> hon köpte (ev.) boken, men inte åt honom) B. Hon sköt honom inte med pistolen. (> hon sköt honom (ev.), men inte med pistolen) C. Hon åkte inte på söndagen. (> hon åkte (ev.), men inte på söndagen) Markering av negation källor för negationsmarkörer/grammatikalisering av negation negativa (modala) huvudverb t.ex. misslyckas, sakna, vägra, avtaga, undvika Han misslyckades (med) att komma > Han kom inte. Han undvek att komma > Han kom inte. Han vägrade att komma > Han kom inte. bemba: (a) uku-bula att undvika/sakna (b) n-a-bula uku-boomba jag undvek att arbeta (c) n-a-bulaa-boomba jag arbetade inte

7 Markering av negation (2) negativa intensifierare franska: (a) S ne V (b) S ne V pas (c) S V pas negation (< modala huvudverb) och ordföljd (efter Greenberg) V-initiala språk: prefix V-finala språk: suffix V-mediala språk: prefix neg-v Neg V summa V-neg V Neg summa n V-initial V-final V-medial Markering av negation (3) en del språk använder ordföljden för att markera negationsräckvidden (jmf. kluvna konstruktioner) ex. bikol: V S O da i nag-gadán ang-lalake ning-kanding NEG PERF.AGT-dödade TOP-man ACK.OBEST-get Mannen dödade inte en get S V O da i ang-lalake nag-gadán ning-kanding NEG TOP-man PERF.AGT-dödade ACK.OBEST-get Mannen dödade inte en get O V S da i ang-kanding g in adán kang-lalake NEG TOP-get dödade PERF.PAT AGT-man Mannen dödade inte en get Markering av negation (4) ryska: s o v Ivan jevo ne ubil. Ivan dödade honom inte o v s Jevo ubil ne Ivan. Ivan dödade honom inte s v o Ivan ubil ne jevo. Ivan dödade inte honom

8 Markering av negation (5) många språk har olika negationsmarkörer modern hebreiska: lo- överallt utom: al- i imperativ eyn i existensiella ute: -wa valigast, men -na i perfekt -pʉ eller -ga i avlägsen förfluten swahili (bl.a.): ha- i indikativ -si- i konjunktiv & relativ -to-/kuto- i infinitiv Markering av negation (6) emfatisk / NP-negation de flesta språk har speciella negationer för subjekt, objekt, substantiviska predikativ och adverb kallade emfatisk negation eller NP-negation dessa är typisk icke-refererande Markering av negation (7) t.ex.: A. positiv/jakande The woman gave the book to the boy. B. VP-negation The woman didn t give the book to the boy. C. emfatisk subjektsnegation No woman gave the book to the boy. D. emfatisk direkt objektsnegation The woman gave no book to the boy. E. emfatisk indirekt objektsnegation The woman gave the book to no boy. F. NP-predikativnegation She s no dummy.

9 Markering av negation (8) också mer generiska negativa pronomen: emfatisk subjektsnegation Nobody came. No one saw her. Nothing happened. etc. Markering av negation (9) huvud- kontra komplementsatser NEG-transport: interaktionen mellan negation i huvudsatser och negation i komplementsatser kontinuum: hög epistemisk visshet/deontisk styrka medel låg visshet/styrka hög och låg ger stor förändring mellan negation av huvudsats och negation av komplementsats medel ger liten förändring: Markering av negation (10) A. verb med hög epistemist visshet He claimed (that) she didn t come. He didn t claim that she came. B. verb med hög deontisk styrka She told him not to leave. She didn t tell him to leave. C. medelverb I think (that) she didn t come. I don t think (that) she came. D. verb med låg epistemisk visshet She hoped that he didn t come. She didn t hope that he came. E. verb med låg deontisk styrka She wished that he hadn t come. She didn t wish that he had come.

10 Markering av negation (11) grad av inbäddning: syntaktisk, morfologisk och inherent/lexikal negation adjektiv (a) syntaktisk negation I think she is not happy. (b) morfologiskt negativ I think she s unhappy. (c) inherent negativ I think she s sad. styrka hos negation: syntaktisk negation (starkast) inherent negation (svagast) huvudsatsnegation (starkast) komplementsatsnegation (svagast) Negativ polaritet vissa ord är knutna till antingen negerade eller icke negerade satser: A. negativ Mary wasn t happy, and Jack wasn t happy either/*too. Jack hasn t left yet/*already. B. positiv Mary was happy, and Jack was happy *either/too. Jack has *yet/already left. detta gäller endast syntaktisk negation, jmf.: Mary was unhappy, and Jack was too/*either. (morfologisk neg.) Mary was sad, and Jack was too/*either. (lexikal neg.)