Budgetramar

Transkript

1 BUDGET (5) Handläggare, titel, telefon Marcus Pahlmgren, ekonomichef Kommunstyrelsen Budgetramar Sammanfattning De senaste åren har socialnämnden arbetat för att ställa om verksamheten från att köpa mycket vård från externa leverantörer till att utföra mer vård i egen regi. Ambitionen är att få kontroll på kostnaderna och även på kvalitén. Arbetet har minst sagt inneburit en utmaning, inte minst på grund av det tryck på socialtjänsten som ökningen av antalet orosanmälningar för barn och unga har medfört. Andra faktorer som påverkar arbetet är det ställs allt högre krav inom socialnämndens verksamhetsområde från statliga myndigheter. Inspektionen för vård och omsorg genomför regelbundet inspektioner som mer eller mindre alltid renderar i krav på förbättringsåtgärder. Detta är i grunden bra, men det kräver resurser. De omvärldsfaktorer som framför allt påverkar socialnämndens ekonomi är arbetslösheten, bostadsbristen, alkohol- och droganvändningen, kriminaliteten och bristen på familjehem. Dessa faktorer har nämnden svårt att påverka men nämnden kan bidra till att förstärka enskildas personers förutsättningar att hantera sin situation. Den nationella utvecklingen för individ- och familjeomsorgen är att kostnaderna ökar för utifrån de beskrivna omvärldsfaktorerna. Till det kan läggas den ökade komplexiteten i ärenden vilket innebär en ökad samverkan med andra. Ansvar och organisation Socialnämnden har ansvar för individ- och familjomsorgsverksamhet enligt socialtjänstlagen (utom försörjningsstöd), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om unga lagöverträdare (LuL). Nämnden svarar också för socialjour, familjerådgivning, familjerätt, boenden för ensamkommande barn, medling och ungdomstjänst, stöd till unga brottsoffer, tillsyn och tillstånd för alkoholservering, lotterier och ölförsäljning samt tillsyn av försäljning av tobak, nikotinläkemedel och andra receptfria läkemedel. Socialkontorets verksamhet är nu uppdelad i två ansvarsområden under ledning av två verksamhetschefer samt en administrativ avdelning under Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Guldringen socialnamnden@norrkoping.se Socialnämnden Internet Norrköping

2 Bilaga 1 SOCIALNÄMNDEN (TKR) Budget Preliminära budgetramar Preliminära budgetramar beslutade av KF Summa redovisade förändringar åren Förslag till ny budgetram

3 NORRKÖPINGS KOMMUN 2(5) Socialnämnden ledning av en programansvarig. Under innevarande år kommer det att förändras utifrån en större omorganisering. Ansvarsområdena är: lokala socialkontor inklusive socialjour och familjerätts- och familjehemsenhet gemensamma resurser för barn, ungdoms- och vuxenvård samt tillståndsenhet resurser för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling De gemensamma resurserna omfattar: öppenvårdsinsatser för barn, unga och vuxna boenden med olika stödinsatser för unga och vuxna HVB för kvinnor med missbruk boenden för ensamkommande barn Kostnadsdrivande områden Skydd av barn och unga Skydd av barn och unga tillhör det grundläggande arbetet enligt socialtjänstlagen. Ökad samverkan och ökade kunskaper gör att allt fler barn med olika behov av stöd upptäcks och kräver mer personal än tidigare. Uppföljningen av placerade barn är en uppgift som måste prioriteras. Barnens röst ska alltid tas tillvara och är en viktig utgångspunkt i arbetet. Detsamma gäller barnets skolgång och hälsa som är viktiga skyddsfaktorer för en gynnsam utveckling. Vuxna med missbruk Alkoholkonsumtionen som är ett av de största folkhälsoproblemen påverkar nämndens arbete i hög grad. NPS (nya psykoaktiva substanser) har fått fäste i Norrköping. Det gäller bland annat MDPV, som är starkt beroendeframkallande och kräver omfattande insatser vid avgiftning och behandling. Dessa droger är också lättillgängliga, och svåra att dosera samt ger svåra biverkningar. Vid ett inlett missbruk av MDPV kan man gå från drogfri till aktuell för LVM inom loppet av ett par månader. Alltfler yngre får allt dyrare behandlingsinsatser och gruppen äldre personer med missbruk ökar i samhället i stort. De vuxna personer som får insatser av socialnämnden har en komplex problematik. I gruppen finns ofta inslag av psykiatri och funktionshinder i kombination med missbruk, därav är samverkan med Vård- och omsorgsnämnden en prioriterad uppgift.

