Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 6. Negation

Transkript

1 Uppsala universitet Inst. f. lingvistik och filologi VT 2011 Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik Föreläsning 6 Negation

2 Vanliga perspektiv på negation o propositionell logik (sanningsvärde) o subjektiv visshet o kommunikativ pragmatik

3 Vanliga perspektiv på negation (forts.) propositionell logik o NEG(NEG-P) = P o om P är sant, så är inte-p inte sant (och tvärt om) o men jfr. Jag är lycklig. Jag är inte lycklig. Jag är olycklig. Jag är inte olycklig. o enl. logiken: Jag är lycklig = Jag är inte olycklig och Jag är inte lycklig = Jag är olycklig. o men snarare kontinuum, t.ex.: lycklig > inte olycklig > inte lycklig > olycklig

4 Vanliga perspektiv på negation (forts.) subjektiv visshet ( subjective certainty ) o presupposition > realis/negation > irrealis o presupposition och irrealis ligger normalt utanför det som kan negeras jmf. - Den här väggen är vit. - Det där är ingen vägg! - Jag hoppas det blir glass till efterrätt. - Det hoppas du inte alls!

5 Vanliga perspektiv på negation (forts.) kommunikativ pragmatik o pragmatiska snarare än logiska presuppositioner är relevanta i normal kommunikation, t.ex: A: Har det hänt något nytt? B1: Jag är gravid! B2: Jag är inte gravid! Joe sa att han hade vunnit på lotteriet, men sedan fick jag veta att det inte var så. A: Jag hörde att du åker imorgon. B: Nej, det gör jag inte. Vem sa det?

6 Vanliga perspektiv på negation (forts.) o det kan också vara knutet till generisk information, t.ex. Det var en gång en man som inte hade något huvud.? Det var en gång en man som hade ett huvud.? Det var en gång en man som inte såg ut som en groda. Det var en gång en man som såg ut som en groda.

7 Kognitiv status hos negation föränderlig kontra oföränderlig ( change vs. stasis ) o händelser är kognitivt mer framträdande än icke-händelser kodas i språkliga yttranden o negerade påståenden är mycket mer infrekventa än positiva (~90-95%)

8 Kognitiv status hos negation negativa händelser o exempel på samspelet mellan norm och icke-norm hos negation: (a) En man kom in på mitt kontor igår och sa (b) *En man kom inte in på mitt kontor igår och sa (c) Ingen kom in på mitt kontor igår och sa alt. (b) är mest märklig, medan (c) är fullt möjlig (t.ex. kontrastivt) fast mindre frekvent än (a) o jmf.: (a) Mannen du mötte igår är kriminell. eller En man du mötte igår är kriminell. (b) Mannen du inte mötte igår är kriminell eller En man du inte mötte igår är kriminell. Det är rimligare att identifiera personen utefter händelser (a) än ickehändelser (b) (b) fungerar kontrastivt.

9 Kognitiv status hos negation antonympar av adjektiv o den positiva medlemmen är den omarkerade och den negativa är den markerade: omarkerad fråga: Hur lång är han? positivt svar: Mycket lång. negativt svar: Mycket kort. markerad fråga: Hur kort är han? *positivt svar: *Mycket lång. negativt svar: Mycket kort.

10 Kognitiv status hos negation o den positiva medlemmen är även den generiska termen för skalan (längd, bredd, höjd, etc.) o i kognitiva termer: den positiva medlemmen är ganska konsekvent den perceptuellt mest framträdande: positiv negativ perceptuell domän generisk term stor liten visuell storlek lång kort längd hög låg höjd vid snäv vidd bred smal bredd tjock tunn/smal tjocklek ljus mörk nyans, ljusstyrka snabb, hastig långsam hastighet ljudlig tyst auditiv ljudstyrka vass, skarp slö, trubbig taktil skärpa tung lätt tyngd stark mild smak styrka

11 Negation och social interaktion som talakt uttrycker negativa påståenden ett förnekande av lyssnarens förmodade åsikt negation är känsligt för den sociala positionen hos deltagarna i ett samtal, t.ex. så tonas negationer ner om den man talar med har en högre social status i vissa samhällen uppfattas negativa yttranden som oförskämda, och div. strategier finns för att undvika detta (s. 377 för engelska exempel) MEN, i vissa fall, i kombination med andra irrealismarkörer, kan negationer fungera nedtonande, ex: o Do come in > Won t you come in please? o It would be better if > Wouldn t it be better if

12 Räckvidd hos negation i naturliga språk, till skillnad från logiken, blir för det mesta endast en del av propositionen negerad o den presuppositionerade delen faller utanför negationens räckvidd, o t.ex. den presuppositionerade bisatsen är inte inom räckvidd för negationen, endast huvudsatsen negeras: (a) Hon såg mannen som stod i hörnan. (> Han stod i hörnan och hon såg honom) (b) Hon såg inte mannen som stod i hörnan. (> Han stod i hörnan men hon såg honom inte) (c) Hon såg mannen som inte stod i hörnan. (> Han stod inte i hörnan men hon såg honom) (d) Hon såg inte mannen som inte stod i hörnan. (> Han stod inte i hörnan men hon såg honom inte ändå)

13 Räckvidd hos negation (forts.) den vanligaste varianten är verbfrasnegation subjektet är uteslutet från negation, ex: o Den franska kungen åt inte sin middag. o enl. logiken skulle två tolkningar vara möjliga: (a) subjektet exkluderat: det finns en fransk kung, och han åt inte sin middag (b) subjektet inkluderat: det finns ingen fransk kung och alltså kan han inte äta sin middag detta är dock en osannolik lingvistisk tolkning: bättre alternativ är: (a) Det finns ingen fransk kung. (b) Ingen fransk kung åt sin middag.

14 Räckvidd hos negation (forts.) modifikationer: verbfrasnegation + kontrastiv betoning fokuserad negation: (a) neutral ( VP -)negation: Johan dödade inte geten. (> han gjorde ev. något men dödade inte någon get) (b) subjektsfokus: Johan dödade inte geten. (> någon annan dödade geten) (c) objektsfokus: Johan dödade inte geten. (> han dödade något, men inte geten) (d) verbfokus: Johan dödade inte geten. (> han gjorde något med geten, men dödade den inte)

15 Räckvidd hos negation (forts.) fokuserad negation kan också kombineras med kluvna satstyper: (a) subjektsfokus: Det var inte Johan som dödade geten. (b) objektsfokus: Det var inte geten (som) Johan dödade. (c) verbfokus: Det var inte dödade (som) Johan gjorde (med geten). (d) verbfras -fokus:? Det var inte döda getter (som) Johan brukade göra. (e) satsfokus: Det var inte att John dödade getter som brukade hända.

16 Räckvidd hos negation (forts.) negationsräckvidd och optionella konstituenter o optionella konstituenter tenderar att dra till sig negationsfokus och resten av satsen tolkas som presupposition (men detta är beroende av kontext och betoning): (a) Hon köpte inte boken åt sin far. (> hon köpte (ev.) boken, men inte åt honom) (b) Hon sköt honom inte med pistolen. (> hon sköt honom (ev.), men inte med pistolen) (c) Hon kom inte på söndagen. (> hon kom (ev.), men inte på söndagen; jmf. Hon kom inte i söndags)

17 Markering av negation källor för negationsmarkörer/grammatikalisering av negation o negativa (modala) huvudverb t.ex. misslyckas, sakna, vägra, avtaga, undvika Han misslyckades (med) att komma > Han kom inte. Han undvek att komma > Han kom inte. Han vägrade att komma > Han kom inte. bemba: (a) uku-bula att undvika/sakna (b) n-a-bula uku-boomba jag undvek att arbeta (c) n-a-bulaa-boomba jag arbetade inte

18 Markering av negation (forts.) o negativa intensifierare franska: (a) S ne V (b) S ne V pas (c) S V pas negation (< modala huvudverb) och ordföljd (efter Greenberg) o V-initiala språk: prefix o V-finala språk: suffix o V-mediala språk: prefix

19 Markering av negation (forts.) en del språk använder ordföljden för att markera negationsräckvidden (jmf. kluvna konstruktioner) o bikol: V S O da i nag-gadán ang-lalake ning-kanding NEG PERF.AGT-dödade TOP-man Mannen dödade inte en get ACK.OBEST-get S V O da i ang-lalake nag-gadán ning-kanding NEG TOP-man PERF.AGT-dödade ACK.OBEST-get Mannen dödade inte en get V S O da i ang-kanding g in adán kang-lalake NEG TOP-get döda PERF.PAT AGT-man Mannen dödade inte en get

20 Markering av negation (forts.) o ryska: S O V Ivan jevo ne ubil. Ivan dödade honom inte O V S Jevo ubil ne Ivan. Ivan dödade honom inte S V O Ivan ubil ne jevo. Ivan dödade inte honom

21 Markering av negation (forts.) många språk har olika negationsmarkörer o modern hebreiska: lo- överallt utom: al- i imperativ eyn i existensiella o ute: -wa valigast, men -na i perfekt -pʉ eller -ga i avlägsen förfluten o swahili (bl.a.): ha- i indikativ -si- i konjunktiv

22 Markering av negation (forts.) emfatisk / NP-negation o de flesta språk har speciella negationer för subjekt, objekt, substantiviska predikativ och adverb kallade emfatisk negation eller NP-negation o dessa är typisk icke-refererande

23 Markering av negation (forts.) o t.ex.: (a) positiv/jakande The woman gave the book to the boy. (b) VP-negation The woman didn t give the book to the boy. (c) emfatisk subjektsnegation No woman gave the book to the boy. (d) emfatisk direkt objektsnegation The woman gave no book to the boy. (e) emfatisk indirekt objektsnegation The woman gave the book to no boy. (f) NP-predikativnegation She s no dummy.

24 Markering av negation (forts.) o också mer generiska negativa pronomen: emfatisk subjektsnegation Nobody came. No one saw her. Nothing happened. etc.

25 Markering av negation (forts.) huvud- kontra komplementsatser o NEG-transport: interaktionen mellan negation i huvudsatser och negation i komplementsatser o kontinuum: hög epistemisk visshet/deontisk styrka medel låg visshet/styrka hög och låg ger stor förändring mellan negation av huvudsats och negation av komplementsats medel ger liten förändring:

26 Markering av negation (forts.) (a) verb med hög epistemist visshet He claimed she didn t come. He didn t claim that she came. (b) verb med hög deontisk styrka She told him not to leave. She didn t tell him to leave. (c) medelverb I think (that) she didn t come. I don t think (that) she came. (d) verb med låg epistemisk visshet She hoped that he didn t come. She didn t hope that he came. (e) verb med låg deontisk styrka She wished that he hadn t come. She didn t wish that he had come.

27 Markering av negation (forts.) grad av inbäddning: syntaktisk, morfologisk och inherent/lexikal negation o adjektiv (a) syntaktisk negation I think she is not happy. (b) morfologiskt negativ I think she s unhappy. (c) inherent negativ I think she s sad. o styrka hos negation: syntaktisk negation (starkast) inherent negation (svagast) huvudsatsnegation (starkast) komplementsatsnegation (svagast)

28 Negativ polaritet o vissa ord är knutna till antingen negerade eller icke negerade satser: (a) negativ Mary wasn t happy, and Jack wasn t happy either/*too. Jack hasn t left yet/*already. (b) positiv Mary was happy, and Jack was happy *either/too. Jack has *yet/already left. o detta gäller endast syntaktisk negation, jmf.: Mary was unhappy, and Jack was too/*either. (morfologisk neg.) Mary was sad, and Jack was too/*either. (lexikal neg.)