Samrådsmöte. Den sammanhållna grundutbildningen till kontakttolk. Stockholm

Transkript

1 Samrådsmöte Den sammanhållna grundutbildningen till kontakttolk Stockholm ar/for-utbildningsanordnare/samradsmote-kontakttolk- 2016/

2 Program förmiddag Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson Samordnarfunktionen Utbildningsavdelningen Lunch

3 Program eftermiddag Tillsyn och kvalitetsgranskning SeQF, Sveriges referensram för kvalifikationer Validering Paus Uppföljning av tolkutbildningar Frågor och avrundning

4 Utbildningsavdelningen Maria Hedlund Sebastian Glans

5 Myndighetens uppdrag Myndigheten för yrkeshögskolans roll är att ansvara för fördelningen av statsbidrag, utföra tillsyn, granska utbildningarnas kvalitet, framställa statistik samt främja utvecklingen och kvaliteten i tolkutbildningarna.

6 Myndighetens arbete med kontakttolkutbildningarna 2012 TÖI 2013 Validering 2014 Reviderad grundutbildning, Validering 2015 Översyn, NST % mer kontakttolkutbildning 2 regeringsuppdrag (nya utbildningsvägar och behov av kontakttolk)

7 Statistik Tabell Tolk-4 Sökande/ansökningar till kontakttolkutbildningen som startade efter utbildningslängd Antal Antal ansökningar Antal sökande Utbildningslängd årig utbildning årig utbildning För år 2012 och 2013 redovisas antal ansökningar, vilket inte är samma sak som unika individer. Om en person sökt till flera utbildningar kan den ha räknats flera gånger. För år 2014 och 2015 redovisas däremot antal sökande, vilket avser unika individer.

8 Statistik Diagram tolk-6 Deltagare som påbörjat kontakttolkutbildningen Antal årig utbildning 1-årig utbildning

9 Statistik Diagram Tolk-7 Deltagare som slutfört kontakttolkutbildningen med godkänt resultat efter utbildningslängd Antal årig utbildning årig utbildning

10 Statistik Diagram Tolk-8 Deltagare som slutfört kontakttolkutbildningen med godkänt resultat Andel % 85 av 211 slutförde med godkänt resultat % 94 av 232 slutförde med godkänt resultat % 134 av 280 slutförde med godkänt resultat 0% 10% 20% 30% 40% 50%

11 Uppgifter för statistik/uppföljning Följande uppgifter samlas in för att ta fram statistik om kontakttolkutbildningen: Sökande, antagna (fått antagningsbesked) och deltagare som påbörjat utbildningen efter tolkspråk och kön. (Samordnarna skickar in sammanställning av uppgifterna till MYH.) Deltagare per termin efter kön. (MYH samlar in från respektive anordnare efter avslutat kalenderår.) Deltagare som slutfört utbildning med godkänt resultat efter kön. (Uppgifter om godkända deltagare ska skickas in till MYH efter avslutad utbildning för studiedokumentation. Statistik tas fram från utifrån dessa uppgifter.) Vi återkommer med mer information när uppgifterna ska lämnas in.

12 Ny ansökningsomgång Myh.se öppet ansökningsförfarande 2017 men vissa möjligheter till utbildningsstart 2016 Distans Beslut

13 2017 Kurser Samordnarfunktionen Nya utbildningsupplägg?

14 Kommunikationsarbetet

15 Ny grafisk profil för tolkutbildningarna Tack för er input! Utvecklat efter synpunkter. Skapar ett enhetligt och tydligt grafiskt uttryck som förenar alla utbildningar inom tolkområdet som MYH har ett kommunikationsuppdrag för. Utbildningarna blir tydligare för våra intressenter, genom gemensam exponering MYH/anordnare stärks bilden Fungerar som ett komplement till era egna logotyper. Använd i alla kanaler webb, tryck mm.

16 Exempel på profilprodukter Roll-ups och anordnarkit.

17 Vad händer nu? Den nya grafiska profilen implementeras på blitolk.nu Förändringar i strukturen på blitolk.nu Arbetet med en varumärkesplattform för tolkutbildningarna med vision och kärnvärden fortskrider, landar i en plattform som lyfter fram tolk som ett samhällsviktigt yrke. Vi fortsätter att kommunicera tolkutbildningarna på nationell nivå, bla på mässor. Senast på SACOmässorna i nov/dec. Inom kort lanseras även sida för tolkutbildningarna på Facebook.

