Muntlig presentation och retorik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Muntlig presentation och retorik"

Transkript

1 Källa: Källa: Muntlig presentation och retorik En handledning Richard Nordberg ARC, Akademiskt resurscentrum CAS, Centrum för akademiskt skrivande

2 Innehåll Inledning... 1 Rampfeber och talängslan... 1 Talarens medel... 2 Att förbereda och framföra en presentation den retoriska processen Klargör sammanhanget och talsituationen! Producera innehållet! Ordna innehållet! Uttryck innehållet språkligt! Öva in talet! Framför talet!... 6 Presentationens fem grundpelare Förstärk ditt etos Varför ska vi tro på dig? Fokusera på publiken Vad har vi att vinna på det här? Förklara vad du ska tala om Vad har vi att förvänta oss? Markera övergångarna Var är vi någonstans? Avsluta effektfullt Är du färdig?... 9 Struktur, inledningar och avslutningar... 9 Inledningar Avslutningar Hjälpmedel Vidare läsning Punkter vid utvärdering av muntlig presentation... 18

3 Inledning Muntlig presentation har blivit allt viktigare i utbildning och yrkesliv. Allt oftare hamnar vi i situationer där vi måste redovisa ett genomfört arbete, informera andra om våra senaste forskningsrön eller argumentera för att vårt projekt ska få högre anslag. Oavsett situation är kunskap om och erfarenhet av muntlig framställning av stort värde. En viktig insikt som vi måste utgå ifrån när det gäller muntlig kommunikation är att skillnaden mot skriftlig kommunikation är betydande. De som läser en bok eller en rapport kan inleda sitt läsande med att bläddra igenom texten och på så sätt få en överblick. Läsaren kan också gå tillbaka i texten och kontrollera att hon har förstått rätt. Som talare måste du däremot ge åhörarna mer service än vad du behöver göra som skribent, eftersom talad kommunikation är flyktigare och mer situationsbunden. Denna handledning går igenom grunderna i presentationsteknik. Framställningen är praktiskt inriktad och innehåller alltså mer konkreta tips och råd än bakomliggande teoretiska resonemang. Se det som en instruktionsbok eller kokbok som du kan ösa ur, och använd det du tycker passar dig, din publik och din presentation. Lycka till! Rampfeber och talängslan Rampfeber och nervositet inför att tala är ett utbrett fenomen bland hela befolkningen, och i undersökningar om vad folk är mest rädda för brukar det komma överst, klart före spindlar och döden. Om du känner så, tänk då på följande: 1) Nervositeten hänger ihop med att kroppen och själen gör sig beredda på att utföra något som ska bli bra, precis som när du ska skriva en tenta, framföra teater inför publik eller springa ett tävlingslopp. Det kan yttra sig fysiskt, t.ex. svettningar och darrningar, eller psykiskt, t.ex. tankar om misslyckande. Se inte detta som ett nederlag utan tänk så här: Om jag är helt avspänd är jag nog inte tillräckligt taggad och kan inte göra lika bra ifrån mig! 2) Lyssnarna är där för att du har något att säga som de är intresserade av att få reda på mer om. De vill höra vad du har att säga, de är inte där för att se dig göra bort dig. 3) Publiken är oftast vänligt inställd. Om något oförutsett händer känner de för dig och vill hjälpa dig så mycket som möjligt. De är inte där för att kritisera och klanka ner på dig. 4) Du är experten på ditt ämne. Du är väl förberedd och kan med största säkerhet mer om detta än någon annan i salen. 5) Även vana talare känner anspänning inför att tala, men de har genom övning lärt sig att bemästra situationen. 6) Förbered din presentation genom att öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva, öva och ÖVA! Om du lider av svårare besvär än vanlig nervositet kanske de här råden inte hjälper. Det kan vara så att du helt blockeras, drabbas av panik och det bara är helt blankt när du står där. Då lider du antagligen av svårartad talängslan, vilket är mycket mer komplicerat än rampfeber. Då råder jag dig att uppsöka Studenthälsan på KTH, eftersom sådant här är svårt att klara av på egen hand. Det finns också bra webbsidor om detta, t.ex. denna från Utbildningsradion: att tala vett att lyssna/talangslan. 1

4 Talarens medel Nu när vi kommer in på handledningens huvudinnehåll börjar vi från grunden. Den klassiska retoriken lär oss att en talare har tre huvudsakliga medel för att övertyga sin publik: 1) Etos talarens trovärdighet. Den har att göra med talarens personlighet, erfarenhet, rykte, position i samhället, förhållande till ämnet och kunnighet men också med mer ytliga faktorer som utseende, klädsel, hållning, frisyr, blickar, kroppsspråk etc. 2) Logos talets rent faktiska, sakliga innehåll. Ordet har givetvis med logik att göra, och logos förstärks av trovärdiga fakta, övertygande resonemang och argumentation, talarens behärskning av ämnet etc. 3) Patos talets mer känslomässiga sida. Patos påverkas av talarens engagemang, om det finns humor i talet, att publiken känner att innehållet är viktigt och engagerande för dem, om talaren involverar och tilltalar publiken etc. Du bör sträva efter att använda alla dessa övertalningsmedel i varje presentation! Naturligtvis kan ett av de tre dominera, men det bör finnas inslag av alla tre. Det är förstås syftet och målgruppen som avgör vilket medel som ska vara det mest framträdande. I en mer teoretisk presentation av ett examensarbete är det naturligt att logos dominerar medan patos måste få stå i centrum på t.ex. ett tal på en gasque. Det är också syftet och målgruppen som avgör vilken klädstil och andra ytliga faktorer som är lämpliga. KTH studenter är normalt ena riktiga hejare på allt som har med logos att göra, men tyvärr glömmer de ofta bort etos och patos. Ingenjörspubliken är dock inga maskiner, utan precis som alla människor består de av både hjärna och hjärta, både förnuft och känsla. Fakta och sifferargument blir bara ännu starkare när de varvas med mer patosinriktade inslag! Att förbereda och framföra en presentation den retoriska processen En bra presentation börjar långt innan du står framför din publik, drar ett djupt andetag och sätter igång att tala. Förberedelser är A och O, och de måste påbörjas i god tid, precis som när du skriver en text. Detta kapitel tar upp de olika stegen du måste gå igenom när du förbereder din presentation. 1. Klargör sammanhanget och talsituationen! Grundförutsättningen för en muntlig presentation är förstås ett ämne att presentera. Ibland formulerar du själv ett ämne, men ofta tilldelas du ett. Oavsett vilket måste du börja med att besvara ett antal frågor. Svaren på dessa frågor utgör nämligen en viktig förutsättning för huruvida ditt budskap ska nå fram till publiken eller inte. Börja alltså med att besvara följande frågor: Vilka ska jag tala till? Experter eller noviser? Vad vet de i ämnet sedan tidigare? Vad vill de veta mer? Vad ska de veta/tycka/känna/kunna efter presentationen? Med andra ord: vad har jag för syfte med min presentation? 2

