Åttagårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Åttagårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola år 1-5, fritidshem Läsår 2014/2015 1/11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola år 1-5, fritidshem a för planen Rektor i samråd med Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen består av personal från både skola och fritidshem som träffas regelbundet och möter de flesta eleverna i sin verksamhet under en arbetsvecka. Trygghetsgruppen har tillgång till en elevhälsokonsulent i arbetet med planen. Elevhälsokonsulenten har en annan utbildning vilket bidrar med att förstärka den samlade kompetensen inom skolan. Vår vision Den lilla skolan med den stora gemenskapen. Lagar och styrdokument I Sverige finns i skollagen och diskrimineringslagen bestämmelser om att skydda elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna innebär att varje skola ska arbeta aktivt för att förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt att det ska finnas en plan för detta arbete vid varje skolenhet. I FN:s barnkonvention kan man bl a läsa att alla barn är lika mycket värda. Enligt artikel 2 har alla barn lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. Enligt LGR 11 skolans värdegrund står "Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. "Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser." I skolnämndens målbild i Falköpings kommun kan man bl a läsa att "Verksamheten ska bidra till att alla barn och elever utvecklar självtillit, social kompetens och respekt för andra i en internationell mångfald". "Barn och elever ska trivas och känna trygghet i förskole-och skolmiljön". "Alla medarbetare skall vara goda förebilder samt att genusperspektivet ska beaktas inom alla verksamheter". Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Mållgans vänner, skolans kamratstödjare som utgörs av elever från år 4 o 5, har varit delaktiga i att utforma elev-och föräldraenkäten. Alla elever har deltagit genom att först svara på enkäten och därefter diskuterat resultatet i klasserna. Sedan har eleverna fått komma med förslag på åtgärder. Elevrådet har tillsammans med rektor diskuterat innehållet och utformningen av planen och då haft möjlighet att lämna synpunkter. Fritidshemmet: Alla elever deltar i enskild intervju en gång per termin där man svarar på frågor om trygghet och trivsel. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informeras om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramöte vid läsårsstart. I samband med att Trivselreglerna skickas hem för påskrift får vårdnadshavare även här kännedom om var de kan ta del av planen. Vårdnadshavare deltar i kartläggningsarbetet genom att svara på en trivselenkät. Fritidshemmet: Vårdnadshavare får information om fritidshemmets arbetssätt mot diskriminering och kränkande behandling vid inskolningssamtal. Vartannat år deltar vårdnadshavare i kartläggningsarbetet genom att svara på en trivselenkät. Detta sker läsåret 14/15 nästa gång. Efter kartläggning kommer främjande och förebyggande åtgärder att skrivas in i den nya planen som läggs ut på skolans respektive fritidshemmets hemsida. Då ges vårdnadshavare möjlighet att komma med synpunkter. Personalens delaktighet Rektor har det övergripande ansvaret för att planen mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras i samband med APTmöten och att den regelbundet revideras och hålls aktuell tillsammans med all personal. Personalen planerar främjande och förebyggande åtgärder genom återkommande diskussioner på arbetslagsmöten och APT. Det finns en trygghetsgrupp på skolan som består av personal från både skola och fritidshem. Gruppen arbetar bl a med att upprätta en ny plan inför varje läsår. Förankring av planen Vi går igenom planen på elevråd, klassråd, föräldramöte och APT. Planen publiceras även på skolans respektive fritidshemmets hemsida. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen har utvärderat föregående års plan genom att jämföra planens mål med det genomförda arbetet vid t ex APT och fritidshemmets arbetslagsträffar. Planen har även utvärderats i trygghetsgruppen, mållgans vänner och elevråd. Vårdnadhavare har möjlighet att lämna synpunkter om planen under hela läsåret, t ex vid föräldramöte och utvecklingssamtal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, personal, elever och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna har genomfört de åtgärder som finns i planen för läsåret 2013/2014. Vid utvärderingen framkom från modersmålslärare att Google translate inte är ett lämpligt redskap att använda vid översättning av information från skolan. Vi löser översättning på annat sätt hädanefter. Vidare framkom under året att även årskurs 4 haft behov av vuxennärvaro vid förflyttningar mellan olika skolor. Behovet har tillgodosetts och det har fungerat bra. Skolan har arbetat aktivt för en nolltolerans mot kränkande språkbruk genom information och samtal i årskurs 4 och 5 om normer och risker i samband med att elever umgås på nätet och via sms och bilder. Skolan och fritidshemmet har haft ett värdegrundsarbete som genomsyrat hela verksamheten där bl a kränkande språkbruk har ingått. Vid skolinspektionens kartläggning framkom att det fortfarande förekommer kränkande språkbruk på skolan. Vid samtal med elever framkom ett behov av att jobba med att stärka och skapa "vi-känsla" i en mindre grupp. Trygghetsgruppen arbetade med gruppen vid ca 6 tillfällen vilket upplevdes positivt och enligt klasslärare gav ett gott resultat. Enligt elevenkäten framkom att låsen på vissa toaletter krånglade och dessa har bytts ut. Tyvärr är detta ett återkommande problem och skolan har undersökt möjligheten att byta till en hasp istället vilket inte är tillåtet. Vi fortsätter att hitta lösningar på problemet. Elevenkäten visade att några få elever inte har någon att vara med på raster. Skolan har gjort rastvärdarna uppmärksamma på detta och uppmanar elever att delta i organiserad rastaktivitet. En "vänskapsbänk" har etablerats på skolgården där den som känner sig ensam kan få kontakt. Enkäten visade vidare att elever i F-klassen ännu inte känner sig helt trygga på skolgården. Trygghetsvandring har genomförts med mållgans vänner och alla klasser har fått komma med förslag till förbättringar. Föräldraenkäten visar att man kan öka trivselmiljön i skolan. Elever på skolan har tillsammans med en konstnär fått måla utvalda platser på skolgården och nya möbler har köpts in till flera klassrum och fritids. Fritidshemmet: Vid fritidshemmets utvärdering framkom att miljön i matsalen upplevs som högljudd och att det är svårt att få matro. Detta är ett område vi ska jobba vidare med. I samband med barnintervjuerna fick varje barn peka ut otrygga platser på kartor över både inne- och utemiljö. Personalen har därefter haft möjlighet att ha bättre uppsikt över dessa platser. De sociogram som gjordes efter barnintervjuerna stämmer väl överens med pedagogernas observationer av barngruppen. De visar tydligt vilka barn som är i behov av extra stöttning för att känna sig delaktiga i leken, vilket har gjort det lättare att få med alla i lek. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trygghetsgruppen ser till att planen utvärderas bl a genom enkätsvar från elever och vårdnadshavare. Fritidshemmets del utvärderas genom barnintervjuer, enkätsvar från vårdnadshavare och analys av verksamheten av pedagogerna. för att årets plan utvärderas Rektor och trygghetsgrupp. Fritidspersonal 3/11

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett religion Religion eller annan trosuppfattning Alla föräldrar ska med förtroende kunna skicka sina barn till skolan och fritidshemmet, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Skolan och fritidshemmet ska tillgodose alla elever som önskar specialkost. Målet följs upp genom att verksamheten utvärderas i slutet av varje läsår i den sk. skolbilden. Elever och vårdnadshavare tillfrågas inför skolstart och vid utvecklingssamtal angående specialkost. Skolan erbjuder aktiviteter där alla kan delta oavsett religion eller trosuppfattning. Köket erbjuder alltid alternativ kost och skyltar tydligt med vad som t ex är nöt- respektive fläskkött. Klasslärare, bespisningspersonal, fritidspersonal Arbetet pågår under hela läsåret Namn Främja likabehandling oavsett funktionsförmåga Funktionsnedsättning Särskild hänsyn ska tas till elever med funktionsnedsättning i hela verksamheten. Uppföljning sker kontinuerligt under läsåret och vid utvecklingssamtal. Anpassa gemensamma aktiviteter och utflykter så att alla elever kan delta. Klasslärare, fritidspersonal Pågående arbete under hela läsåret. 4/11

5 Namn Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar. Kränkande behandling 1. Alla elever ska ha kännedom om begreppet demokrati. 2. Alla elever och vårdnadshavare ska ha kännedom om skolans och fritidshemmets trivselregler och plan mot diskriminering och kränkande behandling. 3. Alla elever ska känna sig trygga under hela sin skol- fritidsdag. 1.Begreppet demokrati genomsyrar hela verksamheten och följs upp kontinuerligt vid klassråd, elevråd, kompissamtal mm. 2. Skolan skickar hem trivselregler och information om att man kan läsa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling på skolans hemsida. Elever och vårdnadshavare lämnar in till skolan en underskrift på att man har tagit del av detta. 3.Uppföljning sker genom elevenkäter och vid utvecklingssamtal. 1. Demokratibegreppet tränas bl a genom klassråd och elevråd, på fritids vid t ex samlingar. 2. Information om trivselregler och plan ges i klasserna, vid föräldramöte och via en informationsfolder. På fritidshemmet ges information vid inskolningssamtal och på hemsidan. 3. Ett schema och rutiner för rastvärdar upprättas inför varje nytt läsår. Rastvärdar med synliga västar finns alltid ute och planerade rastaktiviteter genomförs flera gånger i veckan med personal och mållgans vänner. Minst en personal följer eleverna vid förflyttning till olika aktiviteter och mellan olika skolenheter, upp till år 3 och i år 4 och 5 vid behov. Klasserna arbetar medvetet med olika former av värdegrundsarbete som t ex empatidockor, kompissamtal och EQövningar. Fritidshemmet arbetar med olika former av värdegrundsarbete som samarbetsövningar, kamratbanor och massage. Fasta rutiner finns bl a att en pedagog finns med vid förflyttningar ex till matsal, utelek och bordsplaceringar i matsalen. Inför start av aktivitet i t ex gymnastiksal gås alltid regler igenom tillsammans. Konflikter tas direkt med berörda barn, vid behov kontaktas vårdnadshavare. Klasslärare. Fritidspersonal och Connect. Pågående under hela läsåret Namn Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Alla elever ska känna trygghet med varandra oavsett ålder. Vi följer upp genom frågor vid utvecklingssamtal och elevenkäter. Skolan genomför aktiviteter i åldersblandade grupper som t ex friluftsdagar, temadagar och sångsamlingar. Fritidshemmet genomför åldersblandade aktiviteter i större eller mindre grupp vid olika tillfällen ex längre lov eller temaarbete. Skolan tillämpar ett faddersystem där elever i årskurs 3 blir faddrar till elever i förskoleklassen och är deras faddrar tills de lämnar skolan. Personalgruppen Pågående under hela läsåret. 5/11

6 Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet 1. Alla elever och vårdnadshavare ska ha möjlighet att ta del av skolans och fritidshemmets information oavsett etnisk tillhörighet. 2. Alla elever ska ha möjlighet att delta på olika lektioner. 1. Uppföljning sker via frågor i föräldraenkät. 2. Uppföljning sker via frågor i elevenkät. 1. Skolan erbjuder tolkhjälp vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Modersmålslärare översätter viktig information till hemmet för både skola och fritidshem. Modersmålslärare kontaktar hemmet via telefon vid behov. 2. Särskild hänsyn tas t ex vid bad, ombyte och dusch vid idrott. Rektor, klasslärare, mentorer och fritidspersonal. Pågående under hela läsåret. Namn Främja likabehandling oavsett kön Kön Ingen elev i skolan ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av sitt kön. Uppföljning sker vid utvecklingssamtal och genom enkäter. Diskussioner i klasserna angående vilka fördomar och stereotypa föreställningar som finns i vår omgivning angående kön. Vara uppmärksamma på att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande i verksamheten. Klasslärare, fritidspersonal Arbetet pågår under hela året 6/11

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Skola: Enkätundersökningar med elever och vårdnadshavare. Lägesrapporter från mållgans vänner en gång i månaden. Klassgenomgångar med elevvårdsteam och fritids en gång per termin. Utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare en gång per termin. Fritidshem: Elevintervjuer och sociogram. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Skolan:Eleverna har besvarat trivselfrågor både vid utvecklingssamtal och genom enkäter. Mållgans vänner har genomfört en "trygghetsvandring" på skolgården och deltagit i utformningen och utvärderingen av elevenkäten. Resultatet har därefter diskuterats på klassråd där eleverna fått komma med förslag på förebyggande åtgärder. Mållgans vänner har sedan tagit förslagen vidare till Trygghetsgruppen. Fritidshem: Barnen har deltagit i enskilda intervjuer där de förutom att svara på trivselfrågor har fått peka ut otrygga platser på en karta både inom- och utomhus. Hur personalen har involverats i kartläggningen Skolan:Vid klassgenomgångar med elevvårdsteam och fritids diskuteras läget i klasserna. Trygghetsgruppen sammanställer enkätsvaren som sedan diskuteras med all personal på APT-möten. Fritidshem: Vid fritidspersonalens arbetslagsplanering. Resultat och analys Skolan:Kartläggningen visar bl a att de flesta elever och vårdnadshavare känner sig trygga och trivs bra med skolan. 96% av eleverna känner att de har någon att vara med på raster. 82% av eleverna känner sig trygga på skolan. Av föräldrarna anser 99% att elev-lärarrelationerna i allmänhet är bra. 89% känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det framkommer att skolan behöver arbeta med att stävja kränkande språkbruk och arbeta för en god lärandemiljö där det råder studiero. Fritidshemmet: Intervjuerna visar att barnen är mycket nöjda och trivs bra på fritidshemmet. Detta stämmer väl överens med pedagogernas observationer och vid samtal med vårdnadshavare. Vad gäller otrygga platser så har det inte framkommit att barn undviker en viss plats för att de känner rädsla eller otrygghet. Det handlar istället om platser där man inte tycker det är roligt att leka t ex klätterträdet - "jag tycker inte om att klättra" eller fotbollsplan - "jag gillar inte att spela fotboll". Sociogrammen som gjordes efter barnintervjuerna visar tydligt vilka barn som är i behov av extra stöttning för att känna sig delaktiga i leken. Detta följs kontinuerligt upp vid planering och vid behov täta kontakter med vårdnadshavare. Både pedagoger och barn har upplevt att det varit svårt att få lugn och ro i matsalen. Barnen hämtar sin mat på ett gemensamt ställe och då uppstår mycket "spring". Detta leder till fler "olyckor" ex tappade tallrikar men också till fler konfliktsituationer då barn rör sig mellan borden. Diskussion har inletts med kökspersonal om att få allt uppdukat på borden, så barnen kan sitta still under måltiden. 7/11

8 Förebyggande åtgärder Namn Stävja kränkande språkbruk och förbättra studieron Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling 1. På skolan och fritidshemmet ska det inte förekomma kränkande språkbruk. 2. Alla elever ska ges möjlighet till en god miljö för utveckling och lärande. 1. Uppföljning sker vid utvecklingssamtal en gång per termin. Fritidshemmet följer upp genom intervjuer med barn en gång per termin och genom enkäter med vårdnadshavare. 2.Pedagoger följer regelbundet upp studieron tillsammans med eleverna. Genom enkäter följer skolan upp elevers, vårdnadshavares och pedagogers syn på studiero genom enkäter varje läsår. Enkäterna används som grund till det fortsatta arbetet med att förbättra lärandemiljön för eleverna. Uppföljning sker vid utvecklingssamtal en gång per termin. Fritidshemmet följer upp genom intervjuer med barn en gång per termin och genom enkäter med vårdnadshavare. Åtgärd 1. Stävja alla former av kränkande språkbruk. Skolan: - I början av läsåret reviderar personalen skolans trivselregler, där bl a ett vårdat språkbruk tas upp som sedan skickas hem för elever och vårdnadshavare att läsa igenom och skriva under. Reglerna översätts på modersmålen och elever läser även igenom reglerna tillsammans med sin modersmålslärare. I klasserna arbetar man sedan regelbundet under läsåret med trivselreglerna. - Alla klasser arbetar med ett av skolans prioriterade områden, utöka ordförrådet. - Äldre elever på skolan arbetar med det positiva språkbruket för att sedan fungera som förebilder och förmedla detta till yngre elever. - Personalen går en fortbildning i Lions Quest - arbete kring värdegrundsfrågor - vilket sedan resulterar i EQ-övningar tillsammans med eleverna i det dagliga arbetet. - Skolan har hög vuxennärvaro ute på raster och t ex inne vid matsituationer. - Fritidspersonal och grannskapsvärdar ordnar rastaktiviteter för att få positiv sysselsättning med ökad vuxennärvaro åt eleverna på raster. Fritidshemmet: - Fritidshemmet arbetar med ett av skolans prioriterade områden, utöka ordförrådet. - Diskussioner vid samlingar om vårt språkbruk. - Inga stängda dörrar om man är i ett mindre rum. Pedagogen ska alltid ha möjlighet att titta in och/eller lyssna även om barnen vill vara för sig själva. 2.Skapa en god lärmiljö där det råder studiero. Skolan: Organisationsnivå: -Studiecirkel med all personal på skolan kring John Steinbergs bok "Ledarskap i klassrummet". Förstelärare leder studiecirkeln. -Påbörjat gemensamma diskussioner för att skapa ett gemensamt förhållningssätt kring en god lärandemiljö. Det finns tid avsatt till diskussioner på APT och arbetslagskonferenser (AK). - På skolan arbetar en elevvårdskonsulent med riktade insatser för en bättre lärandemiljö. - Pedagogerna ska under läsåret göra kontinuerliga besök i varandras klassrum för att observera vad som fungerar bra och för att hitta fungerande metoder som de själva kan använda sig av. - Verksamhetsbesök av rektor med fokus på "en god lärandemiljö". Det sker genom spontana och planerade besök. Rektor har avsett två mötesfria veckor per läsår för att genomföra planerade besök där uppföljning sker med pedagogerna i anslutning till besöken. - Personalen diskuterar och beslutar om vilka konsekvenser det får för elever som stör lärandemiljön och utarbetar rutiner kring detta. Rutinerna ska vara väl kända av all personal, elever och vårdnadshavare. Gruppnivå: -Pedagogerna diskuterar med eleverna om begreppet studiero. -Pedagogerna diskuterar värdegrundsfrågor med eleverna. - Schemalagd tid för gruppstärkande övningar med eleverna. - Pedagogerna diskuterar och synliggör med eleverna vikten av studiero och vilka konsekvenser det får för de elever som stör ordningen. Arbetet med eleverna utgår från ett positivt förhållningssätt för att stärka eleven i det som fungerar. Vårdnadshavare informeras om hur man jobbar med frågan på gruppnivå på föräldramöten, via hembrev etc. 8/11

9 - Pedagoger tittar på varandras elevgrupper för att få syn på gruppdynamik från olika håll och hjälpa varandra att synliggöra vad som sker i gruppen. - Resursfördelning efter behov. - Diskussion med vårdnadshavare på föräldramöte hur klassen fungerar som grupp och betydelsen av ett gott samarbete med hemmet. Individnivå: - Arbeta med den enskilde individen genom ett positivt förhållningssätt för att stärka eleven och där man tittar på det som fungerar. - Regelbundna diskussioner med elev om att se sin egen roll i situationer som uppkommer. - Individuella lösningar för varje elev efter behov. - Samtal med vårdnadshavare där vi är tydliga med våra förväntningar i samarbetet med hemmet. Vi signalerar hur viktigt det är med ett gott samarbete mellan skolan och hemmet för att hjälpa eleven. - Prata om "en god lärandemiljö" som en punkt på utvecklingssamtal. Fritidshemmet: - För att förbättra rutinerna kring matsituationerna inleds ett samarbete med bespisningspersonal. Genom att allt står framdukat på borden så kan barnen sitta still under hela måltiden. - En bordsplacering görs som gäller vid alla måltider. Då ges möjlighet att fördela barnen så det blir en positiv och lugn matsituation för alla. - Arbete med värdegrundsord. För att stärka barnen i att känna empati och ha omsorg om samt visa respekt för varandra. Motivera åtgärd 1. Av intervjuer framkom att det förekommer kränkande språkbruk elever emellan och åtgärderna avser att stävja detta. 2. Enligt kartläggningen behöver skolan och fritidshemmet arbeta för en god lärandemiljö där det råder studiero. Utifrån rektors enkätundersökning angående studiero framkom att eleverna har vaga begrepp om vad studiero innebär. Enligt skolinspektionens rapport behöver lärarna få ett gemensamt förhållningssätt angående ledarskap i klassrummet. Fritidshemmet: Utifrån fritidshemmets utvärdering och analys av verksamheten framkom att miljön vid matsituationer upplevdes som högljudd och att det var svårt att få matro. Konfliktsituationer uppstod då barn stod i matkö eller rörde sig mellan borden. All skol-,fritids- och bespisningspersonal. Trygghetsgruppen ansvarar för kontinuerlig uppföljning. Juni /11

10 Rutiner för akuta situationer Policy Skolan accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. All personal har ett gemensamt ansvar för alla elever. Skolan har som målsättning att skapa en positiv arbetsmiljö där man blir uppmärksammad, respekterad och känner sig trygg. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvärdar, såsom skolpersonal, grannskapsvärdar och fritidspersonal, som har en väl utvecklad rastvärdsrutin. Mållgans vänner har som uppdrag att iaktta och informera Trygghetsgruppen. Inom klassens ram genomförs klassråd, kompissamtal mm. Vid utvecklingssamtal diskuteras alltid trivsel och trygghet. Föräldrar uppmanas att kontakta skolan vid behov. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Man vänder sig i första hand till klassläraren. Kontaktuppgifter finns på skolans hemsida. Rektor: Marit Foss Fredriksson Skolsköterska: Solveig Ryding Skolkurator: Linn Sjöberg Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid misstänkt fall av kränkande behandling följer Trygghetsgruppen följande arbetsgång: Blankett 1 "Anmälan om kränkande behandling" fylls i. 1. Fakta om det aktuella fallet samlas in för att kartlägga händelsen. Blankett 2 "Utredning om diskriminering/kränkande behandling"fylls i. 2. Enskilda allvarssamtal genomförs i dialogform med berörda elever. 3. Berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. 4. Uppföljningssamtal med berörda elever. Blankett 3 "Uppföljning av diskriminering/kränkande behandling"fylls i. Efter utvärdering fylls blankett 4 "Utredning/rapportering om kränkande behandling" i. 5.Ytterligare allvarssamtal med berörda elever. 6. Samtal med föräldrar och rektor om ytterligare åtgärder. 7. Kontakt med SPC. 8. Kontakt med polis. 9. Polisanmälan Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående arbetsgång: 1. Misstanke om att kränkande behandling förekommer anmäls till skolledning. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Skolledning utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Skolledning följer upp ärendet med eleven och dennes föräldrar. 5. Skolledning träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med skolchef. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I varje enskilt fall görs bedömningen om anmälan ska göras till annan myndighet. Rutiner för uppföljning Trygghetsgruppen följer upp och utvärderar med berörda elever vid uppföljningssamtal. Däreftefter avgör Trygghetsgruppen om ärendet är avslutat eller om ytterligare åtgärder behövs enligt arbetsgången. Skolledningen följer upp och utvärderar med berörd personal, elever och vårdnadshavare vid uppföljningssamtal. Rutiner för dokumentation Utredning av kränkande behandling dokumenteras av den som genomför utredningen på blanketten som är avsedd för ändamålet. Den ifyllda blanketten lämnas till rektor för arkivering. Ansvarsförhållande 10/11

11 Skolledningen med hjälp av övrig skolpersonal enligt gällande rutiner. 11/11