Bakgrund och definition av breddad rekrytering Breddad rekrytering i högskolans styrdokument och akademiernas verksamhetsplaner...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund och definition av breddad rekrytering... 3. Breddad rekrytering i högskolans styrdokument och akademiernas verksamhetsplaner..."

Transkript

1 BREDDAD REKRYTERING Rapport skriven på uppdrag av förvaltningschef, MDH 2-50/14 Anders Nordström, STC Anni Rosenberg, KOM Marika Hämeenniemi, PER Jenny Luu Thi, Mälardalens studentkår

2 Innehåll 1 (27) Bakgrund och definition av breddad rekrytering... 3 Breddad rekrytering i högskolans styrdokument och akademiernas verksamhetsplaner... 3 Nulägesanalys nyckeltal/jämförelsetal... 4 Studenter med utländsk bakgrund... 4 Social bakgrund... 4 Kön... 5 Ålder... 5 Funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck... 5 Breddat deltagande/genomströmning... 5 Högskolans nuvarande insatser för breddad rekrytering... 5 Studenter med utländsk bakgrund... 6 Social bakgrund... 6 Central studievägledning... 6 Samarbete med folkhögskolor... 6 Kön... 6 Hello People och Hello World... 6 Mentorskapsprogram... 7 Nätverk för kvinnliga studenter... 7 Genusperspektiv på datavetenskap... 7 Ålder... 7 UMIL, Utbildning mitt i livet... 7 Funktionsnedsättning... 7 Service för studenter med funktionsnedsättning... 7 Tillgänglig webbplats... 8 Religion... 8 Stilla rum... 8 Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck... 8 Deltagande i Pride... 8 Breddat deltagande/genomströmning... 8 Akademiernas studievägledning... 8 CeSAM... 9 Studenthälsan... 9 Projektgrupp för att minska studentavhoppen Välkomstinformation Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden Behörighet genom reell kompetens Medveten kommunikation Naturvetenskapligt/tekniskt basår Benchmarking Utländsk bakgrund Social bakgrund Kön Funktionsnedsättning... 12

3 Ålder Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck Religion Genomströmning Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden Sammanfattning Benchmarking (27) Omvärldsanalys gällande könsbundna utbildningsval Teknikerjakten Womengineer Quintekdagarna Flickor på Teknis Nationell strategi för fler män i förskolan Högskoleverkets rapporter om breddad rekrytering UHR Utbildningens innehåll och organisering Förslag på strategiska insatser, mål och fokusområden för Breddad Rekrytering på MDH Utländsk bakgrund Mål Social bakgrund Mål Strategiska insatser Kön Mål Strategiska insatser Ålder Mål Funktionsnedsättning Mål Strategiska insatser Religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Breddat deltagande/genomströmning Mål Strategiska insatser Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden Mål Strategiska insatser Specifika uppdrag till arbetsgruppen Include U-rank Sammanfattning av arbetsgruppens förslag till strategi och organisation av arbetet med breddad rekrytering Referenslista... 26

4 Bakgrund och definition av breddad rekrytering En arbetsgrupp för breddad rekrytering tillsattes och fick i uppdrag att ta fram ett förslag på hur högskolan gemensamt ska arbeta med breddad rekrytering under perioden (Förvaltningschefsbeslut, Mälardalens högskola [MDH], ). Detta med bakgrund i högskolans projekt Kraftsamling, där det framkommit att en tydligare strategi för breddad rekrytering efterfrågas. Arbetsgruppen har börjat med att definiera breddad rekrytering till att omfatta alla sju diskrimineringsgrunder, samt främjande av studenters möjlighet att genomföra och slutföra sina studier. Denna definition är i linje med hur Universitets- och högskolerådet (UHR) ser på breddad rekrytering (Hellgren Carina, 2014). 3 (27) Breddad rekrytering i högskolans styrdokument och akademiernas verksamhetsplaner I styrdokumentet Verksamhetsmål , Uppdrag och budget 2014 (VUB), anges kvantitativa jämställdhetsmål för högskolans rekrytering av studenter och anställda. När det gäller utbildningen på grund- och avancerad nivå är målet: Högskolan ska för samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 % öka andelen studenter av underrepresenterat kön (Verksamhetsmål , Uppdrag och budget 2014 [VUB], MDH, 2013, s.12). Den enda styrning med ett uttalat mål, som riktas till akademierna, är den om könsfördelning. I övrigt finns inga formulerade mål när det gäller breddad rekrytering. I instruktion för akademiernas verksamhetsplaner 2014 står att det är obligatoriskt för akademierna att ta med sådant som listats under varje rubrik. Under rubriken rekrytering listas: Åtgärder som akademin planerar under 2014 för att nå examensmål, öka antal behöriga förstahandssökande per plats, verka för breddad rekrytering och jämn könsfördelning. (VUB, MDH, 2013, s.46, bilaga 2). En definition av breddad rekrytering saknas i detta dokument. En genomgång av akademiernas verksamhetsplaner för 2014, samt akademiernas studentrekryteringsplan alternativt kommunikationsplan visar att det finns väldigt få konkreta mål och i princip inga åtgärder formulerade gällande breddad rekrytering i vår grundutbildning. Naturligtvis är det inte så att det enda som görs i en organisation är det som har formulerats i en plan. Däremot ger den tydliga frånvaron av i skrift formulerade mål och åtgärder, samt de samtal arbetsgruppen har fört med nyckelpersoner på akademierna, en bild av att det finns behov av ett tydligare formulerat uppdrag, kunskaper om samt stöd i hur akademierna kan arbeta med breddad rekrytering (inklusive breddat deltagande). I högskolans likabehandlingsplan 2014 återges, de tidigare nämnda, kvantitativa jämställdhetsmålen för högskolans rekrytering av studenter och anställda som finns i VUB (Likabehandlingsplan, MDH, 2014). I likabehandlingsplanen finns ytterligare mål som rör breddad rekrytering enligt följande:

5 Mål: Rekrytering av medarbetare och studenter sker på ett sådant sätt att det främjar mångfald. Vid ojämn könsfördelning anstränger sig arbetsgivaren för att få sökande av det underrepresenterade könet vid nyanställning. 4 (27) Åtgärder: Tydliggöra karriär- och utvecklingsvägar. Utbildning av rekryteringskommittén och personalhandläggare. En särskild plan för breddad rekrytering avseende studenter upprättas årligen. Ansvarig: Personalchef och styrgruppen för studentrekrytering. (Likabehandlingsplan, MDH, 2014, s. 5). Mål: Att det finns kunskap och kompetens i likabehandlingsfrågor på alla akademier, förvaltningen och biblioteket. De högskolepedagogiska kurser som ges via PIL innehåller moment som ger medarbetare tillfälle att utveckla kunskaper relevanta för bemötande och undervisning kopplat till likabehandling. Ansvarig: Styrgruppen för PIL. (Likabehandlingsplan, MDH, s. 3). Nulägesanalys nyckeltal/jämförelsetal De flesta av nyckeltalen är hämtade från Universitetskanslersämbetets (UKÄ) årsredovisning för 2013, delen nyckeltalsrapport, som redovisar nyckeltal för samtliga lärosäten i Sverige (Universitetskanslersämbetet [UKÄ], 2013). Dessa nyckeltal omnämns ibland i relation till MDH:s jämförelselärosäten, som är Blekinge högskola, Malmö högskola, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Skövde, Södertörns högskola, Karlstads universitet samt Örebro Universitet. Studenter med utländsk bakgrund MDH återspeglar mångfalden i det svenska samhället väl, med liten överrepresentation, när det gäller utländsk bakgrund. MDH har jämförelsetalet 1,1 för utländsk bakgrund. Jämförelsetalet visar andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna läsåret 2011/12 (i ålder < 65 år) vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med utländsk bakgrund skulle ha varit om utländsk bakgrund inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. (UKÄ, 2013, s.107) Social bakgrund MDH återspeglar inte helt det svenska samhället på denna punkt. För andel studenter med högskoleutbildade föräldrar, den sociala bakgrunden, har MDH jämförelsetalet 1,3, det vill säga en viss överrepresentation av personer som har föräldrar som är högskoleutbildade. Detta är dock inget ovanligt för MDH som lärosäte, utan snittet för våra jämförelselärosäten är också 1,3.

