Blekinges intäktsbas. Hållbar tillväxt i. Svennes verktygsmekaniska AB i Karlskrona: Nu klarar vi större projekt

Transkript

1 Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas Svennes verktygsmekaniska AB i Karlskrona: Nu klarar vi större projekt Areff i Ronneby: Mässan gav fler affärer Blekinge Offshore: Vindkraften ger nya jobb

2 Produktion: Abeba+RÖD Foto: Mats Samuelsson, Ola Åkeborn, Karl-Johan Hjertström, istockphoto och Region Blekinge med flera. Tryck: Davidsons tryckeri, 2013

3 Detta är Blekinges intäktsbas Hälften av invånarna i Blekinge arbetar inte. De är arbetslösa, barn, studenter, sjuka och äldre. 33 procent arbetar inom kommersiell och offentlig service. 17 procent arbetar i intäktsbasen. Intäktsbasen är de verksamheter som drar in intäkter från omvärlden till Blekinge. När intäktsbasen växer får vi Dynamisk arbetsmarknad Ökad köpkraft Ökad efterfrågan på service Optimism Investeringar Större arbetsmarknad När intäktsbasen krymper får vi Minskad köpkraft Pessimism Mindre utbud Färre jobb Minskad framtidstro Mindre arbetsmarknad Ett nytt jobb i intäktsbasen leder till att fem till kan leva och verka i Blekinge.

4 Ett unikt arbete för Blekinges framtid Projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas är unikt för Blekinge. Näringslivsstrukturen här gör oss sårbara. Vårt arbete med hållbar tillväxt i de företag som drar in pengar utifrån till Blekinge kan avgöra Blekinges framtid, säger Anna-Lena Cederström, regiondirektör. Arbetet med att kartlägga Blekinges intäktsbas har gett värdefull kunskap om näringslivsstrukturen i Blekinge. Traditionellt har näringslivet i Blekinge vilat på stora tillverkningsföretag. Dessa utgör en viktig bas för Blekinges arbetsmarknad men det gör oss också sårbara för förändringar i konjunkturer. De större företagen arbetar med rationaliseringar och det är sällan där de nya jobben uppstår, säger Anna- Lena Cederström. En diversifiering tillhör utmaningarna både för befintliga företag liksom för nya som startar. I Blekinge har det också funnits en vana att arbeta med åtgärder när stora företag drar ner på verksamheten eller i konjunktursvängningar. Genom projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas finns det nu en möjlighet att arbeta för att förebygga framtida kriser genom att möjliggöra för fler och växande företag i mer traditionella branscher liksom i nya. Det finns både en modell för att fortsätta detta arbete och en gemensam uppfattning i alla kommuner om att det är extra viktigt att arbeta med just de företag som drar in pengar utifrån till Blekinge. Genom den här metoden att arbeta med att stärka intäktsbasen kan vi gå från att vara en utsatt region till att bli en region som är förberedd för förändringar. Nu har vi en ny kraft att förändra, anser Anna-Lena Cederström. Hon betonar att det inte går att slå sig till ro med det som hittills har åstadkommits i projektet. Vi måste arbeta hårt med att stärka intäktsbasen och få fler att våga växa. Dessutom kan en ny samverkan mellan de nya företagen i intäktsbasen öka deras sammanlagda styrka, säger hon. Arbetet med en hållbar tillväxt i intäktsbasen har fått en bra start, men det har bara börjat.

5 Vi drar nytta av varandras kunskaper Projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas har engagerat både företag och offentliga aktörer. Vi har dragit nytta av varandras specialkunskaper och nätverk för att nå både synergieffekter och vinna i effektivitet. Samverkan har också stärkts mellan de olika aktörerna, berättar Elisabeth Landén, projektkoordinator. Projektet har initierats av de näringslivsansvariga i Blekinge och koordinerats av Region Blekinge. Projektet består av fem olika delprojekt som alla syftar till att stärka intäktsbasen i Blekinge, bidra till fler växande företag och ökad sysselsättning. I Blekinge finns cirka 350 företag i intäktsbasen och där arbetar nästan personer. Vi har valt små- och medelstora företag som målgrupp. Skälet är att det är inom dessa som den framtida tillväxten i stor utsträckning kommer att ske, och där insatserna gör mest nytta, säger Elisabeth Landén. Inom de olika delprojekten har aktiviteterna inriktats på olika delar, där behoven hos företagen har identifierats via intervjuer genomförda av Blekinges näringslivsaktörer. I Högskolans delprojekt har de kartlagt och via enkät och djupintervjuer undersökt vad små- och medelstora företag har för behov av högskolans kunskap. Samverkan mellan högskola och små- och medelstora företag ska stärkas. Inom Telecom Citys delprojekt har nya unga företag i Blekinge fått ta del av erfarenheter, rådgivning och övningar inför kapitalanskaffning. Inom affärsnätverket har man också bildat särskilda intressegrupper inom olika delområden för att stärka företagen, öka kompetensen och affärsmöjligheterna samt konkurrenskraften hos företagen. Tech Network har arbetat med samverkan mellan företagen för att kunna ta större affärer som ett mindre eller mellanstort företag inte klarar på egen hand. De har också bidragit till att öka affärsmöjligheterna för företagen. Underleverantörerna i Blekinge har >>

6 I det fortsätta arbetet med intäktsbasen koncentrerar vi oss på de förutsättningar som finns för att näringslivet ska bli mer kunskapsintensivt och konkurrenskraftigt. >> gemensamt ställt ut i Blekingemontern på Elmia mässan i Jönköping. Företagen har fått stöd inför upphandlingarna inom bland annat forskningsanläggningen MAX IV i Lund och förberedelser har skett i samband med planerade vindkraftsanläggningar i regionen. ALMI har i sitt delprojekt arbetat mot både banker och företag. Blekinges alla banker har fått utbildning i exportfinansiering i syfte att ge fler alternativ till sina små- och medelstora företagskunder då dessa önskar vidga sin marknad utanför landets gränser. Likaså har en stor del av intäktsbasföretagen deltagit i Blekinge exportoch finansdag där företagen tog del av de erfarenheter som finns när det gäller exportmarknaden. NetPort tog fram en förstudie inom etablering- och näringslivsfrämjande insatser inriktad på näringslivsaktörerna i Blekinge. Vad har blivit resultatet av dessa projekt? Resultatet av projektet är svårt att mäta. Vi har verkat som möjliggörare och stärkt deltagande företags möjligheter att öka sin marknad och konkurrens, gett information och kännedom om fler affärsmöjligheter och ökat samverkan mellan företagen. Vi har också fått mer kunskap om företagens behov, styrkor och eventuella svagheter, säger Elisabeth Landén. I det fortsätta arbetet med intäktsbasen koncentrerar vi oss på de förutsättningar som finns för att näringslivet ska bli mer kunskapsintensivt och konkurrenskraftigt. Nya projekt ligger i startgroparna och vi är alla otåliga för att komma igång. Fakta/projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas Målgrupp: intäktsbasföretag i Blekinge med anställda Tidsperiod: Finansiering: Projektet är delvis EU finansierat ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Delprojekten Högskolan som regional kunskaps- och innovationsaktör Blekinge Tekniska Högskola Öka viljan och förmågan till tillväxt hos små, unga företag Telecom City Samverkan mellan företag för ökad gemensam marknad Tech Network Kreativa tillämpbara finansieringslösningar och exportfrämjande insatser ALMI Investerings- och lokaliseringsfrämjande insatser NetPort.Karlshamn

7 Kartläggning: Över människor i 350 företag Över människor i Blekinge arbetar i intäktsbasen. De arbetar i cirka 350 företag. Många fler gynnas av att intäktsbasen växer. Till intäktsbasen hör verksamheter som främst säljer varor och tjänster på marknader utanför Blekinge. Det är till exempel exportföretag som ABB, Dynapac, Ericsson, Tarkett AB och Volvo. Företag med en nationell marknad som Albinsson & Sjöberg och Telenor tillhör också intäktsbasen. Likaså turistanläggningar som Ronneby Brunn som lockar besökare bortom Blekinge. Även teknikföretag som säljer nyckelkompentens till företag i intäktsbasen räknas dit. Statlig verksamhet med ett nationellt >> Intäktsbasen i Blekinge (med 20 anställda eller fler) Basarbetsplatser i Intäktsbasen i Blekinge (med 20 anställda eller fler)

8 >> Sölvesborg 1875; 9,5% Karlshamn 2942; 15 % ansvar och där pengarna kommer från staten räknas till intäktsbasen. Det är till exempel Boverket, Försvaret och Kustbevakningen. Antal anställda i intäktsbasarbetsplatser år 2010 med 5 anställda eller fler. Olofström 2906; 15 % Ronneby 3731; 19% Karlskorna 8155; 41,5% Sammanlagt finns cirka företag i Blekinge. Av dessa är ungefär 350 verksamma i intäktsbasen. Vilka räknas då inte till intäktsbasen? Det är företag som säljer sina varor och tjänster i Blekinge. Butiker, byggföretag, reklambyråer, restauranger, städfirmor och taxirörelser hör inte till intäktsbasen. Personaluthyrningsföretagen sysselsätter bortåt människor i Blekinge. De ingår i regel inte i intäktsbasen även om det är lite komplicerat att veta exakt hur det ligger till. Offentlig service på lokal och regional nivå hör inte heller till intäktsbasen. Däremot har de alla stor nytta av intäktsbasen. Ökar den finns det bättre Fler kvinnor kan öka tillväxten Företagen i Blekinges intäktsbas är mansdominerade. 75 procent av alla som arbetar i Blekinges intäktsbas är män. Vi har en könssegregerad arbetsmarknad. Det behövs fler kvinnor i Blekinges intäktsbas för att öka tillväxten, anser Peter Kempinsky på Kontigo AB. Konsultföretaget Kontigo AB har på uppdrag av Region Blekinge gjort en förstudie om kvinnors företagande i Blekinge. Syftet har varit att män och kvinnor ska få tillgång till stöd på lika villkor. Och andelen kvinnor som driver företag i Blekinges intäktsbas ska öka. Att det är sådan dominans av män som arbetar i intäktsbasen leder till att det är män som startar de flesta företag i intäktsbasen. Även företagandet blir könssegregerat, säger Peter Kempinsky. Om andelen kvinnor ökar så ökar också antalet goda idéer att ta tillvara. Kontigo har en rad förslag till förändringar för att förbättra situationen: Integrera jämställdhet i de företagsfrämjande aktörernas ordinarie verksamhet

9 möjligheter att växa för verksamheter utanför intäktsbasen. En stor del av intäktsbasen finns i Karlskrona kommun. Över av de invånare i Blekinge som arbetar i intäktsbasen gör det i Karlskrona. Det motsvarar 41,5 procent. Drygt eller 19 procent finns i Ronneby. Olofström står för 15 procent av intäktsbasen, Karlshamn 15 procent och Sölvesborg 9,5 procent. Antalet företag ökar främst i Karlshamn och Karlskrona, medan antalet anställda minskar i alla kommuner. Antalet företag i intäktsbasen har ökat kraftigt mellan 1950 och Antalet anställda i intäktsbasen hade däremot sin topp kring år Blekinge 2010 De stora (i storleksordning) VOLVO Personvagnar AB Marinen Flygvapnet Ericsson AB Kockums AB Telenor Sverige AB Tarkett AB ABB AB Aarhuskarlshamn Sweden AB Dynapac Compaction Equipment AB Blekinge Tekniska Högskola Södra Cell AB Titanx Engine Cooling AB Flextronics International Sweden AB Alfa Laval Lund AB Försäkringskassan NFC Karlshamn Stena Line Scandinavia AB Intäktsbas: årsarbetstillfällen av befolkningen 13 % av arbetskraften 29 % Basarbetsplats Stor Medelstor <250 Liten <50 Micro <10-5 Årsarbetstillfällen Andel 56% 22% 18% 4% Antal basarbetsplatser Utveckla med mätbara och könsuppdelade mål. Satsa på nya branscher, där kvinnor i större utsträckning är verksamma. Det kan vara turism och besöksnäring, kreativa näringar och företagstjänster. Lyft fram regionala företag som kvalificerade samarbetspartner och underleverantörer till intäktsbasen. Lyft fram de exempel som finns på företag som drivs av kvinnor i intäktsbasen. Eftersom Blekinge har en liten befolkning, samverka med Smålandslänen. Hela förstudien finns på Region Blekinges webbplats under: Det här gör vi/näringslivsutveckling och fliken Främja kvinnors företagande.

10 Svennes verktygsmekaniska AB i Karlskrona: Samarbetet gör att vi klarar större projekt Genom ett samarbete om upphandling inom ramen för Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas har Svennes verktygsmekaniska AB i Karlskrona kommit in som leverantör till Max IV i Lund. De direkta leveranserna har inte varit jättestora. Det viktiga för oss är att vi nu hittat nya företag att samarbeta med. Det har gjort att vi i framtiden kan ta större jobb, säger Roy Olsson, verkstadschef. Svennes verktygsmekaniska på industriområdet Torskors i Karlskrona arbetar med mekaniska lösningar för tillverkningsindustrin. Företaget har målmedvetet satsat på den senaste teknologin. I lokalerna finns också konstruktionsföretaget DEVO Engineering. Förhoppningen från början var att vi skulle få stora leveranser till MAX IV. Hittills har vi fått ett direkt uppdrag dit, ett antal ramavtal. Sedan har vi fått mer jobb indirekt tillsammans med andra företag. Där har vi levererat fästen till magneter, berättar Roy Olsson, verkstadschef på Svennes Verktygsmekaniska AB. Den stora förändringen för Svennes verktygsmekaniska har varit upptäckten att de företag som de tidigare uppfattat som konkurrenter istället kan fungera som samarbetspartners. När vi lärde känna varandra insåg vi att vi arbetar med olika saker och har olika maskinpark. Det finns därför mycket att vinna på att samarbeta. Nya samarbeten gör att det känns som vi har ökat från våra egna 35 anställda till minst 100. Och tillsammans kan vi erbjuda en mycket större maskinpark, säger Roy Olsson. Samarbetet har också lett till en ökad uppmärksamhet runt Svennes verktygsmekaniska. Hittills har samarbetet om upphandlingar inom projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas givit mer i form av marknadsföring än i ren produktion, anser Roy Olsson. Ringarna på vattnet är viktiga för framtiden. Roy Olsson anser också att det har varit lärorikt för honom personligen att delta i projektet. Jag har fått nya insikter bland annat genom att vi har kunnat se de andra anbuden när vi har lämnat offerter men inte fått jobbet. Det är intressant att kunna se spridningen i prisbilden och att priset är så avgörande för vem som får uppdraget, berättar han. Han tycker också att det är intressant att hitta företag att samarbeta med i ett större geografiskt område. Tidigare har det varit naturligt att leta samarbeten i Småland, men nu har regionen

11 Det känns som om vi ökat antal anställda från våra egna 35 till 100. ökat i storlek för Svennes verktygsmekaniska. Nu finns vi i medvetandet hos företag i Skåne som vi har lärt känna genom projektet. Och vi känner oss mogna att delta i större samarbeten, säger Roy Olsson. Läs mer på

12 Areff i Ronneby: Mässan medförde fler affärer Areff i Ronneby deltog i satsningen på en Blekingemonter på Elmiamässan som var en del av Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas. Det ledde till att vi fick bra kontakter med företag i och utanför Blekinge. Resultatet är fler affärer och vi har inte sett slutet ännu, säger Fredrik Martinsson, som arbetar med affärsutveckling på Areff. Areff är specialister på kontaktlös identifiering, en växande marknad. Med rötterna i säkerhetsbranschen började de med att utvecklade teknik för kontaktlösa inpasseringskort. För fem år sedan fortsatte de att utveckla tekniken för elektroniska biljetter. Och för ett par år sedan började de att introducera kort och brickor för industriellt bruk. De har lösningar för exempelvis hur man kan hålla reda på containrar. Den tekniken som vi arbetar med används bredare i andra europeiska länder än här i Sverige. Därför finns en potential att växa här, berättar Fredrik Martinsson. Därför kom det rätt i tiden när Region Blekinge för ett par år sedan bjöd in Areff och andra företag att delta i Blekingemontern på Elmias underleverantörmässa. Det här var en satsning som vi inte hade klarat av på egen hand. Genom att samarbeta om att vara med på Elmia blev det möjligt att vara med och visa att vi har en stabil teknik att erbjuda till de industrier som har behov av kontaktlös identifiering, säger Fredrik Martinsson. Han är mycket nöjd med utfallet. En stor vinst var att Areff fick kontakt med de andra företag i Blekinge som deltog i mässan. Dessutom fick vi en rad kontakter med företag utanför Blekinge. En del har lett till affärer. Andra diskuterar vi fortfarande med på projektstadiet, berättar Fredrik Martinsson. Nu funderar man på Areff på att åter delta i underleverantörsmässan på Elmia.Kanske också på automationsmässan Scanautomatic i Göteborg. Vi skulle gärna delta i en gemensam Blekingemonter igen. Jag vill verkligen ge en eloge till Tech Network och Region Blekinge för detta initiativ som har betytt mycket för oss, säger Fredrik Martinsson. Läs mer på

13 Genom att samarbeta blev det möjligt att vara med på Elmia.

14 SEB i Karlshamn: Samarbete kan öka exporten Genom samarbete om finansieringen kan exporten från företagen i Blekinge öka. Det finns organisationer som har till uppgift att finansiera utlandsaffärerna. Vi har kunskapen om de lokala företagen. Tillsammans med företagen kan vi underlätta exporten, säger Lars Olsson, SEB. Almi företagspartner har tillsammans med Region Blekinge ordnat en export- och finansieringsdag. Både banker i Blekinge och nationella organisationer med uppgift att finansiera och underlätta internationella affärer medverkade. Bakgrunden är att Blekinges export ökade med 17 procent under 2011, men har minskat något sedan Det innebär att det finns en potential att öka exporten. Inte minst det geografiska läget vid södra Östersjön gör att det finns goda möjligheter att exportera mer. Export och finansieringsdagen var en aktivitet inom projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas. Lars Olsson på SEB i Karlshamn var en av deltagarna den här dagen. Och han är nöjd. Vi på bankerna i Blekinge är vana vid att ge våra kunder bra service när det gäller affärer inom Sverige. Att ge goda råd när det gäller stora affärer långt bort är något vi ställs inför betydligt mer sällan och det är därför svårare, säger han. Det kan handla om att bedöma politiska risker långt bort i Asien, något som kräver specialkunskaper. På export- och finansieringsdagen fick Lars Olsson och hans kollegor möjlighet att lära känna representanter för organisationer som av myndigheterna fått uppgiften att stödja och finansiera svenska affärer med andra länder. Den här dagen ledde inte bara till att vi fick ökade kunskaper om vilka möjligheter som finns utan också kontakter som gör att vi nu vet vilka kontakter vi kan ta för att tillsammans stötta företag i Blekinge som vill etablera sig utomlands. Det var också nyttigt att få möjlighet att träffa kollegor från andra banker i Blekinge, säger Lars Olsson. Bankerna i Blekinge har kunder som gör affärer med såväl länder på andra sidan Östersjön som på andra sidan jorden. Vi har ett gemensamt intresse att minimera riskerna för både oss och våra kunder. Genom kontakterna med de som har internationella kunskaperna kan vi nu få hjälp, som gör att vi kan komma fram till om det är tillrådligt att göra en satsning i ett visst land, säger Lars Olsson. Han tycker att det är bra att Almi och Region Blekinge satsar på att öka kunskapen om exportaffärer. Det skapar förutsättningar för företagen i Blekinge att växa, säger han.

15 Nu vet vi vilka kontakter vi kan ta när kunder vill etablera sig utomlands

16 Blekinge Offshore: Vindkraften kan ge nya jobb En av Sveriges största vindkraftparker planeras nu i Hanöbukten. Eftersom ledningskapaciteten från norra Sveriges vattenkraft är otillräcklig är sydsvensk el särskilt värdefull. Vi arbetar för att stimulera ett samarbete mellan företagen i Blekinge, så att det ska kunna ge så många jobb som möjligt till Blekinge, säger Billy Gustafsson, projektledare på Tech Network. Fakta/Blekinge Offshore Vindkraftparkens yta: 200 kvadratkilometer Energi: cirka 7 TWh. Det kan jämföras med vattenkraftverken i Harsprånget som ger 2,1 TWh och Porjus som ger 1,2 TWh. Barsebäcks kärnkraftverk gav cirka 7 TWh. Antal turbiner: Beräknad medelvind: 8,5 meter per sekund Ägare: tre privata vindkraftföretag Blekinge Offshore kommer att återinvestera medel i en fond för lokala miljö- och utvecklingsprojekt. Billy Gustafsson, projektledare på Tech Network. Förberedelserna för att bygga vindkraftparken i Hanöbukten är i full gång. Regeringens tillstånd kan komma i slutet av 2013 och i så fall kan byggstarten ske redan nästa år. Blekinge Offshore AB heter företaget som driver vindkraftsprojektet. Detta är en stor möjlighet för att skapa jobb i Blekinge. Vi i Tech Network arbetar här som gränsgångare. Vi har goda kontakter med Blekinge Offshore och vi arbetar för att skapa kontakter mellan företag i Blekinge som kan samarbeta för att få uppdrag när vindkraftparken byggs, berättar Billy Gustafsson. Många företag vill och kan gärna vara med och leverera till Blekinge Offshore, men har inte resurser att samordna offerter när upphandlingarna görs. Där kommer Tech Network och Region Blekinge in. Min erfarenhet är att företagarna så snart de får tillfälle att träffas snabbt hittar möjligheter att samarbeta. De kommer på att deras maskinparker kan komplettera varandra, berättar Billy Gustafsson. Vindkraftparken i Hanöbukten är ett mycket stort projekt. Det kan till exempel bli så att det behöver byggas en betongfabrik i hamnen i Karlshamn för att klara av logistiken när fundamenten ska gjutas. Byggtiden beräknas till cirka fem år. Läs mer på Billy Gustafsson arbetar nu också för ett samarbete mellan företag i

17 Vi skapar kontakter mellan företagen. Sedan hittar de sätt att samarbeta. Blekinge och tyska och polska företag. När Tyskland ska avveckla kärnkraften kommer stora investeringar ske i vindkraft. Vi har ett samarbetsavtal på gång som kan få stor betydelse för företag i Blekinges intäktsbas, berättar han. När utbyggnaden av vindkraften går vidare i Tyskland och Polen kommer erfarenheterna från vindkraftparken i Hanöbukten vara till stor nytta. Även i Norge finns det planer på en utbyggnad av vindkraften. Vi håller också på att skapa ett samarbeta med norska vindkraftprojekt, berättar Billy Gustafsson.

18 Telematikföretag i Blekinge ska kombinera kompetenser Många företag i Blekinge ligger långt framme på det område som kallas telematik eller internet-of-things eller kommunikation maskin till maskin. Telecom City arbetar med att vidga marknaderna genom att kombinera kompetenserna i dessa företag. Efterfrågan på telematik växer både i Sverige och utomlands. Vi arbetar med att bjuda in representanter för de företag i Blekinges som har kommit långt med att utveckla både produkter och tjänster inom detta område. Målet är att skapa nya spännande konstellationer för att föra utvecklingen vidare, säger Michael Söderlund, verksamhetschef på Telecom City i Karlskrona. Framgångsrika Blekingeföretag på detta område är till exempel Areff, Fakta/Telematik Telematik är teknikområde i gränssnitten mellan telekommunikation, IT och mer traditionell industri som bygg- eller fordonsindustri. Telematik kan exempelvis användas för överföring av mätdata och miljövariabler från mobil enhet som en bil eller ett hus till central punkt, eller för att distribuera transportordrar till fordon och samla in data. Inom byggbranschen används telematik som del av begreppet intelligenta hus. (Wikipedia) Ericsson, Maingate, Telenor Connexion och Telenor Traxion. Priserna på de sensorer som används för trådlös kontakt har gått ner och nu är det ekonomi i lösningar som tidigare var för dyra. Vi arbetar med att öppna ögonen för detta hos industrierna, berättar Michael Söderlund. Han berättar också om ett nytt intressant utvecklingsområde för telematik. Det gäller laddstolpar för elbilar som nu håller på att bli vanligare. Det finns många saker som behöver lösas för att dessa stolpar ska fungera optimalt, till exempel hur kostnaden för laddningen enkelt ska hamna på den egna elräkningen, säger Michael Söderlund. Även Blekinge Tekniska Högskola, BTH, arbetar också med forskning och utveckling på telematikområdet. Bland annat drivs ett projekt som kallas Jordnära affärer med internet i verkstadsindustri och besöksnäring. Inom det projektet ska företag inom tillverkningsindustrin testa nya affärsmodeller med nya IT-lösningar.

19 Detta är bara början om framtiden för Blekinges intäktsbas Projektet Hållbar utveckling i Blekinges intäktsbas är slut, men inte över. Det här är bara början, säger många av intressenterna som har svarat på frågor om deras engagemang i projektet, vad de fått ut av det och hur de vill fortsätta att arbeta. Billy Gustafsson, projektledare, Tech Network: Vår roll i det här projektet har varit att bygga nätverk för att utnyttja möjliga synergieffekter mellan teknikföretag i Blekinge. En viktig åtgärd för att främja företagens tillväxt i Blekinge har varit att stötta dem i ett samarbete för att kunna delta i större upphandlingar. Resultatet är att flera företag i Blekinge har blivit leverantörer till miljardprojektet MAX IV i Lund. Vi har också bidragit till att flera företag har kunnat samverka och delta i Elmiamässan för underleverantörer. En av våra insatser där har varit att utbilda deltagarna i hur de på ett effektivt sätt deltar i en mässa och samarbetar över gränser. Ett framtidsprojekt som vi har börjat arbeta med redan är Blekinge Offshore AB, som ska resultera i en vindkraftpark med en effekt på 7 8 twh. Michael Söderlund, verksamhetsledare, Telecom City: Vår del i projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas har främst varit att få unga och små företag att vilja och våga växa. Ofta har entreprenörer fullt upp att klara av det dagliga arbetet och det som kunderna frågar efter. Tillsammans med BBI, Blekinge Business Incubator, har vi arbetat med att öka viljan och förmågan att växa. Det senaste året har vi skiftat fokus och arbetat mer med kompetensöverföring. Speciellt intresse har vi lagt på att utveckla företag som arbetar med tjänster för molnet, med internet of things och mobiltjänster för betalningar. En stor del av arbetet har varit att hjälpa företagen in i innovationssystemet. Nu är vi på väg att skapa ett klustringsprojekt, där vi ska koppla ihop företag som arbetar med kommunikation mellan maskiner och internet of things. >>

20 >> Ulrika Nordén Johansson, näringslivschef, Karlshamns kommun: Vi var med i arbetet med intäktsbasen på ett tidigt stadium. För oss i Karlshamns kommun ser vi det som mycket meningsfullt. Vi måste arbeta med de företag som har sin marknad utanför Karlshamn. Det är alltid svårt att veta vad ett projekt ger för resultat, men de här frågorna är nödvändiga att arbeta med. Det handlar om att göra Blekinge attraktivt för att kunna skapa nya jobb i Karlshamn och i de övriga kommunerna. Nu är vi engagerade i arbetet med att ta fram strategin för Attraktiva Blekinge, ett sätt att driva gemensam näringslivsutveckling. Vi som är inblandade har lite olika roller, men det är viktigt för oss kommuner att samarbeta med till exempel Almi, BTH och NetPort. I framtiden är det viktigt att arbeta med att hitta konkreta projekt när det gäller att öka tillväxten i Blekinges intäktsbas, att arbeta mer med handling än med ord. Det är viktigt att projekten inte blir för stora utan att vi kan se till att genomföra dem och se resultat av det vi gör. Arbetet med intäktsbasen är inget som tar slut för att projektet tar slut. Samuel Henningsson, vd, NetPort: Frågorna om att skapa tillväxt i Blekinge har engagerat mig i snart tio år. Det handlar mycket om konsten att hoppa på stenarna att pröva sig fram. Jag är fortfarande nyfiken på att ta reda på mer om dessa frågor: var tjänar vi våra pengar och hur kan vi tjäna mer? En viktig uppgift för oss är att se affärsmöjligheterna som kan leda till hållbar tillväxt i Blekinge. Ett ovärderligt resultat av arbetet med intäktsbasen är att vi som arbetar med de här frågorna nu träffas regelbundet och diskuterar det vi gör och hur vi kan komma vidare. Det här är en lärprocess, som måste pågå ständigt. Diskussionen får aldrig tystna. Om vi ser till det som har hänt på senare år så har vi haft en stark tillväxt i de mindre företagen, även om de stora industriföretagen har dragit ner på antalet anställda. Så kommer det sannolikt att vara även i framtiden. Även om det tar tid för små företag att växa, så är det tydligt att det är här vi har framtidens intäktsbas.

21 Mats Svensson, projektledare, Tech Network: En av våra utgångspunkter är att vi är övertygade om att tillverkningsindustrin har en god framtid i Blekinge. Vi vill att fler ungdomar ska upptäcka vilken spännande framtid som finns inom teknikområdet i vår region. Som till exempel uppbyggnaden av vindkraftsparken Blekinge Offshore utanför Sölvesborg eller att Södra i Mörrum i framtiden kan utvecklas till en producent av textil- och kolfibermaterial snarare än den pappersmassa som man tillverkar idag. Daniel Granello, BTH: Vi började med att inventera vilka kontakter vi hade med företagen i intäktsbasen och hur vi skulle kunna bidra till ökad tillväxt i dessa företag. Ett viktigt resultat var att företagen ansåg att det var svårt att komma i kontakt med rätt person hos oss. Det har gjort att vi har satsat på en ny samverkanswebb, där våra erbjudanden till företagen har blivit synligare. Inte minst viktigt är det att kunna skapa gemensamma innovationssystem. Vi har stora förhoppningar att vårt nya sätt att arbeta tillsammans ska kunna ge spännande resultat i framtiden. Kjell Persson, vd, Olofströms näringsliv AB: Vi i Olofström har tagit tag i frågorna om hållbar tillväxt i intäktsbasen på lokal nivå gjordes en förstudie om teknisk utveckling i Olofström. Den resulterade bland annat i att kommunfullmäktige satsar 25 miljoner kronor på 10 år för att utveckla näringslivsmiljön här. I projektet Jobb till ska vi arbeta med forskning och utveckling för att stärka den industri som finns här. Vi ska hitta fler ben till företagen inom industrin när fordonsindustrin går på tomgång. Genom att förnya industrin ska vi hitta nya branscher som passar Olofström. Tillväxt sker på lokal nivå. Olofström är den robottätaste kommunen i Europa. Kompetensen på detta område är något vi vill utveckla långsiktigt för att stärka intäktsbasen.

22 Christina Mattisson, Region Blekinge: Ökad kompetens i intäktsbasen ger många fler jobb i Blekinge Arbetet med att öka tillväxten i intäktsbasen kommer att fortsätta inom Region Blekinge. Att utveckla samarbetet och kompetensen hos företagen i intäktsbasen kan ge nya jobb i Blekinge. Ett nytt jobb i intäktsbasen leder till två nya jobb i andra branscher, säger Christina Mattisson, regionråd. Christina Mattisson är nöjd med det som åstadkommits inom projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas. Det innebär också att hon anser det Ett nytt jobb i intäktsbasen leder till två nya jobb i andra branscher nödvändigt att arbetet med att stärka intäktsbasen måste fortsätta. Intäktsbasen är förutsättningen för att Blekinge ska vara en attraktiv region. Genom att utveckla intäktsbasen kan vi åstadkomma en växande arbetsmarknad, locka fler invånare och fler besökare till Blekinge, säger hon. Hon ser ett stort behov av utveckling i intäktsbasen, men också stora möjligheter. Det behövs framtidssatsningar som nya produkter och nya tjänster. Receptet för att minska sårbarheten i Blekinges näringsliv är att stärka kunskapsinnehållet. Vi har redan idag flera intressanta branscher som kan utvecklas genom ett ökat samarbete både mellan företagen, men också genom att utnyttja kompetensen som finns på Blekinge Tekniska Högskola, säger Christina Mattisson. Ett sådant område är kompositmaterial. Genom att utveckla den kunskap som finns kan man till exempel dra nytta av kompositmaterialens lätthet för att spara energi på nya områden.

23 Blekinge Tekniska Högskola är en innovativ miljö som bidrar till att stärka intäktsbasen i Blekinge. Ett annat område är vindkraft, där många nya jobb kan skapas genom att lokala företag är med och drar nytta av de planer som finns för att ta tillvara de starka vindarna längs Blekinges kust. Genom att öka kompetensen hos underleverantörer i Blekinge ökar också chanserna att vara med som leverantörer till stora högteknologiska projekt som MAX IV i Lund, anser Christina Mattisson. På IT-området ser hon också stora möjligheter att ta tillvara och utveckla den stora kunskap som har utvecklats i Blekinge de senaste 25 åren. Christina Mattisson ser denna utveckling som grunden för ett blomstrande Blekinge. Vi vet att ett nytt jobb i intäktsbasen leder till ett nytt jobb i kommersiell service och ett nytt jobb i offentlig sektor. Att satsa på att utveckla exempelvis turismen kan pengar utifrån komma Blekinge till del och skapa nya jobb för unga människor, säger hon. En närmare samverkan mellan företagen, Blekinge Tekniska Högskola och offentliga sektorn kan också innebära att en ny generation i Blekinge kan utbildas för de nya jobben i företagen i intäktsbasen.

24 Har du idéer för hållbar tillväxt? Alla goda krafter behövs nu när arbetet för hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas fortsätter. Du som har läst denna skrift kanske har en bra idé för hur vi kan utveckla arbetet med intäktsbasen? Det kan vara en ny idé om hur vi kan samarbeta för att bli starkare. Konkreta idéer om samarbete på nya marknader, om nya produkter och tjänster tar vi också emot och förmedlar till rätt kontakt. Tillsammans gör vi Blekinge starkare. Kontakta oss på Region Blekinge! Elisabeth Landén Projektkoordinator elisabeth.landen@regionblekinge.se Läs mer på