Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 5. Tempus, aspekt och modalitet

Transkript

1 Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 5 Tempus, aspekt och modalitet

2 TAM tempus, aspekt och modalitet morfologiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet

3 Tempus kodar relationen mellan två punkter på en tidslinje (s. 285f): o referenstid ( reference time ) i det omärkta fallet talögonblicket ( time of speech ) o tiden för händelsen ( event time ) absolut tempus ( absolute tense ) då referenstid = talögonblicket: Han ser en katt. Han såg en katt. relativt tempus ( relative tense ) då referenstid talögonblicket: Sittandes i soffan kastar han sin sko genom fönstret. Sittandes i soffan kastade han sin sko genom fönstret.

4 Tempus (forts.) förutom preteritum, presens och futurum nämns även habituell whose status is a bit murky som absolut tempus (s. 286) o habituell ( habitual ) = händelse (eller tillstånd) som inträffar alltid, vid upprepade tillfällen eller vars event time är ospecificerad o hadza (där HAB beter sig som aspekt, snarare än tempus): haka -ta gå -1SG.NPST jag går/kommer (att) gå haka -naʔa gå -1SG.PST jag gick haka -he -ta gå -HAB -1SG.NPST jag går ofta haka -he -naʔa gå -HAB -1SG.PST jag gick ofta jmf. hak -eʔe -ta gå -PROG -1SG.NPST jag går (= är gåendes )

5 Aspekt aspektuella kontraster (s. 287): o perfektivitet: perfektiv kontra imperfektiv o sekventialitet: perfektiv kontra perfekt o omedelbarhet ( immediacy ): avlägsen kontra levande ( remote vs. vivid )

6 Aspekt (forts.) perfektivitet (s. 287f) o två nära karaktärsdrag: temporal bundenhet: skarp kontra diffus duration: kort kontra lång

7 Aspekt (forts.) o inherent perfektivitet aktionsart (s. 287f) kompakta/kortdurationsverb prestationsverb/fullbordandeverb aktivitets-/processverb statiska verb (och adjektiv)

8 Aspekt (forts.) kompakta/kortdurationsverb: skarp både initial och finalt slå till, skjuta, hosta (till), spotta, blinka, hoppa (till), sparka (till) prestationsverb/fullbordandeverb: längre duration, kommunikativt fokus på skarp final (fokus kan skifta till durationen med viss aspekt) komma/anlända, gå/lämna, avsluta, skaffa (sig), ramla, dö, sätta (sig) ner

9 Aspekt (forts.) aktivitets-/processverb: längre duration (kan vara i fokus med durativ aspekt), kan vara både skarp initialt och finalt (i fokus med perfektiv eller perfekt) kortare: ha/slå sönder, böja längre: gå, jobba, läsa, dansa statiska verb (och adjektiv): lång duration, utan fokus på början och slut (utom med perfektiv eller perfekt aspekt) temporära: vara ledsen/glad/arg/varm, veta, kunna, tro, ha, vara, sitta, ligga (ned), stå lång duration: vara lång/stor/röd

10 Aspekt (forts.) temporal bundenhet: skarp kontra diffus kompakta/kortdurationsverb skarp kort prestationsverb/fullbordandeverb skarp/diffus aktivitets-/processverb skarp/diffus kort/lång statiska verb (och adjektiv) diffus/ingen lång duration: kort kontra lång kort/lång (vanl. ej fokus)

11 Aspekt (forts.) perfektiv kontra imperfektiv o perfektiv fokus på avslutning och bundenhet stark koppling till dåtid o imperfektiv fokus bort från avslutning och bundenhet kan delas upp i: progressiv-durativ-kontinuerliga: pågående processer habituella-repeterande: upprepade händelser

12 Aspekt (forts.) o med kameralins : med perfektiv kameralins med imperfektiv kameralins o (lexikala) händelser + imperfektiv statiska o (lexikalt) statiska + perfektiv händelse

13 Aspekt (forts.) kompakta/ kortdurationsverb prestationsverb/ fullbordandeverb med perfektiv frekvent frekvent med imperfektiv mindre frekvent, repeterande betydelse (s. 290 #7-8) mindre frekvent, skarp slutpunkt (s. 290 #9-10) aktivitets-/processverb frekvent statiskt (s. 291 #11-12) statiska verb (och adjektiv) mkt. infrekvent, ickestatiskt (s.292 #13-15) frekvent

14 Aspekt (forts.) perfekt o fyra karaktäristiska drag (rel. vanliga men inte universella): anterioritet ( anteriority ) (~före i tiden) perfektivitet kontra-sekventiell/mot-sekventiell ( counter-sequentiality ) (kvar)dröjande relevans ( lingering relevance )

15 Aspekt (forts.) o anterioritet stark koppling till dåtid, men (till skillnad från preteritum) kan också fungera relativt: talögonblicket present perfect (As I am speaking now, she has already eaten) innan talögonblicket past perfect (When he arrived, she had already eaten) efter talögonblicket future perfect (When he arrives, she will have already eaten)

16 Aspekt (forts.) o perfektivitet ofta avslutad handling (slutpunkt) innan referenstid

17 Aspekt (forts.) o kontra-sekventiell/mot-sekventiell används ofta i diskurs/narrativ för att bryta den temporala ordningsföljden tex. a. She came into the room, a. She came back into the room, b. looked around, b. and looked around. c. spotted the buffet c. She had (already) spotted the buffet beforehand. d. and went to get a sandwich d. So she went to get a sandwich

18 Aspekt (forts.) o kvardröjande relevans ( lingering relevance ) relevanstid händelsetid Hon kom in och åt middag. händelsetid relevanstid talögonblick talögonblick [Hon kom in.] Hon hade redan ätit middag. eller: händelsetid relevanstid talögonblick [Hon kommer nu.] Hon har redan ätit middag.

19 Aspekt (forts.) Avlägsen kontra levande ( Remote vs. vivid ) So I gave him his instructions, and I told him to go ahead and do it. And he said he would. Y know, I really trusted the guy, I had known him for a long time So I give him his instructions, and I tell him to go ahead and do it. And he says he will. Y know, I really trust the guy, I ve known him for a long time

20 Modalitet propositionell modalitet: talarens attityd till propositionen två typer av attityd : o epistemisk: sanningshalt, sannolikhet, visshet, tro, bevis (evidentialitet: ingår i eller överlappar med epistemisk modalitet grammatisk markering av källan för ens information, ibland oavsett vilket sanningsvärde som talaren tillskriver den) o deontisk ( evaluative/deontic ): önskan, preferens, avsikt, förmåga, tvång, manipulation

21 Modalitet (forts.) epistemisk modalitet o fyra typer av epistemisk modalitet: presupposition något som är taget för givet att det är sant (per definition, efter överenskommelse, kulturell konvention, etc.) realis-påstående ( realis assertion ) starkt påstående om att något är sant (men inte taget för givet, som ovan) irrealis-påstående ( irrealis assertion ) svagt påstående om något möjligt, troligt, osäkert (epistemiskt) eller nödvändigt, önskvärt, icke önskvärt (deontiskt) negativt påstående ( negative assertion ) starkt påstående om att något är osant och som ofta står i kontrast till lyssnarens uttryckta eller förmodade föreställning

22 Modalitet (forts.) o realis/irrealis äldre definition: realis: verkligt, påstående med sanningsvärde (sant eller osant/falskt) irrealis: overkligt, påstående utan sanningsvärde Givóns förändringar: kognitivt: från logisk sanning till subjektiv visshet ( subjective certainty ) kommunikativt: från talarorienterat till interaktivt

23 Modalitet (forts.) o referenstest för modalitet: NP:er markerade som icke-fakta ( non-fact ), dvs. irrealispåstående (eller negation?), kan tolkas som antingen refererande eller icke-refererande NP:er markerade som fakta ( fact ), dvs. presupposition eller realis-påstående, kan bara tolkas som refererande

24 Modalitet (forts.) exempel: refererade-bestämd form ( referring-definite/ref-def ): o She s the teacher I told you about yesterday. o referenten har redan identifierats refererande-obestämd form ( referring-indefinite/ref-indef ): o She s a teacher I d like you to meet. o referenten introduceras för första gången icke-refererande ( non-referring/non-ref ) o She s a teacher. That s what she does for a living. o refererar inte till en speciell individ, utan beskriver snarare hans/hennes egenskaper