4 NORRKÖPINGS KOMMUN 3(5) Socialnämnden Familjerätt Antalet ärenden till familjerätten fortsätter att öka. Skilsmässor där inte föräldrar kommer överens om hur barnens vårdnad ska hanteras är en av anledningarna till att familjerätten får fler ärenden. Kriminalitet Polisens arbete mot kriminaliteten påverkar nämndens ekonomi. Riktade insatser som görs mot ungdomsgäng eller organiserad brottslighet för ofta med sig att barn och ungdomar behöver omhändertas. Bostadsbrist Bostadsbristen i Norrköping innebär ökade kostnader för socialnämnden. Det uppstår köer och väntetider i de egna boendena då det saknas bostäder att flytta till. Direkta kostnader uppstår när någon ska avsluta en behandlingsinstans och bostad inte går att ordna direkt. En längre placering kan bli alternativet. Lösningar på hemmaplan kräver bostäder och nämnden förfogar inte över bostadsmarknaden. Samverkan Komplexiteten i de individuella ärendena innebär att kostnaderna för dessa ökat. Flera samverkanspartner finns i ärenden vilket ofta innebär ökade kostnader för socialnämnden. Det kan gälla både inom kommunen och med landstinget. Exempel på det är kostnader för boende och avgiftning. Vid samverkan uppmärksammas ofta socialnämnden på individer eller grupper som behöver olika former av insatser. Ekonomi och kostnadsutveckling År 2014 uppgick socialnämndens resultat till 23,9 miljoner kronor. Underskottet beror på mycket höga kostnader för köpt vård. Socialnämndens resultat (tkr)

5 NORRKÖPINGS KOMMUN 4(5) Socialnämnden Det är en nationell trend med ökade kostnader för individ- och familjeomsorgen utifrån ökad behov hade Norrköping de högsta kostnaderna för invid- och familjeomsorg bland jämförbara kommuner. Utvecklingen sedan dess visar att kostnaderna ökat kraftigt för de jämförda kommunerna. I snitt har kostnaderna ökat med 44 procent, motsvarande ökning för Norrköpings del är 29 procent. Norrköpings kostnader ligger fortfarande något över snittet (3 procent), 2004 var kostnaderna 15 procent över snittet. Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv, exklusive ekonomiskt bistånd Kronor per invånare År Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Ökade kostnader Socialnämnden ser att det krävs fortsatta satsningar för att få möjlighet att fullfölja arbetet med att bygga upp verksamheter i egen regi som kan ersätta externt köpt vård och därmed nå en budget i balans. Det är inte troligt att de senaste årens nationella utveckling med ökade kostnader inom socialtjänsten kommer att upphöra. Det gör detta arbete än viktigare. Att byta strategi och montera ner verksamheter i egen regi skulle vara förödande för ekonomin då behovet av insatser kommer att kvarstå och att vård i egen regi i de flesta fall är ett mer ekonomiskt och mer hållbart alternativ. Behov av utökad ram För att ha möjlighet att möta de ökade behoven samt att nå upp till de krav som ställs på socialtjänsten så menar socialnämnden att det krävs en fortsatt satsning på vård i egen regi samtidigt som behoven av köpt vård kommer att kvarstå de närmaste åren. Bedömningen är att nämnden behöver ett tillskott om 36,7 miljoner kronor Tillskottet avser till en del möjliggörandet av en fortsatt utbyggnad av vård i egen regi och till en del täckning för ökade externa vårdkostnader utifrån ökade volymer och behov. 16 miljoner kronor avser kostnader för barn och unga, 20,7 mnkr avser kostnader för vuxna. Kraftig ökning av antalet orosanmälningar avseende barn och unga, 6 mnkr

6 NORRKÖPINGS KOMMUN 5(5) Socialnämnden Kostnader för externt köpt vård, barn och unga, 3 mnkr Förstärkning av förebyggande insatser föräldrastöd och områdesarbete, 1,6 mnkr Utveckling mot en mer tillgänglig socialtjänst - förstärkt mottagning och rådgivning riktat till barn, unga och deras familjer, 1,1 mnkr Ökade behov av stöd till ungdomar, ungdomsboende och ungdomssamordnare, 3,2 mnkr Ökade behov av familjebehandlande insatser, 1,1 mnkr Ökade externa vårdkostnader för vuxna, LVM, HVB och öppenvård/heldygn, 15 mnkr Intensiv öppenvård, alternativ till extern placering, 3 mnkr Nattpersonal till kvinnoboenden, 1,5 mnkr Ökat behov av stödbostäder, 0,6 mnkr Förstärkt intern samverkan, våld i nära relationer, 0,6 mnkr Investeringsmedel Nämnden har utöver redan beslutade investeringsmedel behov av 0,5 miljoner kronor för att byta ut inventarier och komplettera den tekniska utrustningen. Socialnämnden Roger Källs ordförande

7 Bilaga 2 Nämnd: Socialnämnden REDOVISNING AV EVENTUELLA FÖRÄNDRINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL DEN BUDGETRAM FÖR 2015, INKLUSIVE TILLÄGGSBUDGET, SOM BESLUTADES AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I DECEMBER 2014 Avvikelser redovisas i 2015 års prisnivå NETTOKOSTNAD (TKR) Kraftig ökning av orosanmälningar, barn och unga Externt köpt vård, barn och unga Förstärkning av förebyggande insatser, föräldrastöd och områdesarbete Utveckling mot en mer tillgänglig socialtjänst, förstärkt mottagning och rådgivning riktat till barn och unga och deras familjer Ökade behov av stöd till ungdomar, ungdomsboende och ungdomssamordnare Ökade behov av familjebehandlande insatser Externt köpt vård, vuxna LVM, HVB och öppenvård/heldygn Intesiv öppenvård, alternativ till placering Nattpersonal till verksamheter för kvinnor Ökat behov av stödbostäder Förstärkt intern samverkan, våld i nära relationer Ökad hyra BOA-gården till följd av renovering

8 Bilaga 3 REDOVISNING AV EVENTUELLA VOLYM- OCH VERKSAMHETS- FÖRÄNDRINGAR FÖR ÅREN JÄMFÖRT MED BUDGETRAMEN ÅR 2015 För varje förslag till volym- och verksamhetsförändring som nämnden redovisar i bilaga 2 ska en utförlig beskrivning lämnas. Bland annat ska följande anges: en beskrivning av volym- eller verksamhetsförändringen konsekvensanalys/-beskrivning tidpunkt för genomförande beräknad kostnadsökning/-minskning (del- och helårseffekter). Beräknad kostnad skall redovisas i 2015 års prisnivå. SOCIALNÄMNDEN Kraftig ökning av orosanmälningar, barn och unga Från och med 1 oktober, 2014 stärktes lagstiftningen gällande barn som bevittnat våld. Den stärkta lagstiftningen innebär att socialnämnden utan dröjsmål skall starta utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Sedan förordningen börjat gälla har det identifierade behovet av utredningar ökat med cirka 40 ärenden per månad. För att säkerställa att alla barn som bevittnat våld utreds utifrån lagstiftningens intention finns behov av en utökning av 10 årsarbetare inom myndighet och 2 inom utförarverksamheten. Avveckla verksamhet inom socialkontorets utförardel, risken är dock uppenbar att behov av externa insatser/placeringar ökar ytterligare. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr

9 Externt köpt vård, barn och unga Prognosen för 2015 pekar mot att kostnaderna för externt köpt vård för barn och unga kommer att överskridas med omkring 5 miljoner kronor. Genom det pågående åtgärdsarbetet beräknas kostnaderna minska 2016 men en obalans om 3 mnkr bedöms kvarstå. Inom ramen för äskandet ingår även en fortsatt utveckling av familjehemsvården. Behovsutvecklingen i Norrköping följer den nationella trenden med ökade volymer och ökade kostnader. Det finns i dagsläget inget som tyder på att denna trend kommer att brytas. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr Förstärkning av förebyggande insatser, föräldrastöd och områdesarbete Norrköpings kommun har i de övergripande målen lyft fram vikten av det förebyggande arbetet. I dessa står: Norrköpings kommun ska vara en förebild när det gäller att tidigt ge rätt stöd till de som behöver det. Den samlade erfarenheten talar för att ju tidigare problem upptäcks och åtgärdas desto större är chansen att insatserna inte behöver bli så omfattande och ingripande. Socialtjänsten bör därför beakta behovet av tidiga insatser. En förutsättning för tidiga insatser är att de är lättillgängliga. Ett sätt att möta upp behov tidigare är genom erbjudande av familjeprogram. Socialstyrelsen publicerade i januari 2015 resultatet av en nationella jämförelsestudien av föräldrastöd. Det är en av de mest omfattande utvärderingar som hittills gjorts. Effekterna av de fyra programmen Cope, Komet, Connect och De otroliga åren samt en självhjälpsbok ingick i studien. Sammanlagt deltog cirka 1100 föräldrar till barn med beteendeproblem, där problemen i familjen var omfattande. Studien visar att beteendeproblemen minskade hos 92 procent av barnen. De deltagande föräldrarna blev mindre stressade, hade färre depressiva symptom och mindre negativa reaktioner på barnens beteende. Även användningen av hårda uppfostringsmetoder minskade. Idag arbetar en 1 åa från socialtjänsten riktat till 4 av de 9 familjecentralerna. För att utveckla de tidiga insatserna vid familjecentralerna och föräldrastödsprogram behövs en resursförstärkning. Utvecklingen av de tidigt förebyggande insatserna bör ske i nära samverkan med skolan och regionen. Behov: 3 åa, (riktat till utveckling av familjeprogram och förstärkning av områdesarbete/familjecentraler)

10 Förslaget innebär en ambitionshöjning av kommunens tidigt förebyggande arbete. Genom en förstärkning kan socialtjänstens bemanning vid familjecentralerna förstärkas och en uppbyggnad och organisering av hur kommunen erbjuder familjeprogram påbörjas. Att stärka och utveckla det förebyggande arbetet bedöms vara kostnadseffekt utifrån ett långsiktigt perspektiv. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019:1 600 tkr Utveckling mot en mer tillgänglig socialtjänst - förstärkt mottagning och rådgivning riktat till barn, unga och deras familjer. Anmälningarna till socialkontoret har under de senaste åren ökat kraftigt. En stor utmaning för socialtjänsten är att möta upp, motivera och erbjuda familjer stöd i ett tidigt skede. Utifrån den utmaningen är tillgängligheten till socialtjänstens insatser för barn, ungdomar och deras familjer en nyckelfråga. För att kunna utveckla socialtjänsten till att bli mer tillgänglig inom området barn och ungdom, föreslås en utveckling av en tydligare och mer lättillgänglig ingång för kommuninvånaren. Utifrån detta föreslås en utökning i form av en mottagningsfunktion för kortare kontakter, rådgivning och stöd, inom utförarenheten barn och unga. En viktig fråga är också att stärka arbetet som riktas mot gruppnivån samt stöd och rådgivning till samverkansparter. Öppna ingångar finns idag via de verksamheter som bedrivs i samverkan med regionen, exempelvis barnhälsan, ungdomshälsan och Moa-mottagningen. Behov: 2 åa Ökad tillgänglighet till kortare rådgivning och stöd är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda kommuninvånaren tidiga insatser. Det ska vara lätt att få stöd och hjälp i Norrköpings kommun! Genom en förstärkt mottagning inom socialtjänstens öppenvård (barn och unga) ökar även tillgängligheten för såväl enskilda kommuninvånare som samverkansparters, exempelvis skolan. Idag finns flera ingångar till stödjande insatser, exempelvis via de verksamheter som drivs i samverkan med landstinget. Det finns behov av att tydliggöra ingången till socialtjänstens insatser och stärka den rådgivande som informativa delen inom socialtjänstens verksamhet. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr

11 Ökade behov av stöd till ungdomar, ungdomsboende och ungdomssamordnare Socialkontoret ser ett ökat behov av att bygga upp insatserna riktat till ungdomar ytterligare. Bostadsbristen och social utsatthet gör att fler ungdomar beviljas insats i form av ungdomsboende och stödjande insatser. En utbyggnad av ungdomsboendeverksamheten och öppenvården som riktat till ungdomar utgör också ett alternativ till annan köpt dygnsvård. Socialkontoret har idag ca 45 längenheter riktat till ungdomsboende med kopplat stöd. Dessa resurser räcker idag inte till för att möta upp behovet av beslutade insatser. Under det senaste året har det varit mellan ungdomar som väntat i kö på att få insatsen ungdomsboende. Insatsen i form av ungdomsboende är alltid en insats som ges genom biståndsbeslut. Om inte kommunen kan verkställa beslutade insatser finns risk för vite. Det utökade behovet av stödjande insats riktat till ungdomar bedöms motsvara ca 3 åa. En resurs motsvarande tre årsarbetare bedöms motsvara ca 3900 timmars stödinsats till ungdomar. En utökning med en resurs motsvarande tre årsarbetare innebär att ytterligare ca ungdomar kan erbjudas stöd med i genomsnitt 3-4 timmar i veckan. Omkostnader i form av hyra och uppehälle beräknas till motsvarande 1,5 mnkr. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr Ökade behov av familjebehandlande insatser Antalet anmälningar har under de senaste åren ökat vilket också lett till att behovet av insatser ökat. Under året 2015 genomfördes en besparing med 5 % på utförarverksamheten utifrån arbetet med att nå en budget i balans. Anpassningskravet har lett fram till att befintliga verksamheter inom öppenvården barn och unga inte har kapacitet att möta upp behovet av insatser. Idag finns en kö till verksamheterna, vilket också innebär att annan extern vård köps in utifrån att den kommunalt bedrivna öppenvården inte har kapacitet att möta upp efterfrågan. Inom ramen för befintlig öppenvård i egen regi riktad till barn och unga finns inte utrymme inom nuvarande volym att möta upp den ökade efterfrågan av insatser. Insatser av mer omfattande och kompensatorisk karaktär är idag svårt att möta upp. Det bedöms behövas ett resurstillskott inom området för att i större utsträckning kunna möta upp behovet. En utveckling av öppenvården med mer kvalificerade familjebehandlande insatser i form av öppenvård är en viktig förutsättning för att kunna utgöra ett bra alternativ till annan köpt öppenvård och HVB-vård. En utökning av resurserna med motsvarande två årsarbetare motsvarar ca timmars stödinsats till familjer. Detta innebär möjlighet att ge ytterligare familjer stödjande och behandlande insats med en genomsnittlig stödtid med 3-4 i veckan.

