3 Anmälan av inkomna/utgående skrivelser/protokoll

Transkript

1 3 Anmälan av inkomna/utgående skrivelser/protokoll Ärendet Följande skrivelser anmäles för anteckning till protokollet: 1. Portföljrapport, pensionsmedel samt avkastning av egen förvaltning per RS Protokoll Södra regionvårdsnämnden ( ). RS Hallandstrafiken Årstämma ( ). RS Hallandstrafiken Konstituerande möte ( ). RS Arbetsutskottets förslag Regionstyrelsen beslutar att anteckna handlingarna till protokollet

2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Ärende 3 Åke Bengtsson, finanschef Ekonomi o finans tfn ake.bengtsson@regionhalland.se Regionstyrelsen Portföljrapport, pensionsmedel samt avkastning av egen förvaltning per Under februari fortsatte stockholmsbörsen starkt uppåt, nu med 7,5 procent. De internationella börserna steg också överlag men något mindre. Pensionsmedelsportföljens aktiedel, inkl globala fonder, miljöfonder och aktieindexobligation steg under februari med 34,4 MKR eller 6,5 procent. Riksbanken sänkte under februari reporäntan till -0,1procent och fortsatte under mars med ytterligare sänkning till -0,25 procent för att försöka få fart på inflationen och undvika en för stark krona. Den tvååriga svenska räntan sjönk från -0,05 procent till -0,13 (negativ) och den tioåriga räntan steg från 0,63 procent till 0,70 procent. Värdet på ränteplaceringarna i pensionsmedelsportföljen steg med 0,9 MKR, och värdet uppgick därefter till 886,7 MKR. Marknadsvärdet för pensionsmedlen ökade med 35,3 MKR eller 2,5 procent till 1 454,3 MKR. Den bokförda nettoavkastningen uppgår hittills under året till 1,3 MKR. Bokförd avkastning för den egna ränteförvaltningen av verksamhetsmedel uppgick till 2,8 MKR. Budgetvärdet för hela 2015 uppgår till 55,0 MKR. I bilaga till rapporten framgår pensionsmedelsportföljens innehav i aktie-och räntefonder. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör

3 PORTFÖLJRAPPORT, PENSIONSMEDEL SAMT AVKASTNING AV EGEN FÖRVALTNING SAMMANFATTNING Februari Tillgångsfördelning, pensionsmedel TILLGÅNGSSLAG MARKNADSVÄRDE (MKR) FÖRDELNING (%) Räntor och likvida medel 886,7 61,0 Varav svenska 886,7 61,0 Aktier 567,6 39,0 Varav Svenska (inkl. aktieindexobl) 436,2 29,9 Globala 88,6 6,1 Miljö 42,8 2,9 (andel av aktier) (7,5) Totalt 1 454,3 100,0 2. Utveckling, pensionsmedel Marknadsvärde Marknadsvärde Värdeförändring februari ,6 MKR 1 454,3 MKR 35,3 MKR Värdeförändring ,7 MKR = 2,7 % Bokförd avkastning 2015, pensionsmedel Bokförd avkastning 2015, egen ränteförvaltning av verksamhetsmedel (1 459,8 MKR) Budgeterad avkastning totalt 2015 Bokförd avkastning totalt tom ,3 MKR 2,8 MKR 55,0 MKR 4,1 MKR

4 Rapport - förvaltning av pensionsmedel per MARKNADSVÄRDE AVKASTNING % Mkr Andel % Förändring feb Februari Innevarande år Mkr Andel % Portfölj Index Portfölj Index Aktier Handelsbanken Sverige Index Criteria 197,2 230,4 15,8 17,7 0,9 8,3 8,3 16,8 16,9 Robur Global Emerging Markets 18,0 20,1 1,4 0,5 0,0 2,5 3,9 11,5 10,5 Robur Ethica Sverige Mega 118,2 135,8 9,3 8,7 0,4 6,9 8,1 15,0 15,8 Ethica Sverige Global 27,7 30,7 2,1 2,0 0,1 6,7 6,7 11,1 10,7 Handelsbanken Amerikafond 34,5 37,8 2,6 2,5 0,1 7,0 6,7 9,7 9,5 Miljöfonder Handelsbanken hållbar energi 21,2 23,9 1,6 1,7 0,1 7,8 8,8 12,6 13,2 Dnb Sverige Hållbar 16,5 18,9 1,3 1,3 0,1 7,5 8,1 14,3 15,8 Aktieindexobligation OMX SEB ,0 50,0 3,4 ( kap.gar. 100% - dg 109%) Aktieindexobligation OMX GS ,0 20,0 1,4 ( kap.gar. 100% - dg 115%) Räntebärande Robur Realräntefond 15,6 16,0 1,1 0,1-0,2 0,9 1,0 3,0 3,1 Robur Företagsobligationsfond FRN 83,9 84,1 5,8 0,1-0,1 0,1 0,0 0,2 0,0 Robur Räntefond Kort Plus 375,3 375,9 25,8-0,1-0,7 0,0 0,0 0,2 0,0 Robur Räntefond Flexibel Robur Företagsobligationsfond 45,6 46,1 3,2 0,3-0,1 0,5 0,4 1,0 0,7 Handelsbanken Fixed Income Return 103,0 102,9 7,1-0,1-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Handelsbanken Flexibel ränta 50,5 51,2 3,5 0,1-0,1 0,1 0,1 1,4 1,1 Öhmans företagsobligationsfond 53,1 53,8 3,7 0,3-0,1 0,5 0,6 1,1 1,5 Dnb Nor FRN fond 103,5 103,9 7,1 0,2-0,2 0,2 0,0 0,4 0,1 SEB struktur (STIBOR x 1,75) inkl. kupong 52,8 52,8 3,6 0,0-0,1 TOTALT Aktier 503,3 567,6 39,0 34,4 1,6 6,5% 12,8% Räntebärande 883,3 886,7 61,0 0,9-1,6 0,1% 0,4% SUMMA 1 386, ,3 100,0 35,3 2,5% 4,9%

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20 Försäljning accumulerat Hallandstrafiken 2014, totalt Tusental kr Utfall 2014 Budget 2015 Utfall

21 Sammanträdesschema Styrelsen: Handling nr: 11 Handläggare: Bruno Andersson Daterad: Reviderad: Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars Presidiet kl kl kl kl kl kl Styrelsen kl kl kl kl Heldag kl Årsstämma 20 Standardärenden enligt styrelsens arbetsordning Plan.ärenden Genomgång av viktigare avtal. Kollektivtrafikplan 2016 ÅRSSTÄMMA kl Plan.ärenden Årsredovisning. Kollektivtrafikplan Plan.ärenden Ekonomisk rapport Genomgång av ev. stämmodirektiv. Omprövning av: - Arbetsordning för styrelsen. - VD-instruktion. - Repres.policy. - Inköps- och upphandl.policy. - IT-policy - Likabehandl.plan - ev. taxehöjning Beslut Kollektivtrafikplan 2016 Plan.ärenden Ev. kombinerat med studiebesök. Strategi- och inriktningsfrågor. Ekonomisk rapport. Plan.ärenden Sammanträdesdagar 2016 Driftbudget 2016 Kollektivtrafikplan 2017 Reglemente för intern kontroll KOLLEKTIVTRAFIKPLAN STYR STYR STYR STYR STYR

22 Styrelsen Ärende 12 PM Pris Sommarkortet 2015 Sommarkortet har haft oförändrat pris de två senaste åren, 695 kr för Halland. Motsvarande pris för Skåne har varit 595 kr och det gemensamma kortets pris är satt utifrån en sammanslagning av priserna till 1290 kr. Korten gäller under perioden 15 juni till 15 augusti med en giltighet i all kollektivtrafik inom respektive län, både buss- och tågtrafik. Det gemensamma kortet har motsvarande giltighet i bägge länen. Skånetrafiken har aviserat en höjning med 30 kr till 625 kr. Hallandstrafiken höjde priserna i december med 5% i snitt inom länet. En 5 %-ig höjning av Sommarkortet skulle bli 35 kr och ge en ökad intäkt på ca kr. Det sälj ca 7000 kort under sommaren. Att höja kortpriset med 35 kr när Skåne höjer med 30 kr kan få negativa massmediala konsekvenser, så höjningen bör stanna på samma nivå som Skånekortet, dvs en höjning på 30 kr, 4,3%. Det nya kortpriset blir då 725 kr för hallandskortet och 1350 kr för det gemensamma, en höjning med 60 kr. Förslag till beslut: Styrelsen beslutar att Sommarkortet i Halland höjs med 30 kr till 725 kr från den 15 juni Besöksadress Holgersgatan 29, Falkenberg Postadress Box 269, Falkenberg Växel Upplysning Fax (502, 503) hallandstrafiken@hlt.se Hemsida Organisationsnummer Bankgiro Postgiro

23 Hallandstrafiken AB Kollektivtrafikplan 2016 Version 1 Björn Stenbäck

24 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning (text kommer)... 5 Kollektivtrafikplan Bakgrund... 5 Styrande dokument... 5 Mål för kollektivtrafiken... 6 Målstyrning... 7 Måluppföljning Resandeutveckling... 8 Resandeutveckling Halland... 8 Tågtrafik...10 Regionbusstrafik...14 Stadsbusstrafik...16 Närtrafik...18 Nöjdkundindex och marknadsandel...18 Leverans...19 Miljö...20 Infrastruktur...21 Planerade och genomförda aktiviteter...23 Trafikutveckling...23 Marknad och försäljning...24 Trafikförändringar Tågtrafik...28 Regionbusstrafik...29 Stadsbusstrafik...29 Lågfrekvent resande...30 Infrastruktur

25 Priser...31 Utblick Tågtrafik...31 Regionbusstrafik...32 Stadsbusstrafik...32 Infrastruktur...32 Ekonomi...32 Ekonomi Samhällsnytta...33 Särskild kollektivtrafik...35 Skolskjuts...35 Anropsstyrd trafik...36 Färdtjänst...36 Sjukresor...36 Allmän anropsstyrd trafik...37 Verksamheten...38 Bilagor...39 Bilaga 1: Regionbusslinjer i Halland Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland Bilaga 3: Ekonomi Bilaga 4: Trafikförändringar Bilaga 5: Föreslagna utökningar Öresundståg Bilaga 6: Infrastruktur

26 Förord Hallandstrafiken bästa resvalet Kollektivtrafikplan 2016 är den fjärde i ordningen som framarbetats av Hallandstrafiken. Planen redovisar måluppfyllnad för kollektivtrafiken samt förslag på hur trafiken ska förändras under period Kollektivtrafiken är ett starkt medel i strävan mot visionen Halland bästa livsplatsen. De förslag till trafikförändringar som redovisas i denna plan utgår från strategiska inriktningar fastställda i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken har med anledning av minskade intäkter under 2014 obalans i ekonomin, detta som konsekvens av kompletterande persontågtrafik på Västkustbanan under året. Hallandstrafikens primära uppdrag är att tillgodose behovet av vardagsresande med särskilt fokus på arbets- och studiependling medan det enligt lagstiftning är marknaden som ska tillse trafik av interregional karaktär. Bolaget har analyserat verksamheten och en åtgärdsplan är upprättad tillsammans med Region Halland för att komma tillrätta med nämnda obalans i ekonomin. Halland är en av landets starkaste tillväxtregioner. Under 2014 ökade befolkningen i länet med drygt 3800 personer, omräknat innebär det att två fullsatta bussar alternativt en fullsatt tågvagn varje vecka anländer med nya invånare. Kollektivtrafiken är en viktig anledning till nämnda tillväxt genom att möjlighet skapas att pendla till arbete och studier kombinerat med Hallands attraktiva boendemiljöer. Goda resmöjligheter stärker Hallands attraktivitet och skapar förutsättningar för framtida utveckling. Resandet med Hallandstrafiken fortsätter att öka. Under 2014 genomfördes fler resor jämfört med 2013, en ökning med 2,4 procentenheter. I snitt genomförde varje Hallänning 53 resor med kollektivtrafik under året. Resandet med Öresundstågen ökade med 4,9 procent jämfört föregående år, vid jämförelse med startåret 2009 påvisas en resandeökning med 121 procent. Vardagsresandet i form av arbets- och studiependling är den resandekategori som ökar mest vilket väl möter bolagets primära uppdrag. Öresundstågen inkluderat anslutande kollektivtrafik bidrar starkt till att företag inom Halland samt angränsande regioner kan rekrytera rätt kompetens. Hallands geografiska läge medför ökade krav om förbättrade resmöjligheter i nord och sydlig riktning. Kollektivtrafiken behöver än tydligare stärka Hallands koppling till angränsande arbetsmarknadsregioner. I december 2015 öppnas äntligen tunneln genom Hallandsås för tågtrafik vilket medför en förkortad restid mellan Helsingborg och Halmstad med cirka tio minuter. Därutöver ökar tillförlitligheten för tågtrafiken då befintlig sträckning över åsen historiskt förorsakat följdförseningar inom Halland. Hallandstrafiken arbetar för tätare tågtrafik söderut, dock är det trångt på spåren söder om Ängelholm. Ett arbete pågår gemensamt med vår grannregion Skåne med önskan att tillse ett förbättrat tågtrafikutbud. Hallandstrafikens övergripande mål är att öka kollektivtrafikens marknadsandel ställt mot vår konkurrent bilen. Viktigt är då att stärka alla effekter som minskar restiden då denna har en avgörande roll ifall kollektivtrafiken uppfattas som ett attraktivt resalternativ. Ökad medelhastighet påverkar kollektivtrafikens ekonomi då ökad attraktionskraft ger högre intäkter samt att kostnader minskar då mer trafik kan utföras med samma fordon. Vår inriktning är att det enda som accepteras vilket sänker medelhastighet är stopp vid hållplatser. Insatser behöver tillses som ger kollektivtrafiken fördel jämfört med bilen. 3

27 Hallandstrafiken gemensamt med ansvariga väghållare har här en resa att göra, en resa som tar oss från gamla synsätt på samhällsutveckling till ett modernt tänk där kollektivtrafiken utgör norm för hur vi förflyttar oss. Goda exempel från det gångna året finns beskrivna i planen där man tydligt ser hur kollektivtrafiken och samhällsbyggnad kan gå hand i hand. I årets plan redovisas satsningar men även förslag på neddragningar. Det är varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att trafikera med busstrafik där underlaget är litet, en utökad kollektivtrafik sker där det bor flest människor för att så många som möjligt ska kunna ta del av utbudet. Genom att omfördela resurser med tillhörande utökade marknadsåtgärder beräknas bolagets intäkter öka. Hallandstrafiken genomför kontinuerligt stråkstudier där befintligt utbud analyseras. I årets kollektivtrafikplan kan läsas om förändringar i stråk Kungsbacka Varberg, Varberg Falkenberg, Halmstad Hylte samt Laholm - Båstad. Utöver beskrivna trafikförändringar testar Hallandstrafiken under året en ny variant av fordon. En komfortbuss av högre standard med tillhörande mervärden ska på allvar ta upp konkurrensen med bilen då restiden kan nyttjas i form av att arbete, vila, socialt umgänge eller annan form av förströelse. Test genomförs med avsikt att faktabaserat utvärdera fordonstyp inför kommande upphandling av busstrafiken länet. Vår största utmaning under året är den skiftning av tågtider som sker från december En förskjutning av tågtiderna med tio minuter sker genom hela länet vilket medför nya tågtider i våra städer. Minskad restid genom tunnel samt några färre minuter ståtid för genomgående tåg i Halmstad förkortar restid mellan Malmö och Göteborg till under tre timmar. Anslutande kollektivtrafik ska i möjligaste mån anpassas till nya avgångstider i våra städer. Detta ställer stora krav på årets planeringsprocess samt att information om förändring tillses våra kunder. Daniel Modiggård, planeringschef 4

28 Sammanfattning (text kommer) Kollektivtrafikplan 2016 Bakgrund Från den 1 januari 2012 trädde nuvarande kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär att de tidigare trafikhuvudmännen ersattes av Regionala Kollektivtrafikmyndigheter. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har det strategiska ansvaret för kollektivtrafiken och är ålagda att upprätthålla ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Vidare beslutar den regionala kollektivtrafikmyndigheten om allmän trafikplikt, d.v.s. vilken trafik som ska upphandlas. Lagen innebär också att det är fritt för trafikföretag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar den nya lagstiftningen att en Regional Kollektivtrafikmyndighet (RKM) bildades på Region Halland och att Hallandstrafikens ägarstuktur förändrades i juli 2011 då Region Halland blev ensam ägare av Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Hallands län utifrån de riktlinjer som finns angivna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikplan 2016 är den fjärde i sitt slag och upprättas årligen av Hallandstrafiken. Planen beskriver planerade trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret. Trafikförändringar som finns med i den beslutade Kollektivtrafikplanen för 2016 kommer att genomföras i samband med tidtabellsskiftet i december Styrande dokument Det högst styrande dokumentet för det regionala utvecklingsarbetet i Halland är den Regionala Utvecklingsstrategin med visionen Halland bästa livsplatsen. Visionen innebär att Halland ska vara den bästa platsen att bo, leva och vara verksam inom. Under 2014 antogs Tillväxtstrategin som bygger på den Regionala Utvecklingsstrategin med inriktning på de tillväxtskapande faktorerna. Målet för Tillväxtstrategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år För att Halland ska uppnå målet krävs det att fler människor väljer att flytta till och bosätta sig i Halland. Hallänningarna ska ha ett högt deltagande på arbetsmarknaden och det ska finnas goda förutsättningar att etablera och utveckla företag. Hallands ekonomiska tillväxt ska vara hållbar med hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer. Utifrån den Regionala Utvecklingsstrategin och Tillväxtstrategin fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Bild 1: Kollektivtrafikplan i ett sammanhang 5