6 Jämförelsetalet visar andelen med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjarna läsåret 2011/12 (upp till och med 34 års ålder) vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med högutbildade föräldrar skulle ha varit om föräldrars utbildning inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. (UKÄ, 2013, s. 107) 5 (27) Kön MDH ligger kraftigt under snittet för våra jämförelselärosäten när det gäller kurser med jämn könsfördelning. Andelen studenter på kurser med jämn könsfördelning är 20 procent på MDH. Jämförelselärosätenas medeltal är 25 procent. Det enda jämförelselärosätet som har ett lägre värde än MDH är Högskolan i Skövde på 16 procent (UKÄ, 2013). Ålder Att vara en direkt spegling av samhället inom denna kategori inte möjligt, då högskolestudier i det naturliga livsmönstret ofta läggs inom ett visst åldersspann. Istället kan man se om MDH:s studentpopulation jämfört med studentpopulationen som helhet i riket särskiljer sig. Medianålder för högskolenybörjarna i riket är 21,7 år och på MDH är dessa 21,8 (UKÄ, 2013). Detta innebär alltså att vi varken attraherar till större del yngre eller äldre studenter än vad som sker i riket totalt. Funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Här finns inga mättal. När det gäller studenter med funktionsnedsättningar som är i kontakt med STC:s verksamhet för studenter med funktionsnedsättningar, så uppger samordnaren att de är 550 studenter. Av dessa 550 är 202 studenter som genom samordnaren beretts tillgång till högskolans stödresurser (Andersson Angela, 2014). Breddat deltagande/genomströmning Det går inte att finna en jämförelsesiffra för breddat deltagande, utan nulägesanalysen utgår ifrån vår genomströmning, då ett breddat deltagande även återspeglas i ökad genomströmning. På MDH är procenten kvarvarande nybörjarstudenter år två 59 procent, vilket också är samma procentenhet som i riket totalt (UKÄ, 2013). Målet som anges i VUB 2014, för termin 3 är 80 procent och för termin 6 är målet 66 procent (VUB, MDH, 2014). Högskolans interna mål och mätningar utgår dock från mätningar på termin tre och sex och räknar även populationen på ett annat sätt än UKÄ. Detta gör att siffrorna inte blir direkt jämförbara. Högskolans nuvarande insatser för breddad rekrytering Stora delar av detta avsnitt baseras på den rapport som Julia McNamara genomfört för att kartlägga hur MDH arbetar med breddad rekrytering. Eventuella ändringar eller tillägg är för verksamheter som förändrats eller då behov av fördjupningar eller tillägg behövts. Samtidigt vill arbetsgruppen

7 poängtera att det fortfarande kan finnas insatser som kan inkluderas i arbetet för breddad rekrytering som vi inte känner till. 6 (27) Studenter med utländsk bakgrund Inga specifika insatser utöver de som nämns under generella insatser. Social bakgrund Central studievägledning Att möta presumtiva studenter är ett viktigt arbete för högskolans rekrytering och den centrala studievägledningen spelar här en nyckelroll. Enligt en av högskolans centrala studievägledare är breddad rekrytering en huvuduppgift. Dennes uppfattning är att majoriteten av de personer som söker upp studievägledningen kommer från studieovana hem. (McNamara, 2014, s.3) Studievägledningen ingår i såväl nationella som lokala nätverk. I dessa nätverk sker erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. På det lokala planet har STC en samordnande roll för studievägledarna vid lärosätet. Högskolan har även en samordnande roll, beträffande informationsutbyte, gentemot studievägledning i andra skolformer i D och U-län. Samarbete med folkhögskolor Den centrala studievägledningen samarbetar med folkhögskolor i Västmanlands och Södermanlands län och gör besök för att inspirera till högskolestudier. Genom medveten kontakt med folkhögskolor kan högskolan nå och påverka presumtiva studenter som av tradition kanske inte skulle söka sig till högre utbildning. (McNamara, 2014, s.3) Arbetsgruppen är av uppfattningen att denna verksamhet har minskat efter att projektet Bryggan avslutats. Kön Hello People och Hello World Hello People och Hello World är sommarpraktik för gymnasieungdomar med rekrytering i både Eskilstuna och Västerås. Idén är att på sikt motverka könssegregerade studieval genom att få deltagarna i projekten att reflektera över normer och utmana attityder till yrkesval (Hämeenniemi & Melin, 2013). Hello World med fokus på teknik har genomförts sedan sommaren 2009 och riktar sig till kvinnliga gymnasieelever. Hello People genomfördes första gången sommaren 2011, riktar sig till manliga gymnasieelever och fokuserar på hälsa, vård omsorg och nyligen även förskola. Hello-projekten har under 2013 utvärderats (Gustafsson, 2013). Utvärderaren efterlyser dels en tydlig budget och mätbara mål, dels en långsiktighet och ett sammanhang tillsammans med andra aktiviteter för breddad rekrytering. Både Hello People och Hello World har uppmärksammats i lokala medier. Enligt högskolans mångfaldsstrateg har intresse för Hello People även visats från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Eskilstuna kommun

8 och Västerås stad, som vill lära sig mer om projektet och diskutera en utveckling av samarbetet. (McNamara, 2014, s. 4) 7 (27) Mentorskapsprogram Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) har formulerat ett mål om att starta ett mentorskapsprogram (Verksamhetsplan Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande [MKL], 2014). Tanken är att detta mentorsprojekt ska startas i samverkan med förskollärare i regionens förskolor och syfta till att få fler män att söka och slutföra sin utbildning i förskollärarprogrammet. Ett samarbete har påbörjats med nätverket Män i förskolan som har funnits i Eskilstuna kommun under ett flertal år. Nätverket anordnar i maj 2014 en fortbildningsdag för personal inom förskolan dit högskolans lärare och manliga förskollärarstudenter är inbjudna. Dagen har inriktningen jämställdhet i förskolan och normkritik och föreläser gör Mia Heikkilä och Marika Hämeenniemi, MDH. Nätverk för kvinnliga studenter Akademin för Ekonomi, samhälle och teknik (EST) anger att ekonomiutbildningarna uppnår målen om könsfördelning, men inom teknikområdet har de för få kvinnliga studenter. En åtgärd som är planerad för 2014 är att skapa ett nätverk genom att bjuda in kvinnliga gymnasieelever, studenter och alumner för erfarenhetsutbyte inom energiområdet. De planerar även en VIP-dag för tjejer inom energiteknik (Studentrekryteringsplan akademin för ekonomi, samhälle och teknik [EST], 2014). Genusperspektiv på datavetenskap På akademin för Innovation, design och teknik har under 2013, ett arbete med att integrera genusperspektiv i utbildningen pågått på avdelningen för datavetenskap. Arbetet planeras fortsätta under hösten 2014 inom ramen för en högskolepedagogisk kurs kallad Högskolepedagogiskt projekt. Ålder UMIL, Utbildning mitt i livet Den centrala studievägledningen anordnar informationsträffar på båda campusorterna med fokus på högskolestudier för personer som inte kommer direkt från gymnasiet. En önskan från studievägledningen finns om att kunna marknadsföra aktiviteten i större utsträckning än vad som görs idag. (McNamara, s3.) Behörighet genom reell kompetens som tas upp under avsnittet om utländsk bakgrund är även relevant för denna kategori. Funktionsnedsättning Service för studenter med funktionsnedsättning Högskolan arbetar aktivt med service för studenter med funktionsnedsättning, varav den största delen utgörs av studenter med dyslexi. Verksamheten för studenter med funktionsnedsättning, som bedrivs av 1,5 heltidsekvivalenter, är delaktig i studentrekryteringen och träffar presumtiva studenter på Högskoledagarna, samt deltar på den största rekryteringsmässan i Sverige, Saco studentmässa. Utöver detta finns även information om studier med funktionshinder i MDH:s programkatalog. Verksamheten är öppen för stu-

9 diebesök och har varje år flera möten med aktuella målgrupper, t.ex. skolor och grupper med specifika behov. Verksamheten är även ute och presenterar sig för högskolans arbetslag och informerar om hur vi bör arbeta med bemötande gentemot studenter med funktionsnedsättningar (Andersson Angela, 2014). 8 (27) Tillgänglig webbplats MDH arbetar just nu med ett projekt för att rätta till brister i webbens tillgänglighet, för personer med funktionsnedsättning, som framgått av en tillgänglighetsanalys gjord av företaget funka.nu. Projektet med att anpassa webben för att bli tillgänglig för personer med funktionsnedsättning beräknas vara färdigt till september 2014 (Hermansson Per-Arne, 2014). Religion Stilla rum På högskolans campus i Eskilstuna samt Västerås finns ett stilla rum, dit studenter som behöver ett lugnt utrymme kan dra sig undan för att till exempel be. Rummet är öppet för alla studenter oavsett tro eller livsåskådning. Sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Deltagande i Pride Högskolans deltar på Pridefestivalerna i Eskilstuna och Västerås. Detta syftar till att, inte minst inåt i organisationen, visa att vi som arbetsgivare och utbildningsanordnare står för mångfald och allas rätt att känna tillhörighet. Som det har sett ut hittills har Sektionen för kommunikation och externa relationer stått för större delen av planering och genomförande när det gäller medverkan i Västerås Pride, det finns upptaget i studentrekryteringsplanen och finansieras helt av denna budget. Anledningen till detta är att Västerås Pride är en del av Västerås Cityfestival där det finns en tradition att sedan många år tillbaka delta ur ett rekryteringssammanhang. Deltagandet i Spring Pride Eskilstuna genomförs i samverkan med Eskilstuna kommun, Länsstyrelsen Sörmland samt Polismyndigheten i Sörmland. Samma grupp har tidigare år haft tältsamverkan på Stockholm Pride. När det gäller detta deltagande utgår planering och finansiering från personalsektionen och arbetet leds av mångfaldsstrategen. Sektionen för kommunikation och externa relationer står för kostnaden för studentambassadörer och bidrar med utställningsmaterial. Breddat deltagande/genomströmning Akademiernas studievägledning Studievägledarna på högskolans akademier ger stöd till studenter när det gäller till exempel upplägg av studier, tillgodoräknande och studieuppehåll. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) betonas studievägledningens roll för breddad rekrytering och för att få studenter att faktiskt stanna kvar och slutföra sin utbildning vid högskolan. Akademi IDT beskriver till exempel att de kartlägger hur studenter kommer till programmen, undersöker deras förutsättningar, följer upp under studierna och tar reda på vart de tar vägen efter avslutad utbildning. (McNamara, 2014, s. 5)

10 Arbetsgruppen vill lägga till att uppföljning av studenter sker på samtliga akademier, men metoderna varierar och sammanställningar saknas ofta, både på akademinivå såväl som på central nivå. 9 (27) CeSAM Från och med 1 juli 2014 samlas två av högskolans verksamheter under CeSAM, KompetensCentrum för Studenter, Arbetsmarknad och Medarbetare. De verksamheter som kommer inkluderas i CeSAM är KLOK och PIL. KLOK är kompetensstöd för studenter genom kurser inom studieteknik, skrivande, informationssökning och karriär samt genom KLOK-verkstan, en studieverkstad där studenterna kan få hjälp med engelska, matematik, skrivsupport på svenska och engelska samt karriärvägledning. KLOK utvärderades under hösten 2013 med resultatet att verksamheten troligen påverkar genomströmningen positivt men att det är svårt att uppskatta hur mycket (Lostelius, 2013). PIL står för Pedagogik, IKT och lärande, och erbjuder högskolepedagogiska kurser och seminarier för högskolans lärare. Flera av kurserna innehåller inslag med fokus på till exempel etnicitet, klass och kön med utgångspunkt i likabehandlingsfrågor och breddad rekrytering. Inom CeSAM ska dessa verksamheter fortsätta med undantag för Karriärvägledningen som läggs ner, samt matematikstödet som ska hanteras genom ett riktat uppdrag till UKK. Målbilden för CeSAM är: Samtliga lärare vid MDH ska ha en hög pedagogisk kompetens som präglas av ett reflekterat förhållningssätt till lärande inom högre utbildning, vara väl förankrade i pedagogisk och didaktisk teori och forskning, samt ha en god förmåga att använda sig av modern pedagogisk teknik. Samtliga studenter vid MDH ska erbjudas stöd i studieteknik och akademiskt skrivande under hela sin utbildning i syfte att nå goda studieresultat som förberedelse för sin yrkeskarriär, öka deras möjlighet att uppnå en examen säkra en hög kvalitet på deras examensarbeten. (Rektorsbeslut , MDH) För CeSAM ska en styrgrupp tillsättas. Styrgruppens ansvar och uppdrag inkluderar: - att ansvara för CeSAM:s långsiktiga inriktning. - att årligen och inom den ordinarie budgetprocessen lämna förslag till uppdrag och budget för CeSAM. - att årligen följa upp CeSAM:s verksamhet och återrapportera till rektor - att ansvara för att effekter av matematikstödet, till exempel i form av ökad genomströmning, följs upp. (Rektorsbeslut , MDH) Studenthälsan Målet med studenthälsans verksamhet är att främja studenternas psykiska, fysiska och sociala hälsa, för att förebygga avhopp. Studenthälsan arbetar

11 med hälsoinriktade samtal, psykosocialt behandlingsarbete, råd och stöd, våga tala- kurser, fadderutbildning, alkohol- och drogpreventivt arbete. De erbjuder även stöd till akademierna i vissa frågor samt grupphandledning för kårstyrelsen (Verksamhetsplan Studentcentrum [STC], MDH, 2014). I fadderutbildningen ingår ett utbildningspass gällande tillgänglighet ur funktionshinderperspektiv samt ett pass om diskriminering, trakasserier och likabehandling. 10 (27) Projektgrupp för att minska studentavhoppen Studentcentrum har som mål i sin verksamhetsplan för 2014 att minska studentavhoppen och starta en projektgrupp för detta. Projektgruppen ska processa fler idéer kring att förebygga studenters avhopp från studier (Verksamhetsplan STC, MDH, 2014). Välkomstinformation Välkomstinformationen har upplevts som bristfällig för de som blivit antagna till studier på MDH. STC arbetar därför tillsammans med KOM för att utveckla informationen vid antagning samt introduktion. Detta sker bland annat genom att: en specifik webbsida med information till nya studenter har utvecklats säkerställande av att de antagna får korrekt information fysiska antagningsutskick ett välkomstblock innehållande information om högskolans service och tjänster förbättringar av introduktionstimmen för de nya studenterna Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden Behörighet genom reell kompetens Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet till högskolan genom formella meriter, kan istället uppfylla kraven genom reell kompetens. Reell kompetens innefattar till exempel arbetslivserfarenhet, föreningsliv eller fortbildning. Här finns möjlighet att nå exempelvis äldre personer utan grundläggande behörighet, men med lång arbetslivserfarenhet. (McNamara, 2014, s. 4) På högskolan har vi ett systematiserat tillvägagångssätt för att arbeta med ansökningar för behörighet genom reell kompetens. Det finns inga aktiva åtgärder eller insatser för att öka antalet personer som söker genom reell kompetens (Sikström Karin, 2014). Medveten kommunikation Att kommunicera på ett medvetet sätt för att tilltala även underrepresenterade grupper är viktigt och kommunikationssektionen arbetar aktivt med detta tillsammans med akademierna, både i tryck av till exempel utbildningskatalogen och i utbildningsinformation på webben. Till exempel beskriver akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) att de arbetar aktivt med att synliggöra manliga studenter vid lärarprogram och förskollärarprogram på högskolans webbplats, samt an-

12 vända manliga ambassadörer vid rekryteringsaktiviteter. På motsvarande sätt har akademin för innovation, design och teknik (IDT) arbetat med att återspegla både manliga och kvinnliga studenter i trycksaker för presumtiva studenter. IDT har tillsammans med akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) tagit fram en särskild folder för marknadsföring av teknikutbildningar, som också har granskats av högskolan mångfaldsstrateg. (McNamara s.4) 11 (27) Naturvetenskapligt/tekniskt basår Basåret är en ettårig utbildning som ger behörighet och platsgaranti till samtliga ingenjörsprogram på MDH, samt en introduktion till högskolestudier. Utbildningen vänder sig till den som är intresserad av att läsa naturvetenskap och teknik på högskolan, men saknar gymnasiebehörighet i fysik, kemi och matematik. (McNamara, 2014) Benchmarking Benchmarkingen har utgått ifrån Mälardalens högskolas jämförelselärosäten, Blekinge högskola, Malmö högskola, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Skövde, Södertörns högskola, Karlstads universitet samt Örebro Universitet. Endast ett lärosäte, Karlstads universitet, hade en aktuell strategi för breddad rekrytering. För övriga lärosäten har benchmarkingen utgått ifrån en tidigare period, då deras insatser fortfarande kan ha relevans för att lära sig av goda exempel. Malmö högskola och Södertörns högskola omnämner bara i korthet breddad rekrytering i sin strategiska plan respektive likabehandlingsplan, inga specifika åtgärder omnämns och de är därför inte inräknade i benchmarkingen, inte heller Högskolan i Jönköping är inräknad då de inte hade någon plan för breddad rekrytering. Nedan ges en översikt av de insatser som lärosätena genomfört. Insatser som endast ökar rekryteringen i helhet är inte omnämnda i benchmarkingen. Utländsk bakgrund Riktade insatser mot stadsdelar som är invandrartäta genom samarbeten med skolor i dessa stadsdelar. Riktade insatser mot flyktingar och invandrare. Aktivt arbete med att öka valideringsärenden och reell kompetens. Informationsmaterial på lättförstådd svenska samt andra språk för mässor och besök. Social bakgrund Information på orter med låg övergång till högre studier samt inbjudan till upprepade studiebesök för dessa. 1 Kortare utbildningar, basår, collegeår, preparandkurser. 2 1 För till exempel Karlstads Universitet har detta bevisats ge bra utfall (Handlingsplan för breddad rekrytering , Karlstads Universitet).

13 Tydligt visa och arbeta för nära anknytning till arbetsmarknaden (27) Kön Nätverk för kvinnor på ingenjörsutbildningar samt IT-utbildningar. Lyfta framgångsrika kvinnor i marknadsföringen av de mansdominerande programmen. Män genomför de välkomnande samtalen vid antagningsbeskeden för de kvinnodominerade programmen. I rekryteringsmaterial väljs bilder ur bland annat genusperspektiv. Handlingsplan för program med snedrekrytering. Förlängning av introduktionen för kvinnor på dataspelsprogrammen. Manligt nätverk för lärarstudenter. Inrättande av program som blandar teknik och humanvetenskap. 4 Funktionsnedsättning Tillgänglighetsanpassad webbplats. Studentservice samt information i form av samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Ålder Satsningar mot varslade. En ökning av valideringsärenden samt reell kompetens, som nämns under utländsk bakgrund, kan även ses påverka rekryteringen från äldre målgrupper då de i större utsträckning bör ha tillgodogjort sig grunder för reell kompetens. Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Information om studentförening för HBTQ i relevant informationsmaterial. Religion Inga specifika insatser utöver de generella. Genomströmning Språkstöd, writing center, matematikstöd, förstärkt studievägledning och socialt stöd (mentorskap). Identifiering av studenter i början av terminen genom en enkät som uppmärksammar behov av extra hjälp. Systematisering av uppföljningsverksamheten för att öka stödet och öka beredskapen för tidiga stödåtgärder. 2 Detta baserar sig på att personer som inte har föräldrar med akademisk bakgrund i större omfattning söker sig till kortare utbildningar (HSV, 2009). 3 Detta baserar sig på att personer som inte har föräldrar med akademisk bakgrund i större omfattning söker sig till utbildningar som har tydlig arbetslivsanknytning (HSV, 2007). 4 Med utgångspunkt i att detta borde attrahera fler kvinnor.

14 Förbättring av välkomstinformationen, t.ex. specifik webbplats som guidar besökaren genom sin första tid på lärosätet. 13 (27) Generella insatser som anses öka bredden/mångfalden Flexibelt lärande, t.ex. via webb eller lärcentra. Uppdragsutbildning, då de som inte har formell behörighet får en möjlighet till högskolepoäng. Medverkan på event och på mötesplatser där chansen finns att träffa människor som kanske inte annars skulle ha kontaktat lärosätet. Utveckla lärarnätverken mellan högstadie- gymnasie- och universitetslärare samt anordna samverkansdagar för dessa. Medveten kommunikation, att i marknadsföringen presentera en stor variation och bredd och lyfta förebilder som inte står för stereotypa utbildnings- och yrkesval. Externfinansierade projekt, som på olika sätt ska skapa ett intresse för vidare studier (ofta inom ett specifikt område), exempel: Teknikåttan, Sommarforskarskolan, APU, Energiutmaningen, Barnens universitet, Kunskapsgatan, Forskarfredag. Informationsinsatser mot elever redan i grundskolan Öka engagemang och kunskap om breddad rekrytering bland personalen Sammanfattning Benchmarking Benchmarkingen visar att lärosätena har jobbat med både breddat deltagande - insatser för att öka och underlätta genomströmningen, och uppsökande rekryteringsarbete som är riktat mot specifika underrepresenterade grupper. Dock upplevs få av insatserna som långsiktiga, men eftersom strategierna som benchmarkingen baseras på gäller för en kortare period så kan det mycket väl vara så att långsiktigheten i arbetet inte framgår även om insatserna i sig är planerade för ett långsiktigt arbete. Många insatser visar också ett behov av ett arbete med uppföljningar och utvärderingar av studenternas studieresultat och erfarenheter, till exempel som insatser redan vid första terminsstarten med en enkät för att fånga upp studenter med specifika behov. Arbetsmarknadsrelevansen och kopplingen till arbetslivet är också återkommande i benchmarkingen. Gällande samverkan mellan utbildningssamordnare på olika nivåer så sker detta mot flera av de definierade målgrupperna, t.ex. för utländsk bakgrund och social bakgrund, men också som en generell insats för bredda rekryteringen. Omvärldsanalys gällande könsbundna utbildningsval Det märks att det pågår en tekniksatsning runt om i landet då det är lätt att få fram information om olika projekt som drivs för att främja ungas, och framför allt, tjejers teknikintresse. Det görs en hel del på lärosäten runt om i landet. Både företag och privatpersoner som ser bristen av tjejer i teknikutbildningar och teknikyrken har försökt uppmärksamma problemet genom diverse projekt. Arbetsgruppens uppfattning är att det däremot drivs väldigt få projekt för att öka killars intresse för vårdyrken och läraryrken.

15 Teknikerjakten Teknikerjakten är ett stort och omfattande projekt som involverar många aktörer. Projektet är en storsatsning och hittills har det betalats ut flera miljoner kronor för att främja teknikintresset bland unga. Teknikerjakten i Falun/Borlänge är ett samarbetsprojekt mellan Högskolan Dalarna, Borlänge kommun och Falu kommun. Teknikerjakten i Karlstad är ett samarbete mellan Karlstads universitet, skolorna i Värmland, från förskolan till gymnasiet, och näringslivet i regionen. Teknikerjakten i Gävle är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Gävle och Älvkarleby kommun och näringslivet i kommunen. Sammanlagt genomförs flera hundra projekt inom Teknikerjakten för att öka intresset för teknik. En del av projekten är till för att öka tjejers intresse för teknik, få in fler studenter på naturvetenskapliga- och tekniska program. Projekten jobbar också med andra mål, som att få fler unga att intressera sig för att studera vidare men att också göra det på högskolorna i hemkommunerna. E J Ljungbergs utbildningsfond är den gemensamma aktören för hela Teknikerjakten som bidrar finansiellt för alla projekten. 14 (27) Womengineer Womengineer grundades 2008 av två tjejer inom Industriell ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, eftersom de ansåg att det fanns för få kvinnliga förebilder som kunde inspirera dagens unga tjejer till att satsa på en teknisk utbildning. Få tjejer vet vad det betyder, eller har en felaktig bild, av vad det innebär att vara ingenjör. Womengineer anordnar bland annat IGEday (Introduce a Girl to Engineering day). Det är ett initiativ från kvinnliga ingenjörer och ingenjörsstudenter för att öka intresset för teknik och ingenjörskap bland unga tjejer. Företag, organisationer och högskolor uppmuntras att delta på denna dag, där de har chansen att arrangera aktiviteter och bjuda in unga tjejer, för att ge dem en inblick i hur det är att jobba som ingenjör och med teknik. Företag som ställde upp på IGEday 2014 var bland annat SAS Institute, Ericsson, Google Sverige, IBM, Microsoft och SAAB (Womengineer, 2014). Quintekdagarna Tekniska högskolan vid Linköpings universitet anordnar varje termin Quintekdagarna för tjejer i årskurs 3 på gymnasiets naturvetar- och teknikprogram. Aktiviteterna pågår under 3 dagar och fungerar som en introduktion till studier i teknik och naturvetenskap. Gymnasietjejerna får en chans att se hur det är att studera vid universitetet, få reda på vad man kan jobba med efter utbildningen och träffa kvinnliga studenter från tekniska högskolan. Under Quintekdagarna får tjejer prova på experiment och laborationer, träffa teknologer som läser på högskolan, besöka företag inom teknikbranschen, träffa färdiga ingenjörer/naturvetare och få information och presentation av högskolans utbildningar. För att riktigt få känna på studentlivet får besökande tjejer bo hos kvinnliga teknologer under dagarna. Det finns 60 platser till Quintekdagarna per termin. Matematik- och NO-lärare samt studievägledare från deltagande gymnasieskolor är inbjudna att följa med på dagarna (Linköpings Universitet, 2014). Utvärderingar visar att deltagarna är positiva till verksamheten men det finns inga siffror som visar på att Quin-

16 tekdagarna har lett till ett större söktryck från tjejer. En förklaring tros vara den relativt begränsade mängden deltagare vid varje tillfälle och det kan även vara så att de som väljer att åka på Quintekdagarna mer eller mindre redan har bestämt sig för att söka vidare (Sethson Sara, 2014). 15 (27) Flickor på Teknis Lunds Tekniska Högskola (LTH) har ett projekt som heter Flickor på Teknis. Projektet riktar sig till tjejer på gymnasiets tekniska- och naturvetenskapliga program i årskurs 2. Under 2 dagar får tjejerna en inblick i hur det är att studera på en teknisk högskola och de får information om studier och utbildningsprogram. På dagarna bjuds det på föreläsningar och laborationer. Kvinnliga faddrar som studerar på LTH tar hand om tjejerna. Tjejerna bor under dessa 2 dagar hos faddrarna, LTH står för mat och logi. År 2014 hade projektet samarbetspartners som PEAB, Skanska, Tetra Pak och Sony. Även professorer, utbildningsansvariga och företagsrepresentanter deltar. (Lunds Tekniska Högskola, 2014) Det gjordes en utvärdering sommaren 2013 som visade att projektet påverkar söktrycket men dock inte i lika stor omfattning som de hoppats på. Speciellt skulle de vilja öka kvoten tjejer till programmen elektroteknik, datateknik, teknik fysik där det står ganska still. De tekniska utbildningarna har haft ett stort söktryck under flera år nu, men när det gäller tjejer så håller sig söktalen runt 30 % och har gjort så under flera år (Ryderheim Bodil, 2014). Nationell strategi för fler män i förskolan Sveriges kommuner och landsting planerar ett tvåårigt projekt som syftar till en nationell strategi för män i förskolan. SKL har valt ut 6 städer i landet, varav Eskilstuna är en, och planerar att samverka med ett lärosäte och har därför haft kontakt med UKK. Tanken är att det ska genomföras träffar för erfarenhetsutbyten och föreläsningar (Sandberg Anette, 2014). Mia Heikkilä, lektor på UKK, har fått i uppdrag av Skolverket att genomföra en studie rörande män i förskolan. Heikkilä ska intervjua manliga förskollärarstudenter vid MDH samt Umeå universitet och Christian Eidevald genomför parallellt en studie som fokuserar på manliga förskollärare. Denna forskning syftar till att ge kunskap som kan leda till att vi kan öka andelen manliga förskollärare i svensk förskola. Skolverket kommer att under hösten 2014 och våren 2015 genomföra fyra regionala konferenser för att sprida forskningsresultaten och samverka kring frågan om män i förskolan (Heikkilä Mia, 2014). Högskoleverkets rapporter om breddad rekrytering I följande avsnitt sammanfattas två rapporter utgivna av Högskoleverket (HSV), den ena från 2007 är en utvärdering av arbetet med breddad rekrytering till universitet och högskolor, och den andra från 2009 är en uppföljning av det arbete som gjorts på landets lärosäten. HSV skriver om mångfald som en förutsättning för kvalitet i den moderna högskolan och trycker på att arbetet med breddad rekrytering behöver flytta fokus från rekryteringsprocessen och istället koncentrera sig på att öka den

17 faktiska mångfalden i studenters deltagande och i genomströmningen. Kvalitetsaspekten ligger i att breddad rekrytering och breddad genomströmning kan möjliggöra en större mångfald av perspektiv och erfarenheter på våra lärosäten, samt i att vi verkligen rekryterar de bäst lämpade studenterna oavsett bakgrund (Högskoleverket [HSV], 2007). 16 (27) HSV anser att verksamhet som är tillgänglig för alla studenter är att föredra framför särskild verksamhet för särskilda grupper. Som exempel tar de upp studentmottagande och resurser för lärande. Samtidigt skriver de att resurser behöver utgå från individers behov och att effektiv breddad rekrytering kräver tydliga skräddarsydda åtgärder för att motverka de hinder som finns för respektive målgrupp. Arbetet med breddad rekrytering behöver enligt HSV utgöras av en kombination av åtgärder som genomförs systematiskt och långsiktigt. Lärosätena behöver samarbeta med kommunerna och bevaka utbildningsbehoven, satsa på medveten kommunikation och marknadsföring, utveckla studie- och karriärvägledning, utnyttja tillträdessystemet mer optimalt, ha god introduktion av studenter och ständigt arbeta med pedagogiken. (HSV, 2007). Sammanfattningsvis gör HSV bedömningen att det behövs: Utvecklade uppföljningar och utvärderingar av rekryteringsverksamheten samt studenternas studieresultat och erfarenheter. En tydlig arbetsmarknadsrelevans och koppling till arbetslivet. Samverkan mellan utbildningsanordnare på olika nivåer. Det generella uppdraget om breddad rekrytering bör ersättas av mångfaldsmål utifrån det egna lärosätets situation. Målen bör inriktas mer mot genomströmning och deltagande än enbart rekrytering. (HSV, 2007, s. 8) Högskoleverket skriver om vikten av att högskolan arbetar med frågor om kulturella, studiesociala och pedagogiska mönster som eventuellt hindrar individer från underrepresenterade grupper att fullfölja sina studier. Här handlar det om att ha fokus på breddat deltagande och fullföljande snarare än rekryteringen i sig (HSV, 2007). HSV konstaterar att regeringsuppdraget att arbeta med breddad rekrytering har varit vagt utformat. Det har saknats en specificering av vilka aspekter av breddad rekrytering som lärosätena förväntas arbeta med och detta avspeglar sig i hur arbetet har bedrivits. I denna nationella uppföljning av arbetet med breddad rekrytering som HSV har gjort, ger de en samlad bild av åtgärder och måluppfyllelse. Högskoleverket uttalar sig även om vad de anser vara kännetecknande för framgångsrika verksamheter vilket kan sammanfattas som: breddat deltagande, uppsökande rekryteringsarbete och långsiktigt arbete. (HSV, 2009) Breddat deltagande innebär enligt HSV att inte enbart fokusera på rekrytering utan att även satsa på ett helhetstänkande som handlar om undervisningsformer, stödåtgärder, examen och uppföljning. Uppsökande rekryte-

18 ringsarbete handlar om att satsa på att söka upp och aktivt bearbeta underrepresenterade grupper i syfte att etablera intresse och öka kunskaperna om möjligheterna med högre utbildning. Här refereras till exempelvis långtgående samarbeten med gymnasieskolor som har låg övergång till högre utbildning. Det ges även exempel på studentambassadörsverksamhet som bygger på att studenter som själva representerar underrepresenterade grupper arbetar med att informera och att försöka etablera ett intresse för studier. Långsiktigt arbete utifrån en tydlig strategi och målsättningar är att föredra framför tidsavgränsade projekt. Det är av vikt att arbetet integreras i den reguljära verksamheten för att kunna uppnå resultat på sikt (HSV, 2009). 17 (27) Arbetet med breddad rekrytering måste bedrivas långsiktigt, och eventuella effekter kan dröja i åtskilliga år. Dessutom är rekryteringen i högsta grad omvärldsberoende. Vad som framför allt behövs i ett långt perspektiv är en tydligt utstakad väg mot en förändring av traditionella rekryteringsmönster. ( HSV, 2007, s. 24) UHR Den 31 december 2012 lades Högskoleverket, Internationella programkontoret, och Verket för högskoleservice ner och istället flyttades verksamheten till två nya myndigheter: Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Universitets- och högskolerådet (UHR). UHR har som en del av sitt uppdrag att arbeta främjande, och därmed stödja högskolornas arbete inom området, likabehandling och breddad rekrytering (Universitets- och högskolerådet [UHR], 2014a) UHR arbetar just nu med att ta fram en strategi för myndighetens arbete med breddad rekrytering och minskad diskriminering inom högre utbildning. I det arbetet ingår att formulera en definition av vad UHR menar med breddad rekrytering. Klart är dock redan att de kommer att inkludera alla diskrimineringsgrunder. UHR kommer att hantera det praktiskt genom att diskutera såväl breddad rekrytering som breddat deltagande. I breddat deltagande får man med alla diskrimineringsgrunderna, när studenterna väl finns på högskolan, vad möts de av då, hur arbetar lärosätena med att få alla studenter att känna sig välkomna och inkluderade osv. UHR anordnande i november 2013 en konferens kallad Kvalitetsdrivet 2013 där temat var Breddad rekrytering, ökat internationellt samarbete och utbyte samt likabehandling driver det kvalitet framåt och får vi en bättre utbildning för alla med de insatserna? På nästa konferens Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering och sen då? fortsätter de diskussioner som påbörjats förra året. Breddad rekrytering och breddat deltagande kommer att vara huvudfokus för den kommande konferensen (Hellgren Carina, 2014). Utbildningens innehåll och organisering Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) skriver i sitt slutbetänkande att det finns behov av nya bredare arbetssätt för att bryta könsbundna utbildningsval. De könsbundna valen är ett problem på många nivåer och högskolan har begränsade möjligheter att påverka utbildningsval vid rekryteringstillfället. Icke desto mindre finns stora möjligheter att utveckla arbetet

19 på området (Statens offentliga utredningar [SOU], 2011:1). DJ gör bedömningen att lärosätena bör ge arbetet för att bryta könsbundna utbildningsval en bredare inriktning och koppla det till utbildningens innehåll och organisering samt akademins funktionssätt i stort (SOU, s.186). DJ skriver även att lärosätena bör prioritera utvecklingen och samordningen av den högskolepedagogiska verksamheten samt säkerställa att den inkluderar adekvata kunskaper om jämställdhet och genus (SOU, s.186). 18 (27) UHR har på uppdrag av regeringen tagit emot slutredovisningar av de projekt som fått stöd av DJ och har analyserat och samlat erfarenheterna av projekten i en rapport kallad Jämställdhet i högskolan ska den nu ordnas en gång för alla? I rapporten skriver UHR att lärosätena, för att bryta könssegregeringen, bör arbeta på djupet med att analysera sina utbildningar. De menar att vi bör fokusera på hur våra utbildningar organiseras, studenternas upplevelser av utbildningarna, samt hur karriärvägarna ser ut. De lyfter vikten av att kvinnor som män ska kunna identifiera sig med både studenter på utbildningarna samt de som arbetar i yrket. (UHR, 2014b) Förslag på strategiska insatser, mål och fokusområden för Breddad Rekrytering på MDH I följande avsnitt redogör vi för arbetsgruppens förslag på nya insatser samt vår syn på befintliga insatser och ger rekommendationer rörande dessa. Vi ger även förslag på målformuleringar, fokusområden samt ansvarsfördelning. Utländsk bakgrund Under perioden föreslås inga extrainsatta insatser inom detta område eftersom högskolan representerar denna grupp väl. Inga specifika strategiska insatser förutom de nuvarande föreslås därför för perioden. Vid översynen 2016 bör dock MDH:s jämförelsetal ses över igen. Det är under perioden fortfarande viktigt att fortsätta visa att MDH är en öppen högskola för alla, vilket kan uppnås bland annat genom medveten kommunikation och ett aktivt likabehandlingsarbete. Mål Bibehålla en bra spegling av samhället sett till studenter med utländsk bakgrund enligt UKÄ:s nyckeltalsrapport. Social bakgrund Högskolan speglar inte samhället på denna punkt, insatser behöver därför genomföras för att få fler personer med föräldrar utan akademisk bakgrund att söka sig till högskolan. Befintliga insatser som central studievägledning och samarbete med folkhögskolor bör fortsätta och utvecklas enligt förslagen om strategiska insatser under generella insatser. Mål Att högskolans nyckeltal för social bakgrund, i UKÄ:s nyckeltalrapport, närmar sig en balanserad nivå, det vill säga nyckeltal 1.

20 Strategiska insatser Studentrekryteringen på Sektionen för kommunikation och externa relationer får i uppgift att för rekryteringsplanerna ta särskild hänsyn till hur de olika rekryteringsinsatserna som genomförs kan riktas ytterligare mot personer med föräldrar utan akademisk bakgrund, med utgångspunkt i denna rapport. Styrgruppen för studentrekrytering ansvarar för att det varje år införs specifika insatser för denna grupp samt återrapporterar vilka insatser som gjorts och deras resultat till Arbetsgruppen för breddad rekrytering 5. Som underlag för vilka regioner som högskolan bör arbeta med kan UKÄ:s läns- och kommunsuppdelade rapport kring övergång till vidare studier användas. Arbeta för att upprätthålla studenternas anknytning till arbetsmarknaden under studietiden genom att utveckla studie- och karriärvägledning, detta i enlighet med rekommendationen från HSV (2007). Det är viktigt för studenterna att känna till hur man går till väga för att söka jobb, här spelar karriärvägledning en nyckelroll. Detta handlar även om att kunna visa den enskilde studentens egenskaper och hur den bäst nyttjar dessa i samhället och på arbetsmarknaden. Det har även framkommit i undersökningar (Ungdomsbarometern, 2014) att ungdomar vill utveckla jobbrelaterade egenskaper inför framtida karriärer. 19 (27) Kön Högskolan har långt kvar till att nå en jämn könsfördelning i våra utbildningar. Det mål vi har innebär att andelen studenter av underrepresenterat kön ska öka för samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 %. Arbetsgruppen anser att målet är ospecifikt och att enbart eftersträva en ökning inte ger incitament att arbeta målmedvetet med frågan. Alla nuvarande insatser bedömer arbetsgruppen vara relevanta, men arbetsgruppen anser att akademierna kan ha stor nytta av att samarbeta över akademigränserna när det gäller den sneda könsfördelningen. Här delar UKK och HVV problemet med en underrepresentation av män i utbildningen, och IDT och EST har motsvarande problematik rörande en underrepresentation av kvinnor. Att samverka med externa parter är viktigt, då även dessa är i behov av att säkra sin rekrytering av kompetent personal för framtiden och det bör ligga lika mycket i deras som i högskolans intresse att verka för att framtidens arbetskraft utgörs av människor som speglar mångfald. I enlighet med DJ:s slutbetänkande (SOU, 2011:1) samt UHR:s rapport (2014) menar arbetsgruppen att arbetet med att bryta könsbundna utbildningsval behöver inriktas mer på våra utbildningars innehåll och organisering. För att kunna göra detta arbete är det troligt att akademierna behöver 5 Vi föreslår under avsnittet Breddat deltagande/genomströmning på s.22 i denna rapport att högskolan bör bilda en arbetsgrupp för breddad rekrytering.

21 kompetensutveckling i vad genusperspektiv innebär inom respektive ämnesområde. 20 (27) Mål Att samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40 % ökar sin andel studenter tillhörande denna grupp utifrån de mål programmen själva beslutat om. Strategiska insatser Akademierna tar fram specifika, kvantifierbara mål på programnivå för program där det underrepresenterade könet understiger 40 %. Studentrekryteringen på Sektionen för kommunikation och externa relationer får i uppdrag att i samverkan med IDT och EST finna en eller flera samarbetsarenor med extern part, exempelvis integreras i pågående samarbeten, för insatser för att öka intresset hos underrepresenterat kön. Dessa insatser kan ersätta de insatser som gått under namnet Hello World. För utbildningar med inriktning mot skola, vård och omsorg integrera, utveckla och genomföra insatser, som Hello People eller liknande, inom MKL, MKHV samt VKL. Ansvaret för att arbeta vidare med frågan bör läggas på akademiledningsnivå. Ålder Att vara en direkt spegling av samhället inom denna kategori är inte möjligt men sett till rikssnittet så särskiljer sig inte MDH på ålder för de som påbörjar sina studier, därför föreslås inga specifika strategiska insatser för perioden. Det är dock viktigt att vara en attraktiv högskola för studenter i alla åldrar. De insatser som görs idag är relevanta, där bland annat reell kompetens är viktigt för att äldre målgrupper kan valideras utifrån inhämtade kunskaper och färdigheter. Det är därför viktigt att upprätthålla god tillgång till information och individuell studievägledning för dessa, för att ha möjlighet att visa alternativa vägar till behörighet. Mål Inte hamna under rikssnittet i UKÄs nyckeltalsmätning, utan vara på samma eller högre nivå för ålder på de som påbörjar sina studier, jämfört med rikssnittet. Funktionsnedsättning Högskolans insatser som riktar sig till studenter med funktionsnedsättning anses relevanta. Däremot kan en eventuell förändring av lagstiftningen påverka hur högskolan arbetar med tillgänglighet för funktionsnedsättningar, vilket behöver utredas ytterligare. Regeringen föreslåratt bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar ska bli en ny form av diskriminering (Proposition 2013/14:198). Detta innebär att det är troligt att vi från januari 2015 har fått ökade krav på oss när det gäller att arbeta med tillgänglighet och att erbjuda studenter särskilt pedagogiskt stöd för överbrygga eller undanröja hinder i

Hur MDH arbetar med breddad rekrytering Ansvarsfördelning

Hur MDH arbetar med breddad rekrytering Ansvarsfördelning Utbildnings- och forskningssektionen 2014-01-20 1 (9) Handläggare Julia McNamara Breddad rekrytering på Mälardalens högskola - en översikt Styrgruppen för studentrekrytering vid Mälardalens högskola (MDH)

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Från breddad rekrytering till breddat deltagande

Från breddad rekrytering till breddat deltagande Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier Begreppsförklaringar Breddad

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter

Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter - guide för kommunikationsavdelningen och studerandeavdelningen Beslutat av Rektor 2018-01-15 Gäller från 2018-01-15 Innehåll Att arbeta med aktiva

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola

Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola 2017-05-12 2017/1308 1 (1) Beslutande Rektor Handläggare Marika Hämeenniemi Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola 2017-2018 Beslut Rektor beslutar att fastställa plan för jämställdhetsintegrering

Läs mer

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering?

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 18 nov 2016 Aleksandra Sjöstrand Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? Vad handlar breddad rekrytering om? Jag är, hittills, den enda i familjen som läst på universitet. En följd av att komma

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Breddat deltagande inom högskolan Exempel på stödverktyg

Breddat deltagande inom högskolan Exempel på stödverktyg Breddat deltagande inom högskolan Exempel på stödverktyg 2017-11-10 Aleksandra Sjöstrand Ett förslag från regeringen till ändring i högskolelagen att universitet och högskolor i stället för att aktivt

Läs mer

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd Samordnare för lika villkor Kajsa Svaleryd Samordnare lika villkor Arbetat på HiG sedan aug-18, helt ny funktion; student- och medarbetarperspektiv samt samordning jämställdhetsintegrering Samordning av

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014 Lika villkor Institutionen för matematik och matematisk statistik Personaldagar 20 21 augusti 2014 Lika villkor Ingen negativ särbehandling utan giltig grund Laglig reglering i diskrimineringslagen Gäller

Läs mer

Handlingsplan för breddad rekrytering vid Umeå universitet 2009 2012

Handlingsplan för breddad rekrytering vid Umeå universitet 2009 2012 Handlingsplan för breddad rekrytering vid Umeå universitet 2009 2012 Fastställd av rektor 2009-03-03 Sid 3 (9) 1. Att aktivt främja och bredda rekryteringen I detta kapitel beskrivs som en bakgrund till

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Goda exempel på breddad rekrytering och breddat deltagande Linköpings universitet

Goda exempel på breddad rekrytering och breddat deltagande Linköpings universitet Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Kommunikatör Charlotte Löfgren 010-470 03 61 072 572 05 36 PM Datum 2016-04-18 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111

Läs mer

Likabehandlingsplan. Gäller perioden 19 november 2014 31 december 2015

Likabehandlingsplan. Gäller perioden 19 november 2014 31 december 2015 Likabehandlingsplan 2015 Gäller perioden 19 november 2014 31 december 2015 2 3 Strategi för lika villkor Grundtanken i jämlikhetsarbetet på Mälardalens högskola (MDH) är att det genomsyrar hela vardagslivet

Läs mer

Tekniskt basår med fokus på tjejer

Tekniskt basår med fokus på tjejer Tekniskt basår med fokus på tjejer Den här korta rapporten är en delrapport om basårsutbildningar med fokus på kvinnor. I en fortsatt studie under våren 2017 kommer detta material att kompletteras med

Läs mer

Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten 20 BESLUT 1 2013-02-07 Dnr S 2013/19 Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Riktlinjer för studievägledning på grund-och avancerad nivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställda av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Medicinska fakultetens handlingsplan för likabehandling 2010

Medicinska fakultetens handlingsplan för likabehandling 2010 2009-12-09 Dnr M2010/1029 Medicinska fakultetens handlingsplan för likabehandling 2010 Vår arbets- och lärandemiljö ska kännetecknas av medmänsklighet, jämställdhet och likabehandling. (Ur Medicinska fakultetens

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter

Likabehandlingsplan för studenter TEKNAT 2013/159 Likabehandlingsplan för studenter Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2014-02-11 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte med likabehandlingsplanen

Läs mer

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Goda exempel på breddad rekrytering och breddat deltagande Malmö högskola

Goda exempel på breddad rekrytering och breddat deltagande Malmö högskola Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Kommunikatör Charlotte Löfgren 010-470 03 61 072 572 05 36 PM Datum 2016-04-18 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111

Läs mer

Likabehandlingsplan. Gäller perioden 1 januari 31 december 2016

Likabehandlingsplan. Gäller perioden 1 januari 31 december 2016 Likabehandlingsplan 2016 Gäller perioden 1 januari 31 december 2016 2 Likabehandlingsplan 2016 Strategi för lika villkor Grundtanken i jämlikhetsarbetet på Mälardalens högskola (MDH) är att det genomsyrar

Läs mer

Lärarhögskolan i Stockholm

Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Kort om högskolan Lärarhögskolan i Stockholm, nedan kallad Lärarhögskolan, startade 1956 och är landets enda fristående specialhögskola för lärarutbildning. Från och med början

Läs mer

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 2001-06-20 Reviderad 2004-12-01, 2006-12-21, 2010-04-13 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledningen Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 STYRDOKUMENT Dnr V 2015/251 LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 Publicerad Beslutsfattare Handläggare http://lun.gu.se/omoss/likabehandling Anna Brodin, Utbildningschef Tove Westerberg Beslutsdatum

Läs mer

Handlingsplan för breddad rekrytering

Handlingsplan för breddad rekrytering UFV 2013/168 Handlingsplan för breddad rekrytering 2014 2016 Fastställd av Rektor 2014-01-21 Innehållsförteckning Inledning 3 Planer och aktiviteter vid Uppsala universitet 3 Bakgrund 4 Olika utbildningar-

Läs mer

Checklista: Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering genom aktiva åtgärder i fyra steg

Checklista: Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering genom aktiva åtgärder i fyra steg Checklista: Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering genom aktiva åtgärder i fyra steg Lunds universitet ska arbeta aktivt mot diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2011 2012 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll LIKABEHANDLING... 2 Ansvar och organisation... 4 Handlingsplan för likabehandling... 4 Handlingsplan 2011... 4 Handlingsplan

Läs mer

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Program för lika villkor vid Uppsala universitet Dnr UFV 2015/766 Program för lika villkor vid Uppsala universitet Fastställt av konsistoriet 2016-06-16. Innehållsförteckning Rektors förord 3 Inledning 4 Ansvar 4 Utgångspunkter 4 Uppföljning 5 och strategier

Läs mer

Gymnastik- och idrottshögskolan

Gymnastik- och idrottshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Kort om högskolan Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) hade i medeltal 17 behöriga sökande per plats 2006. Därmed är GIH det lärosäte i landet som sammantaget har högsta

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR VETENSKAPENS HUS, 2013-2016 Bakgrund Vetenskapens Hus startades år 2002 som ett samarbetsprojekt mellan KTH och Stockholms universitet. En av de främsta drivkrafterna

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

Brett deltagande i högskoleutbildning

Brett deltagande i högskoleutbildning Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet

Läs mer

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet 2016-09-02 Sara Hägglund Mälardalens högskola Universitetsadjunkt i pedagogik Projektledare ELverket Vilka kunskaper,kompetenser/förmågor har

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22.