12 Det finns behov av att utveckla de insatser som erbjuds familjer i form av öppenvård. Grunden för att utveckla en kvalificerad öppenvård främst utifrån kvalitetsaspekter men också viktigt utifrån ekonomiska aspekter. Ibland behövs institutionsvård, men det finns också stora risker med vård på institution. Utifrån detta bör behovet i första hand mötas genom insatser i form av öppenvård då det bedöms vara möjligt. Kostnadsexempel för olika former av insatser: Insats Genomsnittlig kostnad Öppenvård, Timpris: 450 kr familjebehandling En öppenvårdsinsatts med i genomsnitt 5 timmars stöd i veckan kostar under 9 månader ca kr Intensiv Hemmabaserad 9 månaders behandling via IHF motsvarar en kostnad av Familjebehandling (IHF) ca kr Behandlingshem Dygnspris: 3400 kr 9 månaders vård kostar ca kr Familjehem Ersättning i månaden; ca kr 9 månaders familjehemsplacering kostar ca kr. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr Externt köpt vård, vuxna, SIS, HVB och öppenvård/heldygn Kostnaderna för placeringar på extern behandling för vuxna ökar och befaras inte att minska under överskådlig tid. En utbyggnad av öppenvård på hemmaplan med start av intensiv öppenvård kan minska placeringarna på sikt (Se nedan). De personer som idag placeras på HVB är ofta i mycket dåligt skick både fysiskt och psykiskt vilket gör att förutom en start av intensiv öppenvård riktas största fokus på att bygga en hållbar vårdkedja med olika boendelösningar, anpassad sysselsättning, intensivt, lättillgängligt och flexibelt stöd på hemmaplan tillsammans med övriga delar i kommunen samt tillsammans med Regionen. Kostnaden för HVB placeringarna har ökat markant och prognosen är idag ett underskott på tkr. Antalet placeringar har de senaste fem åren legat mellan 60 och 80 stycken och ligger idag på ca. 75 stycken vilket visar att antalet placeringar inte är högre än tidigare. Däremot har snittkostnaden ökat från 1466 sek/dygn, år 2010 till 2246 sek/dygn år 2014 vilket ger en årskostnad på sek/per placering 2010 och sek/per placering Inget tyder på att antalet placeringar eller kostnaderna kommer att minska under överskådlig tid. En genomgång av de individer som är placerade idag visar att många är i mycket dåligt fysiskt och psykiskt skick och i flera fall är en SIS placering (LVM) alternativet om HVB inte påbörjas. Hårdare prioriteringar ger en omedelbar konsekvens på ökade kostnader för SIS placeringar samt ökat psykiskt och fysiskt lidande för berörda individer.