29 Hallands verksamhet i dokumentet Mål och budget. Föreslagna trafikförändringar som redovisas i Kollektivtrafikplanen är framarbetade med grund i den ekonomiska ram som satts i Mål och budget antogs det första Regionala Trafikförsörjningsprogrammet i Halland, Regionalt Trafikförsörjningsprogram kollektivtrafik för en hållbar utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till visionen Halland bästa livsplatsen som återfinns i den regionala utvecklingsstrategin. I Trafikförsörjningsprogrammet finns fastställda trafikeringsprinciper och det är utifrån dessa Hallandstrafiken planerar kollektivtrafiken i länet. Revideringsarbete pågår i dagsläget av nuvarande program och det nya Trafikförsörjningsprogrammet ska börja gälla från december Mål för kollektivtrafiken Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling och är ett av många medel för att uppnå visionen Halland bästa livsplatsen. Kollektivtrafiken vidgar Hallands arbets- och studiemarknad genom att skapa goda pendlingsmöjligheter i framförallt nordsydlig riktning gentemot Göteborgsregionen och Skåne. Vidgade arbets- och studiemarknader ökar också företagens möjlighet till kompetensförsörjning genom ett större upptagningsområde av arbetskraft. Kollektivtrafiken kan också ses som ett medel för att skapa attraktiva boendemiljöer, såväl i stad som tätortsnära landsbygd. I strävan mot en koldioxidneutral ekonomi med fossiloberoende transporter har kollektivtrafiken en viktig funktion att fylla som alternativ till bilen. Det övergripande målet för kollektivtrafiken i Halland finns beskrivet i Trafikförsörjningsprogrammet och lyder: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt För att uppnå målet om att öka resandet med kollektivtrafiken samt öka attraktiviteten tillämpas huvudprincipen att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är stor. Utifrån det övergripande målet har tre delmål formulerats som årligen görs uppföljning på i Kollektivtrafikplanen. Nedanför redovisas målen för Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent. Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent. 6

30 Målstyrning Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda nyckeltal jämfört med fastställda mål. I det fall nyckeltal utvecklas negativ ställer det krav på analys följt av justerande åtgärder. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten är en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. Bild 2: Hallandstrafikens processkarta Huvudprocesserna i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen illustreras med hjälp av bilden ovan. Nulägesbilden (längst till vänster) kännetecknas av ett antal kunder som är halvnöjda med Hallandstrafikens verksamhet. Längst till höger är önskad målbild med fler och nöjdare kunder. Första steget är att identifiera resbehovet. Utifrån kännedom om resbehovet kan förbättringsåtgärder i form av trafikförändringar planeras, d.v.s. skapa tidtabell. Vald trafiklösning måste sedan marknadsföras och paketeras på ett tydligt sätt för att nå kunden. Sedan följer kontinuerlig uppföljning och kontroll av leverans för att garantera god kvalitet samt identifiera förbättringsmöjligheter. Arbetsprocessen kring verksamhetsutvecklingen är cyklisk och avslutas aldrig, resbehoven kan förändras vilket kräver anpassning av trafik. Hallandstrafiken påbörjade under 2013 arbetet med ett internt målstyrningsarbete med metoden Balanserat styrkort. Inom detta arbete har företagets vision och strategier genomarbetats och förtydligats. Arbetet fortgick under 2014 och arbetsprocessen med balanserat styrkort förväntas implementeras under Balanserat styrkort används för att styra verksamheten mot fastställda mål i vilket alla delar i utvecklingsarbetet omfattas. Balanserat styrkort är ett viktigt verktyg för att säkerställa att hela företaget driver utvecklingen i likvärdig riktning. Hur kollektivtrafiken ska utvecklas finns formulerat i ett antal strategier i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Syftet med Hallandstrafikens målstyrning är att mäta hur dessa strategier efterföljs och i vilken grad insatser i form av justerat trafikutbud och marknadsinsatser gett önskat resultat. 7

31 Måluppföljning 2014 Som ett led i Hallandstrafikens målstyrningsarbete görs det årligen uppföljning i kollektivtrafikplanen på resandeutveckling, kundnöjdhet, marknadsandel, leverans, miljö och infrastruktur. I detta kapitel följer redovisning av ovan nämnda nyckeltal. Resandeutveckling Resandeutvecklingen redovisas först ur perspektivet hela Halland. Sedan följer genomgång av tågtrafiken, regionbusstrafiken, närtrafiken och stadsbusstrafiken. Resandeutveckling Halland Hallandstrafiken har som mål att öka resandet med minst 5 procent jämfört med föregående år. Detta mål uppfylldes inte under 2014, resandeökningen stannade på 2,4 procent jämfört med Exkluderat Öresundstågstrafiken blev resandeökningen 0,9 procent. Det totala resandet under 2014 i Halland inklusive Öresundstågstrafiken uppgick till 16,4 miljoner Resandeutveckling Halland Länsjärnvägar Kungsbackapendel Anropsstyrt Öresundståg Stadsbuss Regionbuss Figur 1: Resandeutveckling Halland En starkt bidragande orsak till varför resandemålet på 5 procent inte uppnådes är den tre veckor långa strejken i Öresundstågstrafiken som inleddes i början av juni. Även Kungsbackapendeln påverkar utfallet starkt på grund av att Västtrafik justerade den så kallade stämplingsbenägenheten (se avsnitt Kungsbackapendeln). 8

32 Fördelning av resande per trafikslag % 0% 11% 31% Regionbuss Stadsbuss 27% Öresundståg Anropsstyrt Kungsbackapendel 30% Länsjärnvägar Figur 2: Fördelning av resande per produktslag 2014 I cirkeldiagrammet ovan redovisas resandet per trafikslag under Mest resande sker med regionbusstrafiken följt av stadsbusstrafiken och Öresundståg. Kungsbackapendeln står för 11 procent av Hallandstrafikens totala resande. Resandet på de f.d. länsjärnvägarna ligger kring 1 procent. Dock är det viktigt att poängtera att detta enbart inkluderar Hallandstrafikens färdbevis, därmed redovisas inte resor genomförda med färdbevis från Västtrafik och Jönköpings länstrafik samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler Skolkortsanvändning Skolkort Andra färdbevis jan06-dec06 jun06-maj07 nov06-okt07 apr07-mar08 sep07-aug08 feb08-jan09 jul08-jun09 dec08-nov09 maj09-apr10 okt09-sep10 mars10-feb11 aug10-jul11 jan11-dec11 juni11-maj12 nov11-okt12 apr12-mar13 sep12-aug13 feb13-jan14 jul13-jun14 dec13-nov14 Figur 3: Skolkortsanvändning

33 Skolkortsanvändingen varierar från år till år men har sedan 2006 befunnits sig i spannet 1-1,3 miljoner färdbevis årligen. Under 2014 utgjorde skolkorten cirka 18 procent av Hallandstrafikens färdbevis. Tågtrafik Hallandstrafikens persontågtrafik omfattar Öresundstågen på Västkustbanan. På Västkustbanan trafikerar även Kungsbackapendeln (Västtågen). Tågtrafik finns också på Viskadalsbanan (Västtågen) samt Halmstad-Nässjöbanan (Krösatågen). Öresundståg Öresundstågen är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står förutom Hallandstrafiken även Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Västtrafik och danska Trafikstyrelsen. Sedan den 11 december 2011 är Transdev AB (tidigare Veolia Transport AB) operatör för tågtrafiken som körs i Sydsverige. I november 2013 vann Transdev upphandlingen av Öresundstågstrafiken. Ny avtalsperiod inleddes i december 2014 och löper fram till december I hela Öresundstågssystemet har det under 2014 skett en resandeminskning med 2 procent. Av samtliga stationer i Öresundstågssystemet har resandet ökat mest i Mölndal (+16 %), Falkenberg (+12 %), Bromölla (+12 %) och Varberg (+11 %) Öresundståg, resandeutveckling Halland Resande Figur 4: Öresundståg, resandeutveckling Halland I diagrammet ovan presenteras resandeutvecklingen på Öresundstågen i Halland från starten En resandeökning på 121 procent har skett jämfört 2014 med trafikstart Under 2014 genomfördes ca 4,4 miljoner resor vilket ger en ökning med 4,9 procent jämfört med föregående år. Stor del i ökningen har Åsa station som invigdes i december 2013, exkluderat Åsa station skulle ökningen varit 0,1 procent. Ytterligare faktorer som påverkat resandet är den tre veckor långa strejken bland tågpersonalen i början av juni. Om strejken hade uteblivit visar beräkningar en ungefärlig resandeökning på 13 procent för

34 SJ:s återinträde på Västkustbanan från och med december 2013 har påverkat resandeutvecklingen med Öresundstågen negativt. SJ trafikerar sträckan Göteborg Malmö med uppehåll i Halmstad, Helsingborg och Lund med sju dubbelturer under vardag och sex dubbelturer på helgerna. Långväga resenärer som tidigare åkte med Öresundstågen har valt att åka med SJ istället. Därmed har det skett en minskning av långväga resenärer på Öresundstågen vilket påverkar resandeutvecklingen och intäkterna i Halland. I hela Öresundstågssystemet uppskattas resandeminskningen på grund av SJ:s återinträde till 0,5 miljoner resor under Varje år sker det återkommande resanderäkningar i Öresundstågssystemet. Under året sker räkning på våren, sommaren och hösten vid totalt tre tillfällen. Med utgångspunkt från räkningen på hösten har årsvärden beräknats. Räkningarna görs manuellt och varje avgång är räknad dagligen i en vecka. Vid varje station räknas antalet på- och avstigande. Vid stora resenärsflöden på större stationer kan det vara svårt för få en korrekt notering av samtliga på- och avstigande vilket bör tas i beaktande när den manuella resanderäkningen presenteras. I Halland har Halmstad flest antal på- och avstigande per vardag (4535) följt av Varberg (4439). Därefter följer Kungsbacka och Falkenberg där antalet ligger omkring Åsa station som invigdes i december 2013 uppvisar en god utveckling med ca 750 på- och avstigande per vardag vilket är fler än i Laholm. Jämfört med 2013 i motsvarande räkning har antalet på- och avstigande ökat med 13,1 procent i Halland varav Åsa station bidrar med 5 procentenheter. Öresundståg, på- och avstigande per vardag Kungsbacka Åsa *fr dec 2013 Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Figur 5: Öresundståg, på- och avstigande per vardag Figur 6 nedan visar antal påstigande och riktning, d.v.s. syd/nord, för varje station i Halland. För samtliga stationer är det flest resenärer som ska norrut. Mest tydligt är det i Åsa där 88 11

35 procent av resandet sker norrut. I Halmstad, Varberg och Falkenberg är det också en majoritet av de påstigande som ska norrut. För Kungsbacka och Laholm är skillnaderna mindre mellan nord och syd, dock med viss övervikt norrut Öresundståg, påstigande riktning - vardagar % 33% % 67% Syd % 42% Nord % 12% 88% Kungsbacka Åsa Varberg Falkenberg Halmstad Laholm 58% 47% 53% Figur 6: Öresundståg, påstigande riktning vardag 2014 På Öresundstågen sker det också varje vår och höst kvalitetsmätningar. Kvalitetsmätningen genomförs genom att resenärer får besvara enkäter med frågor om bland annat punktlighet, tågpersonal, fordon, information, ersättningstrafik etc. Vid varje tillfälle undersöks 100 turer och omkring 7000 enkäter besvaras. Generellt har det skett en viss försämring i upplevd kvalitet mellan vår och höst 2014 i hela Öresundstågssystemet. I höstmätningen har sträckan Köpenhamn-Göteborg högst betyg och Köpenhamn-Karlskrona lägst betyg. Kungsbackapendeln Kungsbackapendeln trafikerar sträckan Kungsbacka Göteborg inom samarbetet Västtågen. SJ Götalandståg har sedan maj 2012 utfört trafiken och i oktober 2014 vann SJ Götalandståg upphandlingen gällande pendeltågstrafiken i Göteborgsområdet samt regionaltågen i västra Sverige. Avtalet sträcker sig från trafikstart december 2015 till december Hallandstrafiken och Västtrafik delar ansvaret för Kungsbackapendeln och Hallands del av Kungsbackapendeln baseras på fördelningsmallar. Sedan 2008 räknas 47,5 procent av resandet på Kungsbackapendeln till Halland. 12

36 Kungsbackapendeln, resandeutveckling Totalt resande Hallands andel Figur 7: Kungsbackapendeln, resandeutveckling Från 2013 har det skett en viss överflyttning av resenärer från Kungsbackapendeln till Öresundstågen vilket drar ned resandet på Kungsbackapendeln. Enligt resandestatistiken genomfördes 1,9 miljoner resor under 2014 vilket innebär en minskning med 8 procent jämfört med föregående år. På grund av justering av stämplingsbenägenheten blir resandeutvecklingen för Kungsbackapendeln ryckvis. Stämplingsbenägenheten tas fram genom att Västtrafik gör mätningar på hur många resenärer som stämplar sina kort på tågen. Utifrån dessa räkningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna vilket betyder att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit räknas resandestatistiken i motsvarande grad upp. I slutet av 2013 genomförde Västtrafik en justering av stämplingsbenägenheten vilket innebar att resandet på Kungsbackapendeln drastiskt skrevs ned. I oktober 2013 justerades stämplingsbenägenheten upp något från 53 till 55 procent vilket ger en resandeökning med ett par tusen resor för perioden april september. Från och med december 2015 kommer det att finnas automatisk passagerarräkning vid samtliga dörrar på tågen som trafikerar Kungsbackapendeln. Med hjälp av passargerarräkning kan Hallandstrafiken och Västtrafik bilda sig en bättre uppfattning av resandet på Kungsbackapendeln. Från 2010 har det skett ett fortlöpande arbete med att förlänga stationsplattformar sträckan Alingsås Kungsbacka. Totalt handlar det om 19 stationer och syftet är att öka kapaciteten genom att möjliggöra längre tåg. De nya plattformarna har en längd på omkring 225 meter. Under 2014 färdigställdes Hede station i Kungsbacka kommun vilket också var den sista stationen på sträckan som berördes av arbetet. 13

37 Viskadalsbanan Viskadalsbanan går mellan Varberg och Borås och trafikeras med persontåg inom samarbetet Västtågen. Hallandstrafiken och Västtrafik har ett delat ansvar för tågtrafiken på banan. I likhet med Kungsbackapendeln ingår trafiken på Viskadalsbanan i samma avtal. SJ Götalandståg har sedan maj 2012 utfört trafiken på Viskadalsbanan. SJ Götalandståg vann även upphandlingen gällande pendeltågstrafiken i Göteborg och regionaltågen i västra Sverige med trafikstart 2015 fram till Resandet på Viskadalsbanan med Hallandstrafikens färdbevis ökade under 2014 med 0,7 procent jämfört med Det nuvarande resandet uppgår till omkring resor per år. Till detta tillkommer resande med Västtrafiks färdbevis och biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Resandet ökar därmed utan att några större förändringar gjorts gällande trafikutbud. Halmstad-Nässjöbanan Persontågstrafiken mellan Halmstad och Nässjö ingår i samarbetet Krösatågen i vilket Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Blekingetrafiken, Skånetrafiken och Kalmar länstrafik ingår. DSB Småland utförde trafiken från december 2010 fram till den 1 mars Avtalet avslutades i förtid av DSB Småland efter tvister om ersättning. Ny entreprenör för Krösatåg Nord blev istället Transdev AB (tidigare Veolia Transport AB) som därmed utför trafiken i hela Krösatågssystemet. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras vid tidtabellsplanering även om banan också har betydelse för lokalt resande. Tågens ankomsttider har justerats och anpassats till Öresundstågens avgångar i Halmstad vilket underlättat för resenärer som ska vidare på Västkustbanan. Antalet registrerade resor med Hallandstrafikens färdbevis på Halmstad-Nässjöbanan är lägre jämfört med Viskadalsbanan. Under 2014 genomfördes ca resor med Hallandstrafikens färdbevis. Detta är en ökning med 2,4 procent jämfört mot föregående år. Utöver detta tillkommer resande med Jönköpings Länstrafiks färdbevis samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Regionbusstrafik Regionbusstrafiken delas in efter huvudlinjer och övriga linjer. Huvudlinjerna möjliggör arbetspendling i större utsträckning och ansluter i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för byte till Öresundståg. Huvudlinjerna utgörs av linjerna 320/324, 350/351, 316/400, 555/556, 651, 652/653, 615/732/777, 730/731 samt Hallands del av Blå Express där även 720 räknas med. Huvudlinjerna är antingen tunga i bemärkelsen att de har många registrerade resor eller trafikerar i de stråk som i Regionalt Trafikförsörjningsprogram är utpekade som huvudstråk. Övriga linjer, d.v.s. de som inte räknas till huvudstråken, har ibland ett annat syfte som att till exempel tillgodose service- och skolresor. I denna kategori ingår även den linjelagda anropsstyrda trafiken. 14