5 Hur länge ska jag tala? Var ska jag tala? När ska jag tala? När du har besvarat dessa frågor har du kommit en bra bit på väg. Nu har du nämligen inte bara klargjort viktiga omständigheter i samband med din presentation, utan också undermedvetet bekantat dig med själva situationen att stå framför en publik. 2. Producera innehållet! Först som steg 2 kommer samlandet av fakta, argument, information, resonemang etc. Det är ju svårt att göra detta innan du har besvarat ovanstående frågor, eftersom svaren på dessa avgör mycket av det du gör i steg 2. Utgå från vad du redan vet om ämnet, och samla så mycket tankar, idéer och frågor som möjligt för att därefter organisera det (steg 3). I början ska du alltså tänka stort och brett. Här är några sätt att göra detta. Alla dessa bör du göra under ganska kort tid, t.ex. 15 minuter. Sätt en timer! a) Skriv ner allt du kommer att tänka på som har med ämnet/frågan att göra. Det kan vara vad som helst. Även om det inte kommer att användas i den slutliga presentationen hjälper det ditt tänkande och planerande. b) Skriv ner de frågor du kommer på och försök besvara dem. Några sådana frågor kan vara Vad? Vem? När? Var? Hur? Varför? Med vad? c) Skriv ner de frågor som du tror att åhörarna har. När du har gjort detta börjar du se efter hur du kan föra ihop olika saker, hur du kan ordna materialet hierarkiskt, vilka kategorier som stoffet kan delas in i etc. I och med detta har du också påbörjat steg 3. Självklart kan du sällan hålla en presentation enbart utifrån det du redan vet om ämnet, utan du ska naturligtvis även använda material från böcker, tidskrifter, webbplatser etc. 3. Ordna innehållet! Nästa steg är att avgränsa och ordna ditt material. Tänk på att inte ta med för mycket! Det är värre att vilja säga för mycket än för lite. En presentation som är avgränsad och fokuserad men går på djupet är mycket mer givande än en bred, ytlig presentation. I en presentation på 10 minuter hinner du ungefär med inledning, tre huvudpunkter och avslutning. Försök inte att få med mer då känner sig både du och åhörarna lätt stressade. Späcka inte heller ditt anförande med alltför mycket detaljfakta ingen kan ändå hålla allt det i huvudet. Du måste hjälpa åhörarna genom att välja ut det absolut viktigaste, och inte lämna det arbetet till dem. I steg 3 ska du inte bara sovra i ditt stoff, utan också bestämma i vilken ordning du ska presentera materialet och hur de olika delarna ska bindas ihop med varandra. En bra princip är att ordna stoffet i angelägenhetsordning: det väsentligaste först, sedan det värdefulla, därefter det som möjligen är användbart och slutligen det som egentligen är överflödigt men som du kan lägga till om du hinner. Denna dispositionsmodell kallas löpsedelsmodellen och bygger på att åhörarna är som mest intresserade och uppmärksamma i början av ett anförande. Då ska du slå till och direkt leverera det mest intressanta och uppseendeväckande! Se figur 1. 3

6 Figur 1. Börja presentationen med det väsentligaste, ämnets kärna (a). Fortsätt sedan med det som du bedömer som värdefullt (b), det möjligen användbara (c) och lägg det som är överflödigt men ändå intressant på slutet (d). På så sätt förtydligar du framställningen för åhörarna och de vet med detsamma vart du vill komma med din presentation. Allra sist poängterar du det du vill att publiken ska komma ihåg, kanske genom en kärnfull sammanfattning, en rekommendation eller några visdomsord att ta med sig på vägen. Varför detta då? Jo, för det första är det viktigt att åhörarna direkt får reda på kärnan i det du vill säga. På så sätt kan de vara mer fokuserade under resten av presentationen; de slipper undra vart du vill komma. För det andra kanske första delen av din presentation tar längre tid än du har räknat med, och du måste korta ner resten. Då vore det fatalt om du har lagt det allra viktigaste sist, och du inte skulle hinna med det! Det är inte för inte som detta kallas löpsedelsmodellen. Man kan jämföra med en tidningsartikel som måste kortas på grund av platsbrist. När redaktören tar fram saxen artiklar klipps alltid bakifrån är det viktigt att artikelns kärna inte försvinner! Det som oftast ställer till problem är avslutningen. De flesta lägger ner mycket arbete på en klatschig inledning och en tydlig röd tråd i huvuddelen. Men tyvärr är det lätt att glömma bort eller inte ha tid med avslutningen. Därför är mitt råd att redan från början bestämma vad din slutkläm ska bli. Då blir också vägen dit enklare; om du redan från början vet vart det hela är på väg är det lättare att lotsa åhörarna genom presentationen. Du kan läsa mer om detta i kapitlet om struktur, inledningar och avslutningar. 4. Uttryck innehållet språkligt! Något många inte tänker på är presentationens språkliga dräkt. Men ett publikt framträdande kräver att du också tänker på hur du ska formulera dina tankar, vilken språklig stil du ska använda och vilken språklig nivå du kan hålla med tanke på åhörarna. För det första måste du tänka på att ett muntligt framträdande inte är samma sak som en skriven text! Om du skriver hela talet från början och sedan talar på samma sätt som du har skrivit texten kommer talet att låta alltför högtravande och formellt. Undvik därför detta! Försök att använda ett så ledigt och personligt språk som möjligt men ändå vårdat och lättbegripligt. 4