18 Lunch

19 Program eftermiddag Tillsyn och kvalitetsgranskning SeQF, Sveriges referensram för kvalifikationer Validering Paus Uppföljning av tolkutbildningar Frågor och avrundning

20 Tillsyn och kvalitetsgranskning Dan Andersson

21 4 förordningen (2011:1162) med instruktion för MYH Myndigheten ska 1. ha tillsyn över utbildningarna 2. granska kvaliteten i utbildningarna samt utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete. Kvalitetsgranskningen kan även ha en övergripande karaktär utifrån olika teman. Tillsynen och kvalitetsgranskningen ska genomföras med utgångspunkt i en behovsanalys och avse enskilda utbildningar.

22 Tillsyn och kvalitetsgranskning Tillsyn Kontrollerar regelefterlevnad Kvalitetsgranskning Bedömer grad av måluppfyllelse

23 Vad är kvalitet? Kvalitet inom verksamheter som styrs av ett ramregelverk kan enklast beskrivas utifrån hur väl verksamheten: uppfyller mål och normer för området kännetecknas av ett systematiskt kvalitetsarbete

24 Vad händer under 2016? Pågår ett utvecklingsarbete med att ta fram kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer som MYH kan utgå från vid kvalitetsgranskningar och bedömning av ansökningar

25 Vad är kvalitetsgranskning? Syftet är att förbättra kvaliteten i enskilda utbildningar genom att utveckla kvalitet och måluppfyllelse i enskilda utbildningar. Gradera i hur bra eller dålig en verksamhet är. Ger underlag för generella kvalitetsbedömningar och behov av stödinsatser från myndigheten.

26 Granskning av tillträdesprocessen hösten 2015

27 Syfte Säkerställa sökandes rättssäkerhet

28 Vad granskningen omfattade Antagningsordningen Vilka sökande som kallats till antagningsprov Stegvis prövning Bedömning av provresultaten

29 Resultat Antagningsordning finns Alla sökande har inte behövt styrka sina meriter för behörighet (men riktlinjerna har ändrats) Stegvis prövning förekommer Provresultaten konsekvent bedömda (men viss variation förekommer)

30 Viktigt att tänka på Utgå från sökandeperspektivet i antagningsordningen Behörighet Godkänt resultat Förkunskapsprov Ordnad dokumentation

31 SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer Maria Reinitz

32 Bakgrund Vad är yrkeskunnande Det livslånga lärandet Vad är referensramen MYH:s uppdrag Ansökan om nivåplacering Beslut om den Svenska referensramen SeQF Åtta nivåer Hur ansöker man? YH och SeQF Ändring i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan Ny examensordning Beskrivning av resultat av lärande Hur kan man uttrycka resultat av lärande

33 Bakgrund Vad är yrkeskunnande Det livslånga lärandet i Sverige Vad är referensramen MYH:s uppdrag

34 Vad är yrkeskunnande? En kombination av kunskaper, färdigheter och kompetenser inom det arbets-/yrkesområde som avses Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde. Färdighet är förmåga att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Kompetens är förmåga att använda kunskaper och färdigheter, att samarbeta och ta ansvar i arbets- eller studiesituationer.

35 Det livslånga lärandet i Sverige

36

37 Vad är referensramen för livslångt lärande?

38 Hur nås ett visst yrkeskunnande? Arbetslivet Utbildningssystemen SeQF den svenska referensramen för kvalifikationer SeQF - är ett kraftfullt verktyg för att synliggör de kvalifikationer som personer kan uppnå genom formell utbildning eller genom lärande på annat sätt. SeQF - är också ett utmärkt verktyg för arbetslivet för att på ett tydligt och enkelt sätt specificera sina kvalifikationskrav man har för olika yrkesroller och befattningar.

39 Vad är en kvalifikation? Dokumenterat resultat av lärande Kunskaper, färdigheter och kompetenser Exempelvis slutbetyg, certifikat eller diplom

40 Ett europeiskt verktyg för att synliggöra lärande oavsett hur det har genomförts 39 europeiska länder har ställt sig bakom EQF Syftet: Förstå och förståelse för varandras utbildningssystem Stimulera individens livslånga lärande Stimulera mobiliteten inom Europa

41 Europeisk referensram för kvalifikationer Kärnan i EQF är åtta referensnivåer. Varje referensnivå ska återge vilken kunskap, färdighet och kompetens en person ska ha uppnått för att erhålla kvalifikationen helt oberoende av hur dessa resultat uppnåtts. De åtta nivåerna spänner över hela skalan av kvalifikationer, från dem som inhämtas i grundskolan till den högsta nivån på akademisk och yrkesinriktad utbildning. Det bör vara möjligt för kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet att kopplas till referensramen. Tydliga kvalitetssäkringsprinciper och informationsutbyte ska bidra till att skapa ömsesidigt förtroende.