38 Regionbusstrafik, resandeutveckling Övriga linjer Huvudlinjer Figur 8: Regionbusstrafik, resandeutveckling Resandet med regionbusslinjerna har sedan toppnoteringen 2008 påvisat en negativ utveckling. Denna utveckling beror på en överflyttning av resenärerer från regionbusslinjer till Öresundståg när dessa började trafikera Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma för buss och tåg, d.v.s. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på trafikslag, buss eller tåg. Resandet med regionbusstrafiken ökade med 3,1 procent jämfört med föregående år. Resandeökningen för huvudlinjerna var 4,4 procent. Gällande övriga linjer minskade resandet med 0,4 procent. Denna utveckling ligger i linje med fastställda principer om att satsa där förutsättningar för ökat resande är störst, d.v.s. i de utpekade stråken där huvudlinjerna trafikerar. I samband med att Åsa station invigdes i december 2013 driftsattes anslutande busstrafik i syftet att möjliggöra för hela resan med kollektivtrafik. Redan från första veckan översteg antalet påstigande från Åsa station ca 300 per vardag. Anslutande linje 777 har omkring 50 påstigande från Åsa station under en vardag vilket får betraktas som lågt. Potential finns därför att höja resandet med linje 777 framöver. Linjen har brottats med vissa tidhållningsproblem vilket skapar en osäkerhetsfaktor för resenären särskilt när det gäller anslutning till tåg för vidare resa. För att förbättra punktligheten har linje 777 under året fått ny rakare körväg i Limabacka och Bua. Hallandstrafiken har gjort dessa justeringar utifrån analys där restidsvinst vägts mot gångavstånd efter principen bäst för flest. För att ytterligare öka robustheten finns fler planerade åtgärder för linje 777 som beskrivs närmare i bilaga 4. 15

39 Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Figur 9 påvisar tydligt skillnaden i antalet resor för de olika stadsbussystemen i Halland. Klart störst är Halmstad följt av Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Vid jämförelse med utgångåret 2006 påvisas en positiv utveckling för stadsbusstrafiken, resandet har ökat med 21 procent. Under 2014 ökade resandet med 3,8 procent ställt mot föregående år. Förhoppningsvis indikerar resandeökningen ett trendbrott mot den resandeminskning som skedde mellan 2012 och 2013 på grund av svag utveckling i Halmstad stadsbusstrafik. Stadsbusstrafiken i Halland är i möjligaste mån anpassad till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbussarna har ökat i betydelse då dessa resor utgör en viktig länk till och från tågstationen för resenärer som reser med persontågstrafiken på Västkustbanan. Stadsbusstrafik, resandeutveckling Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Figur 9: Stadsbusstrafik, resandeutveckling Halmstad Halmstad är det klart dominerande stadsbussystemet i Halland både sett till antal resor och produktionskilometer. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstad stadsbusstrafik 23 procent av resorna. För 2014 registrerades ca 3,8 miljoner resor i stadsbusstrafiken. Resandet 2014 ställt mot basåret 2006 påvisar en ökning på 11 procent. Under 2014 har resandet ökat jämfört med 2013 med 2,8 procent. Den negativa trenden från 2012/2013 har därmed vänt och resandet för 2014 ligger närmare årsnivåerna för 2011 och Halmstad stadbusstrafik brottas med vissa framkomlighetsproblem vilket innebär sänkt medelhastighet och därmed försämrad konkurrenskraft för kollektivtrafiken. Att skapa bättre framkomlighet för stadbusstrafiken i Halmstad är en av de stora utmaningarna inför framtiden. Detta kräver fortsatt gott samspel och tät dialog mellan Hallandstrafiken och ansvarig väghållare, Halmstad kommun. Från och med hösten 2015 påbörjas byggnationen av Resecentrum etapp 2. Beräknad byggtid är till början av Byggnationen kommer att medföra stora framkomlighetsproblem vid Laholmsvägen/Enslövsvägen. Detta kommer att påverka stadsbusstrafiken i Halmstad i form av ökade restider samt ökade 16

40 produktionskostnader. Hallandstrafiken och Halmstad kommun för dialog kring olika lösningar för stadsbusstrafiken under byggnationstiden. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Stadsbusstrafiken i resterande halländska städer ligger i spannet resor årligen. Störst är Falkenberg följt av Varberg och Kungsbacka Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Falkenberg Varberg Kungsbacka Figur 10: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka (resandeutveckling) Falkenberg har under flera år uppvisat en mycket positiv utveckling sett till resandet. En bidragande orsak till detta är Falkenberg station som invigdes 2008, drygt 2 kilometer nordost om stadens centrum. På grund av det perifera läget inrättades i samband med trafikstart den så kallade stationspendeln, linje 10. Linje 10 ansluter till varje Öresundståg och fungerar därmed som en förlängning av tåget. Linje 10 står för omkring 50 procent av resandet i Falkenbergs stadsbusstrafik. Resandeökningen på linje 10 har dock under senaste året mattats av något. Trots den tre veckor långa tågstrejken i början av sommaren som framförallt drabbade linje 10 har resandet ökat med 5 procent jämfört mot föregående år. På samtliga linjer har det skett en resandeökning, förutom linje 6. Ökningen kan härledas till den trafikomläggning som genomfördes 2011 vilket innebar att trafikupplägget renodlades genom att två huvudlinjer infördes, linje 1 och 7. Med ett tätt turutbud över hela dagen samt koppling mot linje 10 för vidare resa med tåget erbjuder det nya linjenätet goda möjligheter för arbets- och studiependling. Övriga linjer utgörs till exempel av industriturer eller trafik avsedd för serviceresor. Resandet med stadsbusstrafiken i Varberg har under ett flertal år legat på en relativt jämn och låg nivå. Under 2014 har dock resandet jämfört med föregående år ökat med 18 procent. En starkt bidragande faktor till ökningen under 2014 är linje 10 som trafikerar sträckan Varberg station Sjukhuset med koppling mot Öresundstågens ankomst- och avgångar. Linje 10 tillkom i december 2013 och är en del i det nya stadsbusslinjenätet i Varberg med planerad start i december Kungsbacka stadsbusstrafik har haft ett lågt men jämnt resande under flera år. Resandet för 2014 är relativt oförändrat ställt mot Inom Västtrafiks område har det under 2014 skett 17

41 en generell resandeminskning med 1-2 procent. I juni 2015 planeras ett nytt stadsbusslinjenät i Kungsbacka införas med tre genomgående linjer med genare linjedragning samt passning mot Hede och Kungsbacka station. Det nya linjenätet skapar goda förutsättningar för att hela resan ska fungera vilket möjliggör arbets- och skolpendling. Närtrafik Närtrafik finns i länets alla kommuner och är till för de personer som av geografiska skäl inte har tillgång till linjelagd kollektivtrafik. Reglerna för närtrafiken finns beskrivet i kapitel Särskild kollektivtrafik. Nedan redovisas resandeutvecklingen av närtrafiken i Halland under perioden Närtrafik, resandeutveckling Antal resor Figur 11: Närtrafik, resandeutveckling Antalet resor med närtrafiken sjönk mellan åren och detta beror på att regelverket förändrades i Laholm. Under 2009 infördes närtrafik i hela länet och fram till 2011 redovisas en ökning i antalet resor. Under 2014 genomfördes 325 färre resor med närtrafiken jämfört med 2013 vilket är en minskning med 11 procent. Nöjdkundindex och marknadsandel Hallandstrafiken strävar ständigt efter att utveckla och förbättra verksamheten. Genom att sätta upp mål för kundnöjdhet och marknadsandel kan Hallandstrafiken följa utvecklingen år för år. I Kollektivtrafikplanen sätts varje år mål angående ovanstående punkter. Målen för 2014 var att andelen nöjda kunder (resenärer) skulle öka till minst 72 procent och att andelen nöjda invånare skulle öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel skulle öka till 14 procent. Målen mäts med hjälp av statistik från Kollektivtrafikbarometern vilket är ett branschgemensamt verktyg för kvalitets- och attitydundersökningar. Figur 12 visar andelen nöjda resenärer och invånare. Eftersom de tillfrågade svarar på frågor som berör Hallandstrafikens varumärke snarare än kollektivtrafiken i Halland redovisas nöjdheten både med och utan Kungsbacka där trafiken sköts av Västtrafik på uppdrag av Hallandstrafiken. Nöjdheten är lägre för hela Halland, d.v.s. när Kungsbacka är inkluderat. 18

42 Vid jämförelse med uppsatta mål används utfallet där Kungsbacka är exkluderat. Andelen nöjda resenärer hos Hallandstrafiken var 65 procent Detta innebär att målet på 72 procent inte nåddes. När det gäller nöjdheten hos invånarna i Halland uppnås inte heller här målet, nöjdheten för 2014 var 51 procent och målet var satt till 53 procent. Marknadsandelen för 2014 var 12,47 procent vilket innebär att målet på 14 procent inte nås. Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik? 80% % Nöjda kunder Betyg % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 57% 51% 45% Resenärer (exl. Kungsbacka) Resenärer hela Halland Invånare (exl. Kungsbacka) Invånare hela Halland Figur 12: Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik? Leverans Hallandstrafiken arbetar ständigt med att förbättra sin verksamhet för att på så vis möta resenärernas behov och kravbild. Att resenärerna är nöjda med resan och med Hallandstrafiken är en absolut nyckelfaktor för att öka det kollektiva resandet i Halland. För att garantera och säkerställa en god kvalitet i verksamheten gör Hallandstrafiken kontinuerlig uppföljning av leverans av utförd trafik enligt gällande avtal. Detta gäller såväl trafiken, fordonen, tekniken i fordonen och förarnas bemötande. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en attraktiv kollektivtrafik är att turerna utförs och att de utförs i rätt tid. Vid alla typer av förseningar, oavsett om det är buss eller tåg, gäller det att så snabbt som möjligt få ut information till resenärerna. Om bra och snabb information når resenärerna ökar acceptansen för uppkomna förseningar. Att förbättra informationen är något Hallandstrafiken arbetar intensivt med. Ett gott bemötande från personal är också en starkt bidragande faktor till att skapa en bra upplevelse för kollektivtrafikresenären. Ett bra personalbemötande kan i många fall väga upp en dålig upplevelse, till exempel försening. Fordonen i Halland håller generellt en hög klass eftersom medelåldern är relativt låg. All busstrafik är tillgänglighetsanpassad och teknik i bussarna möjliggör resor för synsvaga genom automatiska utrop i och från bussarna. Arbetet med att hela tiden följa upp brister i leveransen tillsammans med Hallandstrafikens operatörer leder till att verksamheten bättre lever upp till de löften som ges till kunderna. 19

43 Miljö Uppföljning av gällande miljökrav är en viktig del i Hallandstrafikens verksamhet. I samband med att de nya trafikavtalen började gälla vid halvårsskiftet 2010 skärptes Hallandstrafikens miljökrav. I statistik nedanför redovisas endast busstrafiken. En stor del av resandet i Halland sker med Öresundstågen vilket är ett koldioxidneutralt färdmedel under förutsättning att elen är producerad av förnybara energikällor. Under 2014 har andelen körda kilometer med förnyelsebara drivmedel ökat. Inom Hallandstrafikens verksamhet används två typer av förnyelsebara drivmedel, biodiesel (RME) och biogas. Gällande stadsbusstrafiken har 69 procent drivits med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Regiontrafiken utfördes till 73 procent med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 20 procent jämfört med Vid jämförelse 2014 med 2006 har nettoutsläppet av koldioxid inom busstrafiken minskat med 30 procent. Under 2014 har koldioxidutsläppen minskat med nära 1000 ton (14 %) ställt mot föregående år vilket motsvarar mil av bilkörning. Nedan följer ett antal diagram med statistik hämtade från miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Syftet med FRIDA är att lagra, sammanställa, visa och följa upp information kring fordon och trafik. Viktigt att notera är att Kungsbacka inte är inkluderat i FRIDA och därmed inte i statistiken. Figur 13: Drivmedel total förbrukning, Hallandstrafiken Figur 13 visar att dieselanvändningen successivt minskat till förmån för biodiesel (RME) och biogas och till viss del naturgas. Diagrammet nedanför visar den genomsnittliga utsläppsmängden för koldioxid räknat i kilogram per mil. Här påvisas en god utveckling där mängden mer än halverats 2014 jämfört med utgångsåret

44 Figur 14: Co2, genomsnittligt utsläpp kg/mil, Hallandstrafiken Infrastruktur Infrastruktur spelar en viktig roll i skapandet av en attraktiv kollektivtrafik. För till exempel busstrafiken krävs god framkomlighet på vägar för att uppnå en kort restid som är konkurrenskraftig gentemot bilens. Även hållplatser och ytorna omkring dessa är viktiga då de utgör en del i kollektivtrafikresan. Standarden på hållplatserna runt om i länet varierar men sammanfattningsvis kan det konstateras att den är låg och att det kvarstår mycket arbete för att en acceptabel och jämn standard ska uppnås. Under 2014 har Hallandstrafikens arbete fortlöpt med förbättring av standarden på hållplatserna i länet. Arbetet bedrivs tillsammans med Trafikverket och de olika kommunerna beroende på vem som är väghållare. Hallandstrafiken försöker även samordna hållplatsarbeten med andra förändringar i vägområdet runt hållplatserna för att effektivisera byggandet. I slutet av 2014 var sammanlagt 46 hållplatslägen under utredning av Trafikverket för åtgärder på vägar där Trafikverket är väghållare. Under har sex hållplatslägen blivit färdigställda. Utöver dessa byggdes hållplatser i andra projekt på Trafikverkets vägar. När GC-väg mellan Trönninge (Varberg) till Lindberg byggdes tillgänglighetanpassades sex hållplatslägen. Vid anläggandet av GC-tunnel under väg 154 byggdes två nya hållplatslägen på väg 154 vid Ljungby kyrka. I samband med byggnation av cirkulationsplats vid södra infarten till Träslövsläge byggdes två nya hållplatslägen. Laholms kommun På vägar där Laholms kommun är väghållare har tio hållplatslägen i Laholms tätort byggts om och tillgänglighetsanpassats under Under finns planer för ytterligare 4 lägen. 21

45 Halmstad kommun I Halmstad kommun byggdes 16 hållplatslägen om under Planeringen av nya hållplatslägen för stadsbusstrafiken i anslutning till Regionbussterminalen pågår. I samband med detta utreds även hur bussarna kan få prioritet i trafiksignalen vid Bolmengatan. Kommunen har för avsikt att göra åtgärder i gaturummet för att få fler bilister att använda Wrangelsgatan för att trafiken på Laholmsvägen-Viktoriagatan ska minska. Hallandstrafiken har framfört farhågor om försämrad framkomlighet för kollektivtrafiken (linje 40 och 73) i korsningen Österängsgatan/Wrangelsgatan. Under 2015 kommer affärsområdet Eurostop att påbörja en stor ombyggnad som påverkar busstrafikens linjesträckning redan från augusti Linje 30/31 får ny hållplats i norra delen av affärsområdet ca 100 m från entré och linje 20 flyttas ut till väg 15 och hållplats Fyllebro där Trafikverket är väghållare. Ombyggnad av hållplats Fyllebro har varit aktuellt sedan 2013 och kommer förhoppningsvis ske under hösten Falkenbergs kommun Vägar med Falkenbergs kommun som väghållare ligger i huvudsak inom stadsbusslinjenätet men även för hållplatsen i Ullared är kommunen väghållare. Ombyggnad av hållplatsområdet i Ullared planeras till slutet av I Falkenbergs tätort samordnas hållplatsombyggnader med asfalteringsarbete eller annan ombyggnad i vägområdet. Under 2014 byggdes åtta hållplatslägen om och för finns inga bestämda planer ännu. Utredning pågår om vissa hållplatser liksom framkomligheten i bl.a. Tångarondellen. Hylte kommun I Hylte kommun är det i huvudsak Trafikverket som är väghållare. Utredning pågår om den centrala hållplatsen i Torup. Hållplatser i Hyltebruk ingår i Trafikverkets planerade åtgärder under Varbergs kommun På vägar med Varbergs kommun som väghållare färdigställdes under 2014 ny vändplats med hållplats i Bua och nya hållplaster i Trönninge i samband med byggnation av cirkulationsplats. Under året pågick ombyggnad av Engelbrektsgatan i centrala Varberg där nya hållplatser beräknas vara klara under första kvartalet Under 2015 kommer Västra Vallgatan att byggas om på sträckan utanför gallerian där även nya hållplatser anläggs för det nya stadsbusslinjenätet som startar i december Ytterligare sex hållplatslägen behöver förbättras före december Varbergs station har en stor brist i tillgängligheten där det inte finns något hållplatsläge med fullgod tillgänglighet. Avståndet mellan bussarna är smalt vilket innebär att det inte går att använda bussens ramp för att ta ombord rullstolsburna om bussfickan bredvid används. En plan för förbättring saknas eftersom ett nytt resecentrum ska byggas men detta står förmodligen klart tidigast Under byggtiden kommer en provisorisk bussterminal att behövas, ev. från 2018 eller 2019 och denna kan då få en förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kungsbacka kommun I Kungsbacka byggde kommunen under 2014 tre nya hållplatslägen vid Kungsbacka station. Under 2015 bygger kommunen om många hållplatser i tätorten som beräknas vara klara till planerad start av nytt stadsbusslinjenät i juni På Onsala-Vallda ingår många hållplatser 22

46 i Trafikverkets nationella projekt för tillgänglighetanpassning som beräknas vara klart Kommunen byggde även om hållplatslägen på Trafikverkets vägar, Lerkilsvägen och Valldavägen, i samband med utbyggnad av GC-väg. Planerade och genomförda aktiviteter Hallandstrafiken arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamheten i syftet att uppnå målen för kollektivtrafiken i Halland. I detta kapitel följer en redovisning av aktiviteter som genomförts under 2014 samt framtida planerade aktiviteter. Trafikutveckling Inom trafikutvecklingsarbete sker kontinuerlig uppföljning och justering av den allmänna linjetrafiken samt den särskilda kollektivtrafiken (skolskjuts, anropsstyrd trafik) efter fastslagna trafikeringsprinciper i Trafikförsörjningsprogrammet. En viktig del i arbetet är också att sammanställa kunskapsunderlag genom olika typer av utredningar och undersökningar. Utredningar och sammanställningar Under 2014 har Hallandstrafiken tillsammans med Region Halland sammanställt en kartläggning av nuvarande kollektivtrafikutbud i Halland samt faktorer som styr resbehovet. Underlaget fungerar som inspel inför revideringen av Trafikförsörjningsprogrammet som ska vara färdigt i december De sista av sammanlagt sex stråkstudier har under året slutförts. Stråkstudierna har genomförts med hjälp av extern part. Syftet med stråkstudierna var att ge förslag på trafiklösningar för att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik. Den generella slutsatsen för samtliga stråk är att utbudet ligger rätt. Stråkstudierna visar att det finns samband mellan infrastrukturella förutsättningar och framkomlighet, d.v.s. snitthastighet. Hallandstrafiken har hämtat inspiration från stråkstudierna i utformandet av specifika trafiklösningar såsom linjedragning och hållplatslokalisering för att på så vis höja kollektivtrafikens attraktivitet. Halmstad stadsbusstrafik har varit föremål för utredning där analys har skett av dagens linjenät och alternativ till framtida linjenät i förhållande till konkurrenskraft gentemot bilen. Utredningens slutsatser var att det nya linjenätet inte fullt ut kan konkurrera med bilen och därmed vinna över bilister till kollektivtrafiken. Hallandstrafiken har tagit till sig delar av utredningens slutsatser och utvecklingsarbetet av det nya linjenätet fortlöper under Hallandstrafiken har också tagit fram en rapport som belyser de nyttor som kollektivtrafiken genererar till samhället i Halland, nyttor utöver de traditionellt företagsekonomiska. Det kan innebära allt från minskade utsläpp, minskad trängsel och färre antal olyckor. En beräkningsmodell har tagits fram med vilken samhällsnyttan kan beräknas. Under 2015 kommer uppföljning ske gällande kollektivtrafikens samhällsnytta. En djupare beskrivning av rapporten finns i kapitel Ekonomi, avsnitt Samhällsnytta. Framtagandet av en hållplatshandbok påbörjades under 2014 och arbetet är i dagsläget i dess slutskede. Hallandstrafiken kommer under våren motta synpunkter på hållplatshandboken från väghållare och andra intressenter. 23

47 Åtgärdsvalstudier kollektivtrafikstråk Två så kallade åtgärdsvalstudier (ÅVS) inleddes under 2014 för stråken Varberg Kungsbacka samt Halmstad Falkenberg. Åtgärdsvalstudier är Trafikverkets arbetsmetodik i planering av transportsystem. Åtgärdsvalstudien utgår från den så kallade fyrstegsprincipen där olika typer av åtgärder ska övervägas innan man går vidare i projektet. Huvudsyftet i nämnda ÅVS:er är att identifiera åtgärder gällande bland annat infrastruktur, trafikering och informationsinsatser som kan få invånarna att resa mer kollektivt. ÅVS för kollektivtrafikstråket Varberg Kungsbacka är i det närmsta avslutad medan ÅVS för Halmstad Falkenberg fortsätter fram till sommaren Geografiska informationssystem (GIS) Under 2015 kommer Hallandstrafiken få tillgång till Region Hallands GIS-system. Region Halland har under flera år arbetat med GIS inom området Regional utveckling och är anslutna till Geodatasamverkan vilket ger god tillgång till olika typer av GIS-data. Hallandstrafiken kan använda GIS för bland annat kartläggning av hållplatser, stråkanalyser, marknadsanalyser etc. Marknad och försäljning Inom marknad och försäljning sker löpande analys av kollektivtrafiken i Halland. För att kunna stärka Hallandstrafikens varumärke och produkter krävs olika typer av insatser. Under 2014 har ett antal aktiviteter genomförts. Störningsinformation Att snabbt delge korrekt information till resenärer vid till exempel frågor om trafikstörningar är ett prioriterat område hos Hallandstrafiken. I dagens samhälle är människor allt mer vana att finna svar på internet under alla dygnets timmar med dator, surfplatta eller mobil. Detta ställer ökade krav på Hallandstrafikens informationskanaler. Under 2014 har Hallandstrafiken aktivt arbetat med att snabbt få ut information på framförallt hemsidan och Facebook. Om resenärer delges snabba och korrekta svar gällande exempelvis trafikstörningar kan toleransen öka för uppkomna förseningar. Förbättringsarbetet kring störningsinformation fortsätter under Försäljning av Sommarkortet och företagserbjudande Inför sommaren genomfördes en marknadsföringskampanj för Sommarkortet. Sommarkortet gäller under sommaren i hela Halland för samtliga trafikslag. Försäljningen av sommarkortet ökade 2014 med 15 procent jämfört med föregående år. Utvecklingen av företagserbjudande såsom Företag Flex -kortet går också framåt, under 2014 genomfördes ca resor med Företag Flex -kort. Även försäljningen av företagserbjudande i form av årskort för anställda ökade med 56 procent under 2014 jämfört med Fria resor - kampanj Ökat fokus har lagts på mobilitetsåtgärder främst i syfte att få bilförare att välja kollektivtrafiken. Under hösten 2014 genomfördes en Fria resor - kampanj i Laholm där anställda på företag inom vissa postnummer erbjöds två veckors fritt resande. Erbjudandet skickades ut till drygt 400 företag och under kampanjveckorna märktes en tydlig uppgång på 24

48 bland annat linje 320 och 324. Även fyra veckor efter avslutad kampanj syntes en viss resandeökning på ovan nämnda linjer vilket kan härledas till kampanjen. I Halmstad genomfördes det under hösten en Fria resor - kampanj riktad mot företag i centrala Halmstad som fick gott utfall i många svarande. På grund av att mycket trafik är riktad in mot centrum är det i detta fall svårare att utläsa effekt av kampanj. Riktade prova-på - kampanjer av detta slag är en erkänt effektiv metod för att öka kollektivtrafikresandet. Översyn zon- och prisstruktur Hallandstrafiken har påbörjat översyn av både taxe- och zonstrukturen i Halland. Syftet är att skapa en mer logisk prismodell, tydligare färdbevissortiment samt på sikt en omarbetad zonstruktur som bättre matchar morgondagens resande. Arbetet innefattar bland annat kundundersökningar, fokusgrupper och omvärldsanalys. Översynen har hittills resulterat i en justerad prismodell som började gälla från december Utgångspunkten för den nya prismodellen är ett grundpris med därefter fasta påslag för tillkommande zoner. Korta resor får därmed ett lägre eller bibehållet pris medan de längre resorna får ett högre pris jämfört med tidigare prisnivå. I den tidigare modellen var priset för de korta resorna proportionellt högre än för de längre vilket korrigeras med den nya modellen. I december infördes även studentrabatt på periodkort för lokal resa men även vid resa i Sydtaxan. Sydtaxan är ett samarbete mellan länstrafikbolagen i södra Sverige som möjliggör resor över länsgräns med samma färdbevis. Rabatten (25 %) ges till den som går en eftergymnasial vuxenutbildning på universitet, högskola eller vuxenutbildning som är studiemedelsberättigande av CSN och med en studietakt på minst 75 procent - 22,5 poäng - över en hel termin. Samtidigt som studentrabatten infördes togs rabatten som tidigare givits personer under 26 år bort. Sedan december 2014 är det tio procent rabatt på enkelbiljetter inom Halland vid köp av resa med Hallandstrafikens mobilapplikation. Marknadsföringsåtgärder 2015 Under 2015 kommer det att ske en kraftig satsning på marknadsföringsåtgärder. Tre huvudspår har identifierats: 1. Öresundståg: Ökad marknadsföring av Öresundståg där enkelheten, snabbheten och priset lyfts fram. Syftet är att öka resandet med speciellt fokus på företags- och fritidsresenärer. Marknadsföringen kommer att ske både lokalt och gemensamt med övriga samarbetspartners i Öresundståg i form av film, tidningsannonser, hållplatsreklam, radio, fönsterskyltar, flygblad, hemsida, sociala medier och direktreklam. 2. Fria resor - kampanjer: Fler utskick till företag och privatpersoner med fria resor - erbjudande i syfte att marknadsföra och öka resandet med kollektivtrafiken. Erbjudandet gäller under två veckor. Kampanjer riktade mot privatpersoner genomförs främst i områden med ny bebyggelse eller där det sedan tidigare finns bra trafik men ett lågt resande. Till företag skickas erbjudande som möjliggör för anställda att resa fritt under två veckor. Målsättningen för 2015 är att nå ut med Fria resor - kampanjer till personer (både hushåll och företag) och att 25 procent provar på erbjudandet. 25

49 3. Företagsförsäljning: Mer riktad försäljning mot företag av Företag Flex, Företag 365 samt personalerbjudanden. Fokus på såväl nykundsförsäljning och merförsäljning till redan befintliga kunder. Målet är att varje vecka besöka minst tolv företag och säljare ska veckovis redovisa aktiviteter. Mobilapplikation Under året har olika IT-lösningar fortsatt att utvecklas däribland möjlighet att betala med mobiltelefon. Hallandstrafiken har i detta arbete tillsammans med Jönköpings länstrafik, länstrafiken Kronoberg och Kalmar länstrafik utvecklat en ny mobilapplikation som ytterligare nio länstrafikbolag anslutit sig till. Sammankoppling av mobillösningen över större områden har under 2014 genomförts mot bland annat Skåne, Göteborg, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge vilket innebär länsöverskridande mobilbiljettköp. I december 2014 introducerades funktionen Buss på karta som en integrerad del i Hallandstrafiken mobilapplikation. Till exempel kan du se hållplatstider, klicka på en linje och avgång och se den aktuella bussens position på karta. Utveckling och förbättring av mobilapplikationen är ett led i att skapa ett mer flexibelt och överblickbart resande för kollektivtrafikresenärerna. Nästa generations betalsystem Arbetet med nästa generations betalsystem fortlöper under 2015 inom ett samverkansprojekt mellan länstrafikbolagen i Sydtaxesamarbetet. Projektets effektmål är att identifiera en eller flera vägar för att på bästa sätt utveckla lösningar för framtida betalsystem. Projektmålen redovisas nedan: Presentera handlingsalternativ för beslut om framtida betal/biljett-lösningar. Presentera nya lösningar så som exempel tjänstebaserade system. Presentera lösning för en successiv utfasning av befintligt biljettsystem och successivt införande av ett nytt biljettsystem. Presentera lösningar som klarar att läsa biljetter från flera olika bärare. Presentera lösningar för samverkan backoffice mellan olika biljettsystem. Parallellt driver X2AB en nationell utredning om gemensamma framtida biljett- och betallösningar i samverkan med regionala kollektivtrafikmyndigheter, länstrafikbolag och trafikföretag. Målsättningen är att knyta samman aktörernas system och göra det enkelt för resenärer att köpa biljetter i kollektivtrafiken. En av målbilderna var att lägga till köpfunktion i nationell reseplanerare, Resrobot vilket gjordes i januari

50 Trafikförändringar 2016 I tabellen nedanför redovisas de trafikförändringar som Hallandstrafiken föreslår för trafikåret Objekten i tabell 1 beskrivs mer ingående i bilaga 4, Trafikförändringar Alla förändringar som föreslås planeras att ske i samband med tidtabellsskiftet i december Bedömningar är gjorda utifrån de strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Det är varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att trafikera med busstrafik där underlaget är litet, en utökad kollektivtrafik sker där det bor flest människor för att så många som möjligt ska kunna ta del av erbjudandet. Hallandstrafiken har med anledning av minskade intäkter under 2014 obalans i ekonomin. Hallandstrafiken föreslår utökningar av trafikutbud samtidigt som neddragningar föreslås inom ramen av begrepp lågfrekvent resande (se avsnitt Lågfrekvent resande). Nettobesparing beräknas ske med 2 miljoner vilket är en del av beslutad åtgärdsplan för att på sikt uppnå balans i bolagets ekonomi. Föreslagna justeringar av trafikutbud bidrar till att fler kan nyttja kollektivtrafiken. Genom att omfördela resurser med tillhörande utökade marknadsåtgärder beräknas bolagets intäkter öka. Varje objekt i tabell 1 har tilldelats att nummer utifrån söder till norr. Under objekt beskrivs vilken linje, område som berörs. I beskrivningen görs en kort sammanfattning av åtgärden, linje förkortas med L och dubbeltur förkortas med DT. Summorna som anges är nettokostnad, d.v.s. trafikens totala kostnad minskat med biljettintäkter. Mkr står för miljoner kronor, exempelvis betyder 0,5 mkr kr. En mer omfattande genomgång av objekten sker i Bilaga 4 Trafikförändringar Objekt Beskrivning - 2,0 mkr (netto) 1 Ny trafik till Båstad station, linje 225 L225 görs om för att möjliggöra anslutning till Båstad nya station. Ökat turutbud. + 0,5 mkr 2 Linje 226 L226, utökat driftsbidrag från Skånetrafiken. Samma utbud med anslutning till Båstad nya station samt angöring i Skottorp samhälle. 3 Linje 228 Reducera trafiken till 2 dt p.g.a. lågt resande. Resmöjlighet kvarstår morgon/eftermiddag. - 0,5 mkr - 0,3 mkr 4 Linje 257 L257 läggs ned p.g.a. lågt resande. Ingen trafik mellan Våxtorp och Drakabygget. - 0,9 mkr 5 Linje 316 Ny tur kl. 7:15 från Oskarström p.g.a. hög beläggning på turer innan och efter. Ny dt Halmstad-Oskarström på eftermiddagen för att möta resbehov. 6 Linje 320/324 Ny tur L320 kl. 7:35 från Halmstad. Ersätter tur kl. 7:45 på L324. Ny tur kl. 20:20 från Laholm till Halmstad. Skapar timmestrafik hela dagen. 7 Linje 323/223 Effektivisering av trafik. Den tidiga morgonturen från Knäred till Halmstad med L323 läggs över på L223. För resa mot Halmstad från Knäred krävs byte i Laholm till L320/324 alt. resa med L Anropsstyrd trafik i Laholm Anropsstyrd nattrafik försvinner p.g.a. lågt resande. + 0,3 mkr + 0,08 mkr +/- 0-0,025 mkr 27

51 9 Linje 330 Trafik mellan Getinge och Harplinge dras in p.g.a. lågt resande. Vissa turer mellan Harplinge och Getinge blir anropsstyrda. 10 Linje 351 Ny dt Halmstad-Getinge vilket förlänger halvtimmesstrafiken med en timme (kl. 13:42-18:42) 11 Halmstad stadsbusstrafik Turerna på L62 och L63 blir anropsstyrda på söndagarna. - 1,3 mkr + 0,13 mkr - 0,1 mkr 12 Halmstad resecentrum, etapp 2 Ökade produktionskostnader i samband med byggnation av etapp 2, Laholmsvägen + 0,6 mkr 13 Linje 400 Justerat trafikupplägg, mer renodlat linjenät med tre linjer varav en snabbusslinje. +/ Linje 431 Trafiken mellan Unnaryd och Lidhult läggs ned p.g.a. lågt resande. - 0,4 mkr 15 Linje 431 Två nya dt Hyltebruk-Unnaryd i syfte att möta ökat resbehov. + 0,4 mkr 16 Linje 501/509 Lågt resande. L501 läggs ned och L509 renodlas i syfte att skapa attraktivare trafikupplägg. 17 Linje 652, 653, 552 och 553 Effektivisering/renodling av trafikupplägg. L552 och L653 (delvis) läggs ned p.g.a. lågt resande. 18 Linje 620 Trafiken reduceras till 1 dt (från 2,5 dt) per vardag p.g.a. lågt resande. Möjliggör fortsatta skolresor morgon/eftermiddag. 19 Linje 615/777 Justerat trafikupplägg/effektivisering i syfte att skapa attraktivare trafik. 20 Linje 734 Lördagstrafiken går från halvtimmes till timmestrafik. - 0,1 mkr - 0,7 mkr - 0,4 mkr - 0,15 mkr - 0,1 mkr 21 Linje 767 Trafiken reduceras med 4 dt under morgon och eftermiddag p.g.a. lågt resande. 6 dt kvarstår. 22 Öresundståg Utökning av turutbud med tre nya turer norrut och en söderut för att tillgodose resbehov. Två turer med lågt resande dras in. 23 Kungsbackapendeln 1 dt (m-f) går från trippelkopplad till multikopplad vilket innebär en besparing. 24 Anslutningar tågtrafik Justerad tidtabell på Västkustbanan innebär att bussanslutningar måste ses över för passning. - 0,1 mkr +/- 0 mkr - 0,6 mkr + 1,5 mkr Tabell 1: Trafikförändringar 2016 Tågtrafik Västkustbanan utgör stommen i Hallands kollektivtrafiksystem och mycket av resterande trafik är anpassad till tågtrafiken. Det huvudsakliga resandet sker i den norra länsdelen. Resandet söderut är inte lika stort men har stor potential att öka. Västkustbanan är en viktig del i att stärka den halländska tillväxten och allt mer knyta samman Halland med tillväxtregionerna i norr och söder. 28

52 I december 2015 kommer Hallandsåstunneln att vara färdigställd och därmed börja trafikeras. Färdigställandet av tunneln kommer att korta restiden med cirka 10 minuter mellan Halmstad och Helsingborg. Restidsförkortningen gäller för alla genomgående resor. Restiden mellan Laholm och Ängelholm kommer till exempel att vara 19 minuter. Restidsförändringen medför ändrade ankomst- och avgångstider i hela Halland. Den kortade restiden söderut skapar större möjlighet till pendling vilket i sin tur binder samman arbetsmarknaden i Skåne med södra Halland. Det är eftersträvansvärt med mer trafik söderut på Västkustbanan och Hallandstrafiken för dialog med Skånetrafiken i denna fråga. Under 2016 sker gradvisa utökningar av Öresundstågstrafiken. Sammanlagt föreslås tre nya turer norrut och en söderut för att bättre tillgodose resbehovet. Samtidigt dras två turer in på grund av lågt resande. Tillkomna turer bedöms ha en bättre täckningsgrad och kostnaden för dessa uppskattas gå jämnt upp med de två indragna turerna. I bilaga 4 beskrivs trafikförändringarna mer utförligt och i bilaga 5 finns föreslagna utökningar utmarkerade i en exempeltidtabell. Exempeltidtabellen är ännu inte fastslagen och kan komma att ändra sig. På Kungsbackapendeln utökas timmestrafiken på söndagar med tidigare start på morgonen. En dubbeltur går från att vara trippelkopplad till att bli multikopplad vilket ger minskade fordonskostnader. På Viskadalsbanan görs en översyn för att garantera robustare övergångar i Varberg till Öresundståg. På HNJ-banan genomförs justering för bättre passning till X2000 i Nässjö eller Alvesta. Åtgärderna på de f.d. länsjärnvägarna medför inga förhöjda kostnader. Mer information om tågförändringarna finns i bilaga 4. Regionbusstrafik Regionbusstrafiken har som huvudsaklig uppgift att i möjligaste mån ansluta till tågstationerna på Västkustbanan för att möjliggöra resa med tåg. Vissa regionbusslinjer har som uppgift att främst tillgodose service- och skolresor. Regionbusstrafiken är en nödvändighet i delar av Halland som saknar stark tågtrafik och busstrafiken binder på så vis samman Halland. I regionbusstrafiken kommer det inte ske några större utökningar trafikåret På grund av det ekonomiska läget finns det i årets Kollektivtrafikplan inte utrymme för några större utökningar inom befintligt trafikutbud. Utökning sker genom omfördelning av resurser efter principen bäst för flest. Därmed handlar det snarare om justering och effektivisering av trafik i syfte att skapa en mer konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik. En rad intressanta satsningar görs bland annat i stråket Hyltebruk-Halmstad där ett renare trafikupplägg med färre linjevarianter införs. Detta inkluderar en snabbusslinje på sträckan med rakare och snabbare körväg med färre hållplatsstopp. Även i stråk Falkenberg-Varberg sker förändringar med nytt linjeupplägg som tydligare matchar resbehovet i stråket. I samband med att Båstad nya station öppnar planeras två av Hallandstrafikens regionbusslinjer angöra stationen för att möjliggöra resa med tåg. I tabell 1 finns utökningar inom regionbusstrafiken kortfattat beskrivna och i bilaga 4 finns en djupare beskrivning av varje enskilt objekt. Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. I Halmstad sker klart flest resor med stadbusstrafiken, omkring 80 procent av alla stadbusstrafikresor i Halland. Stadsbusstrafiken kopplas i möjligaste mån till persontågtrafiken på Västkustbanan. Stadbusstrafiken är också viktig på lokal nivå för resor inom staden. I tabell 1finns 29

53 trafikförändringarna inom stadbusstrafiken beskrivna. Utförligare beskrivningar finns i bilaga 4. Inga större justeringar i stadsbusstrafiken är planerade till Införandet av det nya stadsbusslinjenätet i Varberg planeras att ske i december 2015 p.g.a. senarelagda gatuarbeten. Det nya stadsbusslinjenätet i Varberg budgeterades för i Kollektivtrafikplan I juni 2015 planeras start av det nya linjenätet i Kungsbacka, även detta finns beskrivet och budgeterat i föregående års Kollektivtrafikplan. Lågfrekvent resande För att kunna erbjuda en attraktiv och kostnadseffektiv kollektivtrafik i Halland arbetar Hallandstrafiken kontinuerligt med översyn av trafikutbudet för att säkerställa att befintliga resurser utnyttjas på rätt sätt. Genomgång av så kallat lågfrekvent resande utgör en viktig del i detta arbete. Utgångspunkten för lågfrekvent resande är en kostnadstäckningsgrad mindre än 30 procent eller turer med färre än fyra resenärer i snitt. Frigjorda resurser omfördelas till andra delar i trafiken där de förväntas göra större nytta för fler resenärer. Utifrån analysresultat kan lämpliga åtgärder vidtas vilket till exempel kan innebära effektivisering av linje, minskning av antalet turer, samordna trafik med andra linjer, ersätta med anropsstyrda turer eller att lägga ned linjen helt alternativt delsträcka. När den fördjupade analysen genomförs beaktas strukturen på dagens trafik, bl.a. finns det i Halland en tradition att tidtabellslägga bussarnas tomkörningar. Exempel på detta är att en tur kan vara riktad för resande in mot centrum, kostnaden för körning från depå till starthållplats finns redan och Hallandstrafiken har då valt att lägga in denna tur i tidtabellen. Resandet på turen kan inte förväntas bli högt men kostnaden för att tidtabellslägga tomkörningen är minimal. Detta är något som påverkar beläggningsgraden i bussarna men samtidigt utnyttjas befintliga resurser till fullo och skapar bättre resmöjligheter. Vid införande av ny trafik tar det ofta något år innan resenärerna upptäcker de nya resmöjligheterna och även detta tas i beaktan när genomgången av lågfrekvent resande görs. Samtliga objekt som är föremål för lågfrekvent resande finns redovisade i tabell 1. En djupare genomgång av varje enskilt objekt återfinns i bilaga 4. I genomgången redovisas befintligt trafikutbud, orsak till åtgärd, vilken åtgärd som planeras och vilka konsekvenser denna får. Infrastruktur Bra bytespunkter/hållplatser med tillhörande hållplatsmiljö utgör en viktig del för att skapa en attraktiv kollektivtrafik. Utifrån fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram om rakare och snabbare körväg kan investeringar i infrastruktur vara nödvändiga. Detta kräver samverkan mellan Hallandstrafiken och väghållare. Exempel på åtgärder för att uppnå fastställda principer kan vara att ta bort hållplatser för att räta upp eller snabba upp befintlig linje. För att kompensera för längre gångavstånd kan kvarvarande hållplatser ges bättre standard med exempelvis större väderskydd, fler sittplatser, fler cykelparkeringar, bilparkeringar m.m. För att säkerställa en god tillgänglighet till/från hållplats kan byggnation av anslutande GCväg vara nödvändigt. Principerna är desamma för region- och stadsbusstrafik. På sikt har Hallandstrafiken tankar på att lämpliga bussträckor, (exempelvis längre regionbusslinjer) ges en glesare stoppbild och att hållplatserna blir mer stationslika. Det kan handla om vänthall 30

54 inomhus, gratis Wi-Fi, toaletter, pendelparkeringar för att på så vis skapa attraktivare bytespunkter med större upptagningsområde. Standarden på bytespunkter runt om i länet varierar kraftigt men sammanfattningsvis kan det konstateras att det är ett område som är eftersatt. Standardförbättringen av hållplatser runt om i länet kommer att fortlöpa under 2015/2016, detta gäller både för kommunala vägar och statliga vägar. En översyn av befintliga hållplatser samt linjers körvägar sker kontinuerligt vilket kan resultera i ändrad trafikering av hållplatser. Hallandstrafiken har i sin budget för 2015 avsatt 4,5 Mkr för hållplatsåtgärder och drift, detta är en utökning jämfört med föregående år. I Regional infrastrukturplan för Halland finns medel till hållplatsåtgärder både på statligt och kommunalt vägnät. Medlen utökades i förslaget till Regional plan för perioden Genomförandet av åtgärder på statligt vägnät handläggs och planeras av Trafikverket. Priser I Regionalt Trafikförsörjningsprogram återfinns följande principer för taxor: Det skall vara enkelt Ett hela-resan perspektiv ska råda Upphandlad och kommersiell trafik ska fungera ihop Intäkterna från resenärerna ska utgöra minst 60 procent av kostnaderna sett över en längre tidsperiod. I Trafikförsörjningsprogrammet framgår att Hallandstrafikens styrelse har mandat att besluta om prisnivåerna inom ramen för de principer som regionfullmäktige fastställt. Prisnivån ska kunna användas som ett verktyg i arbetet med kollektivtrafikens utveckling. Hallandstrafiken har i sin rambudget för 2016 utgått från att ingen prishöjning sker vid tidtabellsskiftet december Detta med anledning av att senare års prisjusteringar kraftigt överstigit konsumentprisindex samt att världsmarknadspriset för olja sjunker vilket påverkar förutsättningar för vår konkurrent bilen på ett positivt sätt. Eventuell justering av taxor beslutas först efter att Regionfullmäktige fastställt budget för Utblick I detta kapitel redovisas en genomgång av de behov av trafikförändringar som Hallandstrafiken förutser för åren 2017 och Tågtrafik Hallandstrafiken har för avsikt att utöka tågtrafiken söderut på Västkustbanan under utblickens år. När Hallandsåstunneln står klar i december 2015 förkortas restiderna med ca tio minuter ner mot Skåne. Med den nya trafikeringen kommer restiden för exempelvis sträckan Halmstad Helsingborg att ligga omkring 50 minuter till skillnad från en dryg timme idag. Detta ger större möjlighet för ett ökat pendlingsutbyte mellan Halland och Skåne vilket kan öka behovet av fler turer söderut från Halmstad. Hallandstrafiken anser att halvtimmestrafik är eftersträvansvärt och dialog med Skånetrafiken har inletts i syftet att finna 31

55 trafikeringslösningar. Gällande ekonomi får separat ställningstagande göras, därmed återfinns inte detta i planen. Regionbusstrafik På grund av det ekonomiska läget är det för närvarande inga planerade utökningar inom regionbusstrafiken för de tre kommande åren. Utökningar på enskilda linjer kan komma att ske genom omfördelning av resurser efter principen satsa där förutsättningar för ökat resande är störst. I detta arbete ingår kontinuerlig översyn av så kallat lågfrekvent resande. Stadsbusstrafik År 2017 kommer etapp 2 i byggnationen av Resecentrum i Halmstad att färdigställas. När etapp 2 är genomförd innebär det att dagens stadsbussterminal Österskans avvecklas och istället tas en ny terminal i bruk utmed Laholmsvägen i anslutning till regionsbussterminalen samt centralstationen. Etapp 2 är den andra delen i att förbättra integreringen mellan tåg, regionbusstrafik och stadsbusstrafik i Halmstad. När den sista delen är genomförd, etapp 3, är Resecentrum helt klart och integreringen av trafikslagen fullbordad. I samband med att etapp 2 färdigställs kommer Hallandstrafiken justera linjenätet i Halmstad. Arbetet med framtagandet av ett justerat linjeupplägg fortlöper under 2015 och kommer att presenteras närmare i nästa års kollektivtrafikplan. Infrastruktur Den nuvarande standarden på hållplatserna runt om i länet är generellt låg. Arbetet med att förbättra befintliga samt byggnation av nya hållplatser fortlöper under utblickens år. Det finns inga planer på fler ÅVS:er för kollektivtrafikstråk i Halland än de som hitintills gjorts samt påbörjats. Hallandstrafiken vill även peka på vikten av att kommunerna bidrar till utvecklingen av kollektivtrafiken i länet genom att prioritera kollektivtrafiken i sin planering av bostäder och verksamhetsområden och i övrigt tar hänsyn till kollektivtrafikens behov i all planering. Ekonomi Ekonomi I Kollektivtrafikplanen finns samtliga trafikförändringar beskrivna med tillhörande kostnadsbild (se kapitel Trafikförändringar 2016). För 2016 sker en minskning av trafikkostnader med 2 miljoner kronor netto, d.v.s. trafikens totala kostnader minskat med biljettintäkter. Lagda förslag på trafikförändringar baseras på fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Nedan följer en sammanställning av den ekonomi som är knuten till trafikförändringarna. 32

56 Trafikförändringar: - 2 Mkr Totalt underskott: -392 Mkr Trafikförändringar: 0 Mkr (ev. utökningar görs genom omfördelning av resurser) Trafikförändringar: 0 Mkr (ev. utökningar görs genom omfördelning av resurser) Tabell 2: Ekonomi I Hallandstrafikens totala underskott, för 2016 ingår föreslagna trafikförändringar på - 2 mkr. I bilaga 3 redovisas kostnader och intäkter för hela Hallandstrafikens verksamhet. Underskottet är den del som finansieras av Region Halland. På grund av Hallandstrafikens ökade underskott finns det för utblickens år inget utrymme för trafikutökningar med ökad kostnadsbild. Utökningar kan ske men det görs i så fall genom omfördelning av resurser. Den ekonomi som berör trafikförändringar för åren 2017 och 2018 kommer att arbetas in i Hallandstrafikens budget och redovisas i kommande kollektivtrafikplaner som en del av det totala underskottet. Samhällsnytta Hallandstrafiken har under 2014 beräknat samhällsnyttan som kollektivtrafiken bidrar till. Den generella trenden i Halland och nationellt är att kollektivtrafiken blir allt dyrare att bedriva. I Halland finansieras ca 50 procent av kollektivtrafikens kostnader med skattemedel. Stora delar av trafiken är därmed bekostad av samhället och det är därför viktigt att beskriva kollektivtrafikens samhällsnytta. Halland har under de senaste årtiondena haft en stark befolkningstillväxt som pågår än idag. Fler och fler människor väljer att pendla inom Halland samt över länsgränsen till arbete och studier. I takt med denna utveckling har också reslängden successivt ökat. Detta ställer krav på en tillförlitlig kollektivtrafik med konkurrenskraftiga restider. Genom att möjliggöra ett ökat resande bidrar kollektivtrafiken till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader. Detta är viktigt att ha i åtanke vid diskussion om kollektivtrafikens kostnader då dessa ofta betraktas som en ren utgiftpost och inte som en samhällsnytta. Kollektivtrafikens nyttor brukar beskrivas med bilden av ett isberg (bild 3). Toppen på isberget illustrerar de synliga effekterna som är knutna till företagsekonomiska mått, d.v.s. intäkter, kostnader, täckningsgrad, beläggning m.m. Den stora delen av isberget som vi inte ser, innehåller delar som kollektivtrafiken bidrar positivt till men som däremot är svårare att mäta och följaktligen glöms bort i diskussion om kollektivtrafikens kostnader. 33

57 Bild 3: Kollektivtrafikens samhällsnyttor I den samhällsekonomiska värdering som genomfördes under våren 2014 på uppdrag av Hallandstrafiken gjordes en sammanställning av samhällsnyttan som kollektivtrafiken i Halland bidrar till. Samhällsnyttokalkylen utgår från att det inte hade funnits någon kollektivtrafik alls under helåret 2012 och att de kollektiva resorna genomförs på andra sätt. Antagandet är att långväga resor helt igenom övergår till bil medan resor i staden till 50 procent utförs med bil, 25 procent med cykel och 25 procent med gång. Utifrån den mest vedertagna metoden i Sverige (ASEK) har värdet beräknats för alla positiva och negativa effekter gällande trafiksäkerhet, luftföroreningar, buller och vägslitage. Den sammanlagda samhällsekonomiska nyttan för kollektivtrafiken beräknades till ca 200 Mkr för utgångsåret Tack vare kollektivtrafiken inträffar färre trafikolyckor, luftföroreningarna är mindre, bullernivåerna är lägre och vägslitaget mindre. Som exempel avvärjs 76 stycken trafikolyckor tack vare kollektivtrafiken. Detta betyder i sin tur att en person färre avlider, 11 personer färre skadas svårt och antalet lindrigt skadade minskar med 65 personer. Tilläggas bör att beräkningarna endast utgår från aspekter som går att värdera. Det går till exempel inte att värdera till exempel jämställdhet, psykiskt välmående, regionförstoring m.m. Samhällsnyttan är därmed avsevärt större än vad som inryms i 200 Mkr årligen. Svensk Kollektivtrafik har beräknat kollektivtrafikens samhällsnytta Kollektivtrafikens samhällsnytta den regionala och lokala kollektivtrafiken (Svensk Kollektivtrafik jan. 2009) utifrån följande parameterar; ökad trafiksäkerhet, minskade luftföroreningar, minskat parkeringsbehov, bättre hälsa och minskat vägslitage. Beräkningen kom fram till att kollektivtrafiken bidrar med en samhällsnytta värd cirka 22 miljarder kronor årligen i Sverige. 34

58 Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik är kollektivtrafik som tillhandahålls efter någon form av myndighetsbeslut eller reglemente. Hos Hallandstrafiken finns skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor som former av särskild kollektivtrafik. Färdtjänst och sjukresor utförs med anropsstyrd trafik. En stor anledning att dessa trafikslag finns hos Hallandstrafiken är att samla kompetens och resurser för samhällsbetalda resor för att tillvarata dessa resurser på bästa sätt. Skolskjuts Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena, en funktionsnedsättning hos eleven eller någon annan särskild omständighet. Alla dessa förutsättningar ska prövas individuellt. Dessa beslut fattas idag av kommunerna som med dagens lagstiftning inte får överlåta detta till någon annan part. En förstudie pågår för att se över lagstiftningen. Hallandstrafiken har upphandlat skolskjutstrafiken i Halland förutom i Kungsbacka. Denna upphandling skedde samtidigt med linjetrafiken och paket med både linje- och skoltrafik skapades. Resultatet av de nya paketen var positiva eftersom trafik på landsbygden kunde utföras både effektivt och ekonomiskt med skoltrafiken som bas. Ambitionen med samarbetet mellan kommunerna och Hallandstrafiken är att samla kompetens och resurser, skapa en fördjupad integration mellan skolskjuts- och linjetrafik samt att använda samhällets resurser på bästa sätt. Hallandstrafiken planerar för de större skolbussfordonen med 8-60 platser medan de mindre taxifordon med 4-8 platser hanteras direkt mellan kommun och operatör. De mindre taxifordonen används framförallt till särskola och växelvis boende elever. Under perioden har ett omfattande arbete pågått för att säkerställa att det är skolskjutsberättigade elever som åker med bussen, stiger på vid korrekt hållplats och att turerna trafikerar korrekt sträckning. Hallandstrafikens interna mål har varit att använda befintliga resurser på bästa sätt och på så sätt hålla nere kostnaderna för skoltrafiken. I aktiv dialog med flera kommuner har man vid skolevakueringar och skolomorganisationer lyckats förlägga schemaramar och skoltrafik på sådant sätt att inte kostnaderna ökat och i de flesta fall har man lyckats hålla kostnaderna på samma nivå. Arbete pågår för att skapa bättre inblick och förståelse för verksamheten genom nyckeltal som återspeglar verksamheten mer korrekt. Eftersom nationella nyckeltal helt saknas är detta en utmaning som kan sprida ringar på vattnet. I utblick för kommer fokus att förflyttas till att kvalitetssäkra organisationen och samarbetet samt att börja formulera nya tankar om samordning inför den upphandling som kommer ske antingen 2018 eller Vid dessa tidpunkter går Hallandstrafikens samtliga avtal ut, linje- skolskjuts- och anropsstyrd trafik, och möjliggör nya integreringsmöjligheter mellan de olika trafikslagen. När kollektivtrafiken koncentreras mer till starka stråk för att konkurrera med bilen kan skolskjutstrafiken bli en viktig kugge för att skapa tillgång till kollektivtrafik för många i regionen. Hallandstrafiken ser därför en fortsatt potential i att samordna och hantera de olika trafikslagen för att få en för samhället bäst nytta och effektivitet. 35

59 2014 Antal skolskjutselever, upphandlad trafik Antal elever planerade i linjetrafik Nettokostnader för den upphandlade busstrafiken (kr) Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Totalt: Tabell 3: Skolskjutstrafiken i siffror 2014 Anropsstyrd trafik Den anropsstyrda trafiken kan delas upp i två delar, en allmän del och en särskild del. Den allmänna delen är öppen för alla och omfattar anropsstyrd linjetrafik och närtrafik. Den särskilda delen omfattar färdtjänst och sjukresor och är öppen för kunder först efter att ett beslut fattats om kundens rättighet till trafikslaget. Färdtjänst För att kunden ska kunna använda färdtjänst krävs ett individuellt beslut och dessa beslut fattas av Region Halland för alla kommuner utom Kungsbacka. Innehållet i besluten används av beställningscentralen när kunden gör sin resebeställning. I beslutet framgår om resenären har särskilda behov, t.ex. kan det framgå om kunden enbart kan sitta fram i fordonet eller om det finns eventuella restriktioner för samåkning. Regelverket beskriver inom vilka geografiska gränser resorna får företas och vilka egenavgifter kunden ska betala. Färdtjänstens öppettider utgår från den allmänna kollektivtrafiken, d.v.s. under den tid som resenärer kan åka vanlig kollektivtrafik ska det också gå att åka färdtjänst. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. Sjukresor Utgångspunkten för en sjukresa är att den ska utföras med det för samhället billigaste färdsättet. Kunden kan i efterhand bli ifrågasatt och i vissa fall ersättningsskyldig om färdsättet inte varit det billigaste för samhället och det är vårdpersonal som gör denna bedömning. Kostnaden för kunden är inte beroende av längden på resan utan priset är alltid detsamma. Kunden ska alltid stå för sin egenavgift, oberoende färdsätt, fram tills dess högkostnadsskydd är uppnått. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. 36

60 Allmän anropsstyrd trafik Den anropsstyrda linjetrafiken utförs på linjer och turer där underlaget för busstrafik är litet och trafiken kan utföras med småfordon. Det kan gälla vissa tider på dygnet eller vissa veckodagar eller enskilda turer som ersatts med anropsstyrd trafik då underlaget varit för litet för kollektivtrafik med buss. Trafiken utförs enligt tidtabell men först efter att kunden beställt sin resa. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. Närtrafik finns i alla halländska kommuner. Närtrafik kan användas av kunder som bor eller mer än tillfälligt vistas på en plats i Halland som har längre än två kilometer till en hållplats eller att det från den närmaste hållplatsen inte går någon linjetrafik inom en timme från önskad avresetid. Kunden blir hämtad hemma och körd till närmaste samhälle med affär och där möjlighet finns att ta sig vidare med allmän kollektivtrafik. Antalet resor är begränsat till 20 resor per månad. Närtrafiken är inte tidtabellslagd utan kunden får veta avresetiden när beställningen görs. Närtrafiken är tillgänglig vardagar mellan 08:00 och 17:00, undantaget är Laholm där närtrafiken gäller fram till kl. 22. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. I tabell 4 nedanför presenteras statistik för den anropsstyrda trafiken. Nettokostnaden för alla resor under 2014 uppgick till 117 miljoner kronor inkl. 6 procent moms, en ökning med 1 procent ställt mot föregående år. Det totala antalet resor uppgick till ca vilket är på samma nivå som året innan. Med samåkning avses att minst två kunder samtidigt suttit i fordonet. Slingåkning innebär att kunderna åkt efter varandra men inte suttit i fordonet samtidigt. Med singelåkning menas en helt ensam körning på ett pass. Hallandstrafikens planeringssystem bygger på tid, därför redovisas medelreslängd i minuter och inte i kilometer Antal resor Nettokostnad Nettokostnad/resa Samåkning Slingåkning Singelåkning Medelreslängd Färdtjänst % 39% 7% 20 Sjukresor % 39% 8% 34 Linje/ Närtrafik % 41% 15% 29 Skolresor % 33% 9% 24 Övriga resor % 64% 6% 19 Tabell 4: Anropsstyrd trafik i siffror

61 Verksamheten Eftersom Hallandstrafiken förfogar över flera trafikslag och resurser är det lätt att hitta den optimala trafiklösningen. Till exempel kan den allmänna kollektivtrafiken effektiviseras då tidtabellslagda turer med liten beläggning kan utföras med småfordon. Även motsatt gäller att anropsstyrd trafik med stor efterfrågan kan utföras med större fordon. Allt för att skapa en så kostnadseffektiv trafik som möjligt samtidigt som miljöbelastningen minskar. Trafiken utförs av upphandlade entreprenörer som Hallandstrafiken har avtal med fram till halvårsskiftet Från och med juli 2015 tar det nya avtalet vid vilket innebär en utökning av avtalspartners från nuvarande nio till elva. På en vardag utförs ca resor som alla planeras individuellt i planeringssystemet PLANET för att uppnå en optimal trafiklösning med hänsyn tagen till respektive kunds individuella behov och resursernas möjlighet och kostnad att utföra resan. Efter kundens beställning av resan fortsätter PLANET att söka den optimala resursen för resan fram till 45 minuter före resans utförande men med bibehållen lovad hämtningstid för kunden. Tio minuter innan fordonet måste påbörja uppdraget går en körorder ut till föraren. När dagens alla uppdrag är utförda summerar PLANET de ersättningar som ska betalas ut till respektive fordon. Vid månadsslut summerar Hallandstrafiken och betalar ut ersättningarna till respektive fordon. 38

62 Bilagor Bilaga 1: Regionbusslinjer i Halland

63 Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2014 OBS! BÄTTRE LAYOUT KOMMER PÅ NYCKELTAL Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2014 Ej anropsstyrt Linje Km produktion % av tot produkt km % av avtal km Tim produkti on % av tot produkt tim % av tot avtal timme Medelhastighet Resenärer 2014 Resenärer med skolkort 145 Halmstad - Växjö ,86% 73,62% ,65% 73,26% 53, ,3% 0,6% 82,0% Laholm - Knäred ,79% 57,81% ,66% 32,21% 48, ,0% 0,4% 33,9% Laholm Buss stn. - Jvg stn ,16% 0,74% 601 0,22% 0,61% 29, ,3% 0,0% 0,1% Laholm - Mellbystrand - Skottorp ,22% 5,63% ,28% 3,61% 38, ,1% 0,4% 1,4% 7, Laholm - Skottorp - Båstad ,61% 2,82% ,62% 1,74% 39, ,9% 0,3% 1,0% Laholm - Ränneslöv - Våxtorp ,80% 58,57% ,81% 39,65% 39, ,8% 0,4% 34,9% Laholm - Ysby - Hishult ,56% 162,76% ,52% 100,00% 43, ,3% 0,2% 100,0% Laholm - Ränneslöv - Drakabygget ,23% 17,05% 574 0,21% 10,12% 45, ,5% 0,1% 11,9% Regionbussterm. - Kattegattgymn ,00% 0,01% 18 0,01% 0,02% 18, ,3% 0,0% 0,1% Regionbussterm. - Sannarpsgymn ,01% 0,04% 43 0,02% 0,04% 21, ,3% 0,0% 0,1% Kvibille / Oskarström - Gräsås ,12% 51,83% 347 0,13% 26,76% 38, ,2% 0,0% 4,9% Mahult - Bygget ,04% 17,05% 138 0,05% 10,64% 31, ,7% 0,0% 23,9% Simlångsdalen - Sävsered ,04% 18,97% 147 0,05% 11,33% 33, ,6% 0,0% 8,5% Halmstad - Gullbranna - Eldsberga ,12% 9,79% ,80% 7,90% 30, ,8% 1,8% 6,0% Halmstad - Åled - Oskarström ,89% 13,32% ,49% 9,87% 33, ,3% 3,5% 11,7% Halmstad - Simlångsdalen - Lidhult ,20% 5,53% ,25% 3,52% 38, ,1% 0,6% 2,2% Halmstad - Tönnersjö ,21% 90,80% 665 0,24% 51,26% 34, ,0% 0,1% 62,6% Halmstad - Laholm (Snabbuss) ,58% 11,92% ,71% 7,67% 38, ,4% 2,2% 7,3% Halmstad - Veinge by - Knäred ,36% 25,95% ,37% 18,03% 38, ,0% 0,2% 19,2% Halmstad - Veinge - Laholm ,58% 16,51% ,32% 12,19% 33, ,7% 3,8% 12,8% ,5 325 Halmstad - Markaryd ,31% 26,38% 654 0,24% 26,74% 52, ,4% 0,1% 18,0% Halmstad - Haverdalsbro - Getinge ,58% 7,30% ,73% 4,90% 36, ,4% 1,3% 4,2% 11 0,5 350 Halmstad - Haverdal - Falkenberg ,35% 20,05% ,76% 13,46% 36, ,7% 3,2% 10,9% Halmstad - Getinge - Falkenberg ,44% 25,09% ,57% 15,75% 39, ,8% 5,6% 19,1% Ullared - Svenljunga ,19% 8,37% ,59% 24,75% 13, ,9% 0,0% 0,6% Halmstad - Oskarström - Hyltebruk ,63% 35,20% ,40% 18,07% 47, ,1% 6,5% 22,1% Hyltebruk - Oskarström - Halmstad ,23% 1,08% 606 0,22% 0,62% 43, ,6% 0,3% 0,9% 0,5 431 Hyltebruk - Unnaryd - Lidhult ,13% 157,05% ,85% 100,00% 53, ,8% 0,4% 100,0% 7, Hyltebruk - Gislaved ,65% 100,00% ,48% 100,00% 53, ,0% 0,2% 100,00% Stortorget - Boberg ,28% 29,88% ,38% 21,83% 29, ,7% 0,1% 6,9% Falkenberg - Bobergsudde - Eftra ,12% 12,65% 462 0,17% 9,53% 29, ,8% 0,1% 10,2% 1,5 517 Falkenberg - Årstad - Bjärnared ,57% 170,43% ,48% 100,00% 47, ,9% 0,2% 100,0% 6,5 552 Falkenberg - Skogstorp - Morup ,53% 56,11% ,62% 35,68% 34, ,8% 0,5% 48,3% 8,5 553 Falkenberg - Långås - Morup ,56% 59,24% ,58% 32,96% 39, ,3% 0,3% 34,6% Falkenberg - Ullared - Älvsered ,93% 23,25% ,45% 14,52% 45, ,7% 4,4% 18,4% 19 9,5 4,5 556 Falkenberg - Vessigebro - Ullared ,08% 18,23% ,68% 11,26% 46, ,4% 2,7% 11,5% ,5 557 Falkenberg - Vessigebro - Ullared ,35% 2,06% 915 0,33% 1,39% 42, ,4% 0,2% 1,0% Ullared - Ätran - Fegen ,14% 157,46% ,90% 100,00% 50, ,8% 1,0% 100,0% Ullared - Okome ,08% 178,22% 180 0,06% 100,00% 48, ,5% 0,0% 0,0% 1,5 615 Varberg - Bua - Frillesås ,95% 29,28% ,50% 18,91% 44, ,4% 3,0% 12,6% Varberg - Veddige ,42% 8,39% ,50% 6,32% 37, ,6% 1,1% 4,8% Varberg - Kärradal - Veddige ,56% 3,31% ,63% 2,66% 35, ,6% 0,5% 1,9% 4,5 1,5 651 Varberg - Ullared ,53% 20,89% ,86% 12,04% 49, ,0% 3,0% 12,5% Varberg - Tvååker - Falkenberg ,43% 20,28% ,18% 13,39% 43, ,6% 3,7% 15,6% ,5 653 Varberg - Tvååker - Falkenberg ,85% 5,05% ,85% 3,59% 40, ,7% 0,9% 3,6% Varberg - Himle - Dagsås ,21% 170,95% 583 0,21% 100,00% 40, ,9% 0,0% 100,0% Varberg - Rolfstorp - Karl-Gustav ,96% 64,46% ,89% 37,11% 43, ,1% 0,8% 37,9% 6 1,5 662 Varberg - Trönninge - Valinge ,58% 38,86% ,73% 30,22% 31, ,8% 0,6% 31,2% 12 3, Varberg - Stackenäs ,73% 48,91% ,66% 27,35% 44, ,2% 0,5% 25,8% Varberg - Träslövsläge - Skällinge ,12% 0,70% 269 0,10% 0,41% 48, ,1% 0,1% 0,3% Varberg - Sällstorp - Istorp ,13% 8,96% 355 0,13% 5,32% 41, ,8% 0,1% 5,2% Breared - Värö Bruk - Ringhals ,33% 1,94% 888 0,32% 1,35% 41, ,7% 0,3% 1,1% Träslävsläge - Ringhals ,15% 0,88% 407 0,15% 0,62% 40, ,5% 0,2% 0,9% Varberg - Ringhals ,26% 1,52% 689 0,25% 1,04% 41, ,2% 0,5% 2,1% Träslövsläge - Ringhals ,16% 0,93% 457 0,16% 0,69% 38, ,3% 0,2% 1,0% Varberg - Ringhals ,12% 0,68% 295 0,11% 0,45% 43, ,2% 0,3% 1,1% Trönninge - Ringhals ,27% 1,62% 648 0,23% 0,98% 47, ,4% 0,4% 1,5% Varberg - Ringhals ,13% 0,74% 266 0,10% 0,40% 52, ,5% 0,2% 0,8% 1 % med skolkort % av tot produkt resande % av avtal Antal dt en vardag Antal dt en lördag Antal dt en söndag 40

64 717 Röshult - Kungsbacka ,71% 9,28% ,78% 6,21% 36, ,7% 0,8% 6,8% Kungsbacka - Särögården ,59% 46,93% ,23% 33,81% 34, ,1% 3,4% 27,9% Älskogsb-Iserås-KBA stn ,05% 0,61% 200 0,07% 0,48% 30, ,6% 0,4% 1,7% Kba stn. - Älskogsbräcka ,03% 45,52% ,01% 33,62% 32, ,8% 9,1% 41,1% Frillesås-Fjärås-KBA stn ,72% 53,36% ,52% 30,36% 41, ,5% 7,3% 33,1% Älskogsbr-Stenstugan-KBA stn ,74% 19,73% ,94% 13,06% 36, ,5% 1,6% 7,3% Älskgsbr-Tröskeberg-KBA stn ,09% 34,91% ,35% 22,48% 37, ,1% 3,7% 16,8% Kungsbacka stn. - Lindome stn ,37% 4,84% ,49% 3,94% 30, ,0% 0,6% 4,7% Hällingsjö - Fjärås ,07% 14,02% ,96% 7,68% 44, ,2% 0,3% 2,7% Kba stn.-nåkälla-sätila ,00% 13,06% ,98% 7,85% 40, ,9% 0,9% 7,4% Kungsbacka station-förlanda ,48% 19,28% ,40% 11,16% 42, ,4% 2,4% 19,5% Litserhult-Fjärås ,70% 9,11% ,63% 5,03% 44, ,3% 0,4% 3,5% Kungsbacka stn.-idala-horred ,22% 15,94% ,01% 8,06% 48, ,6% 0,9% 7,9% Fjärås-Åsa-Idala ,52% 6,73% ,42% 3,34% 49, ,7% 0,2% 2,0% Kba stn-frillesås-stättaredsv ,47% 6,19% ,39% 3,09% 49, ,8% 0,3% 2,6% Kungsbacka station-ölmanäs ,39% 5,13% ,48% 3,87% 32, ,3% 0,9% 7,2% Kyrkobyn-Landa-Åsa ,35% 4,53% ,37% 2,94% 37, ,1% 0,4% 3,6% Mariedal-Onsala Kyrka-Hede stn ,29% 3,80% ,38% 3,01% 30, ,4% 0,5% 4,0% Snipen - Lindome ,02% 0,81% 48 0,02% 0,72% 43, ,4% 0,1% 1,2% Varberg - Åsa - Kungsbacka ,66% 15,71% ,38% 10,00% 44, ,1% 2,2% 9,2% Blå Express Särö/Kullavik - Göteborg ,08% 90,82% ,77% 74,53% 47, ,4% 7,3% 98,2% Summa , HNJ Halmstad-Nässjö ,28% ,72% 73, ,5% 1,0% VISK Viskadalsbanan ,69% ,12% 69, ,1% 1,3% ,5 Ö-tåg Öresundstågen ,42% ,50% 97, i/u 69,0% KBA Kungsbackapendeln ,60% ,66% 64, ,5% 28,7% Summa , Halmstad stadstrafik ,27% ,45% 21, ,8% 76,8% Falkenberg stadstrafik ,30% ,09% 21, ,7% 9,8% Varberg stadstrafik ,39% ,39% 23, ,1% 8,1% Kungsbacka stadstrafik ,04% ,07% 21, ,2% 5,2% Summa Antal dt en vardag Antal turer Antal dt en lördag Antal turer Antal dt en söndag Antal turer 41

65 Bilaga 3: Ekonomi HALLANDSTRAFIKEN BUDGET 2016 Mkr Biljettintäkter 377 Intäkter Färdtjänst 78 Intäkter Skoltrafik 131 Intäkter Sjukresor 42 Övriga rörelseintäkter 33 TOTALA INTÄKTER 661 Trafikkostnader Allmän Kollektivtrafik 484 Trafikkostnader Öresundståg 151 Kostnader Färdtjänst 78 Kostnader Skoltrafik 131 Kostnader Sjukresor 42 Övriga kostnader inkl personalkostnader 148 Avskrivningar och ränta 19 TOTALA KOSTNADER SUMMA UNDERSKOTT EXKL. DRIFTSBIDRAG

66 Bilaga 4: Trafikförändringar 2016 Objekt 1: Linje 225, Laholm Skottorp L225 trafikerar sträckan Laholm-Mellbystrand-Skummeslövsstrand-Skottorp med ca sju dubbelturer per vardag. I samband med att Båstad nya station börjar trafikeras med Öresundståg i december 2015 vill Hallandstrafiken skapa anslutning med busstrafik för område Mellbystrand-Skummeslövsstrand. Lämplig linje för detta uppdrag är L225 som därmed kan trafikera den nya Kustvägen och skapa resmöjlighet till både Laholm station och Båstad nya station. Trafikeringen till Skottorp upphör och istället börjar L226 trafikera Skottorp (se objekt 2). I justeringen ingår också en utökning av turutbudet med ev. 3-4 turer under förutsättning att vändplats i Mellbystrand finns på plats. Nettokostnad: 0,5 mkr 43

67 Objekt 2: Linje 226, Laholm Båstad L226 trafikerar sträckan Laholm-Båstad med stopp i bland annat Vallberga, Skottorp och Hasslöv. Utbudet är fem dubbelturer per vardag. Med anledning av att Båstad nya station öppnar i december 2015 vill Hallandstrafiken och Skånetrafiken skapa anslutning med L226 till stationen. Skånetrafiken stödjer denna åtgärd genom att utöka sitt driftsbidrag till 0,5 mkr årligen. Linjen förlängs dessutom till vändplatsen i Skottorp eftersom L225 slutar trafikera Skottorp (se objekt 1). Utbudet är fortsatt oförändrat. Åtgärden ger ingen besparing men på grund av att Skånetrafiken ökar sitt driftsbidrag innebär det minskade kostnader för Hallandstrafiken med 0,5 mkr. 44

68 Objekt 3: Linje 228, Laholm Hishult L228 trafikerar sträckan Laholm-Hishult/Kornhult med ca fyra dubbelturer per vardag. Gällande tidtabell redovisas nedanför. Lågt resande har konstaterats för sträckan Kornhult/Hishult -Ysby. Detta gäller främst för turerna på eftermiddagen från Kornhult/Hishult med ca 0-1 påstigande. Flest påstigande är det på morgonen med turerna från Hishult (tur 7:14, 9:00), omkring 19 påstigande per vardag. Enligt fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram går enskilda turer under lågfrekvent resande, d.v.s. täckningsgrad under 30 procent och färre än fyra resenärer i snitt. Hallandstrafikens förslag är därför att reducera trafiken till två dubbelturer per vardag samt enbart trafikera sträckan Laholm-Hishult. Åtgärden innebär att det fortsatt går att resa från och till Hishult på morgon och eftermiddag. Detta möjliggör gymnasiependling och viss arbetspendling. Sträckan Kornhult-Hishult blir helt utan trafik. Sträckan Ysby-Laholm får också en minskning till två dubbelturer per vardag eftersom L228 trafikerar där. Som alternativ finns närtrafik som gäller mellan kl till närmsta serviceort, i det här fallet Hishult eller Laholm. Arbetspendlingen (brutto) uppgick 2012 till 26 personer mellan tätorterna Laholm och Hishult. Mellan tätorterna Laholm och Ysby uppgick den till 46 personer. Nettobesparing: 0,3 mkr 45

69 Objekt 4: Linje 257, Laholm Drakabygget L257 trafikerar sträckan Laholm-Drakabygget med två dubbelturer per vardag. En dubbeltur på morgonen och en på eftermiddagen. Lågt resande har konstaterats för sträckan Våxtorp-Drakabygget. Antalet påstigande ligger kring 0-0,5 per tur. Undantaget är avgång 7:02 från Drakabygget med ca fyra påstigande per vardag för den aktuella sträckan. Delsträckan Drakabygget-Våxtorp uppfyller inte Hallandstrafikens krav på kostnadstäckning och snittresande. Hallandstrafikens förslag är att linjen dras in helt. Detta innebär att möjlighet till arbets- och skolpendling försvinner för boende sträckan Våxtorp-Drakabygget. Av antalet påstigande är ca 2,2 påstigande per vardag gymnasieelever. Närtrafiken finns som alternativ under vardag kl till Våxtorp. Från Våxtorp finns fortsatt förbindelse till Laholm med L227 med ca åtta dubbelturer per vardag. Nettobesparing: 0,9 mkr 46

70 Objekt 5: Linje 316, Halmstad Oskarström Tur 7:00 och 7:30 från Oskarström har i snitt resenärer per tur vilket är en hög beläggning. Med anledning av detta utökas trafiken med en ny tur på morgonen med avgång 7:15 från Oskarström. På eftermiddagen införs också en ny dubbeltur från Halmstad 15:40 och från Oskarström 16:30 för att möta ökat resbehov. Nettokostnad: 0,3 mkr Objekt 6: Linje 320/324, Halmstad Laholm Ny tur införs på L320 med avgång 7:35 från Halmstad vilket ersätter tur 7:45 med L324 från Halmstad. L320 är utpekad snabbuss i stråket och avklarar sträckan Halmstad-Laholm 15 minuter snabbare än L324. Ny tur på L324 införs med avgång 20:20 från Laholm till Halmstad. Nettokostnad: 0,08 mkr Objekt 7: Linje 323/223, Halmstad Veinge/Laholm Knäred L323 trafikeras med två dubbelturer per vardag. Samtliga turer börjar och slutar i Laholm förutom den första morgonturen riktning Halmstad som startar i Knäred (6:38). Knäred trafikeras huvudsakligen av L223 och för att förenkla och tydliggöra linjeupplägget läggs morgonturen på L323 över på L223. L223 kör Knäred-Laholm och L323 kör Laholm-Veinge- Öringe-Halmstad. Morgonturen kvarstår på L323 med skillnad att den börjar i Laholm. Resenärer från Knäred till Halmstad får byta buss i Laholm eller åka med L325 Markaryd- Knäred-Halmstad. Nettokostnad: +/- 0 Objekt 8: Anropsstyrd nattrafik Laholm Den anropsstyrda trafiken gäller under natten på fredagar och lördagar från Laholm med linje 223, 225, 227 och 228. Med anropsstyrd trafik menas att du måste förbeställa din resa per telefon, i detta fall innan kl. 22. Resandet med den anropsstyrda nattrafiken är mycket lågt. Hallandstrafiken gör därför bedömningen att trafiken bör läggas ned. Detta innebär att resmöjlighet försvinner med den anropsstyrda trafiken under natten för ovan nämnda linjer. Nettobesparing: 0,025 mkr 47

71 Ärende 3 Objekt 9: Linje 330, Getinge Halmstad Aktuell sträcka som granskats är Getinge-Harplinge och sträckan trafikeras med elva dubbelturer. Nedanför redovisas tidtabellerna för linjen. 48

72 Hallandstrafiken konstaterar att resandet sträckan Getinge-Harplinge överlag är mycket lågt. Flest påstigande har tur 6:53 från Getinge med i snitt 6,4 påstigande per vardag. Övriga turer har mestadels 0 påstigande. Hallandstrafiken bedömer att snittresandet och kostnadstäckningen är för låg för att upprätthålla trafik på den aktuella sträckan. Hallandstrafiken förslag är därför att dra in linjetrafiken helt på sträckan Getinge-Harplinge. Vidare blir vissa turer mellan kl :30 samt efter kl. 18 anropsstyrda sträckan Harplinge- Haverdalsbro. Merparten av de påstigande på sträckan är gymnasieelever. Hallandstrafiken ser över möjligheten om gymnasieelever kan åka med befintlig skolskjutstrafik i området. Arbetspendlingen (brutto) mellan tätorterna Getinge och Harplinge uppgick år 2012 till 35 personer. Det blir också en försämring mellan Harplinge och Haverdalsbro eftersom vissa turer under dagen blir anropsstyrda, dock kvarstår resmöjlighet. Närtrafiken kvarstår som alternativ för sträckan Getinge-Harplinge till närmsta ort som är Getinge. Nettobesparing: 1,3 mkr 49

73 Objekt 10: Linje 351 En ny dubbeltur sätts in på sträckan Halmstad-Getinge för att möta ökat resbehov och skapa attraktivare trafikutbud. Detta innebär ny avgång från Halmstad 18:12 och från Getinge 18:55. Därmed förlängs halvtimmestrafiken med en timme (13:42-18:42). Nettokostnad: 0,13 mkr Objekt 11: Halmstad stadstrafik, linje 62 och 63 L62 trafikerar Centrum-Kattegattgymnasiet- Söder med sju dubbelturer på söndagar. L63 trafikerar sträckan Centrum-Högskolan- Larsfrid-Östra stranden med fyra dubbelturer på söndagar. Det är genomgående lågt resande på söndagarna för båda linjer. L62 har i genomsnitt 1 påstigande per tur och L63 omkring 2 påstigande per tur. Hallandstrafiken anser att resandet är för litet för att upprätthålla nuvarande turutbud. Turerna blir därför anropsstyrda vilket innebär att man får ringa och beställa turen minst en timme före avgång. Resmöjlighet kvarstår därmed. Nettobesparing: 0,1 mkr Objekt 12: Halmstad resecentrum, etapp 2 Under hösten 2015 påbörjas byggnationen av Halmstad resecentrum, etapp 2. Detta kommer innebära försämrad framkomlighet på Laholmsvägen vilket drabbar stadsbusstrafiken och regionbusstrafiken i Halmstad. Effekten kan bli längre resetider, fler produktionstimmar och eventuellt minskat resande. Dialog förs mellan Hallandstrafiken och Halmstad kommun kring hur man på bästa sätt kan minimera påverkan på busstrafiken. Hallandstrafiken vill ändå ta höjd för ökade kostnader. Nettokostnad: 0,6 mkr 50

74 Objekt 13: Linje 400, Halmstad-Hyltebruk Befintligt trafikutbud på sträckan Halmstad Hyltebruk består av flera linjevarianter. Utifrån genomförd stråkstudie har slutsatser formats där antalet varianter föreslås minska till tre vilket förenklar för kunden, även körväg i centrala Hyltebruk föreslås justeras. Begreppet Snabbuss introduceras på sträckan med rak och gen körväg med färre hållplatsstopp längs vägen, genom detta förfarande ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft jämfört val av bil genom att restid förkortas. Hallandstrafiken har för avsikt att testa en ny busstyp med högre komfort på sträckan som del i att möta nya kunders resbehov. En tydlig resenärstrend finns mot ett aktivt resande, det vill säga man använder restiden för avkoppling, socialt umgänge, arbete etc. Nettokostnad: +/- 0 kr 51

75 Objekt 14: Linje 431, Hyltebruk Unnaryd- (Lidhult) L431 trafikerar sträckan Hyltebruk-Unnaryd samt Lidhult. Aktuell sträcka för åtgärd är Unnaryd-Lidhult som trafikeras med två dubbelturer per vardag, se tidtabell nedan. Sträckan Unnaryd-Lidhult uppvisar mycket lågt resande. I genomsnitt 0-0,5 påstigande per tur. Detta understiger lägsta nivå för kostnadstäckning och snittresande. Hallandstrafiken förslag är därför att trafiken på sträckan dras in helt. Sträckan Unnaryd-Lidhult blir helt utan linjelagd trafik. Närtrafik till Unnaryd mellan kl. 8 till 17 kvarstår som alternativ. Arbetspendlingen (brutto) mellan tätort Unnaryd-Lidhult uppgick till 24 personer år Åtgärden finansierar i sin tur utökning på linje 431 sträckan Hyltebruk- Unnaryd med två dubbelturer (se objekt 15). Nettobesparing: 0,4 mkr 52

76 Objekt 15: Linje 431, Hyltebruk Unnaryd Hallandstrafiken har identifierat ett ökat behov av fler turer på sträckan Unnaryd-Hyltebruk. I Unnaryd finns industriverksamhet som genererar arbetspendling mellan Unnaryd och Hyltebruk. Två nya dubbelturer föreslås därför på sträckan i syfte att förbättra resmöjligheterna. Produktion flyttas från indragen trafik Unnaryd-Lidhult (se objekt 14). Nettokostnad: 0,4 mkr 53

77 Objekt 16: Linje 501 och 509, Falkenberg Boberg/Eftra Sträckan trafikeras med två linjer med i stort samma sträckning. Skillnaden är att L501 trafikerar Sommarvägen i Falkenberg och att L509 på en tur startar i Eftra. Nedan redovisas linjernas tidtabeller. 501: 509: 54

78 Resandet på linjerna är överlag mycket lågt. Det är framförallt avgång 07:10 från Eftra som har en betydande resmängd, ca 24 påstigande, mestadels grundskoleelever. Hallandstrafikens bedömning är att resandet är lågt på grund av att nuvarande linjeupplägg är otydligt och därmed inte användarvänligt. Genom att avveckla L501 och samtidigt ge L509 styv tidtabell, d.v.s. jämna tidsintervall mellan avgångarna, skapas ett tydligare trafikupplägg. Åtgärden innebär att resmöjlighet kvarstår med samma turutbud. Direkt koppling från/till Eftra försvinner som dock trafikeras av L350 med 9 dubbelturer/vardag. Sommarvägen i Falkenberg blir utan trafik i och med att L501 försvinner. Det är dock gångavstånd till Strandvägen där befintlig trafik finns med linje 1, L350 och L509. Till Strandvägen är det omkring meter. Hallandstrafikens bedömning är att det nya linjeupplägget har potential att öka resandet på sträckan Boberg-Ringsegård. Nettobesparing: 0,1 mkr 55

79 Objekt 17: Linje 652, 653, 552 och 553, Varberg-Falkenberg I stråket Varberg-Falkenberg finns fyra olika linjer. På detta tillkommer även stadslinje 7 som går från Falkenberg via Skogstorp till Glommen. Linje 652 trafikerar sträckan Varberg Tvååker Morup Falkenberg med ca 21 dubbelturer per vardag. Linje 653 trafikerar sträckan Varberg Långås Falkenberg med ca 7 dubbelturer/vardag. Linje 552 trafikerar sträckan Falkenberg Morup med ca 8 dubbelturer/vardag. Linje 553 trafikerar sträckan Falkenberg Långås Morup med ca 7 dubbelturer per vardag. Nuvarande linjeupplägg är inte tydligt på så sätt att det finns flera olika linjer och linjevarianter. Som resenär måste du känna till linjerna väl samt vilka turer som går en specifik sträcka, kunskapsinsteget är därmed högt för den som vill börja åka kollektivt. På vissa linjer och turer är resandet mycket lågt, främst gäller detta L653 och L552. För L653 är resandet speciellt lågt på delsträckan Tvååker-Långås, omkring 6,4 påstigande per vardag. Även för sträckan Tvååker-Himle är resandet lågt, ca 2,1 påstigande/vardag. L552 uppvisar också ett lågt resande på sträckan Morup-Glommen, i snitt 10,8 påstigande/vardag varav större delen av de påstigande är skolelever som åker på morgonen och hem på eftermiddagen. Utifrån denna bakgrund vill Hallandstrafiken ta ett nytt helhetsgrepp över trafiken i stråket. Detta innebär att L653 läggs ned sträckan Falkenberg-Långås-Tvååker-Himle. L653 kvarstår sträckan Himle-Varberg där det finns ett visst resande med fyra dubbelturer per vardag. L552 läggs också ned. 56

80 I det nya upplägget görs en satsning på L553. Långås kopplas mot Varberg genom byte till Öresundståg alternativt till L652 i Morup. Detta skapar halvtimmestrafik till Varberg och timmestrafik till Falkenberg. De direkta konsekvenserna av åtgärderna är att sträckan Långås-Tvååker-Himle helt blir utan linjelagd trafik. Även Morup-Glommen blir utan trafik. Visst skolresande finns på sträckan Morup-Glommen på morgon/eftermiddag. Det handlar huvudsakligen om grundskoleelever vilket skolskjutstrafiken ombersörjer. Närtrafik finns som alternativ för sträckor som blir utan trafik till Falkenberg, Långås eller Tvååker. Det nya linjeupplägget blir mer renodlat med styva tidtabeller, d.v.s. jämna turintervaller och antalet körvägsvarianter minskar. Generellt blir det något färre turer än innan. Hallandstrafikens bedömning är att det nya upplägget har goda förutsättningar att attrahera nya resenärer genom satsning där det finns potential för ökat resande samt genom ett tydligare linjeupplägg. Arbetspendlingen (brutto) mellan tätorterna Morup-Glommen uppgick 2012 till 7 personer, Långås-Tvååker till 9 personer och Tvååker-Himle till 18 personer. Nettobesparing: 0,7 mkr Objekt 18: Linje 620, Veddige Varberg Turutbudet på L620 består av både linjelagda och anropsstyrda turer. Turerna redovisas i tidtabellerna nedan. Lågt resande konstateras för sträckan Veddige-Nyebro samt Espevik. Sammanlagt handlar det om ca 8 påstigande per vardag för de aktuella områdena. Söder om Espevik är det fler påstigande, omkring 22 stycken per vardag. Visst skolresande (både gymnasie och grundskola) finns med linjen på morgonen från Espevik in mot Varberg. Hallandstrafiken gör 57

81 därför bedömningen att en dubbeltur ska kvarstå för att möjliggöra resa Espevik-Varberg på morgon/eftermiddag. Resterande trafik dras in. Åtgärden resulterar i att sträckan Veddige-Nyebro blir utan linjelagd trafik. För Espevik och söderut kvartstår en dubbeltur främst avsedd för skolresor. Boende i Espevik och Kärradal/Tångaberg hänvisas till närmaste hållplats på gamla E6 där L615 trafikerar. Espevik har 3 km gång/cykel till närmaste hållplats på gamla E6. I övrigt finns närtrafiken som alternativ till antingen Veddige eller Varberg. Veddige har fortsatt förbindelse till Varberg med Viskadalsbanan (10 dt) och L616 (11 dt). Mellan Veddige och Varberg arbetspendlade år personer (brutto). Pendlingen mellan Veddige och Tångaberg uppgick till 9 personer och för Tångaberg-Varberg var det 166 personer. Nettobesparing: 0,4 mkr. 58

82 Objekt 19: Linje 615, Varberg-Bua-Frillesås / Linje 777, Varberg-Bua-Frillesås-Åsa L615 har ett turutbud på ca 28 dubbelturer per vardag. L777 trafikeras med omkring tolv dubbelturer och har som huvudsyfte att mata till Åsa station där Öresundstågen trafikerar. I dagsläget råder det en otydlig uppdelning mellan L615 och L777. Båda trafikerar samma sträcka förutom att L777 sträcker sig till Åsa. L777 är en lång linje vilket gör den störningskänslig. Detta drabbar i sin tur tåganslutning vid Åsa station vilket skapar oro bland resenärer. Som åtgärd för att öka robustheten föreslår Hallandstrafiken att L777 slutar trafikera söder om Väröhalvön. Detta kortar av linjen avsevärt vilket minskar störningskänsligheten. L615 trafikerar fortsatt på samma sätt som innan. I och med det nya linjeupplägget blir det smärre justeringar i turutbud på L777 vilket inverkar på L615. Nettobesparing: 0,15 mkr 59

83 Objekt 20: Linje 734, Älskogsbräcka-Kungsbacka Åtgärden berör lördagstrafiken. På lördagen är det halvtimmestrafik från ca kl.10 till kl. 17 i båda riktningarna. Tidtabellerna för lördag redovisas nedanför. Under lördagen är det 7-8 påstigande i snitt per tur. Hallandstrafiken bedömer att timmestrafik är ett tillräckligt utbud under lördagar sett till nuvarande resande. Nettobesparing: 0,1 mkr 60

84 Objekt 21: Linje 767, Snipen-Lindome Linje 767 trafikerar sträckan Snipen-Lindome med 10 dubbelturer per vardag. Hallandstrafiken konstaterar lågt resande på de två första och de två sista dubbelturerna. Dessa turer har ett snittpåstigande kring 2-4 per tur/vardag. Hallandstrafiken tar därför bort dessa turer helt vilket innebär en reducering med totalt fyra dubbelturer. Detta innebär att tidigast avgång förskjuts till omkring kl. 7 istället för kl. 6. Sista tur blir runt kl. 17 istället för kl. 18. Mellan tätorterna Billdal (Snipen) och Lindome var det personer som arbetspendlade. Nettobesparing: 0,1 mkr 61

85 Objekt 22: Öresundståg Nedan redovisas utökningar i Öresundstågstrafiken. 4:53 från Helsingborg med ankomst i Halmstad 5:46 (mån-fre), därefter fortsätter tåget till Göteborg som idag. 20:53 från Helsingborg med ankomst i Halmstad 21:46 (dagligen) 23:12 från Halmstad med ankomst i Helsingborg 00:04 (dagligen). Tåget trafikerar Göteborg-Halmstad i dagsläget och kommer enbart att förlängas vidare söderut. 5:25 från Göteborg med ankomst i Halmstad 6:37. Denna avgång utökar halvtimmestrafiken så att den börjar en halvtimme tidigare än idag. Möjliggör arbetsstart i Halmstad 07:00. Med dessa nya avgångar kommer det vara timmestrafik mellan Halmstad och Helsingborg mellan klockan 05 på morgonen fram till klockan 23 på kvällen. Sista tåget till Halmstad från Helsingborg måndag-lördag med ankomst 00:46 kommer även att gå på söndagar vilket blir enklare och mer logiskt för kunden. Följande två avgångar har identifieras som svaga och bedöms ha låg potential att utvecklas och dras därför in: 23:55 från Göteborg till Halmstad (sön-tor). I genomsnitt stiger 38 personer på tåget i Göteborg och 11 stiger av i Halmstad under aktuella dagar. 18:22 från Halmstad till Göteborg (mån-fre). Resandet uppgår till 27 påstigande i Halmstad och 28 avstigande i Göteborg. De föreslagna justeringarna finns inlagt i en exempeltidtabell i bilaga 5. Nettokostnad: +/- 0 mkr Objekt 23: Kungsbackapendeln Gällande Kungsbackapendeln utökas timmestrafiken på söndagar genom att den börjar tidigare på morgonen. Ytterligare justering är att en dubbeltur (tågnummer 3027, 3028) går från att vara trippelkopplad till att bli multikopplad vilket innebär minskade fordonskostnader. Nettobesparing: 0,6 mkr Objekt 24: Anslutningar tågtrafik I samband med att Hallandsåstunneln öppnar i december 2015 kommer det ske en förskjutning på Västkustbanan med ca tio minuter. Detta drabbar främst regionbusstrafiken på så vis att anslutningar i vissa fall blir bättre medan det i andra fall blir sämre. Kollektivtrafiken ska i möjligaste mån knyta an till Västkustbanan för att möjliggöra byte. För att säkerställa passning mot tåg kan justeringar behöva göras vilket eventuellt innebär ökade kostnader. Hallandstrafiken vill därför ta höjd för detta. Nettokostnad: 1,5 mkr 62

86 Bilaga 5: Föreslagna utökningar Öresundståg

87 64

88 Bilaga 6: Infrastruktur Respektive väghållare ansvarar för investering i mark medan Hallandstrafiken står som kostnadsbärare för investering ovan jord (klimatskydd, stolpe etc.). Vanligen samråd i ett tidigt skede mellan väghållare och Hallandstrafiken ang. placering, utformning, skyltar, klimatskydd, tillgänglighet m.m. Nedan presenteras utvalda exempel på ombyggda hållplatser, både i säkerhets- och tillgänglighetssyfte men även att satsningar görs för att snabba upp och synliggöra kollektivtrafiken och därmed skapa en ökad konkurrenskraft ställt mot bil. Simsons väg, Laholms kommun Hållplatsen ligger på Västerleden i västra Laholm och trafikeras av linjerna 224, 225, 320 och 324. Vägen är rak och bred och inbjuder till för höga hastigheter. På vänstersida bakom fotografen ligger skola/förskola och på höger sida äldreboende. På båda sidor finns bostäder. Väghållaren valde här att bygga en sned dubbel stopphållplats. Bilister från båda håll får ett hinder på sin sida av vägen och saktar ner. Hållplatsen är utrustad med klimatskydd med belysning och cykelställ. Högskolan, Halmstads kommun Bild från Flera hållplatser utmed Laholmsvägen i Halmstad har förlängts och tillgänglighetsanpassats. Hållplatserna används av både stadstrafik och regionbusstrafik och ofta kommer mer än en buss samtidigt till hållplatserna. 65

89 Soldalsvägen, Halmstads kommun Bild från I samband med bygge av ny cirkulationsplats vid korsningen Nya Tylösandsvägen - Hamiltonsväg byggdes även hållplatserna i anslutning till denna om och tillgänglighetsanpassades. Fru Thotts väg, Halmstads kommun På vänster sida av vägen på bilden har man anlagt en supercykelbana. I samband med bygget av denna byggdes även hållplatsen om till en dubbel stopphållplats(timglashållplats) och tillgänglig-hetsanpassades. Klimatskydd ska komma vänstra sidan. Kollektivtrafiken får en tydlig bild i gatuutrymmet. 66

90 Fyllingeskolan, Halmstads kommun Hållplats Fyllingeskolan ligger på en bussgata i Fyllingeområdet. Bussgatan är 4 m bred med mötesplatser vid hållplatserna. Hållplatsen ovan har tillgänglighetsanpassats och fått nytt klimatskydd. Detta klimatskydd har väggar av metall(streckmetall) för att vara tåligare mot åverkan. Ljungby Kyrka, Falkenbergs kommun Linje 555 har historiskt trafikerat inom Ljungby samhälle på väg som går parallellt med väg 154. Genom att gångtunnel har färdigställts under väg 154 har även hållplatser kunnat byggas på ömse sidor om vägen vilket har ökat kollektivtrafikens konkurrenskraft. För genomresande har nämnda omväg genom samhället upplevts som hämmande, numera trafikerar kollektivtrafiken likvärdig sträcka som vid val av bil vilket ökar dess konkurrenskraft. Hållplatsen ligger relativt högt över omgivningen och har därför både trappor och ramp på båda sidor, likasom väderskydd med särskild belysning av hållplatsområdet. Cykelparkering finns i anslutning till tunneln under vägen. 67

91 Orienteringsstugan, Falkenbergs kommun Hållplatsen ligger i bostadsområdet Slätten i Falkenberg och har tillgänglighetsanpassats och fått ökad trafiksäkerhet med en rak dubbel stopphållplats(timglashållplats). Nämnda hållplatstyp fungerar som en barriäreffekt som ger en säker på och avstigning. Bussen stoppar upp trafiken i båda riktningar när den är på plats. Kollektivtrafiken blir synlig samt att en hastighetsdämpande effekt uppstår för konkurrerande biltrafik. Nytt klimatskydd med belysning. I närheten finns boende, förskola och särskilt boende. Bua Hamn, Varbergs kommun I Bua har bussen under många år kört via Buavägen-Bålevägen-Ingemarsvägen. Nu har vi fått en fin vändplats nere i Hamnen vilket gör att vi kan köra Buavägen i båda riktningar oavsett om bussen är på väg till Varberg eller Frillesås-Åsa. Vändplatsen gör även att bussar kan avsluta eller starta sitt uppdrag i Bua. Resenärerna får bara en körväg att förhålla sig till vilket skapar enkelhet. Fyra hållplatser (8lägen) kunde avveckas och 2 lägen flyttas och utvecklas till ett nytt (Bua hamn). 68

92 Bösarp, Varbergs kommun Mellan Trönninge och Lindberg har man byggt GC-väg (på vänster sida i bilden) och i samband med detta även byggt om hållplatser. Bilden ovan visar hållplats Bösarp som har byggts om och tillgänglighetsanpassats. Tre hållplatser på sträckan blev en i samband med ombyggnaden eftersom det numera finns en säker väg för gång- och cykeltrafikanter för att ta sig till/från hållplatsen. Här använder vi även ett äldre väderskydd som omplacerats från Bua och snyggats till. Trönninge, Varbergs kommun I Trönninge har man byggt en ny cirkulationsplats och i samband med denna byggdes även ny busshållplats strax söder om korsningen Pilgatan-Klastorpsvägen. Hållplatsen är byggd i form av en enkel stopphållplats. Detta innebär att när bussen står vid hållplatsen är trafiken i samma riktning som bussen stoppad. Mötande trafik kan däremot passera som vanligt. Hållplatsen har fått nytt klimatskydd med belysning. I samband med att hållplatsen togs i bruk drogs två andra hållplatser in. 69

93 Träslövsläge södra, Varbergs kommun På Västkustvägen vid södra infarten till Träslövsläge har man byggt en cirkulationsplats och precis norr om denna ny tillgänglighetanpassad hållplats. Hållplatsen har väderskydd på båda sidor samt cykelställ på västra sidan. Kaptensgatan, Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun förbereder nu för stadsbussarnas nya linjenät som ska införas från sommaren Ovan en bild från hållplats Kaptensgatan i centrala Kungsbacka där hållplatsen knappt var synlig tidigare. Nytt hållplatsläge är ca 250 m norrut och numera är det en dubbel stopphållplats (timglashållplats) med väderskydd i båda riktningar. Vid det nya läget är det inte långt till en bro över Kungsbackaån där man kan nå centrum. 70

94 Ängås på Lerkilsvägen, Kungsbacka kommun Bild från Utmed Lerkilsvägen på Onsalahalvön kar kommunen byggt ny GC-väg (syns lite på högra bildens vänsterkant). I samband med detta har man även rustat upp hållplatserna på båda sidor om vägen efter överenskommelse med Trafikverket som är väghållare. Båda riktningar har samma standard med väderskydd, papperskorg, cykelställ, bänk och belysning. Älskogsbräcka på Valldavägen, Kungsbacka kommun Bild från Även utmed Valldavägen på Onsala halvön har man byggt GC-väg utmed en väg där Trafikverket är väghållare. Bilden visar hållplatsen Älskogsbräcka där båda riktningar av hållplatsen ligger öster om vägen. Hållplatsen har tillgänglighetsanpassats och fått cykelställ, papperskorg, bänk och förbättrad belysning. Där bussen korsar GC-vägen har man markerat ytan med avvikande färg och markbe-läggning. Älskogsbräcka kan ses om den yttersta delen på Onsala där trafiken byter riktning, dvs man kan åka mot Kungsbacka både norr och söderut. 71

95

96

97

98

99

100

101

102

103