Ärende 21 RS

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16 Resandeutveckling i Halland januari 2014

17 Ackumulerat resande i Halmstads stadstrafik Ärende ,8 % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

18 Ackumulerat resande i Falkenbergs stadstrafik Ärende ,6 % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

19 Ackumulerat resande i Varbergs stadstrafik Ärende % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

20 Ackumulerat resande med Hallandstrafiken exkl. Kungsbacka och Öresundståg Ärende ,32 % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

21 Ackumulerat resande i Kungsbackas stadstrafik Ärende % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

22 Ackumulerat resande i Regiontrafiken Regionbuss, Länståg, Kungsbackapendeln Ärende ,34 % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

23 Ackumulerat resande i Halland exkl Öresundståg Ärende ,6 % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

24

25 Sammanfattning Dokument kompletteras med sammanfattning under vecka 9.

26 Innehåll 1. Kollektivtrafikplan Inledning Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang... 2 Styrande dokument Kollektivtrafikplan Målstyrning Mål för kollektivtrafiken Så styr vi mot målen Måluppföljning Resandeutveckling... 6 Resandeutveckling Halland... 6 Tågtrafik... 7 Regionbusstrafik Närtrafik Stadsbusstrafik Nöjdkundindex Leverans Infrastruktur Aktiviteter för att nå målen Marknadsaktiviteter Översyn prisstruktur Nästa generations betalsystem Försäljning Pågående utredningar Trafikförändringar Tågtrafik Regionbusstrafik Stadsbusstrafik Lågfrekvent resande Infrastruktur Mobilitetsåtgärder

27 5.7 Priser Utblick 2016 och Tågtrafik Regionbusstrafik Stadsbusstrafik Infrastruktur Ekonomi Samhällsnytta Särskild kollektivtrafik Skolskjuts Anropsstyrd trafik Färdtjänst Sjukresor Allmän anropsstyrd trafik Verksamheten Bilder, tabeller, bilagor och figurer Bild 1: Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang Bild 2: Hallandstrafikens huvudprocesskarta Bild 3: Nuvarande linjenät Varberg Bild 4: Föreslaget linjenät Varberg Bild 5: Nuvarande linjenät Kungsbacka Bild 6: Föreslaget linjenät Kungsbacka Bild 7: Kollektivtrafikens samhällsnyttor Tabell 1: Lågfrekvent resande, planerade justeringar 2015 Tabell 2: Ekonomi Tabell 3: Skolskjutstrafiken i siffror 2013 Tabell 4: Anropstyd trafik i siffror 2013 Figur 1: Resandeutveckling i Halland Figur 2: Öresundståg Figur 3: Av och påstigande Öresundståg i Halland Figur 4: Kungsbackapendeln Figur 5: Regionbusstrafik i Halland Figur 6: Ackumulerad resandeutveckling 324/320 åren Figur 7: Närtrafik i Halland Figur 8: Stadsbusstrafik i Halland Figur 9: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Figur 10: Nöjdkundindex Figur 11: Rättidighet Öresundståg Bilaga 1: Regionbusslinjer Halland 2014 Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2013 Bilaga 3: Föreslagna utökningar Öresundståg Bilaga 4: Ekonomi

28 1. Kollektivtrafikplan Inledning År 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft. Detta innebar ett nytt trafikövergrit ipande regelverk för kollektivtrafiken i Sverige som innebär att det ska finnas en kollektivtrafikmyndighet i varje län. Kollektivtrafikmyndigheten beslutar om kollektivtrafikens inriktning i ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram och beslutar om allmän trafikplikt. Lagen innebar i att marknaden öppnades upp, det är nu fritt förr trafikbolag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar detta att en kollektivtrafikmyndighet bildades på Regionn Halland och att Hallandstrafikens ägarstuktur förändrades i juli 2011 då Region Halland blev ensam ägare av Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Hallands län l utifrån de riktlinjer som finns angivna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. 1.2 Kollektivtrafikplanenn i ett sammanhang Det viktigaste styrdokumentet för Region Halland är den regionala utvecklingsstrategin (RUS)) där Region Hallands vision Halland bästa livsplatsen återfinns. Kollektivtrafiken ska ses som ett medel för att uppnå visionen. Kollektivtrafiken bidrar till att de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets och studiemarknader kan uppnås. De mål och strategier som finns för kollektivtrafiken i Halland tar avstamp i RUS: en. Styrande dokument Som ett led i arbetett med att uppfylla visionen i RUS:en har regionfullmäktige fastställt mål i Mål och strategier för Region Halland för områden som anses vara prioriterade. Samma mål som finns för kollektivtrafiken i Mål och strategier återfinns i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Utifrån Mål och strategier för Region Halland fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Hallands verksamhet genom Mål och budget. Utifrån den ekonomiska ram somm finns i Mål och budget arbetar Hallandstrafikenn fram förslag på trafikförändringar som redovisass i en årlig Kollektivtrafikplan. Denna D kollektivtrafikplan redovisar år 2015 i detalj samtidigt som det presenteras en utblick mot åren 2016 och Bilden intill visar hurr dokumentet hör samman. Bild 1: Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang 2

29 Under 2012 antogs det första regionala trafikförsörjningsprogrammet i Halland, Regionalt Trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafik för en hållbar utveckling. En komplettering av programmet har genomförts och i december 2013 beslutade regionfullmäktige att lägga till avsnitt i programmet som tidigare saknats. Alla de förslag på trafikförändringar som återfinns i denna plan är baserade på de principer som återfinns i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Målen som finns för kollektivtrafiken i Halland redovisas i kapitel 2 och i detta kapitel redovisas också hur Hallandstrafiken arbetar med måluppfyllnad. 1.3 Kollektivtrafikplan Kollektivtrafikplanen för 2015 är den tredje i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken. Planen fungerar i ett första steg som beslutsunderlag då den beskriver föreslagna trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret. Trafikförändringarna beskrivs även ekonomiskt och därmed blir planen också underlag för Region Hallands budget. Arbetet med kollektivtrafikplanen påbörjades under hösten 2013 då Hallandstrafiken gjorde en avstämning med de halländska kommunerna, operatörer samt även länstrafikbolag i grannlänen. Inkomna synpunkter från allmänhet och kunder tas också i beaktande när trafikförändringar föreslås. Under januari 2014 har en andra omgång med bilaterala kommundialoger genomförts där de föreslagna trafikförändringarna diskuterats. I slutet av januari beredes Hallandstrafikens rambudget för 2015 där de förslagna trafikförändringarna ingick, vilket också blev inspel till budgetdiskussionerna hos Region Halland. I slutet av februari tar Hallandstrafikens styrelse beslut om att skicka förslag till plan till Region Halland som därefter tar beslut om att skicka planen på samråd. Samrådet sker under mars månad. Efter samrådstiden och efter eventuella justeringar ska planen behandlas hos Region Halland. I juni tar Regionfullmäktige beslut om Region Hallands budget och Regionstyrelsen beslutar om planen. De trafikförändringar som finns med i den beslutade Kollektivtrafikplanen för 2015 kommer att genomföras i samband med tidtabellsskiftet i december

30 2. Målstyrning Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets och studiemarknader. Kollektivtrafiken bör ses som ett av många medel för att uppnå visionen Halland Bästa livsplatsen. Detta ställer krav på en attraktiv kollektivtrafik med ett utbud som ger flexibilitet i resandet och restider som är konkurrenskraftiga jämfört med bilens. Kollektivtrafikens övergripande syfte är att bidra till tillgänglighet både inom länet och till angränsande regioner. Just tillgänglighet ses som en faktor för utveckling och tillväxt. En attraktiv och effektiv kollektivtrafik är en förutsättning för såväl regional utveckling som hållbar stadsutveckling. 2.1 Mål för kollektivtrafiken Region Hallands övergripande mål för kollektivtrafiken i länet är att: Resandet med kollektivtrafikens skall öka och vara attraktivt Detta mål återfinns i såväl Regional Trafikförsörjningsprogram som Mål och strategier för Region Halland Det övergripande målet finns sedan nedbrutet i Mål och budget 2014 som tre delmål: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2014 Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent för att minska persontrafikens miljöpåverkan (mätt i andel motoriserade resor, vilket exkluderar cykel och gång). 2.2 Så styr vi mot målen Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda nyckeltal jämfört med fastställda mål. I det fall nyckeltal utvecklas negativ ställer det krav på reaktion genom analys följt av justerande åtgärd. Att arbeta målinriktat används som en del i skapandet av en resultatkultur där viljan att i varje moment varje dag prestera på en högre nivå. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten är en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. 4