13 Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr Intensiv öppenvård, alternativ till extern placering Under 2015 kommer ett utredningsarbete påbörjas som skall utmynna i ett underlag till beslut i frågan. Idag erbjuds personer med missbruk- och beroendeproblematik max tre samtal i veckan i grupp på behandligsteamet. Detta bedöms inte tillräckligt för att kunna motsvara omfattningen av ett behandlingen på ett HVB. Intensiv öppenvård innebär behandling heldagar 8-16 fem dagar i veckan under minst sex veckor. Behandlingen utförs både individuellt och i grupp. För att bygga upp verksamheten samt möta behovet av insatser på hemma plan behövs sex årsarbetare. Fortsatt ökade placeringskostnader då tillräckliga alternativ på hemmaplan saknas samt minskning av hållbarheten av klientens stabilitet efter HVB placering då tillräcklig eftervård inte kan erbjudas. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr Nattpersonal till verksamheter för kvinnor Mobila teamet, som idag är vuxenenhetens och delar av ungdomsenhetens nattpersonal, har senaste åren fått fler och fler verksamheter och människor att ge stöd och tillsyn åt under nattetid vilket har medfört att de allt mer endast kan fokusera på tillsyn utifrån tidsbrist även om ambitionen och uppdraget säger det motsatta dvs. att fokusera mer på stöd än tillsyn. Dessutom har det visat sig att kvinnoboendet Elsa (skyddat boende för kvinnor i pågående missbruk) har stora behov av nattpersonal som utgår från verksamheten på liknande sätt som Gränden (motsvarande boende för män). Kvinnorna mår ofta psykiskt dåligt nattetid och behöver både samtal och tröst när de är oroliga samt att det under nattetid vistas män på gården, som inte alltid är önskade där av kvinnorna, vilket kan bli både skrämmande och bråkigt. Behovet av nattpersonal har lyfts från både klienter, personal, ledning samt grannar till boendet. Under delar av 2014 och våren 2015 har verksamheten varit tvungen att anlita en väktare under nattetid vilket är långt ifrån optimalt då denne endast utför tillsyn och inte stöd till kvinnorna. Vi föreslår därmed att utöka Mobila teamet med tre årsarbetare så att personerna som bor i kvinnoverksamheterna får samma möjlighet till stöd och tillsyn på natten som männen. Nattpersonalen tvingas prioritera mer och mer tillsyn och inte stöd till medborgarna. Ökad oro och frustration hos personer boende i våra verksamheter samt från grannar och anhöriga som inte får det stöd de behöver. Verksamheten tvingas köpa in väktare för kontroll och tillsyn av verksamheten,

14 observera att de inte utför något stöd till klienterna. Ambitionen om att vara skyddade boende behöver sänkas. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr Ökat behov av stödbostäder Bostadsbristen är stor i Norrköpings kommun generellt och extra ansträngd för de klienter som har kontakt med socialkontoret. Många har bedömts ej ha möjlighet att få en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden vilket ökar behovet av stödboenden kopplade till socialkontoret. Många är i behov av både lägenhet och stöd i olika omfattning. Antalet stödbostäder kommer att öka de närmaste åren och barnfamiljer prioriteras. Bostadssamordningen utökas med en årsarbetare. Fortsatt ökad bostadsbrist med ökad hemlöshet som följd vilket ofta leder till ökat missbruk och ökat lidande. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: 600 tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: 600 tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: 600 tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: 600 tkr Förstärkt intern samverkan, våld i nära relationer Det finns behov av att tillsätta en årsarbetare med ansvar för samordning av Frideborgs olika verksamheter. Både myndighetsutövningen, behandlingsdelarna (utövare, utsatta och barn) samt det skyddade boendet. I tjänsten skall det även ingå att omvärldsbevaka frågan om våld i nära relationer samt utbilda personal internt på socialkontoret i frågan. Sedvanliga samordnaruppgifter (utifrån övriga verksamheter i vuxenenheten) ska ingå såsom bemanning, in och utskrivningar, daglig handledning/vägledning mm Stort behov av att verksamheterna hålls samman finns. Idag görs mycket samordnaruppgifter av enhetschef eller av medarbetarna vilket ger mindre tid till direkt klientarbete. Risk finns att köerna ökar ytterligare samt att samordnande frågor tappas och helhetsperspektivet ej prioriteras tillräckligt.

15 Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: 600 tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: 600 tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: 600 tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: 600 tkr Ökad hyra BOA-gården till följd av renovering BoA-gården har under många år varit i stort behov av totalrenovering då lägenheterna och verksamheten i stort är mycket sliten och detta blir konsekvenser både för klienterna som bor där samt ur arbetsmiljösynpunkt för medarbetarna. Både ytskikt och stammar/avlopp behöver renoveras. Diskussion pågår mellan hyresvärd och lokalförsörjningen kring kostnader och ansvar i frågan. Renoveringskostnaden kommer läggas på hyran och medför därmed en ökad hyreskostnad. Beräknad kostnadsökning/-minskning 2016: Beräknad kostnadsökning/-minskning 2017: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2018: tkr Beräknad kostnadsökning/-minskning 2019: tkr