7 För det andra måste du från början bestämma vilka ord, uttryck och förkortningar som du måste förklara för åhörarna och vilka du kan räkna med att de känner till. Givetvis måste du ibland använda fackord från ämnesområdet, men då måste du också förklara vad de innebär. För det tredje måste du tala på ett sätt som passar åhörarna. Det är förstås en enorm skillnad mellan att tala inför experter och att tala inför lekmän, att tala till vuxna och att tala till barn. I detta steg kan du också bestämma om du vill använda ett ganska neutralt språk eller om du vill krydda det med värdeladdade ord och retoriska grepp som metaforer, citat, liknelser etc. 5. Öva in talet! För att framförandet ska bli så bra som möjligt måste du vara väl förberedd. Det sista steget innan du framför presentationen är förstås att öva in det hela. Detta steg måste påbörjas i god tid före presentationen, så att du kan flytta innehåll, stryka delar och ändra formuleringar när du märker att de inte låter bra. Här vill jag varna för att lära sig hela anförandet utantill. Du riskerar då att, precis som om du framför ett skrivet tal, det låter mekaniskt och uppstyltat. Det finns också en risk att du inte hittar tillbaka om du skulle tappa bort dig. Bättre är att lära sig talets huvudpunkter, hur du ska gå över från en del till en annan och hur du ska inleda och avsluta. Du kan förstås inte öva på talet för mycket, men däremot finns det en risk att du övar alldeles för lite. Min rekommendation är att du övar in det minst fem gånger, gärna tio! Ju mer du övar, desto säkrare känner du dig och desto större är chansen att du utifrån din planerade struktur vågar ta lite omvägar och utvikningar. Du kommer också att märka att du inte använder exakt samma ord och uttryck varje gång. Det är inte heller eftersträvansvärt, utan ett tal blir tvärtom bara bättre av att du är ganska fri i talet men ändå vet vad du vill säga. Tänk på följande: a) Öva genom att tala högt! Då är det lättare att höra vad som låter bra och vad som inte klingar lika väl, vilka ord och uttryck du känner dig bekväm med och vilka som känns påklistrade. b) Öva gärna tillsammans med en uppriktig och ärlig vän som kan ge dig uppbygglig och konstruktiv kritik så att du kan förbättra talet från övning till övning. Det är dock viktigt att vännen får reda på vad det är för typ av presentation du ska hålla och vilka det är som ska lyssna. c) Öva ett par gånger i samma lokal där du ska hålla anförandet, om du har möjlighet till det förstås. Passa då på och se hur salen ser ut, hur det passar att röra sig, hur publiken kommer att sitta etc. d) Om du har tillgång till lokalen i förväg bör du också kontrollera den tekniska utrustningen. Tänk på att bilder ofta ser annorlunda ut genom projektorn än på dataskärmen. e) Öva som om det satt publik i salen. Tänk alltså på hur du ska titta på dem, hur du ska sprida blicken och på hur du ska röra dig. f) Kolla att du håller tiden! Tänk på att det är vanligt att anförandet blir längre vid det skarpa presentationstillfället än när du övat. Om du går över tiden när du övar måste du skära i innehållet, inte tala snabbare. 5

8 6. Framför talet! När du nu lagt grunden och sått dina retoriska frön i form av gedigna förberedelser är det så äntligen dags för själva framförandet. Jag ska här fokusera på fyra områden som är de viktigaste att tänka på: röst, hållning och rörelse, blickar och övrigt kroppsspråk. Röst. Rösten är ditt främsta arbetsredskap när du ska presentera något inför publik. Om rösten inte fungerar som den ska är risken stor att åhörarna inte uppfattar dig som du önskar. Tänk först och främst på detta: Tala klart och tydligt med lagom stark röst. Du ska höras lika bra i hela salen. Du måste använda en annan slags röst än den vanliga samtalsrösten. Det är vanligt att talare sänker röstvolymen i slutet av meningar och fraser, så tänk på att luften ska hålla hela vägen tills du andas nästa gång. Artikulera tydligt. D u s k a n a t u r l i g t v i s i n t e ö v e r d r i v a o c h t a l a b o ks t a v f ö r b o k s t a v, men du får absolut inte tala sluddrigt eller svälja orden. Tala inte för snabbt. Detta är särskilt vanligt för unga talare. Självklart ska du inte tala för släpigt heller, men det är mycket värre att tala för snabbt. Håll ett klart lägre taltempo än ditt vanliga. Gör pauser ibland. En paus då och då gör inte talet långtråkigt; tvärtom är det mycket effektfullt att lägga in en paus när du just har sagt något viktigt, intressant eller tänkvärt. Du kan också lägga in en konstpaus precis innan du säger något extra viktigt. Hållning och rörelse. Lyssnarna påverkas i hög grad av hur du står och går under presentationen. Här vill jag ge följande råd: Stå naturligt gå ibland. Försök att stå rakt upp och ner så att du har ordentligt stöd med fötterna i golvet och är ganska rak i ryggen. Det gör att du ser förtroendeingivande ut, men det underlättar också rösten. Du kan nämligen trycka på med mer luft nerifrån magen och du kan lägga mer tyngd bakom dina ord. Lite lagom rörelse ger variation och ledighet, men gå inte fram och tillbaka hela tiden. Vänd dig mot publiken och tänk på var i rummet de sitter. Stå mestadels med ansiktet och bålen mot dem. Tänk på att ibland vrida dig lite lagom om publiken är utspridd i sidled. Då känner sig alla tilltalade och du får hela publiken med dig, inte bara halva. Ovanstående är extra viktigt när du har bildillustrationer. Det är mycket lätt att omedvetet vända sig mot projektorduken i stället för mot sin publik. Självklart kan du vända dig mot duken någon gång, t.ex. när du ska peka på något, men huvudriktningen ska alltid vara framåt mot publiken! Våga ta ett eller ett par steg framåt ibland. Jag är av den bestämda uppfattningen att avstånd skapar rädsla och osäkerhet. Om du står långt ifrån dina åhörare känns deras blickar mer kritiska, folkhopen verkar skrämmande och känslan av att det är du mot dem förstärks. Om du tar ett eller ett par steg framåt blir ni mer som en grupp med gemenskap och närhet. En av retorikens gyllene regler är att skapa samhörighet mellan talare och publik; detta är ett utmärkt sätt att förmedla denna vi känsla! 6

9 Blickar. En annan central aspekt av framförandet är hur du ser på din publik. Lyssnarna vill förstås känna att du talar med dem, de vill känna sig sedda. Tänk på följande: Se på din publik. Tala med dem, inte till dem. Tala inte rakt ut i luften, i golvet eller ovanför publikens huvuden. Lyssnarna kommer ganska snart att känna att du inte talar till dem. Våga vila ögonen på enskilda lyssnare. Då känner sig den personen sedd och känner att det här handlar om mig. Ett par sekunder räcker, sedan kan du gå vidare till nästa. Ögonkontakt har samma effekt som att ta ett eller ett par steg framåt: det minskar avståndet mellan talare och publik Övrigt kroppsspråk. Kroppsspråk associerar de flesta med gester och handrörelser, men det är mycket mer än så. Ovanstående punkter handlar i allra högsta grad om kroppsspråk, eftersom det är allt som lyssnarna ser på dig: händer, gester, hållning, rörelse, blickar, frisyr, kläder, utseende m.m. Kroppsspråket kan givetvis, precis som det verbala språket, övas upp. Grundläggande är dock följande: Kroppen talar hela tiden, även när munnen är tyst. Det gäller att inse att kroppen talar även när vi inte vill att den ska tala. Kroppen säger inte alltid det vi vill att den ska säga. Om du är medveten om ditt kroppsspråk kan du dock använda det för att förstärka ditt budskap. Om du säger en sak med munnen men en annan med kroppen är det kroppens budskap som åhörarna kommer att minnas. Tänk dig en talare som verbalt säger att han älskar det han talar om, njuter av att stå framför en intresserad publik och inget annat vill än förmedla entusiasm och glädje över detta fantastiska. Dock står han ihopsjunken med armarna hängande längs sidorna, talar med mycket låg och monoton röst, tittar i golvet hela tiden, vänder ofta ryggen mot publiken och tittar på sina bilder. Vad skulle du minnas av en sådan talare, tror du det du hör eller det du ser? 7

10 Presentationens fem grundpelare Det finns naturligtvis massor av saker du ska tänka på när du håller en presentation: vilka inslag ska finnas med, hur ska jag agera, i vilken ordning ska de olika delarna komma etc. Här tänkte jag dock ta upp det jag kallar för presentationens fem grundpelare, fem saker som de flesta presentationer mår bra av. 1. Förstärk ditt etos Varför ska vi tro på dig? Någon form av presentation bör finnas i början av talet. Den behöver inte komma allra först, men åtminstone någonstans i inledningen. Presentera dig och dina eventuella kolleger och berätta vad du/ni ska tala om. Säg några ord om din bakgrund, till exempel vilken utbildning du har och/eller vad du arbetar med. Denna punkt är till för att klargöra ditt förhållande till ämnet och därigenom skapa tilltro till vad du har att säga. Redan i början av presentationen ska lyssnarna få svar på sina (undermedvetna) frågor: Vad är det som gör att just du står där och upptar vår dyrbara tid med att tala om det där? Varför har just du något att säga om det här, och varför ska vi tro på dig? Du förstärker alltså ditt etos i inledningen. 2. Fokusera på publiken Vad har vi att vinna på det här? Efter att du fokuserat på ditt etos måste du också anknyta till publiken och koncentrera dig på vad som intresserar och engagerar dem. Något av det värsta för en publik är att känna att det som talaren talar om är helt irrelevant och inte har någon koppling till dem; sedan spelar det ingen roll att talaren själv älskar det han talar om. Vad du ska lägga in här avgörs förstås av vad du har svarat på frågorna under punkt 1 under Att förbereda och framföra en presentation. 3. Förklara vad du ska tala om Vad har vi att förvänta oss? Det är mycket viktigt för åhörarna att de får en överblick av ämnet i början. Överblick kan de t.ex. få av att du går igenom ämnet i grova drag först och därefter kommer in på detaljer. 8

11 Ibland är det bra om du visar dina huvudpunkter på t.ex. en PowerPoint, men det behövs inte alltid. Ibland är det lika effektivt att bara antyda dem och på så sätt göra presentationen lite mer spännande. Grundregeln är att ju längre och mer formell en presentation är, desto viktigare är det att visa huvudpunkterna på t.ex. en PowerPoint. Det motsvarar en innehållsförteckning i en bok som ju läsaren kan gå tillbaka till för att få överblicken. 4. Markera övergångarna Var är vi någonstans? För att hjälpa lyssnarna att navigera i presentationen är övergångarna viktiga, alltså de ställen i presentationen där du går från en huvuddel till en annan. För att lyssnarna inte ska gå vilse bör du ta dem i handen och leda dem över från en del till en annan. Risken är annars att lyssnarna bara uppfattar ditt tal som en lång räcka information som staplas på annan information, och allt blir en osammanhängande massa. Hur kan man då göra detta? Jo, man kan förstås ganska enkelt säga något i stil med Det var det jag ville säga om X, och jag kan därmed komma in på Y. Betydligt mer effektivt är dock mer konstfulla övergångar som på ett naturligt sätt länkar de olika delarna till varandra. Ett exempel på en sådan kan vara För att kunna utföra allt detta jag nu har talat om måste man självklart ha den rätta utrustningen. Det rör sig framför allt om fyra viktiga redskap:,, och. Då visar du tydligt att du går från utförande till utrustning utan att det låter uppstyltat och stelt. Ett annat vanligt uttrycksmedel här är det som med en retorikterm kallas antypophora, en fråga som du själv svarar på. Frågan avslutar ett avsnitt och svaret inleder nästa. Ett exempel på detta är Det här är ju en milstolpe i en lång process och hur fortsätter vi då att jobba? Jo, vi kommer ju naturligtvis stödja regeringens fortsatta arbete på alla sätt vi kan Vid övergångarna mellan de olika delarna kan du också visa dina huvudpunkter igen, gärna med svagare färg på de punkter du redan har behandlat. 5. Avsluta effektfullt Är du färdig? Avslutningen ska vara tydlig. Det måste höras att du sätter punkt. Åhörarna ska med andra ord inte behöva undra om du är färdig. Det är mycket irriterande med en talare som bara slutar tala utan att lyssnarna förstår om det ska komma något mer eller om det är klart. Efter några sekunder av tystnad kanske det kommer lite tveksamma applåder. Standardtipset är att avsluta med att sammanfatta det viktigaste du hade att säga och att du sedan tackar för uppmärksamheten och säger något i stil med Jag hoppas att ni har lärt er något av det här och att ni använder de kunskaperna i framtiden. Fler tips på bra avslutningar finns i nästa kapitel, Struktur, inledningar och avslutningar. Struktur, inledningar och avslutningar Vi har redan varit inne på presentationens struktur i punkt 3 i kapitlet Att förbereda och framföra en presentation. Här kommer lite fördjupning i detta med fokus på inledningar och avslutningar. Löpsedelsmodellen lär som sagt ut att du bör börja med det viktigaste. Dock bör du ändå följa en av retorikens grundregler: Gå alltid från helhet till detaljer, från globalt till lokalt, från fågel till grodperspektiv. Om du börjar med de små detaljerna undrar lyssnarna hur det hänger ihop med den stora helheten. Hur kom du in på det här? Var befinner vi oss? blir deras frågor. 9

12 Gå inte i den vanliga fällan att lägga upp en presentation precis som en rapport: Titel, Inledning, Frågeställning, Syfte, Teori, Bakgrund, Genomförande, Resultat, Diskussion, Slutsats. Det fungerar utmärkt i skrift men i tal blir det erbarmligt tråkigt att lyssna på. Lyssnarna sitter och undrar Vart är vi på väg? Vad vill han säga med detta? Hur hänger allt detta ihop? Nej, använd med fördel löpsedelsmodellen (beskriven ovan). En av de första som förespråkade denna var Bengt Hemlin i sin bok Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga och webbplatsen med samma namn. På webbplatsen finns massor av exempel på hur du kan inleda med kärnan i det du vill säga: I boken Presentationsteknik och retorik för ingenjörer slår Erik Walla också ett slag för löpsedelsmodellen. Inledningar Alltför många presentationer inleds med det tråkiga Jag heter X och jag ska prata om Y! Fokusera på huvudfrågan och det intressanta, uppmärksamhetsskapande i stället. Många bra varianter av detta finns på Bengt Hemlins webbplats som nämns ovan. Det finns också andra sätt att inleda. Du vill ju inte bara få åhörarnas intresse och uppmärksamhet; de ska också bli välvilligt inställda till dig som talare. Du vill kanske fokusera på att skapa en trevlig stämning inledningsvis. Självklart kan detta med fördel kombineras med att direkt fokusera på det viktigaste. Här är några vanliga sätt att inleda: 1) Anknyt till något aktuellt exempel, som du tror att åhörarna känner till: Vid en TVdebatt i går diskuterades huruvida Sverige ska gå med i EMU. Många av er såg säkert debatten och skaffade er en egen uppfattning... Detta får åhörarna att känna sig på samma nivå som talaren eftersom båda har samma referensramar, TV debatten. Det stärker alltså vi känslan samtidigt som det får åhörarna intresserade. 2) Klargör din egen kompetens och förhållande till ämnet (utan att överdriva förstås, då blir effekten motsatt): Jag heter Sven Eriksson och har under flera års tid arbetat i en utredning som har utrett vilka följder ett svenskt medlemskap i EMU skulle få. (Om åhörarna redan känner till detta faktum bör du nog välja en annan typ av inledning.) Gränsen mellan framhävandet av kompetens och skryt är hårfin. Håll dig på en saklig nivå, utan att lägga in några värderingar. 3) Berätta något som hände på vägen till föredragslokalen som anknyter till ämnet: När jag svängde ut från min garageuppfart i morse blev jag nästan rammad av en motorcykel som kom i hög fart på gatan, rakt genom vårt villaområde. En dödsolycka var inte långt borta. Detta belyser med tydlighet vikten av att begränsa hastigheten för motorfordon i staden. Åhörarna kan leva sig in i situationen, kanske känna igen sig och därmed lättare förstå frågan och hur viktig den är. 4) Ställ en fråga till publiken. Det kan vara en riktig fråga som du vill ha svar eller bekräftelse på: Hur många här inne har suttit på en föreläsning och undrat vad han framme vid katedern egentligen håller på med? Om du låter publiken räcka upp handen blir de delaktiga direkt, vilket skapar engagemang. Frågan kan också vara retorisk, alltså ett förklätt påstående som inte kräver något 10

13 svar eller som har ett underförstått svar: Vem skulle inte vilja äga en bil som är både billig, miljövänlig, slitstark och snabb? Snart är detta faktiskt möjligt, anser forskare vid Detroit Testing Laboratory. 5) Försätt åhörarna i en fiktiv situation: Du sitter där i flygplansluckan med det fagra sommarlandskapet utbrett nedanför fötterna. Du kastar dig dödsföraktande ut och faller ljudlöst i tre sekunder innan det karakteristiska flappande ljudet hörs ovanför dig. Med ett hårt ryck bromsar skärmen upp dig och fallet dämpas till en betydligt behagligare hastighet. Greppet skapar stor åskådlighet, alltså att lyssnarna kan se det hela framför sig och leva sig in i situationen. 6) Chocka dina åhörare: Rock n rollmusiken är obscen och vulgär, dess syfte är helt uppenbart att få den vite mannen och hans barn att sänka sig till niggerns nivå. Det är niggermusik. Så sa faktiskt på fullt allvar en vit amerikansk journalist på 50 talet när vita ungdomar började köpa rockskivor. Detta grepp blir förstås extra effektfullt om du gör en konstpaus efter citatet. Publiken blir förstås inte vänligt inställd mot dig, men du får garanterat deras uppmärksamhet. De kommer att fråga sig om de hörde rätt, och när de blivit lagom osäkra kan du leverera den förlösande repliken så att de förstår att det inte är din egen åsikt du uttrycker. 7) Framhäv åhörarnas betydelse: Det är en stor ära för mig att stå här framför ett auditorium bestående av landets främsta forskare. Detta kan tyckas som ett billigt knep, men faktum är att det ofta fungerar väl. 8) Berätta en anekdot eller rolig historia. Detta är dock riskabelt och bör användas med försiktighet. Det är ju inte särskilt lyckat om ingen skrattar; då får du jobba i uppförsbacke länge innan du får publiken med dig igen. Avslutningar Det finns också en typ av avslutning som är alltför vanlig men tråkig och självnedvärderande. Avsluta aldrig ett anförande med orden Ja, det var väl allt jag hade att säga eller liknande! Detta ger åhörarna intrycket att det du just har sagt nog inte är så viktigt. Varför har du då talat? De flesta lyssnare är som bekant extra uppmärksamma i början och slutet av en presentation. Det bör du utnyttja och avsluta med något som du vill att dina lyssnare ska komma ihåg. Försök att både sammanfatta, fokusera, knyta ihop dina trådar och sätta punkt, eller varför inte ett utropstecken eller frågetecken? Några bra avslutningsmodeller följer här. Vissa anknyter till inledningsexemplen ovan. Oavsett vilken av avslutningarna du väljer är det bra om du när du börjar närma dig avslutningen använder ord och uttryck som Avslutningsvis, För att runda av eller Sammanfattningsvis 1) Avsluta med att anknyta till inledningen: Ingen skulle väl idag säga att den musik som har miljontals lyssnare över hela världen vill förföra vita ungdomar och kalla den niggermusik. Rocken har verkligen nått långt från sin position 11

14 på tidigt 50 tal. En sådan här cirkelkomposition är mycket effektfull och skapar en känsla av helhet och harmoni. Lyssnarna minns din inledning och kommer bättre ihåg vad du har sagt. 2) Sammanfatta generellt det du sagt, gå tillbaka till en helhetsbild, på samma sätt som du inledde med en helhetsbild: Jag hoppas att jag genom denna exposé över den underbara stadsdelen Hammarby Sjöstad har lyckats ge er en tydlig bild av Stockholms mest moderna bostadsområde. I det här exemplet får lyssnarna också med sig din ståndpunkt och ditt syfte. 3) Ställ en (retorisk) fråga: Kan vi verkligen stå utanför den ekonomiska gemenskapen i Europa särskilt länge till utan att bli ett U land? Publiken kommer förhoppningsvis att fundera över din fråga och om du gjort ett starkt intryck svarar de förstås i detta fall Nej! Här tjänar också avslutningen till att inskärpa, tydligt fokusera, din tes. 4) Avsluta med en uppmaning: Ansvariga politiker, ta ert förnuft till fånga och se till att hastigheten sänks i de områden där det är tättbebyggt och förhindra ett stort antal dödsfall! En uppmaning är mycket effektfull, särskilt om den kombineras med ett tonfall som tydligt visar ditt engagemang och din vilja. Även här inskärps tesen i avslutningen. 5) Anspela på åhörarnas och/eller allmän moral: Vad skulle effekten bli på vanliga svenskars skattemoral om vi friade en kvittofuskande landshövding? Åhörarnas slutsats blir förstås att vi måste fälla landshövdingen för att inte urholka hela svenska folkets moral. Som ni ser kombineras detta i det här fallet med en retorisk fråga. 6) Vädja till åhörarnas stolthet över sitt land e.d.: Låt oss därför rusta oss för våra plikter, och uppföra oss så att, om det brittiska imperiet och dess samvälde skulle bestå i tusen år, människor ännu kommer att säga: Detta var deras stoltaste stund! Denna avslutning passar kanske inte så bra i Sverige i dag men den brittiska publik som under brinnande världskrig lyssnade på Winston Churchills släpiga och skrovliga stämma genom sprakande radiomottagare blev garanterat berörda. Detta är också vanligt i USA, där i stort sett alla presidentens tal avslutas med God bless you and God bless the United States of America. Hjälpmedel Vad som hittills behandlats skulle lite vanvördigt kunna kallas presentationens mjukvara. För att presentationen ska bli riktigt bra måste du även behärska hårdvaran tillbehör, tekniska hjälpmedel, illustrationer m.m. En åhörare minns nämligen alltid mer av sådant som hon både har hört och sett. Därför är numera presentationsprogram standard vid alla slags muntliga presentationer. Det gäller dock att inte använda programmen slentrianmässigt, utan det kräver en hel del tankearbete och förberedelser för att de ska användas på lämpligt pedagogiskt sätt. En underhållande PowerPointpresentation om missbruket av PowerPoint kan du se här: by powerpoint. Där kan du få många råd om vad du ska undvika! 12

15 I detta sammanhang är det viktigt att tänka på att hjälpmedlen ska vara just hjälpmedel. Du, din person, ditt framträdande, din röst, de ord du säger och det du förmedlar med kroppen är alltid huvudsaken. Det bör dock förstärkas av tillgängliga hjälpmedel. Låt alltså aldrig PowerPointpresentationen eller videon störa ditt budskap! Vitsen är ju att hjälpmedlen ska vara ett stöd. Vilka hjälpmedel du använder bör avgöras av ämnet. Inom akustik eller musik är det naturligt med ljudillustrationer, medan diagram och tabeller passar bättre inom någon annan vetenskap. Grundregeln för illustrationer är att de aldrig ska tala för sig själva. Du måste även i ord beskriva det som du visar. Lyssnarna ska inte behöva gissa vad illustrationen har att göra med det du säger. Det helt dominerande hjälpmedlet vid muntliga presentationer i dag är PowerPoint (det finns förstås också andra liknande program, t.ex. Apples Keynote och det webbaserade verktyget Prezi [www.prezi.com]). Om du tycker att du behöver gå igenom en liten grundkurs i PowerPoint finns det en sådan här: us/powerpoint help/overview RZ aspx?section=1. Motsvarande för Keynote finns här: hero och för Prezi här: PowerPoint är ett utmärkt stöd om det används rätt. Ett vanligt nybörjarfel är att överlasta presentationen med effekter i form av flygande bilder och snurrande ord. Sådant kan du möjligen använda om PowerPointpresentationen endast är ett bildspel som står och rullar på en skärm, t.ex. på en mässa. Vid muntliga presentationer ska du dock endast använda lagom avancerade effekter. Sådana kan t.ex. vara att textrader eller figurer på samma bild kommer en och en i den ordning de presenteras. Ett tips är att alltid ha en reservplan med sig i form av PowerPointbilderna utskrivna på OH plast. Datorn eller projektorn i lokalen kanske inte fungerar, och då är det oftast lättare och går fortare att få tag i en OH apparat än en ny dator eller projektor. Oavsett om du använder PowerPoint elektroniskt eller i form av utskrivna bilder är det en del du bör tänka på. Här följer därför några standardtips. 1) Enkelhet Texten/illustrationen ska vara enkel och lätt att komma ihåg. Undvik därför långa meningar och ovidkommande detaljer. Överlasta inte dina PowerPointbilder med för mycket text och bilder! Se figur 2 och 3. 13

16 Figur 2. En alldeles för överlastad bild i PowerPoint. Diagrammet innehåller för många parametrar och är på tok för komplicerat. Lyssnarna lär gå vilse i det även om talaren förklarar det utförligt. (Källa: by powerpoint and leakyabstractions/) Figur 3. Ett exempel på en textillustration gjord i PowerPoint. Mer text än så här bör inte finnas i bilden. Rubriken är skriven med Arial 44 punkter fet stil, resten med Arial 32 punkter. Observera att s.k. linjära typsnitt (Arial, Verdana, Tahoma) rekommenderas. 2) Färger Använd huvudsakligen svart, blått och rött för texten. Försök att undvika grönt och gult; de syns för dåligt. Observera dessutom att vissa människor har svårt att se skillnad mellan grönt och rött om de färgerna förekommer tillsammans. Det viktigaste är att det finns en tydlig 14

17 kontrast mellan bakgrund och text/bilder. Tänk också på att färgåtergivningen ofta blir annorlunda på projektorduken än på datorskärmen. 3) Siffror Försök att avrunda siffervärden och tal så långt det är möjligt, särskilt när du talar till ickeexperter. 4) Figurer och diagram Figurer och diagram ska endast ha med den information du omnämner i talet. De måste också vara ordentligt stora: axlarna i ett koordinatsystem bör vara cm långa på din illustration, och orden måste vara läsbara från salens längst bort belägna plats (ord som inte går att läsa är att betrakta som kladd). I stället för att kopiera sådana bilder rekommenderas att konstruera dem på egen hand, eftersom det är lättare att uppfylla kraven då. Det är relativt lätt att konstruera diagram i ett presentationsprogram. Bilder och diagram måste alltid förses med tydliga rubriker. Se figur 4. Figur 4. Gör figurer och diagram tydliga. Rensa bort det som inte är relevant för just dig i just denna presentation. Var noga med att siffror etc. är väl läsliga varhelst i rummet åskådaren befinner sig. Detta diagram är kanske mer komplicerat och rörigt i den källa varifrån det är hämtat. Det är dock oförskämt mot åhörarna att kopiera diagram och bilder ur böcker om kvaliteten blir så dålig att folk får sitta och kisa med ögonen! När du presenterar en bild som denna, börja då med rubriken innehållet. Kommentera därefter axlarna och avsluta med tolkningen av grafen. 5) Tabeller Tumregel: det är bättre att presentera sifferuppgifter i diagram än i tabeller. Tabeller anses nämligen vara svåra för den oinvigde lyssnaren att ta till sig. Figur 5 visar hur tabellen blir den naturliga formen för registreringen av försöksdata i en laboration. Däremot blir kurvdiagrammet överlägset vid en åskådlig presentation av dem. Om du trots detta väljer att visa en tabell gäller följande: 15

18 a. kopiera aldrig en tabell från webben eller ur en bok, eftersom siffrorna oftast blir för små för att kunna läsas från åskådarplats, utan gör den på egen hand b. dela upp tabellen på två eller flera mindre i stället för att visa en omfattande tabell c. använd högst 5 6 kolumner per tabell d. rubricera tabellen och dess olika kolumner e. ange i kolumnrubriken om det exempelvis handlar om tusental: Antal X i tusental, eftersom det kan vara svårt att från åskådarplats uppfatta hur många nollor det finns i ett stort tal. En fråga man alltid ska ställa sig är om alla sifferuppgifter nödvändigtvis måste visas. Du kanske når ditt syfte bättre om du bantar ned den ursprungliga tabellen till att endast omfatta de absolut nödvändiga uppgifterna. Glödström U (volt) I (ma) 0, ,30 2 0,04 0,30 4 0,16 0,30 6 0,19 0,30 8 0,20 0, ,21 0, ,215 0, ,220 0, ,225 0, ,230 0, ,233 0, ,236 0, ,239 Tabell 1. Tabellvärdena är något osäkra på grund av svårigheterna att avläsa instrument m.m. vid denna låga glödström. Figur 5. Skillnaden mellan ett kurvdiagram och en tabell. Diagrammet fungerar överlägset bäst som illustration i en presentation medan tabellen är ett utmärkt verktyg i själva laborationsarbetet och även i en labbrapport. 16

19 6) Text Bokstäverna ska vara så stora att alla i salen kan läsa dem. Du bör använda fet stil och göra bokstäverna 28 eller 32 punkter stora. Kontrollera att du har stavat rätt. Felstavade ord är mycket irriterande. Kom ihåg enkelhetsregeln. Nyckelord är att föredra framför fullständiga meningar. Vidare läsning För dig som vill fördjupa dig ytterligare i presentationsteknik och retorik vill jag rekommendera följande böcker och webbplatser: Lennart Hellspong: Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. ISBN Bengt Hemlin: Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga. AB Esper. ISBN Göran Hägg: Praktisk retorik. Wahlström och Widstrand. ISBN Kurt Johannesson: Retorik eller konsten att övertyga. Norstedts. ISBN Kurt Johannesson: Tala väl. 10 lektioner i praktisk retorik. Norstedts. ISBN Bo Renberg: Bra skrivet Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik. Studentlitteratur. ISBN Erik Walla: Presentationsteknik och retorik för ingenjörer. Studentlitteratur. ISBN American Rhetoric: Bengt Hemlins webbplats: Falkman råd & retorik: Retorikförlaget: Retorikportalen: Retoriksidan: Utbildningsradions retoriksida: ratt att tala vett att lyssna 17