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014 Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Inledning Vision I den här planen beskrivs de åtgärder som Röda Korsets Högskola planerar

Läs mer

Lathund. Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter

Lathund. Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter Lathund Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter 1 2 Varför? Aktiva åtgärder är ett lagkrav i nya diskrimineringslagen som kräver att högskolor ska arbeta förebyggande för att motverka diskriminering

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli HANDLINGSPLAN Dnr V 2015/424 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli Publicerad Beslutsfattare http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/jamstalldhet/ Kanslichef, Margareta

Läs mer

Utva rdering och kartla ggning 2014

Utva rdering och kartla ggning 2014 Bilaga 2 2014-10-30 Handläggare: Marika Hämeenniemi, personalsektionen Utva rdering och kartla ggning 2014 I arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan för 2014-2015 har en utvärdering gjorts av Likabehandlingsplan

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) 2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket HANDLINGSPLAN Dnr V2016/239 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket Publicerad Beslutsfattare http://svenska.gu.se/digitalassets/1570/1570437_handlingsplan-forjamstalldhet-och-likabehandling-inst--f-svenska-spraket-2016.pdf

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår Sammanfattning Introduktionens värdeord trygghet, delaktighet, respekt och glädje ska ständigt genomsyra

Läs mer

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola STATISTISK ANALYS Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/13 Lärarutbildningen 2005/06: Antalet examina ökar men för få är

Läs mer

Hur kan UHR stödja tidiga insatser Peter Barck-Holst Utredare Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor

Hur kan UHR stödja tidiga insatser Peter Barck-Holst Utredare Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Hur kan UHR stödja tidiga insatser 2019-03-05 Peter Barck-Holst Utredare Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor UHR:s fem huvudsakliga ansvarsområden: Information inför högskolestudier,

Läs mer

Humanistiska fakulteten

Humanistiska fakulteten HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Humanistiska fakulteten DATUM: Förslag 2015-10-13 BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Margareta Hallberg FORSKNING SOM PÅVERKAR

Läs mer

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår

Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår Introduktionspolicy för introduktionen av nya studenter vid Örebro universitet och Örebro studentkår Sammanfattning Introduktionens värdeord trygghet, delaktighet, respekt och glädje ska ständigt genomsyra

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Handlingsplan för likabehandling 2018

Handlingsplan för likabehandling 2018 Dnr: HISTFILFAK 2017/83 Handlingsplan för likabehandling 2018 Historiska-Filosofiska Fakulteten Fastställd av Historiska-Filosofiska fakultetsnämnden 19/12/2017 1 Inledning Detta dokument ger mål och strategier

Läs mer

HANDLINGSPLAN LIKABEHANDLING SAHLGRENSKA AKADEMIN 2011

HANDLINGSPLAN LIKABEHANDLING SAHLGRENSKA AKADEMIN 2011 HANDLINGSPLAN LIKABEHANDLING SAHLGRENSKA AKADEMIN 2011 HANDLINGSPLAN LIKABEHANDLING SAHLGRENSKA AKADEMIN 2011 Sahlgrenska akademins handlingsplan för likabehandling 2011 är antagen av akademistyrelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17

Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17 SPRÅKFAK 2015/58 Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17 Språkvetenskapliga fakulteten Fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2016-10-27 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 Lika villkor

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012 Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Likabehandlingsplan 2012 Utbildningsvetenskapliga fakulteten Likabehandlingsplan 2012 Arbetet vid ska genomsyras av viljan att sträva efter god arbetsmiljö där alla anställda och studenter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, ålder,

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling HANDLINGSPLAN Dnr V 2014/361 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling vid Gemensamma förvaltningen Beslutsfattare Gäller för Universitetsdirektör, Jörgen Tholin Gemensamma förvaltningen Beslutsdatum

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: 2019-01-21 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se Innehållsförteckning SAMTLIGA LÄRARE OCH

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2019 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2019 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD STYRDOKUMENT Dnr V 2018/1224 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2019 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion http://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetetsorganisation/gemensamma-forvaltningen/verksamhetsstod/styrdokument/

Läs mer

Handlingsplan fö r likabehandling 2017

Handlingsplan fö r likabehandling 2017 Dnr: HISTFILFAK 2017/32 Handlingsplan fö r likabehandling 2017 Historiska-Filosofiska Fakulteten Fastställd av Historiska-Filosofiska fakultetsnämnden 2017-04-18 1 Inledning Detta dokument ger mål och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet

HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING 2010-2011 Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet Den övergripande målsättningen med likabehandlingsarbetet vid institutionen för språk och litteraturer

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program 2013-11-10 ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program Evelina Holgersson Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Arbetsgång... 4 Pusselbitar... 5

Läs mer

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Goda exempel på breddad rekrytering och breddat deltagande Uppsala universitet

Goda exempel på breddad rekrytering och breddat deltagande Uppsala universitet Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Kommunikatör Charlotte Löfgren 010-470 03 61 072 572 05 36 PM Datum 2016-04-18 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111

Läs mer

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten Likabehandlingsplan 2011 Likabehandlingsplan 2011 Arbetet vid ska genomsyras av viljan att sträva efter god arbetsmiljö där alla anställda och studenter oavsett kön,

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Stockholms universitets plan för lika rättigheter och möjligheter 2016

Stockholms universitets plan för lika rättigheter och möjligheter 2016 1 (11) 2016-09-01 Dnr SU FV-2.12.1-1856-16 Handläggare: Christian Edling Jämlikhetssamordnare Studentavdelningen Stockholms universitets plan för lika rättigheter och möjligheter 2016 Stockholms universitet

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Växjö universitet Kort om högskolan Växjö universitet startade som en filial till Lunds universitet 1967, blev självständig högskola 1977 och universitet 1999. Här studerar numera drygt 15 000 studenter.

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Södertörns högskolas riktlinjer för arbetet med lika villkor för medarbetare

Södertörns högskolas riktlinjer för arbetet med lika villkor för medarbetare Södertörns högskolas riktlinjer för arbetet med lika villkor för medarbetare Inledning Södertörns högskola ska vara inkluderande och tillvarata medarbetares engagemang och kompetens. Alla människors lika

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2018

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2018 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2018 Typ av dokument Beslutad av Policy och plan Rektor Beslutsdatum 2018-05-31 Dnr Giltighetstid Ersätter dokument Ansvarig förvaltningsavdelning Ansvarig handläggare

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan 1 (9) Likabehandlingsplan 2018-2021 Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 80) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-19 Dokumentansvarig: HR-kontoret

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för språk och litteraturer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för språk och litteraturer V 2017/439 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för språk och litteraturer Publicerad Beslutsfattare Gäller för http://www.sprak.gu.se/om/likabehandling/ Prefekt Gunnar Bergh

Läs mer

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2007.01.11 Dnr 10-27/07 Bakgrund Studenter och sökande till högskolan skyddas av Lagen om likabehandling av studenter vid

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Handlingsplan för studie- och karriärvägledning vid IT-universitetets fakultet

Handlingsplan för studie- och karriärvägledning vid IT-universitetets fakultet Handlingsplan för studie- och karriärvägledning vid IT-universitetets fakultet Handlingsplan för studie- och karriärvägledning vid ITuniversitetets fakultet Vid sammanträde 2008-10-13 beslutade rektor

Läs mer

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet Utbildningsförvaltningen Datum 2018-12-07 Lokal Aktivitetsplan för Studie- och Yrkesorientering vid 2018-2019 Postadress 961 86 Boden Telefon 0921-620 00 vx. med direktval Telefax E-post kommunen@boden.se

Läs mer

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS). Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Handlingsplan lika villkor 2018

Handlingsplan lika villkor 2018 UPPSALA UNIVERSITET TEKNAT 2014/170 Handlingsplan lika villkor 2018 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden/fakultetsnämnden 2018-02-06 Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket HANDLINGSPLAN Dnr V 2013/1012 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket Publicerad Beslutsfattare http://svenska.gu.se/digitalassets/1469/1469290_likabehandlingsplan2014.pdf

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus 1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...

Läs mer