Länsstyrelsen Östergötland

Transkript

1 Länsstyrelsen Östergötland Årsredovisning 2015

2

3

4

5 Landshövdingen har ordet 1 Länsstyrelsen i korthet 5 Organisation 6 Resultatredovisning 7 Länsstyrelseinstruktion 2 9 Övrig förvaltning 13 Trafikföreskrifter 14 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 15 Regional tillväxt 22 Infrastrukturplanering 27 Hållbar samhällsplanering och boende 29 Energi och klimat 35 Kulturmiljö 44 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 49 Informationssäkerheten vid länsstyrelsen 52 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 56 Lantbruk och landsbygd 74 Fiske 80 Folkhälsa 83 Jämställdhet 86 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter 94 Integration 100 Organisationsstyrning 104 Personaluppgifter 106 Finansiell redovisning 123 Resultaträkning 123 Balansräkning 124 Anslagsredovisning 126 Noter till resultaträkningen 128 Noter till balansräkningen 134

6 LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Östergötland är ett län i stark utveckling. Sysselsättningen ökar och näringslivets framtidstro är stark. Länet har en stark tillväxt inom byggsektorn och efterfrågan på bostäder är stor har varit ett händelserikt år, inte bara för Länsstyrelsen och Östergötlands län, utan även nationellt och internationellt. Ett av årets viktigaste besök var när statsminister Stefan Löfvén tillsammans med Brasiliens president Dilma Rouseff besökte länets största företag Saab AB för att titta på Jas Gripen. När Region Östergötland bildades den 1 januari 2015 innebar det att den nya organisationen fick ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Samtidigt präglas Länsstyrelsens arbete av frågor som handlar om hållbar utveckling och tillväxt. Vilket vår vision Ett livskraftigt Östergötland tydligt visar. Länsstyrelsen Östergötland och Region Östergötland undertecknade under året en avsiktsförklaring som beskriver hur vi tillsammans ska verka för att stärka länets utveckling. Brasilianskt besök på Saab Undertecknande av avsiktsförklaring För att öka produktionen och värdet i hela livsmedelskedjan har ett arbete att utforma en regional livsmedelsstrategi påbörjats under året. Visionen för detta arbete är att öka livsmedelsproduktionen, få ett ökat engagemang för livsmedelsfrågor samt ökad tillväxt och sysselsättning i livsmedelssektorn. Länsstyrelsen tillsammans med Region Östergötland driver arbetet i länet där många intressenter från hela livsmedelskedjan deltar. För Östergötlands län är det viktigt med ett aktivt lantbruk. Lantbruket är motorn för en levande landsbygd. Länsstyrelsen administrerar olika EU-stöd som är en viktig del för lantbruket och landsbygden i länets fortsatta livskraft. Under 2015 har Länsstyrelsen beslutat om 680 miljoner kronor i EU-stöd och ur Landsbygdsprogrammet till jordbruket. En omvärld i förändring har påverkat länsstyrelsernas arbete påtagligt under årets senare del. De stora flyktingströmmarna under hösten satte oss, kommuner och många myndigheter på prov. Länsstyrelsens viktiga roll att samordna insatser och att vara en länk mellan centrala myndigheter och kommuner har fungerat väl. Det ställs höga krav på bland annat skolor, socialtjänst, vård och omsorg, och inte minst på att hitta boenden i länets kommuner. Länsstyrelsen har under året haft kontinuerliga samverkansmöten med kommuner och berörda myndigheter. Som första län tillsatte Östergötland en analysgrupp för att granska vad dagens flyktingsituation betyder för länets samhällsfunktioner om tre år. Gruppen består av representanter från myndigheter, kommuner och organisationer i Östergötland. 1

7 Länsstyrelsens integrationsuppdrag har förändrats i och med etableringen av Östergötlands integrationsråd, där länets samtliga kommuner är representerade och samverkar för ett så bra mottagande av nyanlända som möjligt. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen, kommunerna och Region Östergötland antog i december den nya regionala överenskommelsen Etablering i utveckling Överenskommelsen är av stor vikt för att uppnå ett så rättvist system för fördelning av mottagande i länet och för samarbete inom områden som är nödvändiga för att integration och etablering ska fungera väl. Samverkan med den civila sektorn och näringslivet är A och O för en fungerande etableringsprocess. Därför har vi genomfört flera givande aktiviteter med Östsvenska Handelskammaren och med Rotary, inom ramen för deras program Yrkesmentorer. För tredje året i rad genomförde Länsstyrelsen en tillsynsvecka med extra fokus på olika uppdrag kring tillsyn och kontroll. Målet med tillsynsveckan var att öka kunskapen om tillsyn och visa på bredden av Länsstyrelsens olika uppdrag inom tillsynsområdet. Bland de områden där tillsyn utövades under veckan, kan nämnas bygglovhantering, djurskydd, miljöfarlig verksamhet, skydd av växtarter, stiftelser, kadavertransporter, förorenade områden och vattenverksamhet. Under Almedalsveckan bjöd Sveriges länsstyrelser in till debatt om samhällets krisberedskap, föranlett av den stora branden i Västmanland sommaren De tre seminarierna om samhällets krishantering lockade nästan 400 besökare. En viktig del i Länsstyrelsens arbete med krisberedskap är strategin för hur kommuner och myndigheter ska samverka vid en större händelse eller kris, Samverkan Östergötland, som blev klar och implementerad under året. En solig dag i juni stod portarna öppna till slottsträdgården som visades för allmänheten, i år med fruktträdgården i fokus. Ett återkommande och uppskattat arrangemang. Parken är mycket gammal och i dammarna hade, enligt sägner, biskop Brask karpar. Länsstyrelsens duktiga biologer och byggnadsantikvarier guidade intresserade besökare. Ett annat uppskattat utflyktsmål, naturum Tåkern certifierades som en Utmärkt Upplevelse av Swedish Welcome. Mer än besökare kommer till naturum varje år, så även detta år. En viktig uppgift för länsstyrelserna är att skydda och bevara värdefull natur. Under året har flera fina naturreservat bildats i Östergötlands län. Svensksundsvikens naturreservat i Bråviken, sedan länge känd som ett av Östersjökustens mest värdefulla områden för rastande och häckande våtmarksfåglar, blev länets sjätte havsområde med marint skydd. Därtill har flera naturreservat bildats såsom Getåravinen i Norrköpings kommun, gammelskogen i Käringbergen, de värdefulla 2 Ett av våra vackra östgötska naturreservat