31 Bild 2: Hallandstrafikens huvudprocesskarta Hallandstrafiken har identifierat vilka huvudprocesser som stödjer verksamhetsutveckling, som en del i arbetet att arbeta mot fastställda mål. Input(längs till vänster i bild) kan beskriva nuläget, ett antal kunder som är halvnöjda med Hallandstrafiken verksamhet. Output(längst till höger i bild) beskriver önskat läge, nöjdare kunder som även blivit fler i antal. Första huvudprocessen är benämnd Identifiera resbehov, denna process följs av Skapa tidtabell. Det är först när kundens behov av transporter har identifierats som produkter i form av linjenät kan utvecklas som uppfyller kundernas behov, krav och förväntningar. Därefter följer paketering av produkterna inom huvudprocess Marknadsföring & försäljning som naturlig del. I arbetet med att ständigt förbättra leveransen ingår slutligen huvudprocess Leverans & uppföljning där Hallandstrafiken systematiskt genom revisioner och andra angreppssätt mäter leveransen. Hallandstrafiken har under 2013 påbörjat arbetet med ett internt målstyrningsarbete med metoden Balanserat styrkort. Inom detta arbete har företagets vision och strategier setts över vilket förväntas presenteras under Ett Balanserat styrkort används för att styra verksamheten mot fastställda mål och att alla delar i utvecklingsarbetet omfattas. Balanserat styrkort är ett viktigt verktyg för att säkerställa att hela företaget driver utvecklingen i likvärdig riktning. Ett antal strategier för hur den allmänna kollektivtrafiken skall utvecklas framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafikens arbete med målstyrning mäter hur dessa strategier fungerar och om insatserna i form av justerat trafikutbud och marknadsinsatser ger önskat resultat. 5

32 3. Måluppföljning Resandeutveckling Resandeutveckling Halland Hallandstrafiken har som mål att öka resandet med minst 5 procent jämfört med föregående år. Under 2013 uppfylldes inte detta mål då den totala resandeökningen stannade på 2,1 procent jämfört med år Trots att inte målet uppfylls är detta en högre resandeökning jämfört med utfallet föregående år. I den totala resandesammanställningen i Halland ingår även resandet på Öresundstågen vilket starkt bidrar till de positiva siffror som 2013 redovisar. Tas resorna som utförts med Öresundståg bort i jämförelsen mellan åren 2012 och 2013 så stannar resandeökningen på 0,3 procent Resandeutveckling i Halland Öresundståg Buss och länståg Figur 1: Resandeutveckling i Halland En jämförelse mellan 2006 och 2013 vad gäller resandeutvecklingen på bussar och länståg i Halland påvisar en ökning med 12 procent. Under 2013 genomfördes 16, 1 miljoner resor med Hallandstrafiken. Den bussförarstrejk som genomföredes i södra Halland i somras är en bidragande orsak till att inte det 5 procentiga resandemålet uppfylldes. Kungsbackapendeln resandestatistik justerades under hösten (se avsnittet om Kungsbackapendeln) vilket också bidrar i sammanhanget. Även ändrade förutsättningar för betalning med SMS biljetter har påverkat utfallet. Genom att studera antalet sålda sms biljetter under 2012 och jämföra detta med biljetter sålda via mobil applikation under 2013 påvisas en minskning på 64 procent. 6

33 Tågtrafik Hallandstrafikens tågtrafik omfattar trafiken på Västkustbanan, Viskadalsbanan, Halmstad Nässjö banan samt pendeltågstrafiken Kungsbacka Göteborg. Västkustbanan Öresundstågen är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står förutom Hallandstrafiken även Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Läns Trafik, Västtrafik och danska Trafikstyrelsen. Sedan den 11 december 2011 är Veolia Transport operatör för tågtrafiken som körs i Sydsverige. Öresundstågstrafiken är nyligen upphandlad och ny avtalsperiod december 2015 till december Veolia som vann upphandlingen kommer fortsatt att vara operatör. Det genomförs reanderäkning på Öresundstågen tre gånger per år, i mars, ett tillfälle under sommaren och i oktober. Med utgångspunkt från räkningen i oktober har årsvärden beräknats. Räkningarna görs manuellt och varje tåg är räknat dagligen i cirka en vecka. Det är på och avstigande som räknas. Vid stora resenärsflöden på större stationer kan det vara svårt för få en korrekt notering av samtliga på och avstigande vilket bör tas i beaktande när den manuella resanderäkningen presenteras. Sammantaget, i hela Öresundstågssystemet påvisas ett svagt ökat resande (+1 %). Västkustbanan har den största ökningen i hela systemet. Ökningen är dock inte lika stor som föregående år men resandet har ändå utvecklats mycket bra. Hela sträckan norr om Hallandsåsen ökar med nästan +10 procent Öresundstågen Resande Figur 2: Öresundståg Ovan presenteras resandeutvecklingen på Öresundstågen i Halland och den positiva resandeutvecklingen syns tydligt. Under 2013 genomfördes 4,22 miljoner resor med Öresundstågen genom Halland, vilket är en ökning med 8,8 procent i genomförda resor jämfört med

34 Vid den manuella räkningen framkom att Mölndal är den station som ökat mest (+34 %) i hela Öresundstågssystemet följt av Kungsbacka (+29 %). Nedan följer en sammanställning över på och avstigandet/vardag på de olika stationerna i Halland. Halmstad toppar listan tätt följt av Varberg i antalet av och påstigande per vardag. Av och på/vardag Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Figur 3: Av och påstigande Öresundståg i Halland Åsa station började trafikeras i samband med tidtabellskiftet i december I januari genomfördes en manuell räkning av trafikoperatörens ombordspersonal, där av och påstigande resenärer vid Åsa station registrerades. Det finns en del felkällor i undersökingen och den bör därmed enbart ses som en indikation på resandet. Resultaten är dock goda, runt av och påstigande per vardag registrerades vid Åsa station. Kungsbackapendeln Kungsbackapendeln som trafikerar mellan Kungsbacka och Göteborg ingår som en av tre linjer i Göteborgsområdets pendeltågstrafik. Sedan maj 2012 utförs trafiken av SJ Götalandståg och trafiken håller för närvarande på att upphandlas med beräknad trafikstart december Hallands del av Kungsbackapendeln baseras på fördelningsmallar och sedan 2008 räknas 47,5 procent av resandet på Kungsbackapendeln till Halland. Kungsbackapendeln ser ut att öka ryckvis och detta beror på att Västtrafik under vissa år genomfört mätningar på den s.k. stämpelbenägenheten. Konkret innebär detta att räkningar görs på hur många resenärer som stämplar sina kort på tågen. Utifrån dessa beräkningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna, vilket innebär att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit så räknas resandeastatistiken i motsvarande grad upp. Genom att jämföra Hallands del av Kungsbackapendeln mellan åren 2006 och 2013 redovisas en resandeökning på 40 procent. Under 2013 har Hallands del av resandet på Kungsbackapendeln minskat med 1,9 procent jämfört med En del av minskningen kan förklaras genom att det skett en överflytt av resenärer från pendeln till Öresundstågen. En annan faktor som spelat in är att 8

35 det i slutet av 2013 genomförde en stämplingsbenägenhetsberäkning som till viss del har påverkat statistiken Kungsbackapendeln Totalt resande Hallands andel Figur 4: Kungsbackapendeln I Kungsbacka har pendeltågsperrongerna förlängts för att kunna ta emot trippelkopplade X61:or. Fortfarande återstår förlängning perrongerna i Hede station och Lisebergsstation innan hela systemet kan ta emot längre tåg. De två sistnämnda stationerna ska åtgärdas under Viskadalsbanan Denna järnväg går mellan Varberg och Borås och är en del av samarbetet mellan Västtrafik, Hallandstrafiken och Jönköpings Länstrafik kallat Västtågen. Sedan 1 maj 2012 utförs trafiken av SJ Götalandståg. Även denna trafik är under upphandling med beräknad trafikstart i december Under 2013 har resandet med Hallandstrafikens färdbevis på Viskadalsbanan utvecklats positivt. Totalt uppgick resandet med Hallandstrafikens färdbevis till under 2013, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med år Utöver detta tillkommer resande med Västtrafiks färdbevis och biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Denna ökning har föranlett att det på vissa avgångar fått bytas till fordonstyper med större kapacitet för att alla ska få sittplats. Halmstad Nässjö banan Järnvägen mellan Halmstad och Nässjö ingår i tågsystemet Krösatågen. Krösatågen har under 2013 utvidgats med nya linjer benämnda Krösatåg Syd där trafiken mellan Växjö och Hässleholm samt Kalmar Emmaboda Karlskrona ingår. Därmed har Krösatågslinjerna delats upp i Krösatåg Syd och Krösatåg Nord. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras även om banan också har betydelse för lokalt resande. Tågens ankomsttider har justerats och anpassats till Öresundstågens avgångar i Halmstad vilket underlättat för de resenärer som ska vidare på Västkustbanan. Sedan december 2010 utför DSB Småland trafikeringen på banan. Diverse tvister om ersättning har lett till att DSB och trafikbeställarna tagit avtalstolkningen till skiljenämnd, där utfallet blev att DSB 9

36 Småland avslutar avtalet vilket sker den 1 mars Ny entreprenör för Krösatåg Nord kommer då att vara Veolia Transport som därmed utför trafik i hela Krösatågstrafiken. Resandemässigt är HNJ en liten linje i Halland, 2013 reste totalt resenärer med Hallandstrafiken färdbevis, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Utöver detta tillkommer resande med Jönköpings Länstrafiktrafik samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Regionbusstrafik De regionala huvudlinjerna möjliggör arbetspendling i stor utsträckning. Dessa regionbusslinjer matar i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för att omstigning och vidare resa med tåg ska kunna ske. Huvudlinjerna består av linjerna 320/324, 350/351, 316/400/401, 555/556, 651, 652/653, 615/732/777, 730/731 samt Hallands del av Blå Express där även 720 räknas med. Dessa linjer är antingen tunga i bemärkelsen att de har många registrerade resor eller trafikerar i de stråk som Regionalt Trafikförsörjningsprogram utpekat som huvudstråk. Övriga linjer, dvs. de som inte räknas till huvudstråken i denna sammanställning ingår i det s.k. grundläggande basutbudet och har ibland ett annat syfte, det kan t.ex. vara linjer avsedda för service och skolresor. I denna kategori ingår även den linjelagda anropsstyrda trafiken. Se karta över regionbusslinjerna i länet i bilaga 1. Regionbusstrafik i Halland Basutbud Huvudlinjer Figur 5: Regionbusstrafik i Halland Huvudlinjer i Halland har sedan toppnoteringen år 2008 påvisat en negativ utveckling. En jämförelse mellan åren 2012 med 2013 påvisar dock en ökning på 0,6 procent. För basutbudet i Halland redovisas en minskning på 0,6 procent jämfört med föregående år. Se även bilaga 2 där nyckeltal för respektive regionbusslinje redovisas. En av förklaringen till den svaga resandeutvecklingen på regionbussarna i Halland är att gymnasiekullarna blir mindre i Halland och detta speglar av sig i resandet. Vidare så har det under 2013 skett några större neddragningar inom industrin i Halland. Exempelvis har Stora Enso minskat på verksamheten i Hyltebruk och Pilkington har lagts ner i Halmstad vilket avspeglar sig i resandestatistiken. Ytterligare en faktor till resandeutvecklingen är framgångssagan Öresundståg. 10

37 Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma oavsett om du väljer buss eller tåg, dvs. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på fordonstyp, buss eller tåg. Detta har lett till en överflytt av resenärer från buss till tåg på de sträckor där busslinjer trafikerar parallellt med Västkustbanan. I slutet av 2012 genomfördes en stor förändring av regionbusstrafiken mellan Halmstad och Laholm, enligt principer hämtade från genomförd stråkstudie. I samband med tidtabellskiftet i december 2012 började även linje 320 trafikera i stråket. Tidigare trafikerade enbart linje 324 stråket och denna linje hade åtta olika körvägar och vissa av avgångarna var s.k. snabbturer. Genomförd trafikförändring innebar att linjerna renodlades, linje 320 blev snabbuss med en restid som matchar bilens och linje 324 fick samma linjesträckning på samtliga turer. Detta tillsammans med ett ökat antal turer, marknadsföring samt att turerna i största möjligaste mån ligger taktfast i syfte att förenkla tidtabellen har lett till ökat resande. I grafen nedan presenteras det ackumulerade resandet i stråket Halmstad Laholm Ackumulerad 12 mån resandeutveckling Jan 05 Dec 05 Juni Maj Nov Okt April mars Sept Aug Febr Jan Juli Juni Dec Nov Maj April Okt Sept Mars Febr Aug Juli Jan 10 Dec 10 Juni Maj Nov Okt April mars Sept 11 Aug 12 Febr 12 Jan 13 juli12 juni13 dec12 nov13 Figur 6: Ackumulerad resandeutveckling 324/320 åren Under andra halvåret 2013 har resandeökningen per månad legat på cirka 10 procent högre jämfört med samma månad föregående år. För helåret slutade resande ökningen på 6 procent, vilket är all time high på regionbussarna i denna relation. Att erbjuda en trafik enligt principer hämtade från Regionalt Trafikförsörjningsprogram, med en rak och gen linjesträckning tillsammans med justerat turutbud har här visat sig generera ett ökat resande. I december 2013 sjösattes ytterligare en stråkstudie i Halland och denna gång var det den nya stationen i Åsa som föranledde trafikförändringen. Linjera 615 och 777 omarbetades för att kunna ansluta till Öresundstågen i Åsa. 11

38 Närtrafik Närtrafik finns i länets alla kommuner och är till för de personer som av geografiska skäl inte har tillgång till ordinarie kollektivtrafik. Reglerna för Närtrafiken finns beskrivet i kapitel 8. Nedan redovisas utvecklingen av Närtrafiken i Halland under Närtrafik i Halland Antal resor Figur 7: Närtrafik i Halland Antalet resor med Närtrafiken sjönk mellan 2006 till 2009 och detta beror på att regelverket förändrades i Laholm. Under 2009 infördes Närtrafik i hela länet och fram till 2011 redovisas en ökningen i antalet resenärer. Under 2013 genomfördes 742 färre resor med Närtrafiken jämfört med 2012 vilket är en minskning på 20 procent. Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Grafen nedan påvisar tydligt skillnaden i volym på de olika systemen med stadbussar i Halland. Det totala resandet med stadsbuss i Halland har haft en positiv utveckling sedan 2006 och genom att jämföra med utgångsåret 2006 påvisas en ökning med 16 procent. Jämförelsen mellan år 2013 och 2012 påvisar dock en minskning på 1,4 procent vilket beror på utvecklingen av Halmstads stadsbusstrafik. Se bilaga 2 med ytterligare nyckeltal för stadsbusstrafiken i Halland. Stadsbusstrafiken i Halland är i möjligaste mån knutet till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbussarna har ökat i betydelse då dessa resor utgör en viktig länk till och från tågstationen för personer som arbetar utanför den egna kommunen och som använder sig av tågen på Västkustbanan för att ta sig till arbetet. 12

39 Stadsbusstrafik i Halland Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Figur 8: Stadsbusstrafik i Halland Halmstad Det är inte enbart i jämförelse med stadsbussarna i länet som Halmstads stadsbusstrafik slår igenom. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstads stadsbusstrafik hela 23 procent a resorna. Genom att jämföra antalet registrerade resor på stadsbussarna i Halmstad 2013 med basåret 2006 redovisas en ökningen på nästan 8 procent. Under 2013 har dock resandet minskat med 4 procent jämfört med Orsaken till detta beror på flera faktorer som varit omöjliga för Hallandstrafiken att påverka. I februari ändrades lagstiftningen vad gäller betalningar med mobiltelefoner, detta medförde att SMS biljetterna försvann och ersattes av mobil biljetter via app. Då SMS biljetterna stod för ca 8 procent av färdbevis på stadsbussarna i Halmstad blev tappet kännbart under våren. I juni gick bussförarna ut i strejk och all stadstrafik låg nere under fyra dagar. Troligt är att resenärer hittade andra sätt än buss att ta sig till arbetet under strejken och att vissa resenärer aldrig hittade tillbaka till kollektivtrafiken när väl strejken var avblåst. Vidare har Brogatan i Halmstad var avstängd under hela hösten vilket haft som följd att bussarna inte kunnat trafikera Stora Torg vilket är en av de största hållplatserna i Halmstad. Infrastrukturen och framkomligheten är nära knutet till den kvalité på trafik som kan erbjudas. Sänkt reshastighet med stadsbussar i Halmstad har lett att dess konkurrenskraft jämfört med andra trafikslag har försämrats under året. 13

40 Falkenberg, Varberg och Kungsbacka De övriga städerna med stadsbusstrafik i Halland ligger alla på en nivå under resor per år. Se graf på nästa sida Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Falkenberg Varberg Kungsbacka Figur 9: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Falkenbergs stadsbusstrafik påvisar en kraftig ökning sedan 2008 och denna ökning beror till stor del på linje 10, den så kallade stationspendeln som kom till i samband med att järnvägsstationen flyttade till utkanten av tätorten Falkenberg. Under 2013 har dock resandeutvecklingen på linje 10 mattats av och vid en jämförelse med antalet resor under 2012 och 2013 påvisas bara en ökning på 1,7 procent. Den positiva utvecklingen som idag finns i Falkenberg beror till största delen av den trafikomläggning som skedde sommaren Falkenbergs stadsbusstrafik består idag av två huvudlinjer, linje 7 och linje 1 vilka erbjuder en attraktiv kollektivtrafik för bl.a. arbetspendling, där turutbudet är utökat under högtrafik samtidigt som bussarna körs regelbundet över dagen. Övriga linjer är s.k. speciallinjer och dessa utgörs av industriturer eller är trafik avsedd för t.ex. serviceresor. Omläggningen innebar att linjerna rätades upp, de blev snabbare och genare samtidigt som de knöts närmre avgångarna på Öresundstågen. I samband med denna omläggning omfördelades resurserna och vissa linjer lades ned medan turutbudet på de nya linjerna utökades. Tillsammans har linje 1 och linje 7 ökat med 16,5 procent jämfört med föregående år. Det är en viss fördröjning mellan när trafikförändringar genomförs och när resenärerna hittar den genomförda förändringen. Stadsbusstrafiken i såväl Varberg som Kungsbacka har länge legat på en låg men stabil nivå. De senaste två åren har dock en viss ökning i antalet resor kunnat påvisas. Denna ökning är mest framträdande i Varberg som redovisar en resandeökning på 8,9 procent vid jämförelsen mellan åren 2012 och Under december 2013 påbörjades omläggningen av Varbergs stadsbusstrafik då den nya linje 10 inrättades. Denna linje trafikerar Varbergs station till Varbergs sjukhus och innehar ett bra turutbud som är kopplat till Öresundstågens ankomst och avgångar. Linje 10 är starten på arbetet med strukturförändringen av Varbergs stadsbusslinjenät. 14