25 Modalitet (forts.) o inherent modalitet hos lexikala verb: lexikala verb har inherent modalitet: presupposition, realis, irrealis eller negation fakta: Han har en utbildning/hund. o en speciell utbildning/hund (refererande Ref ) o *vilken som helst (icke-refererande Non-Ref ) irrealis: Han önskar sig en utbildning/hund. o en speciell utbildning/hund (refererande Ref ) o vilken som helst (icke-refererande Non-Ref ) negation: Han saknar utbildning/hund. (=har ingen) o *en speciell utbildning/hund (refererande Ref ) o vilken som helst (icke-refererande Non-Ref )

26 Modalitet (forts.) de flesta verben har inherent realis dvs. de kan endas tolkas som refererande om de inte är explicit markerade som icke-fakta verb med inherent irrealis: önska, tycka om, leta efter, drömma om, tänka på, tro på (eng. want, like, look for, dream of, think of, believe in) verb med inherent negation: sakna (=inte ha), säga nej till/avvisa, minska (eng. lack, refuse, decline, miss) verb med inherent presupposition: veta, glömma, ångra (know, forget, regret)

27 Modalitet (forts.) bestämda objekt är refererande per definition oavsett den inherenta modaliteten i verben: realis: Hon hade hunden (i två år). She had the dog (for two years). irrealis: Hon önskade sig hunden. She wanted the dog. negation: Hon tackade nej till hunden. She refused the dog. presupposition: Hon glömde (bort) hunden. She forgot (about) the dog.

28 Modalitet (forts.) o modalitet och tempus-aspekt: referenstestet ger följande korrelationer mellan modalitet och tempus-aspekt: modalitet tempus aspekt fakta preteritum perfektiv presens perfekt progressiv icke-fakta futurum habituell repeterande

29 Modalitet (forts.) exempel med inherent fakta: refererande: o preteritum: Han åt en smörgås. o pluskvamperfekt: Han hade ätit en smörgås. o perfekt: Han har ätit en smörgås. o presens: Han äter en smörgås.

30 Modalitet (forts.) exempel med inherent fakta: refererande: o preteritum: Han åt en smörgås. o pluskvamperfekt: Han hade ätit en smörgås. o perfekt: Han har ätit en smörgås. o presens: Han äter en smörgås. refererande (gäller inte negation?) eller icke-referenande: o futurum: Han kommer (att) äta en smörgås. o habituell: Han äter alltid en smörgås (till lunch). o negation: Han åt inte en smörgås.

31 Modalitet (forts.) o irrealisadverb de flesta epistemiska adverb som kanske, troligtvis, möjligen, förmodligen, m.fl. ger en irrealisbetydelse hos propositioner Han åt en smörgås. Kanske åt han en smörgås. Han äter troligtvis en smörgås. Han har säkerligen ätit en smörgås. Han åt med all sannolikhet en smörgås.

32 Modalitet (forts.) detsamma gäller för många deontiska ( evaluative ) adverb(ial), som förhoppningsvis Han köpte en ny bil denna gång. (en specifik bil) Förhoppningsvis köpte han en ny bil denna gång. (vilken bil som helst)

33 Modalitet (forts.) Irrealis och konjunktiv ( subjunctive ) o konjunktiv är en underkategori till irrealis o den tycks begränsad till två distinkta områden av irrealis epistemisk lägre visshet deontisk svagare manipulation

34 Modalitet (forts.) o exempel på epistemisk irrealis (lägre visshet): spanska futurum utan adv. (högsta visshet) vendrá komma.3sg.fut han/hon kommer att komma *konjunktiv utan epistemiskt adv. *venga futurum med epistemiskt adv (lägre visshet) Quizá vendrá. kanske komma.3sg.fut Han/hon kommer kanske. konjunktiv med epistemiskt adv. (lägsta visshet) Quizá venga. kanske komma.3sg.konj Han/hon kommer kanske/möjligen.

35 Modalitet (forts.) o exempel på deontisk irrealis (svagare manipulation): spanska imperativ (familjärt starkare manipulation) Ven! kom.2sg.imp Kom! konjunktiv (formellt svagare manipulation) Venga. kom.2sg.konj Var snäll och kom/ Kan du komma?.