42 Hur ser det ut i Europa just nu? 39 länder har anslutit sig till EQF- rekommendationen 28 NQF har fastställts av landets regering i form av lag eller förordning 26 länder har refererat sin ramverk mot EQF 13 länder kopplar sitt NQF med QF-EHEA Några länder har parallella deskriptorer, t.ex. Belgien och Österrike för nivåerna 6-8 och för Norge nivåerna 3 och 5 Andra länder reformerar sitt utbildningssystem utifrån EQF t.ex. Polen och Island Tyskland och Österrike kommer att använda NQF/EQF som referenspunkt för validering av icke-formellt lärande

43 Utgångspunkten för framtagandet av ett svenskt kvalifikationsramverk, NQF Den svenska regeringens önskemål i utvecklingen av ett svenskt NQF har varit att utifrån EQF skapa ett kvalifikationsramverk som skulle täcka det offentliga utbildningssystemets kvalifikationer men även gör det möjligt för andra kvalifikationer att kopplas till ramverket.

44 MYH:s uppdrag har varit att utveckla en svensk referensram för kvalifikationer Redovisade uppdrag Våren 2010 det svenska offentliga utbildningssystemet och EQF Hösten 2010 förslag på ett svenskt kvalifikationsramverk, NQF Våren 2011 förslag på inplacering av svenska offentliga utbildningssystemet i ett svenskt kvalifikationsramverk, NQF Hösten 2011 förslag på en modell för hur kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet kan kopplas till ett svenskt kvalifikationsramverk, NQF Hösten en översiktlig kostnadsberäkning när det gäller det förslag på modell för hur kvalifikationer ska kunna kopplas till referensramen Hösten 2012 förtydligande av deskriptorer, nivåer, etc. Hösten 2012 förslag på inplaceringar av SFI och andra utbildningar i NQF Hösten 2012 förslag på nationella kvalitetskriterier

45 MYH:s uppdrag har varit att utveckla en svensk referensram för kvalifikationer Redovisade uppdrag Hösten 2015 SeQF och EQF nivåer i examensdokument Hösten 2015 ansökningsprocessen för ansökningar Hösten 2015 webbaserad sammanställning av kvalifikationer inplacerade i SeQF Hösten 2015 plan för implementering och informationsinsatser för SeQF Hösten 2015 utkast till en referensrapport, kopplingen SeQF och EQF

46 Delaktiga i framtagandet av en svensk referensram, SeQF

47 Ansökan om nivåplacering Beslut om den Svenska referensramen - SeQF Åtta nivåer Hur ansöker man?

48 Beslut om den svenska referensramen SeQF Riksdagsbeslut - 17 juni 2015 Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om avgift för ansökan om att få beslut som avser kvalifikationer för livslångt lärande Regeringsbeslut 27 augusti 2015 SFS 2015:546 Förordning om ändring i förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan SFS 2015:545 Förordning om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande SFS 2015:547 Förordning om ändring i förordningen (2007:991) med instruktion för Överklagandenämnden för högskolan

49 SeQF har åtta nivåer Alla kvalifikationer inom det offentliga utbildningssystemet är inplacerade i referensramen av regeringen Grundskolans slutbetyg har kvalifikationsnivå 2, gymnasieexamen har nivå 4 och examen inom högre utbildning nivå 6-8 Utfärdare av kvalifikationer UTANFÖR det offentliga utbildningsystemet kan ansöka om att få en nivåinplacering av sina kvalifikationer i referensramen. Alla kvalifikationer som ingår i referensramen kommer senare att presenteras i en sökbar kvalifikationsdatabas

50 Regeringens beslut om en svensk referensram med inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina

51 Regeringens beslut om en svensk referensram med inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina

52

53 Ansökan - Beslut om vilken nivå kvalifikationen motsvarar referensramen Resultat av lärande Legitimitet i verksamhetsområdet Systematiskt kvalitetsarbete Ansökningsavgift Beslutet gäller i tio år Möjlighet att överklaga beslut

54 Beredning MYH Rådet för den nationella referensramen för kvalifikationer GD beslut

55 Rådet för den nationella referensramen Består av myndighetschefen samt högst 14 ledamöter Bistår MYH med underlag inför beslut

56 YH och SeQF Ändring i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan Ny examensordning

57 Förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 3 Referensramen består av åtta nivåer som finns i bilaga 1 till denna förordning. En kvalifikation ska anses motsvara den nivå i referensramen som bäst överensstämmer med de kunskaper, färdigheter och kompetenser som kvalifikationen representerar. Kvalifikationer vars resultat av lärande är författningsreglerade motsvarar de nivåer som anges i bilaga 2. Yrkeshögskoleexamen nivå 5 Kvalificerad yrkeshögskoleexamen nivå 6

58 Examenskrav Ingen examen (ingen nivå placering) Yrkeshögskoleexamen (nivå 5): Minst 200 Yhp Uppfyller kraven enligt 2 kap 13 YHF Kvalificerad yrkeshögskoleexamen (nivå 6): Minst 400 Yhp Uppfyller kraven enligt 2 kap 14 YHF

59 Resultat av lärande Hur uttrycka?

60 Begrepp i den svenska referensramen SeQF De kvalifikationer som beskrivs i nivåerna 1-3 kan sammanfattas med begrepp som grundläggande och elementära kunskaper med en tilltagande fördjupning och i deskriptorn kompetens med ökande förmåga till självständighet, ansvarstagande och värdering av egna och andras resultat. Nivåerna 4-6 kännetecknas av ökad fördjupning och specialisering, utvecklat kritiskt tänkande och förmåga att leda. De kvalifikationer som beskrivs i nivåerna 7 och 8 kan närmast sammanfattas med begreppet spetskompetens. Sådana kvalifikationer kännetecknas av en mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde, en mycket högt utvecklad förmåga att utföra uppgifter och lösa problem av olika slag och i skiftande miljöer samt en mycket högt utvecklad förmåga att agera med ansvar och självständighet, fatta beslut, kommunicera och leda.

61 Utbildningens mål Mål ska uttryckas i resultat av lärande Resultat av lärande för utbildningen ska beskrivas i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser Beskrivningarna ska relatera till utbildningens syfte och SeQF-nivå

62 Resultat av lärande för utbildningar Målen för utbildningen och kurser/delkvalifikationer ska beskrivas i resultat av lärande Kurserna ska bidra till att uppfylla utbildningens resultat av lärande Progression i kurserna. Beskrivas enligt olika taxonomier (Blooms taxonomi)

63 Från examensmål till kursbeskrivning Resultat av lärande beskrivas enligt SeQF Övergripande resultat av lärande brytas ner på kurser/delkvalifikationer Härleda kursernas resultat av lärande till utbildningens mål går det att säkerställa att målen är uppfyllda Mer detaljerad beskrivning av kunskaper, färdigheter och kompetenser än tidigare år, tydligt kopplat till SeQF-deskriptorerna Vet, förstår och kan göra

64 Vad gör vi nu? Implementering av referensramen IT-SeQF samt utveckla databas med kopplingar till den europeiska Samarbete med de övriga skolmyndigheterna Referensrapport föredras för kommissionen i juni Kommunikation + informationsinsatser Andra regleringar såsom föreskrifter Utformar rutinbeskrivningar, anvisningar, andra hjälptexter och bedömingsstöd Utveckling av webben -

65 Validering David Lundgren

66 Pilotprojektet Fyra anordnare Ansökan via blitolk.nu 286 sökte 75 valdes ut 58 genomgick validering (påbörjade processen) 18 fick motsvarande utbildningsbevis

67 Validering efter projektet Medborgarskolan i Malmö Katrinebergs folkhögskola ABF Stockholm Folkuniversitetet i Göteborg

68 Validering av reell kompetens

69 Att synliggöra reell kompetens Kompetenskartläggning Självskattning Fallstudie

70 Bedömning av reell kompetens Stöd och vägledning Kompetenskartläggning Kompetensbedömning Läranderesultat - Behörighetskrav - Kurs-/examensmål, etc. VALIDERING

71 Stödmaterial från MYH Steg för steg Bedömningsgrunder Behörighetskrav Kursmål och betygskriterier Kompetenskartläggning Kompetensintyg - behörighet Utredning om tillgodoräknande Självskattning Fallstudie

72 Dokumentationskrav Allt måste vara dokumenterat och systematiserat Bedömningarna ska vara transparenta och rättssäkra Exakta grunder för behörighet och/eller tillgodoräknande

73 Behörighet och urval Generell behörighet Behörighet Betyg Validering Grundläggande behörighet: 3-årig gymnasieutbildning (inkl. Sv 2/B) Särskild behörighet: Mycket goda kunskaper i svenska och tolkspråket Urval Särskild behörighet Språktest Behörig Poäng i språktesterna som rangordnar de sökande Andra urvalstester? Ej behörig

74 Dokumentskrav Behörighet 1. Kartläggning + 2. Kompetensintyg behörighet Tillgodoräknande 1. Kartläggning + 2. Tillgodoräknandeutredning

75 Kompetenser vid validering Stöd och vägledning Läranderesultat - Behörighetskrav - Kurs-/examensmål, etc. VALIDERING Kompetenskartläggning Kompetensbedömning Kartläggarkompetens Bedömarkompetens

76 Uppföljning av tolkutbildningar Paula Kossack

77 myh.se

78 Frågor?!

79 Tack för idag! E-post: Telefon: