Validering processbeskrivning. Vägledande samtal. Självskattning. Kompetenskartläggning

Transkript

1 1 (5) Stödmaterial validering Validering processbeskrivning Vägledande samtal Informera om validering och hur processen går till och vad som förväntas utföras av den sökande i form av självskattning och kompetenskartläggning. Tillsammans med den sökande görs inledande samtal runt Kompetenskartläggningsformuläret. Gå igenom den självinstruerande texten i formuläret som riktar sig till den sökande. Den sökande ska på egen hand fylla i det mesta och samla ihop det som finns i form av betyg, intyg och arbetsgivarintyg. Informera den sökande om att det inte räcker att ange en yrkestitel. Här måste arbetsuppgifterna beskrivas utförligt. Självskattning Vissa anordnare arbetar med självskattning och fallstudier. Dessa ska den sökande fylla i samtidigt som Kartläggningsformuläret och blir då en del av processen att synliggöra kompetenser. Men det är först i dialog eller i kombination med kartläggning och ev. fallstudier som en självskattning blir användbar. En självskattning fungerar utmärkt som en inledning på ett fördjupat kartläggningssamtal. MYH har för utbildningen till Kontakttolk medverkat till ett nationellt likvärdigt innehåll i självskattningen. För utbildningsformen YH finns det ännu inte något enhetligt material. YH2000, v1.4, Kompetenskartläggning När den sökande efter en tid har fyllt i Kompetenskartläggningsformuläret och samlat ihop sina eventuella dokument är det dags att titta på resultatet. Antingen skickar den sökande Kartläggningen digitalt eller så träffas ni fysiskt. Det är ofta svårt för individen att på en gång kunna verbalisera sina kompetenser. Här måste vägledaren/kompetenskartläggaren ställa de frågor som gör att individen får syn på det den inte visste att den visste. Jobbet att skriva ur sig detta är den sökandes, men att locka fram det bedömningsbara i en valideringssituation är kompetenskartläggarens/vägledarens roll. Detta är således en process Postadress Besöksadress Telefon/Fax Internet/E-post Box 145 Ingenjör Bååths gata (vx) Västerås Västerås (fax) info@myh.se David Lundgren, , , david.lundgren@myh.se

2 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (5) som över tid kan ta ett tag. Kompetenskartläggningen bollas mellan den sökande och kartläggaren/bedömaren. När Kompetenskartläggningen är tillräckligt omfattande och detaljrik för att innehållet ska vara bedömningsbart i förhållande till det den reella kompetensen ska bedömas mot är kompetenskartläggningen färdig för just bedömning. Kompetenskartläggningsformuläret är ett levande dokument som är den sökandes. Den sökande kan använda Kartläggningen för olika syften och fylla på sin kompetensbeskrivning kontinuerligt över tid. För det praktiska arbetet med behörighetsbedömning eller tillgodoräknande måste kompetenserna dock fixeras att gälla vid ett visst tillfälle. Ett slutdatum måste därför anges för den sökande. En kopia på Kompetenskartläggningsformuläret utgör då grunden för det fortsatta bedömningsarbetet inom YH-utbildningar och tolkutbildningar och ska arkiveras av utbildningsanordnaren för att eventuellt kunna granskas av MYH. Kompetensbedömning mot behörighet När kartläggningen är klar ska den bedömas mot de läranderesultat som har satts upp för tillträde/behörighet till utbildningen. Dessa läranderesultat i form av grundläggande gymnasiebehörighet samt eventuellt särskild behörighet ska anges i dokumentet Kompetensintyg behörighet. Den grundläggande gymnasiala behörigheten som ska bedömas och anges i dokumentets avsnitt motivering. Därefter ska den eventuella särskilda behörigheten bedömas och också den anges i motiveringen. Om det är sökanden till yrkeshögskolan som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för (3 kap, 4 (YHF 2009:130)) ska istället det anges som läranderesultat i dokumentet Kompetensintyg behörighet och åtföljas av en motivering över bedömningen som gjorts utifrån Kompetenskartläggningen. Motiveringen ska belysa de överväganden som gjorts i bedömningen och mot vilken bestämmelse som behörighetsförklaringen gjorts. Det måste finnas en röd tråd mellan Kartläggningen, behörighetskraven och motiveringen. Först då skapar dokumenten tillsammans den nödvändiga transparensen som gör bedömningen möjlig att förstå även för en utomstående. Detta kräver en detaljrikedom i kartläggningen. 2

3 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (5) Kompetensintyg behörighet är ett arbetsdokument som är utbildningsanordnarens, och utgör tillsammans med Kartläggningsformuläret de grunddokument för arbetet med validering inom YH-utbildningar och tolkutbildningar och ska arkiveras av utbildningsanordnaren för att eventuellt kunna granskas av MYH. En kopia till den sökande är dock bra ifall den sökande inte klarar ett eventuellt urval. Om individen söker vid ett senare tillfälle går det lättare att härleda den tidigare bedömningen och samma arbete behöver inte göras från grunden igen. Valbara dokument Behörighet I de fall och mot de eventuella kurser som angivits i behörighetskraven som den sökande bedöms som obehörig anges det i dokumentet Avslagsmotivering med rekommendation och eventuellt delar av behörighet i dokumentet Kartläggningsutlåtande. Exempel förkunskapskrav: Grundläggande behörighet Svenska 2 Matematik 2 Den sökande uppfyller Gymnasiekompetens och Svenska 2 => då skrivs ett Kartläggningsutlåtande över de kompetenser som den sökande har. Den sökande uppfyller inte Matematik 2 => då skrivs en Avslagsmotivering med rekommendation om hur den sökande ska kunna göra sig behörig till nästa ansökningsomgång. Kompetensbedömning för tillgodoräknande När kartläggningen är klar ska den, om det blir aktuellt med tillgodoräknande, bedömas mot de läranderesultat som formulerats i kursplaner, betygskriterier och/eller examensmål för utbildningen. För tillgodoräknande är det troligt att en del av bedömningen görs i arbetsmiljö med medbedömare i branschen tillsammans med lärare/utbildningsledare. Vilka som är lämpliga att bedöma ser säkert olika ut, men gemensamt är att bedömarna har god kunskap om ämnesområdet i förhållande till kursplaner samt förmågan att se holistiskt på styrdokumenten i förhållande till de lärandemål som satts upp. Det är vanligt när en yrkesverksam bedöms mot en motsvarande utbildnings yrkesutgång att det inte är så många hela kurser som kan tillgodoräknas, men kanske 90 procent av utbildningen. Anledningen kan vara att en utbildning ofta innehåller kompetenser för framtiden och/eller en bredd på olika system som inte en yrkesverksam har. I de fallen ställs 3

4 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (5) det krav på att kunna göra delbedömningar av kurser. Det räcker alltså inte att ange utbildningens olika kurser, utan här måste kursernas läranderesultat också anges för att tillgodoräknande av delar av kurser kan bli möjliga och transparenta. I Utredningen för tillgodoräknande anges de läranderesultat som bedömningen gjorts mot och i avsnittet Motivering synliggörs bedömningsgrunderna. Utredningen för tillgodoräknande är ett arbetsdokument för anordnaren och utgör tillsammans med Kartläggningsformuläret de grunddokumenten för arbetet med validering inom YH-utbildningar och tolkutbildningar och ska arkiveras av utbildningsanordnaren för att eventuellt kunna granskas av MYH. Valbara dokument Tillgodoräknande I de fall där tillgodoräknande påverkar studietiden för den studerande ska en Individuell studieplan upprättas. Flertalet har säkert dokument för detta, men MYH erbjuder ett förslag till Individuell studieplan under Valbara dokument på myh.se. Om den studerande avbryter studierna kan det vara bra att utfärda dokumentet Kompetensintyg Tillgodoräknande samt en kopia på Tillgodoräknandeutredningen, Kartläggningsformuläret och Individuell studieplan. Om den studerande återkommer till utbildning vid ett senare tillfälle går det lättare att härleda den tidigare bedömningen och samma arbete behöver då inte utföras från grunden igen. Dokumentkrav i YH- och tolkutbildningar (Grunddokument) För att valideringen ska vara transparent och förståelig för personer som inte närvarat vid kartläggning och bedömning, vid exempelvis tillsyn och/eller kvalitetsgranskning, måste arbetena hålla en hög kvalitet. Konkret handlar det om att kartläggningarna måste vara detaljerade och ha ett djup i berättelserna för att vara trovärdiga och autentiska, det vill säga självupplevda. Först då är det dels inget tvivel om att de kompetenser som synliggjorts är den sökandes/studerandes egen kompetens och dels att bedömningsmotiveringen har stöd utifrån kartläggning och angivna läranderesultat. Det ska alltså finnas en röd tråd mellan dokumenten som ska vara tydlig för en utomstående. Det får inte, för bedömningen, finnas avgörande samtal och dialoger mellan den 4

5 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (5) sökande och kartläggaren/bedömaren som inte är redovisade i Kartläggningsformuläret och i bedömningsmotiveringen (behörighet/tillgodoräknande). Kartläggning och bedömning ska ske likvärdigt såväl geografiskt som över tid. En kvalitativ dokumentation är till för tillsyn och kvalitetsgranskning men kan också utgöra grund för anordnarens eget kvalitetsarbete och i dialog med andra anordnare som kompetensutveckling. Behörighet För antagna, behörighetsförklarade genom reell kompetens, ska följande grunddokument användas: Kartläggningsformulär + Kompetensintyg Behörighet Tillgodoräknande För studerande med tillgodoräknande av YH-poäng genom reell kompetens ska följande grunddokument användas: Kartläggningsformulär + Utredning för tillgodoräknande Egna dokument De tre grunddokumenten är stödmaterial och exempel på nödvändiga dokument för systemet med tillsyn och kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan och tolkutbildningarna. Innehållet är ett minimum av uppgifter och är framtagna som ett hjälpmedel för dokumentationen runt valideringsarbetet. Används annan dokumentation med motsvarande innehåll går det givetvis bra att fortsätta använda det materialet. Görs MYH:s blanketter om med ett modifierat innehåll får inte MYH:s logga användas. Valbara dokument Det finns ett antal valbara dokument, vilka har nämnts tidigare. Dessa är framtagna ur ett individperspektiv. En grund i valideringsarbetet är individperspektivet. I det ingår att skapa dokument som synliggör kompetenser snarare än dokument som visar det individen inte kan. Kartläggningen och den efterföljande bedömningen kanske visar att den samlade kompetensen inte riktigt räcker till för behörighetsförklaring inför den givna sökomgången. Då kan det vara bra att den sökande får ett Kartläggningsutlåtande över de uppfyllda behörighetskraven och en Avslagsmotivering med rekommendation för den sökande att kunna göra sig behörig till en annan sökomgång. Liknande dokument är framtagna för tillgodoräknande. 5