8 skogarna vid Rövareberget i Kolmården och Ågelsjöns naturreservat. Länsstyrelsen har även föreslagit att ytterligare 23 värdefulla naturområden i länet ska skyddas och ingå i EU:s nätverk Natura Det är glädjande att flera stora miljöprojekt har tilldelats medel. Ett stort projekt ska pröva om musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön. Projektet leds av Region Östergötland och Länsstyrelsen är en partner. EU-programmet Central Baltic har beviljat medel till flera projekt. Projektet NUTRINFLOW:s syfte är att arbeta för minskade utsläpp av näringsämnen till Östersjön. Projektet INSURE med Länsstyrelsen som projektledare, ska arbeta för att minska utsläppen av giftiga ämnen från förorenade områden. I augusti var Kenyas utrikes- och handelsminister, Amina Mohamed, på kort Sverigebesök och deltog vid ett affärsseminarium i Östergötland. Länsstyrelsen driver ett Östafrikanätverk för att samla aktörer i länet med ett intresse av Kenya och angränsande länder. I november medverkade Länsstyrelsen vid en delegationsresa till regionen Uasin Gishu i Kenya, med fokus på affärsmöjligheter inom området avfallshantering och förnybar energi. Sammanlagt var Länsstyrelsen värd för besök av 14 ambassadörer under året. Besöksmål som ofta är av intresse är Saab AB, Linköpings universitet, Visualiseringscenter i Norrköping och CMIV vid Universitetssjukhuset i Linköping. I samband med ambassadörsbesök anordnar vi ofta affärsinriktade seminarier på slottet, vilket brukar vara ett uppskattat och välfungerande upplägg. Östgötska företag har på så vis fått knyta närmare kontakt med marknaderna i bland annat Indien, Polen och Latinamerika under året. When I was six years old, I draw this picture. It shows my idea of turning salt water into drinking water. Governor Nilsson, do you think my dream will come true in the future? En fråga från en kinesisk pojke på utbildningscenter i Nanjing. Vi har haft fortsatt aktiv kontakt med vår vänprovins Jiangsu i Kina under 2015, med bland annat två delegationsbesök som Länsstyrelsen stått värd för. Besöken ger värdefulla erfarenheter och kontakter såväl för oss som för kommuner och företag etablerade i länet. I mars månad ledde vi en östgötsk delegationsresa till provinsen Jiangsu. Fokus för resan var visualiseringsteknik och dess användning i både stadsplanering och inom medicinsk teknik. Jiangsu står inför stora utmaningar inom dessa områden, med ständigt växande städer kombinerat med en snabbt åldrande befolkning. Denna resa var därför en möjlighet att förena våra intressen, då Östergötland är ledande inom visualiseringsteknik. Civilminister Ardalan Shekarabi har vid två tillfällen under året kombinerat besök i länet med att träffa Länsstyrelsens medarbetare. Som en del i arbetet med en nationell livsmedelsstrategi, besökte landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Östergötland för en dialog om livsmedel. Länsstyrelsen var då värd för ett seminarium vid Vreta kluster med sex länsstyrelser närvarande. 3

9 Den 23 september var det åter dags för Industridag Östergötland, arenan där skolan och länets industri- och teknikföretag möts för att samverka kring kompetensförsörjning och arbetsmarknadskunskap för unga. Näringsminister Mikael Damberg deltog i ett studiebesök vid BillerudKorsnäs i Skärblacka. Industridag Östergötland är ett viktigt initiativ i syfte att attrahera unga människor till industrin. Projektet finansieras av länets samtliga kommuner och ett stort antal företag. Civilminister Ardalan Shekarabi träffar Länsstyrelsens medarbetare Näringsminister Mikael Damberg på studiebesök under Industridagen Fem gånger per år träffar vi riksdagsledamöter för att prata om viktiga frågor för länet. Det är en viktig kontakt för Länsstyrelsen och utmärkta tillfällen för diskussioner gällande länets bästa. Varje år gör vi en utflykt till någon av länets kommuner gick resan till Norrköping. Efter många år av utredning och intensiv lobbyverksamhet har en ny bullerförordning kommit till stånd. Den gör det möjligt att förena bostadsbyggande och flygverksamhet i Linköping. Ett gott samarbete mellan Linköpings kommun, Saab AB och Länsstyrelsen gav resultat. Kraven i förordningen går i linje med de behov som framförts om flygbullersituationen i Linköping. Länsstyrelsen har under åren haft flera viktiga uppdrag avseende hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen har redovisat uppdrag, till Socialdepartementet, som Länsstyrelsen ansvarat för sedan 2010 när det gäller att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck, förhindra att barn och unga blir gifta mot sin vilja samt arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor. Våra rapporter och vår verksamhet har rönt stor medial uppmärksamhet och uppskattning. Kompetensteamets arbete är av stor betydelse för tjänstemän som dagligen arbetar med dessa frågor. Länsstyrelserna har en viktig samhällsfunktion med många uppdrag av stor betydelse för länen, invånarna, näringslivet, naturen och miljön. Länsstyrelsen Östergötland har genom sina många medarbetare en bred kompetens och kunnande inom en mängd ämnesområden. Vi är en modern kunskapsmyndighet som verkar för ett livskraftigt Östergötland. 4

10 LÄNSSTYRELSEN I KORTHET Nedan redovisas en sammanfattning av Länsstyrelsen ur tre perspektiv verksamhet, medarbetare och ekonomi. Verksamhet 1) Inkomna och initiativärenden (st) Beslutade ärenden (st) Utgående ärendebalans (st) Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) ) Under 2015 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i Jordbruksverkets nya IT-system. Dessa system är ännu inte färdigbyggda, varför statistik över inkomna och handlagda ärenden inte är möjlig att hämta ut. Siffrorna som redovisas för 2015 är därför ofullständiga och skiljer sig från tidigare års statistik. En del av det arbete som skett avseende landsbygdsstöden har skett i de gamla IT-systemen. Arbetet har handlat om handläggning av utbetalningsärenden från den förra programperioden. Här kan statistik hämtas ut och denna redovisas tillsammans med den ärendestatistik som hämtas från länsstyrelsens eget diarieföringssystem i tabellen. Medarbetare Årsarbetskrafter (st) varav kvinnor varav män Total sjukfrånvaro (%) varav kvinnor varav män Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) Ekonomi Verksamhetsintäkter (tkr) varav anslag (tkr) varav bidrag (tkr) varav avgifter och övrigt (tkr) Verksamhetskostnader (tkr) varav kostnader för personal (tkr) varav kostnader för lokaler (tkr) varav övriga kostnader (tkr) Lämnade bidrag och transfereringar (tkr) Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) OH-kostnad av total kostnad (%) Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1) ) Konto 6912 Avskrivningar ingår sedan 2014 i summan för lokalkostnader års värde är därför inte jämförbart. 5

11 ORGANISATION Länsstyrelsens organisationsplan. 6

12 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhetsoch ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga tabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer och resultat inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. De flesta belopp i resultatredovisningen är framtagna med hjälp av ett länsstyrelsegemensamt rapportpaket. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med en länsstyrelsegenomsnittlig möjlig arbetstid = timmar. Tidigare årsredovisningar är årsarbetskraften baserad på timmar. Jämförelsetalen för är därför omräknade utifrån det nya talet för en årsarbetskraft. Medeltalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer baserat på mätningar vid två tidpunkter under året. Mätmetoder finns dokumenterade. Indikatorer Länsstyrelserna fick i uppdrag att utarbeta enhetliga indikatorer i regleringsbreven både 2011 och Uppdragen samordnades av Länsstyrelsen i Örebro. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Förslag till indikatorer redovisades till regeringen i juni Genom ett särskilt regeringsbeslut (S2012/8969/SFÖ) bestämdes att indikatorerna ska ingå i länsstyrelsernas årsredovisning från och med 2012 i enlighet med den rapport som Länsstyrelsen i Örebro redovisat till regeringskansliet. Efter att indikatorerna nu använts i tre årsredovisningarna fick länsstyrelserna ett nytt uppdrag i regleringsbrevet Uppdraget lyder Vidareutveckling av indikatorer 94. Länsstyrelserna ska följa upp och utvärdera de resultatindikatorer som togs fram 2011 och utifrån uppföljningens resultat föreslå nya resultatindikatorer alternativt vidareutveckla befintliga resultatindikatorer. Indikatorer kan även föreslås för verksamhetsomområden där länsstyrelserna är verksamma och där det inte tidigare finns resultatindikatorer. Målsättningen är att tydligare knyta länsstyrelsernas insatser till resultatindikatorerna, som ett verktyg för att följa upp måluppfyllelsen. En utgångspunkt för arbetet ska vara att minska antalet resultatindikatorer per verksamhetsområde. 7

13 Uppdraget ska genomföras i samråd med Finansdepartementet och samordnas av Länsstyrelsen i Örebro län. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 september I den slutrapport som Länsstyrelsen i Örebro lämnade till regeringskansliet i september 2015 föreslås att flera indikatorer tas bort då de sannolikt inte tillräckligt knyter an till länsstyrelsernas insatser och beroende på att de har ett dåligt stöd bland länsstyrelserna. För några indikatorer föreslås mindre justeringar. I rapporten föreslås också att länsstyrelserna får ett nytt uppdrag att utarbeta nya indikatorer för de som föreslås tas bort och eventuellt för nya områden som tidigare inte haft indikatorer. Den viktigaste slutsatsen är att nya indikatorer måste ha en starkare koppling till länsstyrelsernas verksamhet och vara ordentligt förankrade hos länsstyrelserna. Denna del av rapporten kommer regeringskansliet att återkomma till senare. De förslag till förändringar av indikatorerna som redovisats i rapporten till regeringskansliet ska gälla fr.o.m. årsredovisningen för 2015, se vidare under respektive verksamhetsavsnitt. Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2015 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första - tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter. 8

14 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Den viktigaste uppgiften för Länsstyrelsen är att se till att nå de mål som riksdagen och regeringen slagit fast inom en rad olika politiska områden, samtidigt som hänsyn tas till länets förutsättningar. Länsstyrelsen ska se till att avväga olika sakområden gentemot varandra och fatta balanserade beslut. Länsstyrelsen företräder det statliga helhetsperspektivet som innebär att samordna olika samhällsintressen från de olika statliga aktörerna i länet. Tillsyn är också en uppgift som Länsstyrelsen lägger stor vikt vid, liksom ansvaret att rapportera länets utveckling inom olika områden till regeringen. I utövandet av uppdragen utgör Länsstyrelsen därigenom en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan, och riksdag, regering och centrala myndigheter å den andra. Nedan följer exempel på Länsstyrelsens arbete kopplat till 2 länsstyrelseinstruktionen. Under rubriken, Särskilt angelägna och avgörande synpunkter, finns skrivningar kopplade till det ansträngda ekonomiska läget i de uppdrag som vi ska genomföra enligt lagstiftningen, regleringsbrevet eller andra särskilda uppdrag. Länsveterinärenhetens offentliga kontroll inom såväl djurskydd, primärproduktion av livsmedel som hantering av läkemedel på gård och operativ kontroll av djurhälsopersonal i länet är en kvalitetssäkring av länets livsmedelsproduktion. Denna offentliga kontroll planeras tillsammans med Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och länsstyrelsernas eget nätverk inom djurskydd och veterinär verksamhet inom en gemensam nationell kontrollplan. Vi har gemensamma mål för myndigheterna i livsmedelskedjan och samarbetar genom gemensamma projekt och drar lärdomar av kriser. Detta bidrar till ständiga förbättringar och likvärdig kontroll i hela landet. Genom vår samordning och revision av kommunernas livsmedelskontroll, samt vår egen tillsyn i livsmedelskedjan, kan Länsstyrelsen visa att de i länet producerade livsmedlen följer svensk och europeisk lagstiftning. Detta är ett viktigt försäljningsargument för livsmedel i länet och främjar arbetstillfällen på landsbygden inom så väl lantbrukens primärproduktion som till näringar och livsmedelsföretag i länet. Under 2015 har arbetet påbörjats med att ta fram en regional livsmedelsstrategi med fokus på att öka livsmedelsproduktionen, få ett ökat engagemang för livsmedelsfrågor, öka tillväxten och 9

15 sysselsättningen. Livsmedelsstrategin byggs upp kring frågor som konkurrenskraft, offentlig upphandling, säker mat och folkhälsa, djurhälsa samt konsumentperspektivet. Särskilt angelägna och avgörande synpunkter Länsstyrelsen Östergötland prioriterar inkomna anmälningsärenden om bristande djurskydd från allmänheten hårt för att även hinna med planerade djurskyddskontroller på lantbrukets djur. För att kunna öka antalet djurskyddskontroller och närma oss de för landet högt uppsatta gemensamma målen, är det en förutsättning att befintliga resurser för djurskyddskontroll kraftigt ökas till länet. Hälften av totalantalet kontroller i Östergötland rör lantbruksverksamheter om man räknar in såväl planerade kontroller som anmälningsärenden. Trafikverket har påbörjat planeringen för utbyggnad av Ostlänken, en 15 mil lång första etapp på en kommande ny stambana för höghastighetsjärnvägar genom Sverige. Insatsen syftar till att stärka tillväxten och ett hållbart samhällsbyggande i hela landet, såväl som i berörda regioner. För att uppnå önskad effekt av denna satsning är det av stor vikt att fortsatt planering och byggande kan ske på ett effektivt och skyndsamt sätt. En målsättning är att byggstart ska kunna ske 2017 och att järnvägen ska stå klar senast För Länsstyrelsen är Ostlänken länets strategiskt högst prioriterade projekt, som även innebär ett omfattande behov av arbetsinsatser inom ramen för gällande lagstiftning. Sammantaget kommer dessa planerings- och prövningsprocesser att beröra ett flertal av Länsstyrelsens uppgifter inom planering och samhällsbyggande och ställa mycket höga krav på kunskapsöverföring, samordning och förankring mellan berörda aktörer. Länsstyrelsen är delaktig i Trafikverkets planering av Ostlänken, som under 2015 främst har inneburit förberedelser inför ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken. Arbete med att upprätta järnvägsplaner har påbörjats. För att klara målsättningar om en effektiv och rättssäker handläggning samt god kvalitet och samordning i hanteringen av Ostlänken, har Länsstyrelsen en särskild organisation, med deltagande från samhällsplanering, naturvård, kulturmiljövård, miljöskydd och lantbruk. En nära dialog upprätthålls med övriga berörda länsstyrelser, Södermanland och Stockholm, samt med statliga myndigheter och kommuner för att samordna pågående och kommande insatser kring Ostlänken. Särskilt angelägna och avgörande synpunkter Om kommande insatser kring Ostlänken ska kunna fullföljas med tillräcklig kvalitet och effektivitet, måste ytterligare resurser tillföras Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer att myndighetens samlade hantering med planering och byggande av Ostlänken motsvarar ett kommande årligt resursbehov motsvarande sju årsarbetskrafter. Ännu har inte besked lämnats om sådant resurstillskott. Det är av största vikt att frågan blir löst. I annat fall drabbas både den kommande hanteringen av Ostlänken och Länsstyrelsens möjlighet att lösa övriga uppdrag inom samhällsplaneringen på ett mycket allvarligt sätt. Detta bland annat genom fördröjningar i handläggningen, lägre servicenivå samt uteblivet eller otillräckligt stöd till insatser för ökat bostadsbyggande. Under hösten har arbetet med krisberedskap koncentrerats på hantering, planering, genomförande, uppföljning och inte minst koordinering av flyktingsituationen både internt på Länsstyrelsen och externt i länet. Då inga extra resurser tilldelats länsstyrelserna för arbetet under året, har det inneburit omprioriteringar av andra uppgifter såsom tillsyn, förebyggande insatser, utvecklingsarbete och förebyggande insatser. Länsstyrelsen verkar på olika sätt för att de nationella målen för folkhälsa, integration och jämställdhet ska få genomslag i länet utifrån de regionala förutsättningarna. Länsstyrelsen samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser, bland annat genom olika 10

16 rådgivande organ som leds av landshövdingen. Några exempel är det regionala ANDT-rådet och Östergötlands Integrationsråd. För att skapa delaktighet och ansvar hos berörda aktörer har Länsstyrelsen skapat processer för att ta fram regionala strategier med bred delaktighet. För vissa områden finns det nationella strategier att utgå från, för andra skapar vi nya former utifrån uppdrag och lagstiftning. Genom regionala nätverk, styrgrupper och arbetsgrupper skapar Länsstyrelsen förutsättningar för utveckling, uppföljning, dialog och kunskapsförmedling. Några exempel på utvecklingsarbeten under året är: Östergötlands Integrationsråd som leds av landshövdingen har tagit fram ett nytt arbetssätt för nyanländas etablering i Östergötland. Kartläggning av landets festivaler tillsammans med övriga länsstyrelser inom ramen för folkhälsoarbetet. Rapportering av flera av de nationella uppdrag Länsstyrelsen har avseende hedersrelaterat våld och förtryck, exempelvis Gift mot sin vilja, Våga se - en vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade samt Att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt angelägna och avgörande synpunkter Med ett kraftigt ökat antal asylsökande följer att Länsstyrelsens uppdrag har vuxit i såväl omfattning som komplexitet. Inte minst det ökande antalet flyktingar och Länsstyrelsens roll som samordnare i länet har kraftigt påverkat prioriteringar och en redan ansträngd arbetssituation. Medelstilldelningen har dock inte utvecklats i samma takt. Länsstyrelsen har under 2015 sjösatt ett nytt förslag och arbetssätt för nyanländas etablering. Östergötlands Integrationsråd har bildats och har ett tydligare mandat från kommunerna att hantera frågor rörande flyktingmottagande. Detta har gett Länsstyrelsen ett tydligare ansvar. Länsstyrelsen är regional samordnare för arbetet med miljömål samt vattenförvaltning och har under året genomfört miljö- och klimatdialog med samtliga kommuner i länet. Vår länsstyrelse ansvarar för den nationella samordningen av länsstyrelsernas energi- och klimatarbete (LEKS) och samverkar med Jönköpings län gällande arbete med förorenade områden. Flera förorenade områden finns i länet och där saneringsarbetet pågått under hela året. Vi driver ett nätverk för processindustri och har under året drivit ett flertal EU-projekt inom ramen för Östersjöstrategin. En resa till Bryssel genomfördes i november för att proaktivt visa på vårt miljöarbete och för att undersöka möjligheterna till finansiering av verksamheten som är hårt ansträngd budgetmässigt. MÖTA, Miljösamverkan Östergötland samordnar länets tillsynsverksamhet och leds av Länsstyrelsen. Östergötland har en unik skärgårdsmiljö med en genuin och oexploaterad karaktär samt en växande besöksnäring. Skärgården är ännu levande där många öar har bofast befolkning sysselsatta med lantbruk och fiske av småskalig karaktär. Skärgården och kustvattnen är också viktiga marina miljöer som är känsliga för påverkan. Skärgårdsfrågorna berör flera av Länsstyrelsens verksamheter och myndigheten arbetar aktivt med flera projekt och löpande insatser med syfte att i samverkan behålla och utveckla en livskraftig skärgård. Tillsammans med berörda kommuner, Region Östergötland och olika intresseorganisationer ingår myndigheten i skärgårdsrådet för Östergötland och norra Kalmar län. Östergötlands naturvårdsråd bildades 2011 och syftar till ett samråds- och informationsutbyte kring naturvård och naturskydd i länet. Länsstyrelsen samordnar och leder rådets arbete där representanter för bland annat kommuner, Skogsstyrelsen, Regionförbundet Östsam, LRF, skogsbolag samt ideella naturvårds- och friluftsorganisationer. Rådet är ett viktigt stöd för 11

17 Länsstyrelsen i arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur och i arbetet med miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen bidrar med initiativ och kunskap i genomförande och koordinering av aktiviteteter som bidrar till Östergötlands utveckling. Arbetssättet är offensivt med initiativ som ska leda till tillväxt. Några exempel är den återkommande Industridagen, seminarier om olika aktuella frågor och arbetet med en regional digital agenda. Länsstyrelsen lyfter fram länet genom internationella kontakter, ambassadörsbesök, kommunbesök, samt kontakter med regering och departement. Länsstyrelsen ses också som en samlande kraft då angelägna frågor ska diskuteras. Länsstyrelsen arbetar intensivt med att skapa internationella projekt inom regional tillväxt, som också faller inom ramen för strategin för Östersjöregionen, i kommande programperiod. Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att kunna arbeta proaktivt med tillväxtfrågor på landsbygden. Under 2015 har Länsstyrelsens utvecklingsarbete kring tillsyn fortsatt. En tvärsektoriell arbetsgrupp, kallad Tillsynsakademin, har på uppdrag av länsledningen, ansvarat för den övergripande planeringen inför, under och efter genomförandet av olika insatser. Samtliga enheter som har uppdrag kring kontroll/tillsyn har varit involverade i de insatser som genomförts under året. Under 2015 har några mindre sammankomster genomförts, i form av tillsynsfika för medarbetare som arbetar med tillsyn och kontroll, där man utbytt erfarenhet av arbete med tillsyn inom olika områden. En utvärdering har genomförts genom en enkät till samtliga medarbetare som deltagit vid dessa tillfällen och denna kommer ligga till grund för planeringen under Under året har även genomförts viss planering och förberedelser kring en fördjupningsutbildning som ska genomföras under På initiativ av länsledningen genomfördes en tillsynsvecka. Under och i anslutning till vecka 41, genomförde Länsstyrelsen en mängd olika tillsynsinsatser inom ett antal olika områden. Samtliga berörda enheter genomförde tillsyn i samtliga kommuner, ibland flera insatser inom samma kommun. Flera enheter har genomfört samordnad tillsyn med andra enheter och myndigheter. Media uppmärksammade ett flertal insatser. Särskilt angelägna och avgörande synpunkter Länsstyrelsen klarar i dagsläget inte kravet på årliga inspektioner av överförmyndarna. Detta beror på att otillräckliga resurser överfördes i samband med koncentrationer av verksamheter till Östergötland från Jönköping och Kalmar län. Innan koncentrationen genomfördes årliga inspektioner av de 13 överförmyndarna i Östergötlands län. Inriktningen har efter koncentrationen varit att genomföra inspektioner vart tredje år av de sammanlagt 38 överförmyndarna i Jönköping, Kalmar och Östergötlands län. 12

18 Övrig förvaltning VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 3,4 3,6 4,6 Årsarbetskrafter kvinnor 9,7 13,7 10,1 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 6,6 8,2 7,1 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 5,7 8,3 6,2 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 2053, Tillsyn av åtgärder mot penningtvätt (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 206, Stiftelser (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 211, Kameraövervakning (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Källa: Uppgiften hämtas från tabell B, C och F Antalet inkomna och upprättade ärenden inom övrig förvaltning är högre än föregående år. Antalet inkomna och upprättade stiftelseärenden har ökat under året. Ökningen beror delvis på en lagändring innebärande att i princip samtliga stiftelser ska registreras i Länsstyrelsens stiftelseregister senast utgången av Antal ej beslutade ärenden äldre än två år har minskat avsevärt. Länsstyrelsen Östergötland hanterar lönegarantiärenden som en koncentrerad verksamhet för länsstyrelserna i Jönköpings och Kalmar län. I tabellen ovan hör posten bidragsutbetalningar till denna verksamhet. Verksamheten har minskat något jämfört med föregående år. 1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen Under 2015 har valarbetet till största delen bestått av efterträdarval. I övrigt har det varit en del telefonförfrågningar om valstatistik och turordning vad gäller efterträdarvalen. 13

19 Trafikföreskrifter VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 0,4 0,2 0,4 Årsarbetskrafter kvinnor 0,8 0,9 0,7 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,6 0,5 0,5 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 0,4 0,4 0,4 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Källa: Uppgiften hämtas från tabell B, C och F. Antalet beslutade ärenden är fler än föregående år. Personalförstärkning inom arbetsområdet har medfört ökade kostnader jämfört med ett ordinarie år, såsom räknas inte som ett ordinarie år då detta var ett valår. Ett antal ärenden har varit av mer komplex natur och handläggningen av dessa ärenden har tagit avervärt mer tid i anspråk jämfört med tidigare år. 14

20 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor VOLYMER OCH KOSTNADER Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 0,9 1,1 1,8 Årsarbetskrafter kvinnor 9,7 10,9 9,8 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,4 5,8 5,6 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 5,3 5,5 5,7 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 28231, Djurstallar - 70 (förprövning) (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 28243, Djurskydd (tillstånd Djurskyddslagen) (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 2826, Djurskydd - 60 (djurskyddskontroll normalkontroller) (Fylls i med tillhörande fotnot av de länsstyrelser som berörs av undersökningen) 1) Källa: Uppgiften hämtas från tabell B, C och F. 1) Normalkontroller mättes 2014 under kod och 2015 under kod 2826 vilka är jämförbara enligt hur tidredovisning skett i vårt län. Trots minskat antal årsarbetskrafter minskar inte antalet ärenden under 2015, tvärtom har fler ärenden handlagts än föregående år. Länsstyrelsen har inte deltagit i brukarundersökningen avseende djurskydd 2015 med hänvisning till att vi deltagit de två senaste åren. Noteras kan att resultatet i brukarundersökningen 2014 visade ett bättre resultat än riksgenomsnittet. Det kan bero på det fokus som Länsstyrelsen lagt på dialog och information, med ambitionen att det ska vara lätt att göra rätt de senaste åren. Samordning och revision av lokal livsmedelskontroll Inom området lokal livsmedelskontroll har tre av länets 13 kommuner reviderats. Två av dessa revisioner har utförts av länsveterinär i samarbete med Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. En kommunrevision i länet har utförts av Livsmedelsverket på Länsstyrelsens begäran om uppföljning med anledning av tidigare brister vid Länsstyrelsens revision. Vid Livsmedelsverkets revision deltog en länsveterinär och en sakkunnig livsmedelsinspektör från en annan kommun som sakkunnig och gjorde en skuggkontroll på restaurang. Kommunerna har exempelvis fått anmärkningar på avsaknad av rutin för provtagning och utbildningsplaner för sin kontrollpersonal. Länsveterinären har vid två tillfällen i mars föreläst i utbildning som Länsstyrelsen anordnat för miljönämndspolitikerna i länets kommuner. Föreläsningarna har handlat om kommunernas ansvar och kraven som Länsstyrelsen ställer vid sina revisioner av den lokala livsmedelskontrollen. Länsstyrelsens insynsråd har fått en föredragning av länsveterinären om livsmedelskontrollen i länet under våren. 15

21 I samordningen av kommunernas livsmedelsinspektörer har åtta mindre möten med kommunernas livsmedels- och dricksvatteninspektörer hållits på Länsstyrelsen inom Miljösamverkan (MÖTA). Länsveterinären har dessutom anordnat fyra stora länsmöten för länets alla livsmedelsinspektörer. Insatserna har lett till samsyn och ökat stöd för den lokala livsmedelskontrollen - särskilt i länets mindre kommuner. Ett länsmöte i februari hade tema fisk. Där medverkade Livsmedelsverket och 30 inspektörer från kommunerna. Länsrådet inledde och en länsveterinär informerade om dioxin i fisk och sik i Vättern. Ytterligare ett möte hölls i februari, denna gång om risker med livsmedel. Där föreläste inbjudna experter från Örebro universitet, Region Östergötland och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Rubriken var Från jord till bord Antibiotikaresistens står på menyn. Detta möte hade fokus på samverkan och inleddes av landshövdingen. Veterinärer och organisationer i länet deltog och över 40 personer närvarade. Till höstens länsmöte för dricksvatteninspektörer, med utbildning från Livsmedelsverket om riskbaserad kontroll av dricksvatten, bjöds även länsveterinär och livsmedelsinspektörer från grannlänet Södermanland in. Där deltog tjugo livsmedelsinspektörer från Östergötland, tio från Södermanland och en länsveterinär från varje län. Dessutom deltog fem personer från regionala Livsmedelsverket i Linköping. I november ordnades en stor inspektörsträff inom MÖTA med 140 deltagande för miljöhälsoskydds- och livsmedelsinspektörer i länet. Där presenterades ett nytt projekt för länets inspektörer om tillsyn av livsmedel och dricksvatten vid tillfälliga flyktingboenden. Länsstyrelsen tog emot synpunkter från kommunernas livsmedels- och dricksvatteninspektörer om vilket behov av stöd de behöver. Två länsveterinärer och två av Länsstyrelsens inspektörer har tillsammans med livsmedelsinspektörer från flera av länets kommuner deltagit i en utbildning i revision av HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) för livsmedelskontrollanter som arrangerats inom MÖTA i två dagar i januari. I en nationell kontrollkonferens om hur myndigheterna som gör kontroller i livsmedelskedjan gemensamt skapar kvalitet i kontrollen, deltog en länsveterinär två dagar i maj tillsammans med kommuninspektörer från länet. Konferensen anordnades på Arlanda av Livsmedelsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Regional livsmedelskontroll Under året har de fullständiga riskbaserade primärproduktionskontrollerna inom livsmedelsområdet utgjort hälften av de kontroller som rapporteras från Länsstyrelsen till Livsmedelsverket. Hälften har varit tvärvillkorskontroller. Totalt 56 kontroller har utförts inom kontrollområdet primärproduktion livsmedel. Målet på en procent kontrollfrekvens av primärproducenterna har uppnåtts och överträffats och sammanlagt blivit 2,8 procent när tvärvillkorskontrollerna lagts till. Målet att 40 procent av de riskbaserade kontrollerna ska vara tagna ur den högsta riskgruppen har också uppfyllts. Målet att 40 procent av kontrollerna ska vara ur den högsta riskklassen har nästan uppfyllts, med 38 procent. I samband med att EU:s revisionsorgan Food and Veterinary Office (FVO) reviderade Sverige avseende området kontroll av vegetabilier i primärproduktionen gjordes två heldagars besök på Länsstyrelsen och en gård med jordgubbsproduktion. Länsveterinären i Östergötland deltog även vid öppnings- och avslutsmötet på Livsmedelsverket i samband med FVO-revisionen. Länsstyrelsen fick beröm för sitt register och sin riskbaserade kontroll, vilket är ovanligt vid denna typ av revisioner. Länsstyrelsens primärproduktionsregister (Primör) har uppdaterats, bland annat genom att skicka ut brev till alla som finns registrerade som foderföretagare i Jordbruksverkets register men saknas i Primör. Syftet var att få dem att anmäla sig även till livsmedelsregistret. De breven ledde till uppdatering av uppgifter i registret och 120 nyregistreringar. Totalt finns nu efter 16

22 registervården primärproducenter registrerade i Primör. Alla primärproducenter har i samband med registrering fått beslut om registrering och riskklass från Länsstyrelsen. En primärproduktionshandläggare deltog i utbildning inom Better Training for Safer Food (BTSF), livsmedelshygien i primärproduktion i Ungern en vecka i mars. Hon delade sedan med sig av sina nya kunskaper om hur kontroller av livsmedel i primärproduktionen utförs i andra EU-länder, till övriga handläggare på länsveterinärenheten. Regionala mål för kontrollen Inom djurskyddskontrollen har Länsstyrelsen 2015 haft regionala mål som bygger på målen i nationella kontrollplanens djurskyddsbild, men anpassats till regionala förutsättningar. Ett regionalt mål var att prioritera cirka 500 inkommande anmälningar enligt rutin och utföra kontroll av cirka 200 av dessa, samt att handlägga cirka 200 administrativt. Det har under året inkommit 587 anmälningar varav 171 har fått kontroll, 209 har fått brev och 157 har avskrivits. Ett annat regionalt mål har varit att 50 procent av kontrollerna, cirka 200, som utförs ska vara planerade kontroller, det vill säga riskbaserat uttagna normalkontroller inklusive cirka 70 uppföljningar. Detta har uppnåtts. Utfallet blev totalt 100 normalkontroller, 52 kontroller i samband med tillstånd för yrkesmässig verksamhet med djur och 70 uppföljningar samt 33 administrativa uppföljningar. Ytterligare ett regionalt mål som har uppnåtts genom utfallet ovan har varit att följa upp förelägganden och kontroller från 2014 samt allvarliga brister från kontrollerna Nationella mål för kontrollen Det nationella målet att hälften av kontrollerna ska vara normalkontroller i förhållande till summan av uppföljningar, ansökningar och anmälningar uppfylldes dock inte. Definitionen av normalkontroller har för 2015 ändrats till att endast innefatta de riskbaserat uttagna kontrollerna. Av det totala antalet djurskyddskontroller i Östergötland var 51 procent kontroller av lantbruksdjur. Det nationella målet att 90 procent av alla djurhållare som har fått kontroll ska få sin kontrollrapport inom 21 dagar efter kontroll uppfylls. 83 procent får den inom 14 dagar i Östergötland. För att öka antalet normalkontroller har två djurskyddsinspektörer prioriterat dessa under året. De har fått ett riskbaserat uttag att utföra under olika delar av året. De har även prioriterat transportkontroller på slakteriet samt kontroll av universitetets försöksdjur under hösten. Samverkan Dialog med näringen är ett övergripande mål i Länsstyrelsens vision. Det strategiska målet i den nationella målbilden för djurskydd är att utveckla dialogen med bransch- och intresseorganisationer. Länsveterinären hade därför en samverkansplan för kommunikation Information om sambandet mellan gott djurskydd, god hygien och låg antibiotikaresistensutveckling har getts vid olika tillfällen, exempelvis i samband med utformandet av en regional livsmedelsstrategi. Andra möten i planen har varit föredrag om djurskydd på länets lantbruksgymnasium samt med lantbruksnäringen i länet, både Gårds och djurhälsan med grisproducenter och LRFs omsorgsgrupp. Inspektör och länsveterinär har deltagit i djurskyddsmöten på slakteriet i Linköping och vid Linköpings regionala djurförsöksetiska nämnd. Länsstyrelsen Östergötland representerar länsstyrelserna i Nationell handlingsplan mjölk, där myndigheter har en åtgärdsplan, vilket är en del i dialogen med lantbrukssektorn. Kompetens hos djurskyddshandläggare En djurskyddsinspektör från Länsstyrelsen deltog i en kurs om djurvälfärd i hönsbesättningar, arrangerad av EU-kommissionen inom BTSF. Detta gav insyn om de stora skillnader som föreligger i djurskyddsbedömningar mellan olika EU-länder trots att de följer samma EU-direktiv. Det är ett mål i djurskyddsbilden i den nationella kontrollplanen att Sverige ska fylla sina platser 17

23 på BTSF-kurserna. Djurskyddsinspektörerna har även deltagit i olika nationella utbildningar under året för ökad samsyn och lika behandling mellan länsstyrelserna i landet. Exempel på en sådan utbildning är Djurskyddsinspektörernas Riksförenings (DIRF) årliga kurs som bland annat handlade om bedömning av renhet och hull på nötkreatur och social kontakt för häst. Foderkontrollerna i primärproduktionen utförs inom tvärvillkorskontrollen, där en procent av lantbruksföretagen i länet som får stöd, tas ut. Riskuttaget är bland annat baserat på hur stor verksamheten är togs 36 gårdar ut för tvärvillkorskontroll och från dessa har 27 offentliga kontroller av foder registrerats i Länsstyrelsens diariesystem. Länsstyrelsen har deltagit i ett nationellt projekt där 18 länsstyrelser gjort kontroller av omlastningsplats och transporter av animaliska biprodukter (se kommentar tabell 1.1). 6. Länsstyrelserna ska rapportera om eventuella problem med hot och våld riktat mot personal inom verksamhetsområdet livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor. Ett system för incidentanmälan finns på Länsstyrelsen Östergötland där närmaste chef, säkerhetschef, länsråd, och HR-personal får kopia. Fyra incidentanmälningar har gjorts med anledning av hot mot djurskyddsinspektörer på länsveterinärenheten under Två av dessa har handlat om djurhållare som inte velat ha kontroll eller efter att ha haft kontroll har ringt och sagt till djurskyddsinspektörerna att de inte är välkomna och kan komma att utsättas för fysiskt våld om de kommer ändå. En annan incidentanmälan handlade om en administratör, som blev hotad per telefon av en privatperson, för att Länsstyrelsen lämnar ut inkomna allmänna handlingar. Två djurskyddsinspektörer upplevde hot då de, vid en föranmäld kontroll hos en hästägare, omringades av nio okända personer som följde dem under hela kontrollen och filmade dem utan att de blivit tillfrågade eller informerade om detta. Kontrollrapporter lades ut på sociala medier, vilket kändes obehagligt för inspektörerna. Deras kontroll var mycket professionell och inget fanns att anmärka på deras kompetens eller tillvägagångssätt vid kontrollen. En av inspektörerna uppgav efter kontrollen att hon övervägde att sluta som djurskyddsinspektör efter händelsen. Vid alla incidentanmälningar har inspektörerna fått stöd genom samtal med sin chef, HRpersonal och Länsstyrelsens säkerhetschef. Ingen av incidenterna har föranlett polisanmälan eller behov av skydd. Som förebyggande åtgärd får inspektörerna åka två vid kontroller efter anmälan hos okända personer och i vissa fall begär Länsstyrelsen polishandräckning, exempelvis vid besök hos personer där polisen uppger att droger eller våldsbrott förekommit. Alla som arbetar med djurskydds- och livsmedelskontroll och veterinärtillsyn, deltog vid årets början i en utbildningsdag i motiverande samtal, för att förstå hur människor fungerar vid kontroll och kunna bemöta dem vid svåra situationer. Länsstyrelsen har tidigare år haft utbildningar för sina djurskyddsinspektörer i hur man bör agera vid hotfulla situationer och i hur man bemöter personer med starka känslor. Det finns en handlingsplan för hot och våld på myndigheten. 18

24 Tabell 1.1: Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Länsfakta Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Årsarbetskrafter inom området djurskydd 1) 6,5 7,6 7,4 Årsarbetskrafter inom området livsmedelskontroll 2) 0,9 0 0,5 varav Årsarbetskrafter inom området offentlig kontroll av livsmedel i primärproduktionen 0,7 0,4 0,5 Årsarbetskrafter inom området offentlig kontroll av foder i primärproduktionen 0,05 0,01 0,01 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter. Antal kontroller av hästpass Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Djurskyddskontrollregister 1) Årets redovisning av årsarbetskrafter inom djurskydd omfattar inte bara som tidigare år djurskyddsinspektörer utan även andra yrkeskategorier på Länsstyrelsen som arbetar med djurskydd. Utöver djurskyddsinspektörer ingår 0,75 årsarbetskraft förprövning, 0,5 årsarbetskraft för tillstånd och en årsarbetskraft länsveterinärer och jurist som deltagit i beslut. Djurskyddsinspektörernas arbetstid går, förutom de tre årsarbetskrafter som enligt tidredovisningen läggs på kontroller, åt till information, administration som diarieföring, fakturering och utlämnande av handlingar till media och allmänhet samt att svara i servicetelefon för god tillgänglighet. 2) Årsarbetskrafter inom hela området livsmedel efterfrågades inte Av djurhälsopersonal som kontrollerats är majoriteten veterinärer men även två djursjukskötare har kontrollerats. Av totalantalet kontroller av djurhälsopersonal på individnivå är 25 kontroller administrativa kontroller av villkorad läkemedelsanvändning medan 13 kontroller är tillsynsbesök gjorda på plats med fokus på läkemedel och hygien. Kontroller inom foder sker i samband med tvärvillkorskontroll av kontrollanter som vid samma tillfälle även kontrollerar livsmedel, djurskydd och stöd. Kontroll av den enda insamlingsplatsen av animaliska biprodukter som finns i länet sker vart annat år enligt plan, vid samma tillfälle kontrolleras även fordonen som utgår från samma plats. Majoriteten av kontroller av hästpass sker i samband med djurskyddskontroll i stall. Angiven siffra gäller antal anläggningar där det kontrollerats att hästpassen finns och där ingår oftast flera hästpass per anläggning beroende på hur många hästar som stallats upp där. Två av kontrollerna är utökade hästpasskontroller som har utförts av länsveterinär i samband med kontroll av läkemedel på hästgårdar. 2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar I länets register över djurhälsopersonal finns 134 verksamma veterinärer och 99 annan djurhälsopersonal. Av veterinärerna är 26 villkorande veterinärer som villkorar läkemedel till djurhållare med livsmedelsproducerande djur, 51 är stordjursveterinärer med livsmedelsproducerande djur och häst och 57 är smådjursveterinärer. Antalet annan djurhälsopersonal ökar varje år och förväntat antal djursjukskötare är fyra per veterinär. 19