20 Punkter vid utvärdering av muntlig presentation Nedanstående punkter kan användas när du ger respons till kurskamraternas muntliga presentationer, men den kan också med fördel användas som en checklista när du förbereder din egen presentation! 1. Innehåll och struktur a) Har talaren presenterat sig och tydliggjort sitt förhållande till ämnet? b) Klargjordes från början vad talaren ville med sin presentation? c) Stämmer titelns formulering med anförandets innehåll? d) Fick åhörarna en sammanfattande överblick i början? e) Var strukturen bra och blev den klart presenterad? f) Fick åhörarna klart för sig när talaren övergick från en punkt till en annan? g) Blev viktiga punkter eftertryckligt presenterade? h) Var det en tydlig avslutning? i) Klargjordes vad åhörarna skulle komma ihåg? j) Redovisades källan/källorna? 2. Framställning a) Hade talaren tydlig kontakt med publiken? b) Vad tycks talaren känna inför sitt ämne? c) Tänkte talaren på sin utstrålning, engagemang, kroppsspråk och gester? d) Takten: för fort eller för långsamt? e) Var rösten klar och tydlig? f) Var språket anpassat till lyssnarna? g) Förklarades ovanliga ord och uttryck, t.ex. facktermer och förkortningar? h) Gav talaren prominens (alltså framhävde som extra viktig) åt viktig information (genom tempoväxling, pauser, eftertryck/betoning)? 18

23. Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation

23. Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation Att tala så att de lyssnar 23.1 23. Att tala så att de lyssnar om effektiv muntlig presentation av Richard Nordberg Avdelningen för språk och kommunikation, KTH 23.1 Inledning Muntlig presentation har

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Retorikens grunder - sammanfattning

Retorikens grunder - sammanfattning Retorikens grunder - sammanfattning När vi talar om begreppet retorik syftar vi på den situationsbundna talekonsten. De frågor som driver oss när vi ställer oss upp och talar skulle kunna formuleras som:

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

Att skriva och hålla tal

Att skriva och hålla tal Att skriva och hålla tal Konsten att hålla tal, s.k. retorik, är viktig ur flera aspekter i vårt dagliga liv. Dels kan det göra att man lättare blir förstådd och dels att man blir bättre på att övertyga

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28)

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Presentationsteknik, 4 hp (738G28) Kursen riktar sig till den som vill utveckla sina praktiska färdigheter i presentationsteknik. Den innehåller övningar i att framföra ett budskap på bästa sätt med avseende

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Talängslan något vi inte kan blunda för

Talängslan något vi inte kan blunda för Hjälp dina elever och studenter att behärska sin ängslan för att tala inför publik. av Ulrika Axelsson Talängslan något vi inte kan blunda för JAG FÅR PANIK och börjar svettas, blir röd i ansiktet och

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13 Välkommen Presenta/onsteknik Konsten a2 övertyga Henrik Mannerstråle Presenta/onsteknik Kom ihåg a6 det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta0on det är vad åhörarna tror a6 du säger som

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande

RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande 1 RETORIK kortkurs i konsten att tala väl och övertygande CJU Christer Johansson Utbildning Mail:info.cju@telia.com Hemsida: http://www.cju.se 2 INNEHÅLL Tankar om att våga 3 Sju sätt att hantera nervositet

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar

Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar Ändamål: Effektiv utbildning i presentationsförmåga är inte bara att lära sig att stå upp och presentera. Det innehåller skickligheter som är utomordentligt

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

Tala för publik. Tala för publik. Jenny Åkerblom. www.megalomania.se. Jenny Åkerblom

Tala för publik. Tala för publik. Jenny Åkerblom. www.megalomania.se. Jenny Åkerblom Tala för publik Jenny Åkerblom www.megalomania.se Tala för publik Jenny Åkerblom Framförandet Öga mot öga Att möta en publik Det påstås att när man i undersökningar frågat vad människor är räddast för

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna tala inför andra framföra sina åsikter ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Vad är en våga tala-kurs?

Vad är en våga tala-kurs? Vad är en våga tala-kurs? På de flesta universitet och högskolor ges idag våga tala-kurser. För att få gå en sådan kurs krävs att man är inskriven som student och att man har en rejäl oro inför att hålla

Läs mer

Innehåll. Kan alla sälja? 5

Innehåll. Kan alla sälja? 5 Innehåll Kan alla sälja? 5 Del 1. Dina egenskaper som säljare Vill du sälja? 9 Gillande 12 Lyhördhet 15 Kundförståelse 17 Målfokus 21 Din drivkraft 24 Uthållighet 29 Del 2. Anpassa ditt säljarbete Vad

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion

En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Dokumentation Vid projektträff januari 2004 En bra presentation - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion Per-Arne Spiik Kompetens och Pedagogik AB Bra

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Extra material till punkt 1

Extra material till punkt 1 Punkt 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning.

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap

Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings Möten för miljarder! Onsdagen den 26 november klockan sju minuter över sju samlades ett hundratal Malmöföretagare på Slagthuset för att diskutera nyttan med just möten. Vad ska det här frukostmötet leda

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Nobelpriset i fysik 2014

Nobelpriset i fysik 2014 Pressrelease (eller pressmeddelande) är en informerande text som företag och organisationer använder sig av för att nå ut med ny information till media, i hopp om att de i sin tur ska skriva eller rapportera

Läs mer

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015

Arbetsbeskrivning ÖN.notebook. February 05, 2015 Arbetsbeskrivning ÖN.notebook February 05, 2015 ön 1 Brevet 1. Inledning 2. Innehåll 3. Avslut Arbetsgång: Diskutera i basgruppen vilka argument man kan lägga fram för att få mer pengar. Sätt dig och skriv

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer