VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

2 VÄLFÄRDSBOKSLUTET INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Förord 5-9 Sammanfattning Bakgrund Socialnämnden Kommundelsnämnden Brämhult Kommundelsnämnden Centrum Kommundelsnämnden Kommundelsnämnden Kommundelsnämnden Göta Kommundelsnämnden Norrby Kommundelsnämnden Kommundelsnämnden Sjöbo Kommundelsnämnden Trandared Kommundelsnämnden Kontaktpersoner Bilaga 1: Indikatorer Välfärdsbokslut Borås Stad Bilaga 2: Skolenkäten 2010

3 4 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2010 VÄLFÄRDSBOKSLUTET FÖRORD För tionde året i rad kan vi nu presentera ett välfärdsbokslut för Borås Stad. Det bygger likt tidigare år på de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Dessa faktorer beskrivs med ett antal indikatorer som utgår ifrån de elva nationella målområdena för folkhälsa. Ett välfärdsbokslut gör det möjligt att styra kommunens verksamhet så att den bidrar till att förbättra välfärden; till att möjliggöra en hållbar utveckling och därigenom utjämna hälsoskillnaderna i befolkningen. En god hälsa är i fokus, men också hälsans fördelning i befolkningen är betydelsefull. Många av uppgifterna känns igen från föregående år och det är viktigt att komma ihåg att det tar tid att skapa en förändring. Folkhälsoarbete ger ofta inga snabba resultat utan kräver strategiska mål och ett långsiktigt arbete. Orsakerna som ligger bakom resultaten är ofta komplexa och kräver åtgärder från flera håll. Förhoppningen om och erfarenheten av välfärdsbokslutet är att det lyfter fram olika områden för diskussion som kan leda vidare till förebyggande och hälsofrämjande satsningar och utveckling av verksamheterna. I årets välfärdsbokslut kan vi konstatera att flera områden har utvecklats i positiv riktning men vi ser också att det fortfarande finns förbättringsområden. Det gäller således att se och ta lärdom av både den positiva och den negativa utvecklingen. Förhoppningen är att arbetet med välfärdsbokslutet ska vara ett steg mot bättre folkhälsa, och mot målet att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för kommunens invånare. Ulf Olsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Borås Stad Kristina Nyberg Smahel Metodutvecklare Välfärdsbokslut Borås Stad Sammanfattning Välfärdsbokslutet är en sammanställning av folkhälsan i kommunen och de faktorer som påverkar hälsan, samt vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa. Arbetet med välfärdsbokslutet har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för kommunens invånare, vilket också motsvarar det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet. Syftet med välfärdsbokslutet är att fokusera på jämlikhet i hälsa och tillföra nya mått om hälsoeffekter. Genom att integrera välfärdsaspekter i det kommunala budget- och bokslutsarbetet kompletteras den ekonomiska informationen och verksamhetsredovisningen. Valda indikatorer I Borås Stad har ett antal indikatorer tagits fram som tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på kommundelsnivå. Hela livscykelperspektivet finns med, barn- och unga, unga vuxna, förvärvsaktiva och äldre. Indikatorerna är kopplade till de 11 nationella målområdena, varav Borås Stad valt att fokusera på följande målområden: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Barn och unga samt äldre är prioriterade grupper i Borås Stads folkhälsoarbete. Nedan ges en sammanfattning av utvalda delar i Välfärdsbokslutet Där jämförelser kan göras med föregående år markerar pilar om trenden är positiv, negativ, eller oförändrad. Delaktighet och inflytande i samhället Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Inflytande i skolan 2010 uppgav 28 procent av eleverna i år 8 att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden. Det är samma siffra som i Välfärdsbokslutet Lägst andel elever som uppgav att de får vara med och påverka var i, med 21 procent och högst andel i, med 37 procent. En tredjedel av eleverna i år 8 uppgav att de får vara med och bestämma reglerna i skolan och 62 procent anser att reglerna är rättvisa. Skollagen säger att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Om eleverna ska lära sig att bli aktiva och demokratiska medborgare är det naturligt att de får tillämpa demokrati i skolan. Det handlar om att skapa en skola där man känner sig respekterad och har makt över sin egen utveckling. Det är därför av största vikt att utforma en skola med inflytande och delaktighet bland eleverna. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden till 40 procent. Valdeltagande Andel röstberättigade som 2010 röstade i kommunalvalet ökade jämfört med I Borås var siffran 82 procent 2010 jämfört med 79 procent s kommundel hade den högsta andelen röstande med 88 procent. Lägst andel hade Sjöbo kommundel, där 74 procent utav de röstberättigade röstade. Illustration: Typoform/Statens folkhälsoinstitut

4 6 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2010 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Valdeltagandet är lägre bland arbetslösa och i grupper med lägre inkomst, och svenska forskare betraktar i dag valdeltagandet som en klassfråga. Att vara gift eller sambo och att ha ett stabilt och utvecklat socialt nätverk hänger samman med ett högt valdeltagande. Andra faktorer som påverkar valdeltagandet är individers föreningsaktivitet, förtroende för andra människor, politiskt intresse, partiidentifikation, tilltro till valhandlingens effektivitet och syn på röstningen som en medborgerlig dygd. Ekonomiska och sociala förutsättningar Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Trygghet i skolan Den totala andelen elever i år 8 som känner sig trygga i skolan var 80 procent 2010, vilket betyder att den i stort sett är oförändrad jämfört med Det varierar stort mellan kommundelarna. 71 procent av eleverna i känner sig trygga i skolan jämfört med 92 procent av eleverna i Trygga i skolan Boda Daltorp Sandgärd 2010 % Andel elever i år 8 som känner sig trygga i skolan, Skolenkäten 2010 Att som elev känna sig trygg i skolmiljön är en grundförutsättning för ett gott lärande. Enligt beslut i Kommunstyrelsen i november 2009 ska alla kommunala skolor i Borås Stad genomföra så kallade trygghetsvandringar. Illustration: Typoform/Statens folkhälsoinstitut Trygghetsvandringar syftar till att öka elevernas engagemang, delaktighet och inflytande och till att förbättra samarbetet mellan elever, lärare och annan skolpersonal. Vidare syftar trygghetsvandringar i skolan till att uppmuntra elevskötsel av skolans lokaler, öka trivseln på skolan och därmed skapa en miljö där det är lätt att lära sig saker. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen elever i år 8 som uppger att de är trygga i skolan till minst 85 procent. Hemtjänst I Borås Stad var behovet av hemtjänst i åldersgruppen 75 år och äldre 26 procent var siffran 27 procent. I sju av tio kommundelar har andelen minskat. De flesta av Sveriges pensionärer är förhållandevis friska, aktiva och klarar sig bra utan samhällets stöd och hjälp. Under de sista levnadsåren blir många beroende av andras vård och omsorg. Det finns stora svårigheter att få fram statistik när det gäller de äldre. Detta behöver man arbeta mer med för att kunna kartlägga de äldres hälsa och levnadsvillkor. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Att få fram 5 indikatorer som mäter äldres hälsa och livsvillkor uppdelat på åldrarna 65-74, 75- äldre. Minska andelen höftfrakturer för åldersgruppen år med 5 procent. Barn och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Simkunnighet Sedan 2002 har andelen simkunniga elever i år 5 minskat från 96 procent till 93 procent Dock har minskningen av andelen simkunniga elever stannat av och andelen ligger sedan 2006 stabilt på procent. Störst minskning har skett i Centrum, som under gått från 98 procent till 89 procent. Störst ökning av andelen simkunniga elever Illustration: Typoform/Statens folkhälsoinstitut i år 5 har man gjort i Sjöbo, 82 procent 2002 till 97 procent Att kunna simma är en baskunskap i säkerhet som varje barn i Sverige har möjlighet att lära sig. Det framgår av kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Att kunna simma erbjuder fler möjligheter till en aktiv fritid och skapar en trygghet i relation med vatten. Simundervisningen i skolorna skulle kunna börja ännu tidigare än vad den gör idag. Många med invandrarbakgrund saknar traditionen av simning som vi har i Sverige. För att förbättra simkunnigheten för dessa elever bör man skapa tid med möjlighet till extraträning. Samtidigt behövs mer information om vikten av simkunnighet till föräldrar med utländsk bakgrund. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Att andelen barn som är simkunniga i år 5 ökar till minst 95 procent för Borås Stad. Avgångsbetyg 74 procent av eleverna i år 9 hade godkänt i samtliga ämnen Det är en minskning med en procentenhet jämfört med Det skiljer 19 procentenheter mellan kommundelarna. Sjöbo kommundel hade lägst andel godkända elever 2010, 66 procent jämfört med Centrum där 85 procent av eleverna i år 9 klarade godkänt i samtliga ämnen. De kompetenser som barn och unga utvecklar under sin skoltid bestämmer deras hälsa, både under uppväxttiden och senare i livet. Såväl intellektuella som emotionella och sociala kompetenser påverkar anpassningen till skolan. Goda kompetenser ökar också de ungas möjligheter inom arbetslivet. Det är sannolikt att elevernas skolresultat kan vara en av faktorerna bakom den allt sämre självrapporterade psykiska hälsan hos unga. Dessa förhållanden får antagligen också starkare negativa konsekvenser för unga som har sämre förutsättningar i hemmet. Mål för Borås Stad: Att andelen elever med minst godkänt i alla ämnen i grundskolans år 9 ökar till 79 procent för kommunen. Socialt stöd 2010 var det 88 procent av eleverna i år 8 som uppgav att de har någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Det är samma siffra som Skillnaderna mellan kommundelarna består. Högst andel elever med socialt stöd fanns i och Göta med 93 procent och lägst andel i Sjöbo med 83 procent. Sociala relationer antas ha relevans för hälsan framför allt genom att de minskar individens utsatthet för stress. Det är också väl belagt att sociala relationer har stor betydelse för individers beteenden. Man bör ta sikte på att öka förutsättningarna för goda relationer, framför allt mellan tonåringar och deras föräldrar, men även med andra tonåringar och vuxna. En trygg anknytning till föräldrarna de första levnadsåren är en avgörande förutsättning för god psykisk hälsa senare i livet. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med till 92 procent. Öka flickornas upplevda psykisk hälsa. Självskattad hälsa De allra flesta av eleverna i Borås Stad uppgav 2010 att de för det mesta mår bra. Dock är trenden att tjejerna i högre utsträckning upplever olika psykiska besvär. Det är en betydligt större andel tjejer än killar som ofta eller alltid har huvudvärk, känner sig nere och är stressade över skolarbetet. Dessa symptom kan vara tecken på lättare besvär av psykisk ohälsa. Stressad över skolarbetet Svårt att somna Känt sig nere Huvudvärk Psykiska besvär 0% 10% 20% 30% 40% 50% Tjejer, år 1 Tjejer, år 8 Killar, år 1 Killar, år 8 Andel tjejer och killar i år 8 och år 1 på gymnasiet som haft olika besvär mer än en gång/v de senaste 6 månaderna, Skolenkäten 2010

5 8 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2010 VÄLFÄRDSBOKSLUTET På många sätt har ungdomarnas levnadsförhållanden förbättrats under de senaste åren, men samtidigt har den psykiska hälsan försämrats hos de unga. Det kan till viss del förklaras med att det blivit allt svårare för ungdomar att få arbete. Problemen kan också knytas till den individualisering som är en del av samhällsutvecklingen. Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. BMI Den totala andelen barn i år 4 som inte är feta i Borås Stad var 97 procent, vilket betyder att den är oförändrad jämfört med Skillnaderna mellan kommundelarna har minskat under de senaste åren skiljer det fem procentenheter mellan kommundelarna jämfört med 2005, då det skilde 11 procentenheter. Kommunen har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättningar för ett aktivt liv för sina invånare. Samhällsplanering och insatser för att förändra den byggda miljön har en stor potential att åstadkomma positiva förändringar i folkhälsan och motverka kroniska sjukdomar hos invånarna. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under 2010 fokuserat på att skapa aktivitetsplatser för barn, unga och äldre. Man har även fokuserat på områden såsom FaR (fysisk aktivitet på recept) och spår och leder. Detta arbete fortsätter även under Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Att andelen barn som inte är feta ökar till 98 procent för Borås Stad totalt samt utjämna skillnaderna mellan kommundelarna. Illustration: Typoform/Statens folkhälsoinstitut Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Alkoholbruk En positiv trend kan skönjas under perioden , då andelen elever i år 8 som uppgav att de inte dricker alkohol under de senaste 3 månaderna har ökat från 63 procent till 76 procent. I år 1 på gymnasiet ser trenden liknande ut, då andelen elever som inte dricker alkohol ökat från 30 procent 2005 till 35 procent uppgav fler flickor än pojkar att de druckit alkohol i år 8 medan det i år 1 på gymnasiet var omvänt, fler pojkar uppgav att de druckit. Tidigare år har man kunnat se att andelen elever i år 8 som uppgav att de dricker ofta har ökat för varje år. Denna trend verkar, sedan 2006, ha vänt och minskar nu istället var andelen elever i år 8 som dricker ofta 8 procent, jämfört med 11 procent Andel elever i år 8 som inte dricker alkohol Killar Tjejer Totalt Andel elever i år 8 som inte dricker alkohol , Skolenkäten. Enligt CAN:s (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) stora årliga undersökning om drogutvecklingen i Sverige har andelen alkoholkonsumenter i stora drag minskat kontinuerligt sedan mätningen bland niondeklassarna som startade Illustration: Typoform/Statens folkhälsoinstitut Omfattande forskning visar att ungdomar som tidigt debuterar med alkohol riskerar att hamna i problem både på kort och på lång sikt. Konsumtion av alkohol är kopplat till andra normbrytande beteenden som missbruk, snatteri, skolk, våld, riskfyllda sexuella aktiviteter, skadegörelse, stöld mm. CAN:s undersökning visar att den största källan till alkohol är kamrater, men också föräldrar och andra vuxna som förser ungdomarna med alkohol. Barns bästa skyddsfaktor och den mest ANT-preventiva faktorn är goda relationer med sina föräldrar. Färsk forskning visar att föräldrarnas attityder till alkohol påverkar debutåldern och omfattningen av alkoholkonsumtion. Forskning visar också att föräldrastödjande program i form av COPE (The Community Parent Education Program), ÖPP (Örebro Preventionsprogram) eller Steg för steg har preventiv effekt. Information till föräldrar om alkohol och dess risker ska komma i omgångar och bör starta senast i år 6. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen elever i år 8, såväl pojkar som flickor, som uppger att de inte dricker alkohol till minst 75 procent. Tobaksbruk Även när det gäller tobaksbruket har man de senaste åren kunnat se en positiv trend för Borås Stad totalt var andelen elever i år 8 som uppgav att de inte rökt 70 procent jämfört med 2009, då siffran var 73 procent svarade 71 procent av eleverna i år 8 att de inte rökt, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med föregående år. Det återstår att se om det innebär att den tidigare positiva trenden nu har vänt. Sedan 80-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år människors för tidiga död. Tobaksbruket bidrar också till de stora hälsoskillnaderna i Sverige eftersom vissa grupper i samhället röker och snusar i betydligt högre grad än andra. Det är många faktorer som ligger bakom tobaksbruk, och enskilda åtgärder kan sällan förändra tobaksbruket. Bruket bestäms främst av tre bakomliggande faktorer; tillgänglighet, pris och social acceptans. Det förebyggande arbetet mot alkohol, tobak och narkotika är en viktig del av folkhälsoarbetet i Borås. Visionen för arbetet är att Borås ska vara en tobaks- och alkoholskadefri samt narkotikafri stad. Alla unga i Borås har rätt till en uppväxt fri från tobak, alkohol och droger.

6 10 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2010 VÄLFÄRDSBOKSLUTET BAKGRUND Denna rapport beskriver välfärden i Borås Stad och de faktorer som påverkar hälsan, utifrån nivån på hälsan och fördelningen i befolkningen. Överlag är hälsan god i både Sverige och Borås Stad, men det finns påtagliga skillnader mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. I folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt. 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 4: Hälsa i arbetslivet 5: Miljöer och produkter 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Skydd mot smittspridning 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 9: Fysisk aktivitet 10: Matvanor och livsmedel 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Den nationella folkhälsopolitikens struktur med ett övergripande mål och elva målområden skapar överblick över de viktigaste områdena som påverkar folkhälsan. Målområdena skiljer sig dock åt. De första tre handlar om strukturer på samhällsnivå, medan de övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. När man analyserar åtgärder är det viktigt att se hur målområdena hänger ihop och påverkar varandra. Viktiga faktorer som påverkar folkhälsan Genom att följa upp faktorer som påverkar hälsan istället för sjukdomar får man en snabb indikation på hur läget är på väg att förändras. Denna indikation kan vara ett betydelsefullt underlag för politiska beslut. Som framgår av figur 1 är det många faktorer som påverkar vår hälsa - biologiska faktorer - relationer - levnadsvanor och samhällsfaktorer. Faktorer som påverkar folkhälsan. G. Dahlgren & M. Whitehead

7 12 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2010 VÄLFÄRDSBOKSLUTET BESKRIVNING AV DE TRE STRATEGISKA OMRÅDENA Valda indikatorer Borås Stad 2010 Det finns ett 30-tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av ett 40-tal indikatorer. En indikator I årets sammanfattning av Socialnämndens och kommundelnämndernas analyser har man, precis som i Folkhälsoinstitutets Folkhälsopolitiska rapport 2010, valt att gruppera målområdena i tre strategiska områden. Målområdena, som är inbördes beroende av varandra, hanteras då i ett sammanhang. Goda livsvillkor Det första strategiska området innehåller målområde 1-3. Syftet är att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan. Det är viktigt att man når en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället. Förutsättningarna för Goda livsvillkor formas främst genom samhällsbeslut på nationell nivå. Myndigheter, landsting, regioner, kommuner och ideella organisationer har en central roll i att skapa goda livsvillkor. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Innehåller målområde Med hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön samt den psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid. De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor. Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. Förutsättningarna för Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor formas främst av regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelser, landsting, regioner, kommuner samt ideella organisationer. När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivarna en viktig roll. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Innehåller målområde 11. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Statens ansvar är att stifta lagar och kontrollera att de efterlevs. Centrala myndigheter är viktiga aktörer. Hälso- och sjukvården har en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom den kan uppmärksamma risken för olika typer av bruk och beroenden. Kommunerna är navet i det lokala förebyggande arbetet genom sitt samarbete med olika verksamheter, inte minst ideella organisationer. ska kunna påverkas lokalt och om möjligt knytas till kommunens verksamhet. Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor har Fritids- och folkhälsonämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet utifrån 2009 års välfärdsbokslut. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2010 analyserar följande indikatorer: Goda livsvillkor: Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden. Andel elever i år 8 som uppger att de är trygga i skolan. Andel 75 år och äldre med hemtjänst. Andel elever i år 5 som är simkunniga. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen. Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet de kan prata öppet och förtroget med Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor: Andel barn med BMI under 25 i år 4 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel: Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna I övrigt har respektive nämnd fokuserat och analyserat ett antal för dem relevanta indikatorer. På följande sidor en redovisas en sammanfattning av Socialnämndens och kommundelsnämndernas analys av de obligatoriska indikatorerna. Fullständiga analyser kan Ni hitta på boras.se/folkhalsa.

8 SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN SocialnämndEN Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år 8 28 procent av eleverna i år 8 anser att de får vara med och påverka i skolan. Det är samma resultat som i Välfärdsbokslutet Trygghet i skolan, år 8 Siffror finns från 2009 och Andelen elever i år som känner sig trygga i skolan har varit 79 procent respektive 80 procent. Hemtjänst, 75 år och äldre I Borås Stad har sammanlagt 26 procent hemtjänst i ovanstående grupp under Det är en ökning från 15 procent Viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk och social aktivitet. Med stigande ålder ökar hälsoproblemen och det sociala nätverket tunnas ut. Individ och familjeomsorg initierar kontakt med Äldreomsorgen, då behov av hemtjänst uppmärksammas i möte med klienter. Simkunnighet, år 5 Under perioden 2001 till 2010 har resultatet pendlat mellan 88 procent och 96 procent för att vara 93 procent Resultatet varierar mellan åren och mellan kommundelar. Under 2010 har Brämhult den lägsta siffran med 84 procent och den högsta med 98 procent. Avgångsbetyg, år 9 Resultatet för hela Borås var 74 procent. Erikslund har den lägsta siffran med 66 procent och Engelbrekt den högsta med 85 procent. De största förändringarna kan man se i Viskfors, som har minskat från 83 procent till 71 procent. Erikslund har minskat från 77 procent till 66 procent. Särla har ökat från 61 procent till 73 procent och Boda från 62 procent till 70 procent. IFO samverkar i sitt arbete, vid utredningar samt vid insatser för barn och ungdom, med skolan för att stödja elever som har en social problematik. I de nya stadsdelarna finns nu möjligheter att ytterligare utveckla samverkan mellan IFO Barn och familj och förskola/skola. Socialt stöd, år 8 Andel elever i år 8 som har en vuxen de kan tala öppet och förtroget har under perioden pendlat mellan 85 procent till 88 procent. IFO arbetar med att stödja de barn, ungdomar och föräldrar de möter, både inom myndighets- och insatssidan. Barn som är i behov av vårdinsatser får det i första hand genom olika former av öppenvård. Efter noggrann prövning bereds barn i vissa fall vård utom hemmet. IFO Barn och familj har för avsikt att utifrån ett förebyggande perspektiv inleda fler utredningar. Det förebyggande arbetet handlar om att bidra till att barn och ungdom får fotfäste i sin tillvaro och känner tillförsikt inför framtiden. IFO ska i sitt arbete särskilt uppmärksamma de barn och unga som visar tecken på en ogynnsam utveckling. Föräldrarna är de viktigaste personerna för barnens utveckling och satsningen i Borås på föräldrautbildning genom COPE är viktig. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 Andelen har pendlat mellan procent från Norrby är den kommundel som haft störst svängningar under de 10 åren med 100 procent år 2003 till 90 procent år År 2010 har de 97 procent samma som snittet i kommunen. Följden av högt energiintag och att man rör på sig för lite gör att övervikt och fetma ökar. Kunskap och medvetenhet om matvanor är lägre bland lågutbildade än högutbildade. Barns och ungdomars idrottsvanor är tydligt relaterade till sociala, ekonomiska, etniska och kulturella förhållanden. Föräldrars stöd och uppmuntran har stor betydelse. Då man inom IFO utreder barn och ungdomars situation och gör insatser, är hälsa en viktig faktor. Ett system för utredning, Barns behov i Centrum (BBIC) används inom IFO. I BBiC kommer helheten i barnets situation fram på ett tydligare sätt. Vilket kan innebära att kost ingår som en del i åtgärdsplanen för barnet/ungdomen. Hos Socialrådgivarna och i familjecentralerna, inom föräldracirklar ingår att förmedla kunskap om bl a kost, fysisk aktivitet.

9 SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol har under perioden 2001 till 2010 ökat från 63 till 76 procent. Det är svängningar i siffrorna mellan de olika åren. Exempelvis i Brämhult har andelen minskat från 85 procent till 75 procent medan andelen ökat i från 67 till 81 procent och i från 67 till 77 procent. Alkoholbruk i tonåren är en riskfaktor för utveckling av missbruk, där det är angeläget med god samverkan med alla berörda parter. Det finns behov av att särskilt uppmärksamma flickorna alkoholkonsumtion. Målet är att ingen alkoholkonsumtion ska förekomma under uppväxten. Skolans arbete med drogförebyggande har stor betydelse liksom attityder hos vuxna. Inom IFO är det en prioritet i att bedriva ett förebyggande arbete för att minska alkoholbruket bland barn och ungdom samt att erbjuda stöd och/eller behandling när barn och ungdom befinner sig i riskmiljö eller visar eget riskbeteende. Arbete sker både vid utredningar inom distrikten och på insatssidan främst via fältgruppen. IFO deltar med flera representanter i arbetet med det drogpolitiska handlingsprogrammet. Tidigt alkoholbruk hos ungdom är allvarligt därför bör de lokala nätverken prioritera detta område. En minskning av tidigt alkoholbruk medför sannolikt en omedelbar positiv förändring av folkhälsa genom minskat våld, minskad misshandel eller annan kriminalitet, otrygghet som följd av våld, minskad skadegörelse samt då en positivare framtidstro. I det drogpolitiska handlingsprogrammet skriver man under inriktningsmålet Skjuta upp alkoholdebuten om behovet att stärka ungdomars och vuxnas attityder och värderingar mot användning av tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Det ska genom att öka kunskapen om skadeverkningar samt att stärka arbetet med drogpolicy inom verksamheter som arbetar med ungdomar.

10 KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT Malsjö Hindsjö Myresjö KommundelsnämndEN Brämhult Goda livsvillkor Det kontinuerliga arbetet med trygghetsvandringar i skolan samt i det omgivande skolområdet genomförs av eleverna själva och olika förebyggande åtgärder sätts in. St. Kålle St. Hål Husån Hungern Skäre Hedared Eningen Hem Vatthulta sjö Uppsalen Grytan Seglora St. Trännningen Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val Viareds Väster Äkta Björken Sjömarken Sandared Stor Svaneholm Bo Häla Säven Ekås Picke Gasslången Norrby Tyviks Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Sjöbo Göta Fri Svan Sand Ärtingen Brämhults kommundel har gjort en satsning på ökad simkunnighet bland barn som går i låg- och mellanstadiet. Satsningen innebär också att föräldrarna till barnen får samma möjlighet. Simskolan bedrivs på Rehabbadet (SÄS) i samarbete med Svenska livräddningssällskapet. Centrum Trandared Säv- Gutta Djupa Transås Fly Sör Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Brämhult Gånghester Säv Ly Målsryd Aplared Lassesjö St. Dal L. Dal Mar Marsj. Framme Ytter Folkmängd 2010 Brämhults kommundel Ålder Antal % , ,7 65-w ,9 Summa ,0 Tå St. Kleven Såken Mellsj. Mell Soten Fänneslunda Rångedala Äspered Ramm Tolken Dannike Ytt. Torpa Inflytande i skolan, år 8 Den andel av eleverna i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan uppgår till 23 procent. Siffran för hela Borås Stad ligger på 28 procent. Elevrådet uppger att tiden för att lyfta viktiga frågor har blivit mindre det senaste året och därmed också påverkat delaktigheten. Vi vill att lärarna ska bry sig mer om oss elever och behandla oss som de människor vi faktiskt är Citat från elevrådet, Bodaskolan. Det läggs stor vikt vid arbetet på skolan med att höja delaktigheten från elever och föräldrar. Föräldramöten och olika Temakvällar genomförs för att lyfta samarbetet med föräldrarna. För att höja delaktigheten bland eleverna behövs initiativ både från elever och lärare och även kanske nya forum för att mötas och diskutera viktiga frågor. Elevrådets viktiga arbete fortsätter och man uttrycker ett behov av mer tid för att ta upp viktiga frågor. Trygghet i skolan, år 8 73 procent av eleverna i år 8 uppgav att de kände sig trygga i skolan i jämförelse med ett medeltal i hela kommunen på 80 procent. Bodaskolan är en skola med mångfald där många olika tankar och åsikter delas. Olikheter skapar spännande möten och möjligheter till lärande och utveckling. Ibland leder även de olika åsikterna och okunskap/fördomar om varandras åsikter till konflikter. Hässleholmen, området där skolan ligger, är ett område med många utvecklingsmöjligheter där det tyvärr ofta är det negativa som lyfts fram. Detta kan skapa en otrygg känsla hos boende på området som kanske inte alltid är befogad. Det är viktigt att så många som möjligt ska kunna ha en känsla av trygghet i skolan. För att kunna skapa det krävs öppenhet och samarbete mellan föräldrar, elever och skolans personal kring vilka frågor som är viktiga för att höja känslan av trygghet. Hemtjänst, 75 år och äldre Andelen 75 år och äldre med hemtjänst uppgår 2010 till 14 procent, en procentenhet lägre än För Borås Stad var andelen 26 procent. Brämhults kommundel är den kommundel i Borås Stad som har lägst andel 75 år och äldre med hemtjänst. I övre delen av Brämhult finns främst bostäder i form av villor. Här pågår en process som innebär ett generationsbyte, där många av de äldre invånarna i kommundelen flyttar till lägenheter. Nedre delen av Brämhult, Hässleholmen, innefattar främst fastigheter med hyreslägenheter. Här bor anhöriga och vänner ofta i närheten av varandra och i många kulturer är det vanligt att man tar hand om sina äldre inom familjen istället för att söka hjälp utifrån som exempelvis hemtjänst. Det är en relativ hög utflyttning från Hässleholmen till andra kommundelar. En faktor kan också vara att inom Brämhults kommundel finns ett stort och aktivt nätverk med flera olika aktörer som arbetar med äldre. Genom dessa insatser som både är hälsobefrämjande och förebyggande klarar sig personer som är över 75 år i högre utsträckning själva. Effekten kan vara att man väljer att bo kvar hemma i högre grad när kommunen kan tillgodose behov på ett individuellt och tryggt sätt. Simkunnighet, år 5 Statistiken visar att Brämhults kommundel ligger under snittet för simkunniga elever i år 5. I Borås Stad ligger simkunnigheten på 93 procent medan Brämhults kommundel ligger på 84 procent. En tydlig förbättring har skett i Brämhults kommundel när det gäller simkunnigheten, 2004 var antalet simkunniga 75 procent. Målet är att höja simkunnigheten till minst samma nivå som Borås Stad som helhet.

11 KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT Avgångsbetyg, år 9 Statistiken i Välfärdsbokslutet 2010 visar att 70 procent av eleverna i Brämhult var godkända i samtliga ämnen. Där saknas dock de elever som slutligen klarade sig under sommarskolan, därav avvikelsen i kommundelens siffror som visar att 75 procent godkända i samtliga ämnen. I Borås som helhet var antalet godkända i samtliga ämnen 74 procent. I officiell statistik får Bodaskolan ståta med siffror som är felaktiga och ger en negativ bild av skolan. Elever i år 9 som riskerar att inte nå upp till målen, kommer i samråd med föräldrarna att erbjudas att byta ut 2 veckors prao mot att läsa upp ämnen som de riskerar att bli underkända i. Sommarskola och ferieskola kommer att erbjudas även nästa år. En utveckling av ferieskolan kommer med största sannolikhet att ske. Tanken är att Borås Högskola kommer att bli en samarbetspartner. Ferieskola kommer att erbjudas dels de elever som riskerar att inte nå målen och dels de elever som når målen med god marginal. Syftet med att även erbjuda de högpresterande elever ferieskolan är att öka andelen ungdomar som går vidare till högre studier. Socialt stöd, år 8 Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget var 84 procent När det gäller socialt stöd så har föreningslivet stor betydelse. Inom Brämhults kommundel har andelen föreningsaktiva återigen minskat, befinner sig nu på 56 procent. Minskningen är en trend inom hela Borås Stad. Försämringen är dock störst i stadsdelarna Hässleholmen, Norrby och Sjöbo. Kringpersonal i skolan, t ex fritidsledare, kuratorer, skolsköterskor och elevassistenter fyller en mycket viktig funktion. Likaså fyller föreningslivet en viktig funktion i relationsbyggandet mellan ungdomar och vuxna. Ungdomar som bor i typiska utanförskapsområden tenderar att i mindre utsträckning vara föreningsaktiva. Hässleholmen har fått ta del av ekonomiska medel från Ungdomsstyrelsen till att utveckla föreningslivet. Medlen har främst riktat sig mot tjejer. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 I Brämhult var andelen barn med BMI under 25 i år 4, 98 procent Barnen i kommundelen upplevs som aktiva på fritiden. Kulturella olikheter som finns i stadsdelen kan medföra olika synsätt när det gäller matvanor. Det innebär att kulturen kan ha både negativa och positiva effekter på barnens vikt. Att enbart fokusera på övervikt är inte bra, att vara vaksam på barn med undervikt är också viktigt. Barns vikt orsakas inte enbart av tillgång till mat. Faktorer så som stress, arv, läkemedel och fysisk aktivitet spelar också in i sammanhanget. Skolhälsovården har som rutin att kontrollera elevernas längd och vikt samt följa upp elever med högt BMI. I samband med hälsosamtal med förskoleelever lämnar skolsköterskan ut en broschyr om kost och aktivitet. Kommunikationssvårigheter med föräldrarna kan vara ett hinder i det preventiva hälsoarbetet. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 Siffrorna för 2009 var de bästa på många år och förhoppningen var att trenden skulle gå åt rätt håll. Detta har dock inte varit fallet. Andelen som uppger att de inte har druckit alkohol de senaste tre månaderna har sjunkit med tio procentenheter till 75 procent jämfört med föregående år. Nu är Brämhults kommundel tillbaka på samma nivå som tidigare år och ligger på samma nivå som Borås Stad som helhet. Någon särskild förklaring till nedgången vid 2010 års mätning kan inte identifieras. Det är därför svårt att bedöma om det är en tillfällig dipp eller starten på en kommande trend. Arbetet med att förebygga och senarelägga alkoholdebuten måste fortgå i såväl skola som i föreningslivet runt om i kommundelen. Det förebyggande arbetet är av största vikt för att förhindra ytterligare försämringar av ungdomars alkoholvanor.

12 KOMMUNDELSNÄMNDEN CENTRUM KOMMUNDELSNÄMNDEN CENTRUM St. Kålle St. Hål Husån Hungern Skäre Hedared Eningen Hem Vatthulta sjö Uppsalen Grytan Seglora St. Trännningen Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val Viareds Väster Äkta Björken Sjömarken Sandared Stor Svaneholm Bo Häla Säven Ekås Picke Gasslången Norrby Tyviks Malsjö Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Sjöbo Hindsjö Göta Fri Svan Sand Ärtingen Myresjö Trandared Centrum Säv- Gutta Djupa Transås Fly Sör Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Brämhult Gånghester Säv Ly Målsryd Aplared Lassesjö St. Dal L. Dal Mar Marsj. Tå St. Kleven Mellsj. Framme Ytter Mell Såken Soten Fänneslunda Rångedala Äspered Ramm Folkmängd 2010 Centrum kommundel Ålder Antal % , ,7 65-w ,3 Summa ,0 Tolken Dannike Ytt. Torpa KommundelsnämndEN Centrum Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år 8 I 2008 års mätning tyckte 36 procent av eleverna att de hade möjlighet att påverka upplägget av lektionerna var siffran 26 procent. Flickor upplever att de kan påverka i större utsträckning än pojkar. För att nå goda resultat är det viktigt att fortsätta arbeta med elevrådet. Det är viktigt att vuxna visar eleverna att man tycker elevinflytande är viktigt och att man lyssnar på dem. Man måste på ett enkelt och hanterbart sätt ge ungdomarna möjlighet att tycka till i frågor som rör dem. Det är också viktigt att man hittar rutiner för att kvalitetssäkra detta område, så som ex. Barnchecklista och avvikelserapportering. För att öka elevernas möjlighet att påverka lektionerna behöver man hitta former och forum för att elever ska få möjlighet att vara med och planera, genomföra och utvärdera lektionsplaneringen. Når man dit blir resultatet mer motiverade och engagerade elever, vilket i längden ger en högre måluppfyllelse. Trygghet i skolan, år 8 År 2009 kände sig 85 procent av eleverna på Engelbrektskolan trygga i skolan var siffran 86 procent. Kommundelen ligger klart över kommungenomsnittet. Båda könen känner sig ungefär lika trygga. Lika hög andel som känner sig trygga i skolan säger också att de trivs i skolan. Ett stort arbete har lagts de senaste åren på att elever ska kunna känna sig trygga i skolmiljön, en förutsättning för att nå goda resultat. Skolan har ett Mombus-team som aktivt arbetar för att förhindra mobbing och trakasserier. Det senaste året har mycket tid lagts på att implementera likabehandlingsplanen bland personal och elever samt att utarbeta tydliga rutiner för incidentrapportering och uppföljning av aktuella ärenden. Hemtjänst, 75 år och äldre Andelen 75 år och äldre med hemtjänst är högre i Centrum än i övriga kommundelar. Även när det gäller färdtjänst är Centrum en av de kommundelar som har högst andel personer med färdtjänsttillstånd. Den slutsats man kan dra är att de som bor i Centrum är mer benägna att söka de insatser som finns att få inom äldreomsorgen. Att befolkningen i Centrum har en sämre folkhälsa är inte troligt. Det kan också vara så att bostadsbestånd och närhet till affärer, apotek mm kan utgöra faktorer av betydelse som skjuter upp behov av särskilt boende men samtidigt ökar hemtjänstinsatserna. Simkunnighet, år 5 Simkunnigheten för elever i år 5 i kommundel Centrum var 89 procent Kommundelen ligger fyra procentenheter lägre än kommungenomsnittet. Simkunnigheten har minskat successivt sedan början av 2000-talet. Då låg simkunnigheten mellan procent. För att nå bättre resultat behövs fler timmar i badhuset och mycket entusiasm, både från elever och lärare. Simundervisningen skulle kunna börja ännu tidigare än vad den gör idag. Avgångsbetyg, år 9 85 procent av eleverna på Engelbrektskolan går ut år 9 med godkända betyg eller bättre. En ökning med två procentenheter om man jämför med förra året. Kommundelen ligger här högt över kommungenomsnittet. Kommundelen har en tradition av att lyckas med att få elever att bli behöriga till ett nationellt program samt att få elever att nå målen i samtliga ämnen. Även årets undersökning visar här på ett gott resultat. Det finns flera bidragande orsaker till att så hög andel når målen på Engelbrektskolan. Dels har det under det senaste året bedrivits ferieskola och sommarskola vilket givit goda resultat. Något man hoppas kunna fortsätta att erbjuda. På skolan finns också ett Infotek som är bemannat under i stort sett hela skoldagen. Här är alla elever välkomna att läsa läxor eller få hjälp med sitt skolarbete. Lärarnas undervisningstid har ökat med en lektionstimme vilken har lagts på elever som riskerar att inte uppnå målen. Att föräldrarna uppmärksammas tidigt på eventuella problem är viktigt. På Engelbrektskolan finns en resursenhet som kallas Fokus där man vänder sig till elever med hög frånvaro. Ett individuellt upplägg arbetas fram tillsammans med eleven och dess nätverk som sedan kontinuerligt följs upp. Utgångspunkten är att öka närvaro och måluppfyllelse.

13 KOMMUNDELSNÄMNDEN CENTRUM KOMMUNDELSNÄMNDEN CENTRUM Socialt stöd, år 8 De allra flesta ungdomar i kommundelen, 90 procent, uppger att de har någon vuxen i sin närhet de kan vända sig till. Bara 33 procent av ungdomarna anser sin hälsa vara mycket bra men 97 procent av ungdomarna uppger ändå att de trivs mycket eller ganska bra med tillvaron. 38 procent av flickorna i Centrum känner sig nere en gång per vecka eller mer. Det är viktigt att uppmärksamma att en hög andel elever känner sig stressade över sitt skolarbete. På Engelbrektskolan arbetas man med DISA metoden (Din inre styrka aktivers). DISA vänder sig först och främst till flickor på högstadiet och det körs i samband med skoldagen under 10 veckors tid med ett färdigt lektionsmaterial. Ett fortsatt arbete med DISA-metoden ger goda förutsättningar för goda resultat med flickors välmående. Det viktigaste arbetet sker emellertid genom det dagliga mötet mellan vuxna och unga. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 Kommundelens resultat har ökat en procentenhet jämfört med föregående år och ligger nu på 98 procent, en procentenhet över kommungenomsnittet. Över tid har andelen barn med BMI under 25 stigit, vilket är positivt. Det är angeläget att i ett tidigt skede fånga upp de barn som ligger i riskzonen. Fokus bör då ligga på barn med ett BMI mellan Dessa barn bör fångas upp redan i förskoleåldern via BVC och sedan med olika insatser i skolan. Skolan kan i sin undervisning skapa förutsättningar för att öka barnens kunskaper och medvetenhet om kostens betydelse samt tydliggöra vikten av goda matvanor. I de yngre skolåren ingår fysiska aktiviteter som en del av dagen för eleverna. Riktade insatser med kostundervisning genomförs i klasserna periodvis. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 Sedan början av 2000-talet har i snitt ca 1/3 av eleverna i år 8 uppgivit att de har druckit alkohol de senaste tre månaderna. De senaste två åren har trenden vänt var det 75 procent av ungdomarna som uppger att de inte druckit, ungefär i likhet med kommungenomsnittet. Statistiken visar att flickor dricker oftare än pojkar. 13 procent av flickorna i år 8 har druckit alkohol 3 gånger eller mer de senaste tre månaderna, jämfört med 9 procent av pojkarna. Den goda samverkan i Borås Stad mellan polis, fältgrupp, ordningsvakter och olika arrangörer har givit god effekt på ungdomars alkoholkonsumtion. Engelbrektskolan har sedan tre år tillbaka arbetat med ÖPP (Örebro Preventionsprogram). Metoden går ut på att man vänder sig till föräldrar på föräldramöten. Det har visat sig att man når bäst effekt mot alkoholkonsumtionen hos unga om man arbetar med föräldrarna. För att behålla den positiva trenden är det viktigt att samverkansformerna fortsätter. Det är angeläget att det avsätts båda tid och pengar för att kunna arbeta förebyggande och vid behov kunna sätta fokus på dem som är i riskzonen. ÖPP-metoden bör fortsätta att bedrivas på föräldramöten.

14 KOMMUNDELSNÄMNDEN DALSJÖFORS KOMMUNDELSNÄMNDEN DALSJÖFORS St. Kålle St. Hål Husån Hungern Skäre Hedared Eningen Hem Vatthulta sjö Uppsalen Grytan Seglora St. Trännningen Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val Viareds Väster Sjömarken Sandared Äkta Stor Svaneholm Björken Bo Häla Säven Ekås Picke Gasslången Norrby Tyviks Malsjö Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Sjöbo Hindsjö Göta Fri Svan Sand Ärtingen Det är av yttersta vikt att elever i grundskolan får sin undervisning av behöriga lärare i de ämnen de undervisar och för de åldrar de undervisar. Det bör vidare göras en djupanalys, baserad på aktuell forskning, hur åldersblandade grupper i de yngre åldrarna påverkar elevernas möjlighet till en god kunskapsutveckling. Ogiltig frånvaro är ett annat område som skolorna behöver upptäcka så tidigt som möjligt, och också utveckla framgångsrika metoder för att hantera. Centrum Trandared Säv- Gutta Djupa Transås Myresjö Fly Sör Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Brämhult Gånghester Säv Ly Målsryd Aplared Lassesjö St. Dal L. Dal Mar Marsj. Tå St. Kleven Mellsj. Framme Ytter Mell Såken Soten Fänneslunda Rångedala Äspered Folkmängd 2010 kommundel Ålder Antal % , ,5 65-w ,2 Summa ,0 Ramm Tolken Dannike Ytt. Torpa KommundelsnämndEN Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år uppgav 23 procent av eleverna i år 8 att de får vara med och påverka lektionstiden. Jämfört med förra året är resultatet fem procentenheter lägre. Resultatet visar att elevinflytandet i undervisningen och lärandet behöver öka. Skolan arbetar fr.o.m. höstterminen 2010 aktivt med bedömning för lärande. Lärarna har påbörjat att målmedvetet arbete med att leda eleverna till större medvetenhet om och delaktighet i sitt eget lärande. Elevernas prestationer och kunskapsutveckling förväntas få en tydlig påverkan på undervisningens utformning. Trygghet i skolan, år 8 71 procent av eleverna i år 8 uppger att de känner sig trygga i skolan. Andelen elever som känner sig trygga har minskat med fem procentenheter sedan föregående mätning. Oro och allvarliga incidenter på skolan under första hälften av vårterminen 2010, kan ha satt spår och lett till att 29 procent av eleverna i år 8 även i början av höstterminen 2010 känner sig otrygga på skolan. Ökad vuxennärvaro under raster, förebyggande insatser och en ny rutin för skolans agerande vid allvarliga händelser kan ha bidragit till att skolmiljön har blivit tryggare för eleverna. Ett aktivt arbete med skolans värdegrund, förebyggande och trygghetsfrämjande arbete i syfte att skapa en god utbildningsmiljö, samt ett konsekvent tillämpande av rutiner vid allvarliga händelser är områden som prioriteras i arbetet med att säkerställa en säker och trygg skolmiljö. Hemtjänst, 75 år och äldre Andelen 75 år och äldre med hemtjänst var i stort sett samma år 2010 som året innan. En minskning från 25 procent 2009 till 24 procent En rad faktorer påverkar behovet av hemtjänstinsatser, såsom hälsa, sociala nätverk, boendestandard mm. Tidigt insättande av lättare insatser i form av service kan innebära att man klarar sig längre utan mer omfattande vård och omsorg. kommundel har ett antal år arbetat med uppsökande verksamhet till alla 85 åringar. Under 2010 har alla över 85 år erbjudits ett personligt besök. Syftet och målsättningen med uppsökande verksamhet är att säkerställa att de äldre i kommundelen har det bra. Detta genom information om äldreomsorgen förbättra vardagen, ge råd och tips om att förebygga skador i hemmet bland annat fallskador att hantera sin hälsa på äldre dar. Simkunnighet, år 5 Andel elever som är simkunniga i ligger 2010 kvar på samma nivå som 2009, 95 procent. Att kunna simma är en baskunskap i säkerhet som varje barn i Sverige har möjlighet att lära sig. Det framgår av kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Att kunna simma erbjuder fler möjligheter till en aktiv fritid och skapar en trygghet i relation med vatten. Kommundelen erbjuder även yngre skolbarn möjlighet till simundervisning, t ex från förskoleklassen. Avgångsbetyg, år 9 Andelen elever i år 9 med minst godkänt i samtliga ämnen i slutbetyget var 72 procent vårterminen Föregående år var andelen 81 procent. Resultatet är otillfredsställande. En kombination av låg motivation för studier, viss ogiltig frånvaro, otillräckliga grundläggande kunskaper från lägre årskurser att bygga vidare på, samt bristande föräldrastöd kan vara några orsaker till att berörda elever inte nådde hela vägen fram till ett slutbetyg i ett eller flera ämnen. Det bör dock framhållas att 91 procent av samtliga elever i år 9 blev behöriga till ett nationellt program i gymnasiet efter sommarskola i svenska, engelska och matematik.

15 KOMMUNDELSNÄMNDEN DALSJÖFORS KOMMUNDELSNÄMNDEN DALSJÖFORS Socialt stöd, år 8 87 procent av eleverna anger att de har någon vuxen som de kan vara förtroliga med. 94 procent av pojkarna har någon vuxen i sin närhet, medan en lägre andel bland flickorna, 81 procent, har en vuxen de kan vara öppna och förtroliga med. Alla barn och ungdomar behöver känslomässig närhet, omsorg, och vägledning av vuxna för att utvecklas till harmoniska och ansvarskännande människor. Relationen mellan barn och föräldrar är av avgörande betydelse för utvecklingen. Även vuxna utanför hemmet kan spela en viktig roll för barn och ungdomar. Det krävs ett nära samarbete mellan alla myndigheter och organisationer i samhället som har i uppdrag att arbeta med barn och ungdomar, så att inget barn behöver fara illa. Kommundelen fortsätter att utveckla samverkan mellan hem och skola, och andra myndigheter och organisationer i syfte att stärka skyddet och insatserna för barn och ungdomar som särskilt behöver uppmärksammas. kommundel. Men kommundelens yta är vidsträckt och för de mindre barnen är det långt att ta sig till skola och aktiviteter utan hjälp av buss eller bil. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 81 procent av eleverna i år 8 uppger 2010 att de inte har druckit alkohol de senaste 3 månaderna. Det innebär, jämfört med 2009, en minskning med 14 procentenheter. Ungdomars alkoholkonsumtion, hälsa och närvarande vuxna har ett samband. Det krävs ett nära fortsatt samarbete mellan skola, hem, fritidsgård, fältassistenter, polis m fl aktörer i syfte att motverka en tidig alkoholdebut. Dalsjöskolan inbjuder föräldrar vid föräldramöten att, enligt den erkända metoden ÖPP (Örebro Prevention Program), göra överenskommelser om förhållningsregler för föräldragrupp och barn, i syfte att förhindra bruk av alkohol. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 År 2007 hade 95 procent av 10- åringarna i kommundelen ett BMI under 25. År 2010 var siffran densamma. Andelen barn med BMI över 25 varierar något år från år, men man ser inga större variationer eller tendenser. Folkhälsoproblemet övervikt hittar man i gruppen BMI och det är där man kan påverka så att antalet barn med BMI över 25 minskar/försvinner. Även där varierar det utan att man ser någon tydlig tendens. Det dagliga och långsiktiga arbetet med goda vanor i kost och rörelser är grunden. Fritidsgården på Dalsjöskolan har bytt till ett nyttigare utbud under skoltid. Ytterligare förslag på insatser är ex. upprepad kostinformation från olika aktörer samt att det skapas en närmiljö där man vågar låta barnen få möjlighet till naturlig aktivitet, som att cykla till skolan och till varandra. För detta krävs ett aktivt tänkande kring gång- och cykelvägar samt bra belysning, vilket på vissa håll blivit bättre. I budgeten 2011 har man tänkt satsa på gång- och cykelvägar inom

16 KOMMUNDELSNÄMNDEN FRISTAD KOMMUNDELSNÄMNDEN FRISTAD St. Kålle St. Hål Husån Hungern Skäre Hedared Eningen Hem Vatthulta sjö Uppsalen Grytan Seglora St. Trännningen Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val Viareds Väster Sjömarken Sandared Äkta Stor Svaneholm Björken Bo Häla Säven Ekås Picke Gasslången Norrby Tyviks Malsjö Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Sjöbo Hindsjö Göta Fri Svan Sand Ärtingen Centrum Trandared Säv- Gutta Djupa Transås Myresjö Fly Sör Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Brämhult Gånghester Säv Ly Målsryd Aplared Lassesjö St. Dal L. Dal Mar Marsj. Tå St. Kleven Mellsj. Framme Ytter Mell Såken Soten Fänneslunda Rångedala Äspered Folkmängd 2010 kommundel Ålder Antal % , ,4 65-w ,6 Summa ,0 Ramm Tolken Dannike Ytt. Torpa KommundelsnämndEN Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år 8 I svarar 21 procent av eleverna att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden Borås Stads snitt var 28 procent. är den kommundel som ligger sämst till och behöver se över studiesituationen för eleverna och deras möjlighet att vara delaktiga i skolverksamheten. Skolan behöver arbeta med elevernas delaktighet och känsla för hur de kan vara med och påverka. Man behöver se till att goda arbetsformer genomsyrar verksamheten i ännu högre grad och att elevdemokrati får en större del av skoldagen. Dessutom behövs trygga vuxna som på ett bra sätt kan leda och stödja eleverna. Trygghet i skolan, år 8 83 procent uppger att de känner sig trygga i skolan, det innebär att ligger något över Borås Stads snitt, 80 procent. skolan behöver stärka sitt arbete med trygghetsfrågor då hela 17 procent känner viss oro när de befinner sig i skolan. Samtidigt beskriver 99 procent av eleverna att de mår mycket bra. Trygghetsvandringar med elever har påbörjats under vårterminen 2010 och kommer att vidareutvecklas under ht 2010 och läsåret Arbetet kring kamratskap och utanförskapsfrågor behöver stärkas och de vuxnas närvaro behöver öka. Hemtjänst, 75 år och äldre Andelen äldre med hemtjänst var i högre än snittet för Borås Stad. I finns en stor andel äldre över 85 år. består till stora delar av landsbygd och av tradition ställer barn och vänner upp för närstående. Det bidrar till att många kan bo kvar i sin bostad länge. Kommundelen medverkar till att ge möjligheter till ett delaktigt liv i samhället. Många frivilligorganisationer är också aktiva i. Detta bidrar till oberoende och ökat välbefinnande för att stärka den enskilde till ett aktivt liv. Simkunnighet, år 5 har sedan 2002 legat i topp vad gäller simkunnighet, 2010 var andelen 97 procent. har under perioden haft ca fem procentenheter bättre simkunnighet än Borås Stads genomsnitt. Ett stort utbud av sjöar och badstränder stimulerar till vatten aktiviteter. Detta bör främja simkunnigheten. Ett varmbadhus i kommundelen skulle ytterligare stärka möjligheterna till att öka eller behålla simkunnigheten på en hög nivå. Avgångsbetyg, år 9 Enligt källa Siris (lokal statistik) var procenttalet godkända i alla ämnen 75 procent 2009 och 78 procent Därmed har skolan genomgått en fortsatt förbättring sedan 2009 och en mycket stor förändring sedan 2006 då procenttalet var 65 procent. Arbetet med ökad måluppfyllelse och de resurser som satts in verkar ge fortsatt positivt resultat. Socialt stöd, år uppger 90 procent att de har en vuxen att prata förtroget med. har haft en stadig ökning sedan 2004, då andelen var 84 procent. Ett målmedvetet arbete i trygghets- och värdegrundsfrågor har gett önskat resultat. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka tryggheten och att skapa förtroenden mellan vuxna och ungdomar. Man bör fortsätta med satsningen på att stärka demokratin för ungdomar och utöka samverkan mellan ungdomar, vuxna och beslutsfattare. Under 2010 har skolan startat med DISA-utbildning för flickor. Fler tillfällen till samtal med ungdomar bör erbjudas. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 I s kommundel uppvisar 97 procent av barnen ett BMI under 25. Det innebär att tre procent av barnen har fetma 2010.

17 KOMMUNDELSNÄMNDEN FRISTAD KOMMUNDELSNÄMNDEN FRISTAD kommundel har de senaste fem åren legat i nivå med eller över genomsnittet för Borås Stad. Inom Kommundelen har det bedrivits ett medvetet arbete för att främja barn och ungdomars hälsa. Man bör medvetandegöra allas ansvar kring kommundelens hälsopolicy och skolans vardag bör genomsyras av hälsoarbetet. Man bör också ta tillvara på goda erfarenheter från hälsoarbetet. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 I uppger 79 procent att de inte använt alkohol 2010, en stadig ökning sedan 2004 då siffran var 52 procent. Ett målmedvetet arbete har gett önskat resultat. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att förändra attityderna kring alkohol. Samarbetet mellan allmänhet, fältenheten och polis har minskat tillgången på alkohol och detta har hjälpt till att skapa en förbättrad miljö. En handlingsplan för alkohol bland unga har utvecklats och uppdateras kontinuerligt. ÖPP-utbildning genomförs för skolpersonal, elever och föräldrar.

18 KOMMUNDELSNÄMNDEN GÖTA KOMMUNDELSNÄMNDEN GÖTA Skäre Hedared Hem St. Trännningen Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val Säven Ekås Malsjö Rölsbäcken Bredared Sjöbo Hindsjö Sand Ärtingen Myresjö Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Brämhult Lassesjö Mar Marsj. Tå St. Kleven Soten Fänneslunda Mellsj. Rångedala Äspered Tolken KommundelsnämndEN Göta Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år 8 Andelen elever i år 8 som upplever att de får vara med och påverka har ökat från 28 procent till 31 procent. Siffran kan verka låg, men skillnaden mellan upplevd och reell påverkan kan vara otydlig. Det finns många forum där eleverna är med och påverkar ex. klassråd, studieråd, skolråd, elevråd och skyddsronder. Det finns fler områden där eleverna är med, men eleverna märker inte sin påverkan direkt, utan effekten kan komma längre fram i tiden. Därför är det viktigt att vara tydligare när elever varit med och påverkat och visa eleverna när en förändring skett med deras påverkan. Man bör också vara tydligare med att eleverna kan påverka och fortsätta arbetet i de grupper som eleverna är med och påverkar i. kvarboende. För att öka livskvaliteten i vardagen pågår sedan 2008 samverkan med kommundelen, pensionärsorganisationer och företag där målet är att ge äldre förutsättningar till fysiska aktiviteter och gemenskap med andra. Fortsätta utvecklingen av hemrehabilitering ökar möjligheterna för den enskilde till snabb rehabilitering och minskar behov av hemtjänst. Simkunnighet, år 5 Simkunnigheten i skolorna inom Göta kommundel har sjunkit sedan föregående mätning från 95 procent till 93 procent. En av orsakerna till detta kan vara den inflyttning av elever från andra kulturer. Många med invandrarbakgrund saknar den traditionen av simning som vi har i Sverige. För att förbättra simkunnigheten för dessa elever har man skapat tid med möjlighet till extraträning. St. Kålle St. Hål Husån Hungern Eningen Vatthulta sjö Uppsalen Grytan Seglora Sjömarken Sandared Viareds Väster Äkta Björken Stor Svaneholm Bo Häla Picke Gasslången Norrby Tyviks Rydboholm Kinnarumma Göta Fri Svan Under 2009 påbörjades ett arbete med organisationen Friends. Syftet var att genom utbildning av elever och vuxna i kompisstödjarverksamhet på sko- Centrum Trandared Säv- Gutta Djupa Transås Fly Sör Gånghester Säv Målsryd Aplared Ly St. Dal L. Dal Framme Ytter Mell Folkmängd 2010 Göta kommundel Ålder Antal % , ,4 65-w ,2 Summa ,0 Såken Ramm Dannike Ytt. Torpa Trygghet i skolan, år 8 Andelen elever som känner sig trygga i skolan har ökat med fyra procentenheter vilket är mycket glädjande. Några av orsakerna till detta kan vara de trygghetsvandringar som har genomförts på skolan och dess närområde. Därifrån har det framkommit var på skolan eleverna känner sig otrygga. När man fått reda på var otryggheten upplevs har man kunnat åtgärda det. En annan orsak kan vara att skolan har en hälsopedagog som stöttar eleverna både under lektioner och också raster. En tredje orsak är de samarbetsövningar som fritidsledarna genomför med eleverna. Värdegrundsarbetet med elever måste pågå kontinuerligt. Hemtjänst, 75 år och äldre Andelen äldre med hemtjänst är högre för Göta kommundel, 31 procent, än genomsnittet i Borås Stad, 26 procent. Även andelen ensamhushåll och andel äldre med utländsk bakgrund ligger över genomsnittet för Borås Stad. Kommundelens målsättning är att äldre ska ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet. En väl utbyggd hemtjänst och hemsjukvård i kombination med förebyggande och hälsofrämjande insatser möjliggör Avgångsbetyg, år 9 På Daltorpskolan var andelen elever med minst godkänt betyg i samtliga ämnen i år 9, 77 procent. Resultatet har minskat sedan 2009, då elever med fullständiga betyg var 78 procent. Kommundelen arbetar utifrån Borås Stads målsättning inför Man bör öka medvetenheten hos alla lärare för att möta eleverna på sin nivå och hjälpa dem att klara kursplanernas mål. Stödet till elever med annat modersmål än svenska ska utvecklas och en översyn av Svenska som andraspråk måste göras. Dessutom bör värdegrundsfrågorna lyftas för att lärandemiljöerna ska bli bättre. Socialt stöd, år 8 År 2010 svarade 93 procent av ungdomarna att de hade en vuxen som de kunde prata öppet och förtroget med. Detta är en ökning från 2009 då 89 procent av ungdomarna ansåg sig ha det. Förutom föräldrarna finns ett flertal olika sammanhang där andra vuxna kan fylla denna roll t.ex. i skolan, fritidsgården eller föreningslivet.

19 KOMMUNDELSNÄMNDEN GÖTA KOMMUNDELSNÄMNDEN GÖTA lan öka tryggheten bland unga och öka förtroendet för vuxna. Detta arbete fortsätter dels genom kompisstödjarverksamheten och dels genom kompetensutveckling. Både de vuxna och eleverna på skolan kommer att få fortsatt utbildning i värdegrundsfrågor. Skolan fortsätter även att arbeta med COOP Tonår (the Community Parent Edukation Program) och ÖPP (Örebro Preventionsprogram) vilka betonar vikten av öppen kommunikation och relation mellan ungdomar och vuxna. Fritidsledarna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och hur man på ett bättre sätt kan möta unga. De går också en utbildning i Motiverande samtal som dels är en metod men också ett främjande och förebyggande bemötande och förhållningssätt. Förutom detta arbetar fritidsledarna med tjej- och killgrupper i skolan. Förhoppningen är att detta ska fortgå under Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 Under de nio åren som mätning av BMI har genomförts i Göta kommundel har resultatet pendlat mellan 93 procent till 99 procent. Andelen barn med BMI under 25 år 2010 var 96 procent. Arbetet med att medvetandegöra goda kostvanor börjar redan på barnavårdcentralen som arbetar aktivt med information till föräldrar. Det är viktigt att förskolans och skolans personal fortsätter arbetet med barn och ungdomars idrott och kostvanor. Fysisk aktivitet och god kosthållning är en friskfaktor som ger många effekter på övervikt och fetma. Arbetet fortskrider med att tydliggöra och medvetandegöra för personalen inom skola och barnomsorg kostens betydelse och kopplingen utav val av livsmedel som ger ett bättre välbefinnande för våra barn. Detta sker bl.a. genom information och styrning av livsmedelsinköp på de enheter som kostchef ansvarar för. Alla skolor i Göta kommundel erbjuder frukost till eleverna till självkostnadspris. Göta kommundel fortsätter att arbeta för att cafeterior i skola och fritidsgårdar har försäljningsutbud som främjar hälsoperspektivet. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 Andelen elever i år 8 som uppger att de inte har druckit alkohol de senaste tre månaderna har, oroande nog, sjunkit med tre procentenheter, från 77 procent till 74 procent. Förhoppningsvis är det en årskullseffekt och inte början på en negativ trend. När det gäller tonåringar vet man att det inte räcker med att nå föräldrar, även direkt preventivt och främjande arbete med ungdomar behövs för att få önskad effekt. På Daltorpskolan pågår aktivt förebyggande arbete kring alkohol och droger. I utvecklingssamtal med elever och dennes vårdnadshavare diskuteras den sociala situationen med kamratskap och fritidsintressen. I skolsköterskans individuella samtal med samtliga elever berörs levnadsvanor och hälsofrågor bl.a. alkohol och tobak. Varje år hålls föreläsningar med temat ANT. Om föräldrar och andra vuxna inte ser ungdomsdrickandet som något problem så är man inte motiverad att verka för att minska förekomsten. Därför måste man nå föräldrar med både information och samtalsmöjligheter. Göta kommundel har två utbildade ÖPP-presentatörer som medverkar vid föräldramöten på Daltorpskolan. För att kunna möta behovet av ÖPP-presentatörer behöver fler utbildas. En del föräldrar man inte träffar på föräldramöten kanske man kan fånga upp via fritidsgårdarna. Därför behöver fritidsledare utbildas till ÖPP-presentatörer. Varje termin hålls COPE-utbildningar för föräldrar till barn i åldern 3-12 år samt föräldrar till tonåringar. Självstärkande och kamratstödjande arbete i form av t.ex. värderingsövningar med fokus på ANT-frågor för elever i år 6 och på högstadiet skulle verka främjande och förebyggande. Hela personalen på fritidsgårdarna i Göta kommundel, inklusive läxcoacher, har utbildat sig eller är under utbildning i Motiverande samtal, en metod som använts mycket framgångsrikt i ANDT-arbete (Förebyggande arbete om alkohol, narkotika, doping och tobak).

20 KOMMUNDELSNÄMNDEN NORRBY KOMMUNDELSNÄMNDEN NORRBY St. Kålle St. Hål Husån Hungern Skäre Hedared Eningen Hem Vatthulta sjö Uppsalen Grytan Seglora St. Trännningen Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val Viareds Väster Äkta Björken Sjömarken Sandared Stor Svaneholm Bo Häla Säven Ekås Norrby Picke Gasslången Tyviks Malsjö Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Sjöbo Hindsjö Göta Fri Svan Sand Ärtingen Centrum Trandared Säv- Gutta Djupa Transås Myresjö Fly Sör Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Brämhult Gånghester Säv Ly Målsryd Aplared Lassesjö St. Dal L. Dal Mar Marsj. Tå St. Kleven Mellsj. Framme Ytter Mell Såken Soten Fänneslunda Rångedala Äspered Folkmängd 2010 Norrby kommundel Ålder Antal % , ,3 65-w ,8 Summa ,0 Ramm Tolken Dannike Ytt. Torpa KommundelsnämndEN Norrby Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år 8 Resultatet visar att andelen elever som upplever att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden har minskat med sex procentenheter till 27 procent. Alla elever ska ha reell möjlighet att påverka sin skolsituation och aktivt kunna ha kontroll över sin egen vardag. Bedömning för lärande (BFL) används systematiskt så att eleverna blir medvetna om de kvalitativa målen, var de befinner sig i förhållande till målen och vad som är nästa steg för att närma sig dem. Genom ett tydligt BFL-arbete i klassrummet blir eleverna mer delaktiga och förstår bättre hur de själva kan medverka till att de utvecklas kunskapsmässigt. Varje ämneslärare har en kontinuerlig dialog med gruppen om kursens innehåll och utformning. Trygghet i skolan, år 8 Andelen elever som uppger att de känner sig trygga i skolan har minskat med sex procentenheter mellan åren 2009 och 2010, från 83 till 77 procent. Då indikatorn inte har mätts under en längre tid går det inte att säga om det är en tillfällig nedgång eller en trend. Särlaskolan arbetar mycket med trygghetsfrågor och har ett värdegrundsarbete som kallas TSA (trygghet, samarbete och ansvar) som genomsyrar allt arbete och även fungerar som skolans trivselregler. Särlaskolans ungdomsutvecklare arbetar också med trygghetsarbete. Bland annat genom personalutbildning för att stärka arbetet med TSA samt inskolning av eleverna i årskurs 4 till 6 inför högstadietiden. Enligt beslut i Kommunstyrelsen i november 2009 ska alla kommunala skolor genomföra så kallade trygghetsvandringar. Under 2010 togs en rutinbeskrivning för trygghetsvandringar på Särlaskolan fram och i november genomfördes den första vandringen av skolans elevråd med stöd av den lokala folkhälsosamordnaren. Hemtjänst, 75 år och äldre Norrby kommundel har en lika stor andel 75 år och äldre med hemtjänst som kommunen i genomsnitt, 26 procent. Andelen 75 år och äldre i Norrby har ökat de senaste åren, liksom i Borås Stad i stort. Mätningar visar att antalet äldre boende i Norrby kommer minska de närmaste åren. Äldreomsorgen i Norrby kommundel har enligt verksamhetsplanen för 2010 arbetat med prioriterade områden. Två av dessa har varit social dokumentation och kvarboende. Inför 2011 har nya prioriterade mål inom Äldreomsorgen tagits fram. Tre av dessa är dokumentation, socialt omsorgsansvarig samt klagomål, fel och brister. Simkunnighet, år 5 Resultaten för åren 2009 och 2010 visar att simkunnigheten bland eleverna i år 5 har sjunkit med två procentenheter till 91 procent var siffran 93 procent. Det innebär att kommundelen nu ligger under genomsnittet 93 procent för Borås Stad. För att förbättra resultaten avseende simning i år 5 behövs mer information om vikten av simkunnighet till föräldrar med utländsk bakgrund. Avgångsbetyg, år 9 Särlaskolan i Norrby kommundel har ökat med drygt 12 procentenheter sedan föregående mätning, från 61 procent år 2009 till 73 procent Det är den största ökningen i Borås Stad. Skolan har gått från att ha den lägsta andelen godkända elever i samtliga ämnen till att hamna på en femteplats av de nio skolor som finns med i kommunens mätning. Med stöd från Utvecklingsenheten i Borås Stad har Särlaskolan kunnat göra en stor satsning med syfte att öka måluppfyllelsen. De extra resurserna har bland annat använts till att öka antalet pedagoger på skolan. Fler pedagoger har gjort det möjligt att stötta enskilda elever på ett mer effektivt sätt samt att dela in klasserna i mindre grupper för att, på bättre sätt än tidigare, stötta elever som har svårt att nå målen och förbättra förutsättningarna för att sporra elever som behöver större utmaningar.

21 KOMMUNDELSNÄMNDEN NORRBY KOMMUNDELSNÄMNDEN NORRBY Socialt stöd, år 8 Andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet att prata öppet och förtroget med har sjunkit från 92 till 86 procent. Den har således minskat och gått från att ha varit högre till att nu vara lägre än genomsnittet 88 procent i Borås Stad. Särlaskolans ungdomsutvecklare arbetar mycket med nätverksbyggande både bland ungdomarna och mellan skolorna och fritidsgårdarna. Fritidsgårdarna vänder sig till åldersgruppen 13 till 18 år och Norrby fritidsgård har även särskild tid avsatt för mellanstadieåldrarna. Under 2010 öppnade Mötesplats Norrby som i första hand vänder sig till den vuxna befolkningen, men som även finns tillgänglig för barn och ungdomar. Där finns det möjlighet att träffa vuxna och mötas över generationsgränserna. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 Resultatet visar att det finns ett fåtal elever som lider av fetma i Norrby kommundel. Med undantag för år 2008 har andelen elever med fetma varit låg i kommundelen, vilket tyder på en ökad medvetenhet om riskerna med fetma och att arbetet med elevernas hälsa och livsstil i skolorna ger resultat. Andelen elever med övervikt har däremot ökat sedan föregående mätning och ligger nu över genomsnittet för Borås Stad. Samtliga skolor och inte minst fritidshemmen lägger stor vikt vid hälso- och livsstilsfrågorna och Hestra Midgårdskolan har hälsofrämjande skola som profil. F-6-skolorna i kommundelen har särskilda rörelsepedagoger som ansvarar för dagliga rörelse- och motorikövningar. Med undantag för Norrbyskolan har kommundelens skolor en god utemiljö och närhet till park- eller skogsområden som är tillgängliga för eleverna, och som utnyttjas i undervisningen Kommunikationen med föräldrarna är oerhört viktig och det är först när föräldrarna inser att barnets kostvanor och livsstil är ett bekymmer som det finns förutsättningar att vända en negativ trend. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 Andelen elever i år 8 som uppger att de inte har druckit alkohol de senaste tre månaderna ligger kvar på 2009 års siffra 77 procent, vilket är något högre än genomsnittet i Borås Stad. Norrby kommundel har däremot stora skillnader mellan könen, den lägsta andelen killar och den högsta andelen tjejer som inte druckit alkohol. Den uppåtgående trend mellan 2005 till 2008 har avstannat de två senaste åren, i motsats till Borås Stad där andelen som inte har druckit alkohol fortsätter att öka. Det beror framför allt på att andelen har ökat hos killarna. En förklaring till att andelen elever som inte druckit alkohol är något högre i kommundelen än kommunen totalt kan vara att en stor del av familjerna har utländsk bakgrund och i många fall en restriktiv inställning till alkohol. Att andelen tjejer som dricker alkohol har minskat är positivt och stämmer överens med den nationella trenden. Information om alkohol och andra droger samt deras skadeverkningar utgör en naturlig del av undervisningen på Särlaskolan. Utöver inslagen i den vanliga undervisningen anordnas särskilda temaveckor kring hälso- och livsstilsfrågor. Inriktningen på skolans arbete med dessa frågor i kombination med de insatser som görs av kommundelens väl utbyggda fritidsverksamhet och omfattande föreningsliv kan förhoppningsvis leda till att antalet elever som använder alkohol och andra droger minskar. I Norrby finns en ungdomsgrupp med representanter från bland annat skola, fritid, polis och socialtjänst som följer ungdomssituationen i kommundelen för att förebygga användandet av alkohol och andra droger, samt kriminalitet och kränkningar med mera. Under 2010 började man tillämpa metoden SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) i kommundelen för att underlätta samverkan mellan de fyra parterna i arbete med enskilda ungdomar som befinner sig i riskzonen. Ungdomssamordnarens arbete med bland annat tjej- och killgrupper, ungdomar i riskzon samt föräldrastödsutbildningarna Cope och Örebro Preventionsprogram (ÖPP) är också viktiga resurser i arbetet.

22 KOMMUNDELSNÄMNDEN SANDHULT KOMMUNDELSNÄMNDEN SANDHULT St. Kålle St. Hål Husån Hungern Skäre Hedared Eningen Hem Grytan Vatthulta sjö Uppsalen Seglora Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val St. Trännningen Viareds Väster Äkta Björken Sjömarken Sandared Stor Svaneholm Bo Häla Säven Ekås Picke Gasslången Norrby Tyviks Malsjö Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Sjöbo Hindsjö Göta Fri Svan Sand Ärtingen Myresjö Trandared Centrum Säv- Gutta Djupa Transås Fly Sör Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Brämhult Gånghester Säv Ly Målsryd Aplared Lassesjö St. Dal L. Dal Mar Marsj. Tå St. Kleven Framme Mellsj. Ytter Mell Såken Soten Fänneslunda Rångedala Äspered Folkmängd 2010 kommundel Ålder Antal % , ,8 65-w ,3 Summa ,0 Ramm Tolken Dannike Ytt. Torpa KommundelsnämndEN SANDHULT Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år 8 Andelen elever som 2010 upplever att de har inflytande över lektionsinnehållet har ökat jämfört med Inför läsåret 2009/2010 togs i s kommundel fram en plan för inflytande i skolorna. Planen reviderades i april Planen beskriver på ett mycket konkret sätt hur elever och föräldrar skall ges inflytande, allt ifrån i det dagliga arbetet på lektionerna till de mer formaliserade delarna som klassråd, föräldramöten och skolråd. Man vill gärna tro att denna plan ligger bakom de förbättrade siffrorna. Trygghet i skolan, år 8 I alla skolor i s kommundel ger både elever och föräldrar högt betyg när det gäller trygghetsfrågorna. Det finns en gemensam likabehandlingsplan för kommundelens skolor och förskolor. Dessutom har varje enhet en egen som tagits fram i enlighet med styrdokumentens krav på delaktighet. Planerna används och arbetet med likabehandling bedöms vara framgångsrikt. Siffrorna är goda och tyder på att arbetet fungerar bra. Målsättningen är naturligtvis att alla är fullständigt trygga. Att barn och ungdomar under sin uppväxt någon gång kränker varandra är ofrånkomligt och man kommer därför alltid att ha en liten andel som vid undersökningstillfället upplever detta. Det viktiga är att ingen över tid tvingas uppleva kränkningar och att skolan aktivt kartlägger, förebygger, utreder och förhindrar kränkningar. Hemtjänst, 75 år och äldre Från 2006 till 2009 har det skett en ökning av andel 75 år och äldre som har hemtjänst, dock inte så stor som Borås Stad totalt. I har 25 procent av de som är 75 år och äldre hemtjänst, vilket är i nivå med snittet i Borås Stad. Då allt fler med behov av hemtjänst och hemsjukvård vårdas i ordinärt boende, kommer behovet av hemtjänst att öka i framtiden. Äldreomsorgen i s kommundel har i verksamhetsplanen för 2010 som mål att arbeta för att möjliggöra kvarboende i eget boende. Det ska göras bland annat genom samverkan mellan olika arbetsgrupper, men även genom att aktivt arbeta med hemrehabilitering. All personal kommer att få särskild utbildning för detta. Genom information sprids kunskap om närståendestöd och om kommundelens service för att behålla ett aktivt liv i högre ålder. Simkunnighet, år 5 Simkunnigheten bland eleverna i år 5 i s skolor har med något undantag legat högre än snittet i Borås Stad. Det är rimligt att tro att den låga andelen nyanlända elever spelar roll i detta avseende. De flesta elever har hyggliga simvanor hemifrån och närheten till badhuset i Sandared gör att kommundelen enkelt kan bedriva Avgångsbetyg, år 9 Även om ligger över snittet i Borås Stad och över Borås Stads mål i Folkhälsoarbetet är det ett av kommundelens högst prioriterade mål att ge förutsättningar för alla elever att bli godkända i alla ämnen. Resultatet vårterminen 2010 var 79 procent. De senaste åren har elever som hoppat av sitt språkval inte erbjudits ämnet svenska/engelska istället och därför blivit sittande kvar i sina språkgrupper och läst övriga skolämnen under eget ansvar. Dock har de fortfarande betygssatts i moderna språk och därmed är statistiken helt felvisande. Om vi räknar bort dessa elever ligger siffran närmare 86 procent. Socialt stöd, år 8 Åren 2005 till 2008 uppgav mellan 86 och 88 procent av eleverna i årskurs 8 att de har någon vuxen i sin närhet som de kan tala öppet och förtroget med. De två senaste årens siffror, 93 och 95 procent är en markant förbättring och ligger plötsligt och något oväntat i topp i Borås Stad. Orsaken till detta är något oklar men möjligen kan kommundelens utökning av kuratorerna med 0,5 årsarbetare bidragit till att höja resultatet på så vis att alla elever i årskurs 8 nu vet att det finns stöd att få vid behov. s kommundel är en socioekonomiskt stark kommundel med hög förvärvsfrekvens. I första hand ser man kanske för äldrarna som den naturliga förtroliga samtalspartnern. I vissa fall kan det kanske vara så att föräldrar som är mycket engagerade i sitt arbetsliv och eventuellt även i föreningsliv, ibland

23 KOMMUNDELSNÄMNDEN SANDHULT KOMMUNDELSNÄMNDEN SANDHULT inte riktigt har den tid för sina barn som krävs för att bygga upp den tilltro som krävs för att kunna tala öppet och förtroget med sina barn. Som vuxen i skola och fritidsverksamhet måste man kunna möta alla elever/ung domar i deras vardag och vara öppen för deras frågeställningar och eventuella problem. Det enskilt viktigaste är att varje vuxen i kommundelens verksamheter aktivt uppmärksammar och stödjer barn och ungdomar i deras utveckling samt öppnar upp för förtroendefulla relationer genom att tydligt visa intresse för deras situation. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 Andelen barn i årskurs 4 med ett BMI under 25 var 2010 i s kommun del 98 procent. Denna bild bekräftas av de kartläggningar som skolhälsovården gjort i kommundelen. Något fler elever än de senaste åren förefaller vara mer stillasittande under sin fritid, där dataspelandet har ökat. Idrott och hälsa har en hög prioritet inom skolan i s kommundel. Det bedrivs även rörelseprojekt inom ramen för skolans verksamhet. Andelen barn som är aktiva inom idrotts föreningar är hög i s kommun del. Det finns starka traditioner och ett stort idrottsintresse i kommun delen. Tillgängligheten är god och engagemanget högt. Utemiljöerna i kommun delen är fina och stimulerande för spontan lek och utomhusaktiviteter. Aktiva föräldrar ger ofta aktiva barn. att de har druckit alkohol under de senaste tre månaderna är en källa till oro även om siffran är något bättre än föregående år. Den är dock fortfarande under genomsnittet för Borås Stad. Kommundelen ökade öppethållandet på fritidgården 2007 bland annat för att erbjuda ett alternativ till festande och man vill gärna tro att detta kan ha bidragit till att något förbättra resultatet. Möjligen kan årets förbättrade resultat vara en effekt av att vi nu använt ÖPP under två år. Det framkommer också att många av föräldrar i kommundelen förefaller ha en liberal syn på alkohol bland ungdomar. Forskning visar entydigt att det finns ett starkt samband mellan föräldrarnas attityder och deras ungdomars drickande. Att därför påverka föräldrarna är bevisligen en god metod. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 Den allmänna uppfattningen och signalerna från ungdomsledare och fält assistenter i kommundelen har varit att ungdomarna i s kommundel dricker en hel del alkohol. Generellt är det belagt att andelen alkohol konsumenter bland ungdomar har varit relativt konstant under senare år medan de som dricker konsumerar mer. Verksamhetens uppfattning är att så även är fallet i s kommundel. Det finns ingen anledning till att slå sig till ro, det alkoholpreventiva arbetet måste fortsätta och utvecklas. Att 25 procent av ungdomarna i årskurs 8 uppger

24 KOMMUNDELSNÄMNDEN SJÖBO KOMMUNDELSNÄMNDEN SJÖBO St. Kålle St. Hål Husån Hungern Skäre Hedared Eningen Hem Vatthulta sjö Uppsalen Grytan Seglora St. Trännningen Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val Viareds Väster Äkta Björken Sjömarken Sandared Stor Svaneholm Bo Häla Säven Ekås Picke Gasslången Norrby Tyviks Malsjö Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Sjöbo Hindsjö Göta Fri Svan Sand Ärtingen Centrum Trandared Säv- Gutta Djupa Transås Myresjö Fly Sör Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Brämhult Gånghester Säv Ly Målsryd Aplared Lassesjö St. Dal L. Dal Mar Marsj. Tå St. Kleven Mellsj. Framme Ytter Mell Såken Soten Fänneslunda Rångedala Äspered Folkmängd 2010 Sjöbo kommundel Ålder Antal % , ,1 65-w ,4 Summa ,0 Ramm Tolken Dannike Ytt. Torpa KommundelsnämndEN Sjöbo Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år 8 Andelen elever i år 8 som 2010 uppgav att de får vara med och påverka innehållet under lektionstiden var 27 procent, en försämring med tre procentenheter sedan Snittet i Borås var 28 procent. Kommundelen tycker att man har försökt att lägga fokus på den här frågan de senaste åren. Man har fokuserat på att eleverna ska kunna och förstå målen, veta vad nästa steg är och i samband med det tillsammans med läraren komma fram till upplägg av undervisningen. Men man har uppenbarligen inte nått tillräckligt långt fram ännu. Erikslundskolan är med i Rädda Barnens treåriga projekt Inflytande på riktigt. Det vänder sig till elever, lärare, tjänstemän och politiker. Syftet är att eleverna ska lära mer om inflytande och att nämnd och förvaltning ska hitta praktiska former för elevernas inflytande. Trygghet i skolan, år 8 Andelen elever i år 8 som känner sig trygga i skolan var 83 procent, en förbättring med sju procentenheter jämfört med Snittet i Borås var 80 procent. Det finns en hel del social problematik inom kommundelens upptagningsområde och från och till är det oroligt på skolorna. Erikslundskolan har ett strukturerat likabehandlings- och värdegrundsarbete, och under 2010 har man infört trygghetsvandringar i skolorna. Hemtjänst, 75 år och äldre Inom kommundelen har 25 procent i åldersgruppen över 75 år hemtjänst. Det är en minskning med två procentenheter i jämförelse med Sjöbo kommundel har flera mötesplatser för äldre. Kommundelsnämnden har ett samverkansavtal med PRO Norra om gemensamhetslokalerna på Blombacka. PRO får använda lokalerna mot att de samordnar aktivitetsplanering tillsammans med kommundelens äldreomsorg, Framtid Sjöbo och de boende på Blombacka. Kommundelen kommer även i fortsättningen att målmedvetet informera seniorerna på Sjöbo om vilka möjligheter som olika föreningar, frivilligorganisationer, och andra samhällsinsatser kan erbjuda, för att man skall kunna få ett rikt och aktivt liv som senior. Som ett led i detta anordnas en Seniordag en gång per år. Simkunnighet, år 5 Andelen elever i år 5 som kunde simma 2010 var 97 procent, en förbättring med två procentenheter jämfört med Sjöbos resultat 2008 var 99 procent och 2007, 88 procent. Sjöbo ligger på en fortsatt bra nivå, speciellt med tanke på att man har många nyanlända invandrarelever, som kommer från kulturer med en annan syn inom detta område. En viktig orsak till det goda resultatet är att en intresserad och duktig lärare genomför extra simundervisning med de elever som ännu inte lärt sig att simma. Avgångsbetyg, år var resultatet på Erikslundskolan att 66 procent av eleverna hade minst godkänt i alla ämnen. Det är en försämring jämfört med föregående år var det 77 procent och 2008, 76 procent. Det är många elever på Sjöbo som har behov av stöd och läget är ansträngt för att tillgodose dessa. Alla elever som riskerar att inte nå mål har åtgärdsprogram. Under 2010 har särskilda kunskapsuppföljningar i svenska och matematik i alla årskurser genomförts. Arbetet för att öka måluppfyllelsen har haft högsta prioritet under Uppföljning av elevernas studieresultat i samtliga ämnen samt planering av insatser för elever i behov av särskilt stöd sker. Åtgärdsprogram upprättas för elever som riskerar att inte nå mål. Arbetet med åtgärdsprogram har ytterligare förbättrats under Särskilda insatser från speciallärare och specialpedagog till elever i behov av särskilt stöd har genomförts. Lärare i NO och SO vid Erikslundskolan deltar i Navets NOS-projekt. Syftet är att förbättra undervisningen så att eleverna når målen i de ämnena i ännu högre grad.

25 KOMMUNDELSNÄMNDEN SJÖBO KOMMUNDELSNÄMNDEN SJÖBO Socialt stöd, år 8 Andelen elever i år 8 som uppgav att de har en vuxen i sin närhet som de kan tala förtroligt med ligger på samma nivå som 2009, 83 procent, jämfört med 85 procent 2008 och 89 procent Snittet i Borås var 88 procent. Resultaten inom detta område har försämrats jämfört med perioden Det går inte att hitta några förklaringar vid analys av förhållandena i kommundelens verksamheter. Förklaringen får nog sökas i variationen mellan årskullarna. Man bör fortsätta att arbeta för att det ska finnas goda relationer mellan ungdomarna och de vuxna på fritidgårdarna och i skolan. Erikslundskolans likabehandlingsarbete fortsätter kontinuerligt. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 Andelen elever på Sjöbo som 2010 uppgav att de inte druckit alkohol var 70 procent, en förbättring med fyra procentenheter jämfört med Snittet i Borås var 76 procent. Det är lätt för ungdomar att få tag på alkohol. Många vuxna har en liberal syn på ungdomarnas alkoholbruk. Örebro Preventionsprogram, ÖPP, som genomförs på Sjöbo, startade under Arbetet med ÖPP är långsiktigt och ger förhoppningsvis effekt längre fram. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 Andelen barn i år 4 som hade ett BMI under än 25 var 99 procent år Snittet i Borås var 97 procent. Informationen till föräldrarna inom detta område startar redan på barnavårdscentralen och det är viktigt att personal i barnomsorgen och skolorna fortsätter arbetet med goda kostvanor och att det är viktigt att röra på sig. I samtliga enheter genomförs många åtgärder för att öka barnens rörelse och att lära barnen en vettig kost. Till luncherna finns alltid grönsaker och sallader. Mellanmålen har anpassats till hälsosammare alternativ. Riktlinjer för måltider enligt Livsmedelsverkets rekommendationer följs. Under året har man arbetet i en särskild utvecklingsprocess för att ytterligare förbättra kosten. Erikslundskolan har hälsodiplomerats och det serveras inga sötsaker i kafeterian. Man serverar istället smörgåsar, frukt, juice, te mm. Skolsköterskan följer upp elever som är överviktiga och även de som finns i gruppen under denna. Kontakt tas oftast med föräldrar, då man pratar om kostvanor och fysisk aktivitet. Föräldrar får även erbjudande om dietistkontakt för barnet.

26 KOMMUNDELSNÄMNDEN TRANDARED KOMMUNDELSNÄMNDEN TRANDARED St. Kålle Hungern Skäre Hedared Eningen Hem Vatthulta sjö Uppsalen Grytan St. Trännningen Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val Viareds Väster Sjömarken Sandared Äkta Stor Björken Svaneholm Bo Häla Säven Ekås Picke Gasslången Norrby Malsjö Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Sjöbo Hindsjö Göta Centrum Svan Sand Ärtingen Myresjö Brämhult Trandared Gutta Djupa Transås Fly Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Gånghester Säv Ly Målsryd Aplared Lassesjö St. Dal L. Dal Mar Marsj. Tå St. Kleven Mellsj. Framme Ytter Mell Såken Soten Fänneslunda Rångedala Äspered Ramm Tolken Dannike Ytt. Torpa KommundelsnämndEN Trandared Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år 8 Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka lektionstiden var 32 procent jämfört med 28 procent i Borås Stad. Eleverna ser små eller mycket små möjligheter till medbestämmande och delaktighet på skolan. Det är viktigt att kommundelen arbetar med medbestämmande och delaktighet och att skolorna ser över elevernas medbestämmande så att eleverna känner sig mer delaktiga, trygga och upplever att de kan påverka de egna livsvillkoren. Trygghet i skolan, år 8 Andelen elever i år 8 som uppger att de känner sig trygga i skolan var totalt i Borås Stad 80 procent och totalt i Trandared 82 procent. Man bör öka samarbetet mellan kultur, fritid och skolor med syfte att få ett helhetsgrepp om ungdomars psykosociala miljö under och utanför skoltiden. Målet är att skapa säkra och trygga miljöer för barnen, öka trygghet och trivsel på skolorna samt öka antal besökare till fritidsgårdarna och få barnen att bli engagerade i fler föreningsaktiviteter. Man fortsätter att arbeta med värdegrunder och likabehandlingsplanen på skolorna för att förebygga mobbning, hot, våld och andra trakasserier på skolor. Man fortsätter även med utvecklingen av det förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet som bedrivs i projektform av trygghetssamordnare inom kommundelen. nadsbehov enligt Socialtjänstlagen (SoL) föreligger. De viktiga faktorerna för ett hälsosamt åldrande, särskilt i gruppen yngre äldre (65-74 år), är fysisk, psykisk och social aktivitet. Kommundelen gör olika satsningar på de äldre genom att stödja ekonomiskt kommundelens träffpunkter för äldre samt att man har ansökt om att tillskapa ytterligare två senioraktivitetsplatser på Trandared och Hulta. Simkunnighet, år 5 Andel simkunniga elever i år 5 var totalt i Borås Stad 93 procent och totalt i Kommundel Trandared 91 procent. Det finns ett antal elever från kommundelen som inte kan simma. Resultatet för båda skolor har diskuterats med skolledningen och pedagoger. Skolornas pedagoger har fört samtal med elever och föräldrar för att få eleverna att lära sig simma. Avgångsbetyg, år 9 Kommundel Trandared har ingen egen 7 9 skola och fokuserar istället på att förbereda elever på att 100 procent av de klarar de nationella målen i år 5. Måluppfyllelsen för Trandareds elever i år 9 ligger på 79 procent. Resultatet för elever i nationella prov år 5 på både Trandaredskolan och Ekarängskolan ligger under 100 procentig måluppfyllelse som är kommundelsnämndens mål 2010 för verksamheten. Man bör öka samverkan med högstadieskolorna kring timplaner och ämneskunskaper för elever från Trandared samt förbättra uppföljningen av måluppfyllelsen för Trandareds elever i högstadieskolorna. St. Hål Husån Seglora Säv- Tyviks Fri Sör Folkmängd 2010 Trandared kommundel Ålder Antal % , ,5 65-w ,2 Summa ,0 Hemtjänst, 75 år och äldre Bland 75 år och äldre var det 23 procent av de boende på Trandared som använder hemtjänstinsatser jämfört med 24 procent under Resultatet ligger på samma nivå som En åldrande befolkning medför att andelen äldre med hemtjänst ökar, samtidigt som hemtjänstinsatser koncentrerar sig till en alltmer hjälpbehövande grupp i riktning mot mer medicinsk omvårdnad och insatser under olika delar av dygnet. Kommundelen ser också ett ökat antal äldre som ansöker om särskilt boende på grund av att de är 90 år, där inget direkt omvård- Socialt stöd, år 8 Inom Kommundel Trandared var det 88 procent av eleverna i år 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med. Det innebär att 12 procent av eleverna inte har tillgång till goda sociala nätverk. Resultatet är lika bland killar och tjejer. Det finns även ett sort antal elever som upplever olika problem med sin hälsa samt känner sig stressade och inte trivs på skolan. Att stödja metodutveckling för att stärka identitetsutvecklingen hos målgruppen ungdomar, särskilt för flickor, är viktigt.

27 KOMMUNDELSNÄMNDEN TRANDARED KOMMUNDELSNÄMNDEN TRANDARED Kommundelen ska aktivt arbeta med likabehandlingsplaner på skolorna för att förebygga mobbning, hot, våld och andra trakasserier på skolor. Ett fortsatt samarbete mellan stadens fritidsgårdar och föreningar där personal kan besöka och iaktta verksamheterna för att få idéer om fortsatt metodutveckling är även viktigt. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 Andel barn som inte är feta i år 4 var totalt i Borås Stad 97 procent och totalt i Kommundel Trandared 98 procent. 90 procent av ungdomarna tränar minst 1 gång i veckan varav 77 procent tränar minst 2-3 gånger i veckan. Kommundelen följer livsmedelsverkets riktlinjer för måltider inom barnomsorg och skola. Verksamheterna arbetar aktivt med frågan bl. a. genom att se över vad som serveras till frukost och mellanmål inom förskola och skolbarnsomsorg för att försäkra att maten som serveras till barnen är av hög kvalité. Under 2010 har man ytterligare arbetat med frågan i samverkan med BVC dietist och kostpersonal. Trandared och 76 procent för Borås Stad. Det är fler pojkar än flickor från kommundelen som dricker alkohol. Förekomsten av gruppen ungdomar i år 8 som dricker 3-5 ggr eller oftare under senaste 3-månadersperioden har minskat från föregående år men är fortsatt hög bland flickor och pojkar. Kommundelsnämnden uppmärksammar att narkotikaanvändning bland ungdomar ökat runt om i landet, både bland killar och bland tjejer, och ser det som viktigt att förebygga förekomsten av alkoholoch narkotikaanvändning bland ungdomar. Fortsatt uppgift för nätverket mot ungdomsbrottslighet i samverkan med fritidsgårdar, skolor och föreningsliv att höja antalet elever i år 8 som inte dricker alkohol och som inte använder narkotika. Kommundelens förskolor och skolor erbjuder barnen fysiska aktiviteter inom ramen för hela skoldagen. Verksamheterna arbetar aktivt för att skapa en bra närmiljö som möjliggör detta. En viktig del i arbetet med att främja fysiska aktiviteter hos barnen är säkra gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhetsdagen som genomförs bland skolelever varje år. Hulta fritidsgård har ingen försäljning av godis. Under 2010 har fritidsgårdens personal delgivit information till föräldrar och alla elever i år 4-6 på båda skolor om utbud av fritids- och föreningsaktiviteter samt tagit upp kost och motion som samtalsämne i samband med familjebesök. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 Andelen i år 8 som 2010 uppgav att de inte druckit alkohol under de senaste tre månaderna var 80 procent (74 procent under 2009) för Kommundel

28 KOMMUNDELSNÄMNDEN VISKAFORS KOMMUNDELSNÄMNDEN VISKAFORS St. Kålle St. Hål Husån Hungern Skäre Hedared Eningen Hem Vatthulta sjö Uppsalen Grytan Seglora St. Trännningen Baståsasjö V. Kul Ö. Kul Säl Ö. Val Viareds Väster Äkta Björken Bo Sjömarken Sandared Stor Svaneholm Häla Säven Ekås Picke Gasslången Norrby Tyviks Malsjö Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Sjöbo Hindsjö Göta Fri Svan Sand Ärtingen Centrum Trandared Säv- Gutta Djupa Transås Myresjö Fly Sör Öresjö Frufällan Tosseryd Sparsör Borgstena Brämhult Gånghester Säv Ly Målsryd Aplared Lassesjö St. Dal L. Dal Mar Marsj. Tå St. Kleven Mellsj. Framme Ytter Mell Såken Soten Fänneslunda Rångedala Äspered Folkmängd 2010 kommundel Ålder Antal % , ,5 65-w ,0 Summa ,0 Ramm Tolken Dannike Ytt. Torpa KommundelsnämndEN Goda livsvillkor Inflytande i skolan, år 8 I kommundel uppgav 37 procent av eleverna i år 8 att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden. Borås Stad uppvisar totalt ett resultat på 28 procent. Skollagen säger att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Om eleverna skall lära sig att bli aktiva och demokratiska medborgare är det naturligt att de får tillämpa demokrati i skolan. Det handlar om att skapa en skola där man känner sig respekterad och har makt över sin egen utveckling. Det är därför av största vikt att utforma en skola med inflytande och delaktighet bland eleverna. Läsåret 2009/2010 genomfördes i kommundel föreläsningar inom ramen för BFL (Bedömning för lärande) riktade till samtliga pedagoger i grundskolan. Målsättningen är att öka andelen elever i år 8 till minst 40 procent som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden. En förutsättning för ett kvalitativt elevinflytande är att BFL genomsyrar hela skolans pedagogiska arbete. Trygghet i skolan, år 8 I kommundel uppgav 84 procent av eleverna i år 8 att de känner sig trygga i skolan. Borås Stad uppvisar totalt ett resultat på 80 procent. Skolans uppgift är att förmedla kunskap. Att som elev känna sig trygg i skolmiljön är en grundförutsättning för ett gott lärande. Trygghetsfrämjande rådet i har under 2009 och 2010 drivit trygghetsprojektet Ökad trygghet i med projektmedel från Boverket. Utifrån resultat från trygghetsinventeringar har även fysiska åtgärder genomförts. Inom ramen för projektet har exempelvis belysningsarmaturer satts upp längs med en mörk gångväg mellan skolan och centrum. Ombyggnationen av skolans skolgård har också skapat en god förutsättning till ökad trygghet för eleverna i skolan med nya multisportplaner i en trivsam och trygg miljö som nyttjas av elever i alla åldrar på både skolraster och fritid. Målsättningen är att öka andelen elever i år 8 som uppger att de är trygga i skolan till minst 85 procent. Verksamheten har som målsättning att även i den nya stadsdelsorganisationen arbeta med ökad trygghet inom skolan. Hemtjänst, 75 år och äldre Under 2010 har 24 procent av dem som är 75 år eller äldre beviljats hemtjänst i kommundel var andelen 29 procent i kommundelen. I Borås Stad totalt ligger snittet på 26 procent I jämförelse med 2009 minskade under 2010 andelen äldre med behov av hemtjänst både i kommundel och i Borås Stad totalt. På längre sikt förutspår kommundelsnämnd dock att behovet av hemtjänst troligen ökar i paritet med den ökande ålderstrukturen på befolkningen i Sverige och strävan efter att möjliggöra ett kvarboende i det egna hemmet så länge som önskas. Kommundelsnämnden i menar att en viktig faktor för en fortsatt god livskvalitet för äldre är att skapa förutsättningar till lustfylld fysisk aktivitet. Som en del i det arbetet kommer under en senioraktivitetsanläggning att byggas i nära anslutning till Fagersro SÄBO. Anläggningen finansieras av Fritids- och folkhälsoförvaltningen i Borås Stad och kommer att vara öppen för allmänheten. Anläggningen kommer även att vara ett viktigt arbetsredskap för sjukgymnaster och arbetsterapeuter vid äldreomsorg. Simkunnighet, år 5 Mätningen under 2010 visar på ett resultat där 91 procent av eleverna i år 5 i kommundel var simkunniga. Borås Stad uppvisar totalt ett resultat på 93 procent. kommundelsnämnd delar Svenska Livräddningssällskapets uppfattning om vikten av simkunskap. Simkunnighet ger en ökad livskvalitet, glädje och trygghet i och vid vatten. Undervisningsbassängen på skolans område medför att förutsättningar och möjligheter till simundervisning i kommundel är utmärkta. De som inte har uppnått målet med simkunnighet i år 5 erbjuds möjlighet till extra simundervisning i år 6 och år 7.

29 KOMMUNDELSNÄMNDEN VISKAFORS KOMMUNDELSNÄMNDEN VISKAFORS Avgångsbetyg, år 9 Under 2010 visar mätningen på ett resultat där 71 procent av eleverna i år 9 i kommundel har godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen var andelen 83 procent. Borås Stad uppvisar totalt ett resultat 2010 på 74 procent. För att konsekvent och långsiktigt kunna skapa goda resultat i skolan krävs det ett proaktivt arbete där man tidigt fångar upp elever med behov av stöd och insatser. En av framgångsfaktorerna för goda studieresultat är ett fortlöpande pedagogiskt utvecklingsarbete. Målsättningen är att andelen elever i år 9 med godkänt i samtliga ämnen skall öka till minst 79 procent. Under 2010 kommer riktade insatser från utvecklingsenheten att bidra till ett fortsatt fokus på ökad måluppfyllelse. BFL-arbetet fortsätter vilket kommer att Socialt stöd, år 8 Under 2010 visar mätningen på ett resultat där 85 procent av eleverna i år 8 i kommundel har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med. Borås Stad uppvisar totalt ett resultat på 88 procent. Det ökade samarbetet mellan föreningsliv, kyrka, fritidsgård och skola bidrar på ett positivt sätt till att skapa ett nätverk av vuxna som är tillgängliga för ungdomar. elevernas BMI har varierat de senaste åren. Kommundelsnämnden i ser med oro på den allmänna trenden av ökad övervikt och fetma bland barn och ungdomar och förespråkar därför som mål att långsiktigt kunna redovisa att andelen barn i år 4 med ett BMI under 25 uppgår till 98 procent eller mer. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkoholbruk, år 8 Mätningen av eleverna 2010 visar på ett resultat där 77 procent av eleverna i år 8 i kommundel uppger att de inte dricker alkohol. Borås Stad uppvisar totalt ett resultat på 76 procent. Kommundelsnämnden har som förhoppning att lokala nätverksgrupp även inom den nya stadsdelsorganisationen fortsätter som tidigare, med ett aktivt informationsarbete till ungdomar och föräldrar om farorna med en tidig alkoholdebut. Det av kommunfullmäktige fastställda drogpolitiska handlingsprogrammet har utgjort ett viktigt styrdokument avseende alkoholpolitiska mål. Ett dynamiskt föreningsliv i med goda förebilder bland föreningsledare är en framgångsfaktor i arbetet med minskat alkoholintag bland ungdomar. COPE-utbildningen har under läsåret 2009/2010 varit vilande. Verksamheten har som målsättning att fortsätta med COPE-utbildningar i den nya stadsdelsorganisationen. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor BMI, år 4 Mätningen 2010 visar på ett resultat där 95 procent av eleverna i år 4 i kommundel har ett BMI under 25. Borås Stad uppvisar totalt ett resultat på 97 procent.

30 KONTAKTPERSONER KONTAKTPERSONER KONTAKTPERSONER Välfärdsbokslutet 2010 har tagits fram i samverkan med representanter från samtliga kommundelar, kommunledningskansliet, Socialkontoret och Fritids- och folkhälsokontoret. Anita Gyllensten, Socialkontoret, tel , e-post: anita.gyllensten@boras.se Stefan Norberg, Brämhults kommundel, tel , e-post: stefan.norberg@boras.se Tord Andersson, Kommundel Centrum, tel , e-post: tord.andersson@boras.se Christina Gustafsson, kommundel, tel , e-post: christina.gustafsson@boras.se Anders Lindstam, kommundel, tel , e-post: anders.lindstam@boras.se Iréne Andersson, Göta kommundel, tel , e-post: ia.andersson@boras.se Johanna Pontén, Norrby kommundel, tel , e-post: johanna.ponten@boras.se Marita Haglund, s kommundel, tel , e-post: marita.haglund@boras.se Iréne Sandblom, Sjöbo kommundel, tel , e-post: irene.sandblom@boras.se Adriana Waris, Trandareds kommundel, tel , e-post: adriana.waris@boras.se Kenth Ericsson, kommundel, tel , e-post: kenth.ericsson@boras.se Magnus Bagge, kommundel, tel , e-post: magnus.bagge@boras.se Monica Lindqvist, Kommunledningskansliet, tel , e-post: monica.lindqvist@boras.se Kristina Nyberg Smahel, Metodutvecklare Välfärdsbokslut, Folkhälsoenheten Borås Stad, tel , e-post: kristina.nyberg.smahel@boras.se

31 60 BILAGA 1 BILAGA 1 61 BILAGA 1 Tabellerna visar utveckling för Borås Stads indikatorer i Välfärdsbokslutet. Positiv utveckling förbättring Ingen tydlig tendens vare sig bättre eller sämre Negativ utveckling försämring Målområden Indikator Mått VFB Delaktighet och inflyttande i samhället Andel elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan Skolenkät 28% Andel elever i år 8 som är medlem i någon förening Skolenkät Andel av röstberättigade förstagångsväljare som röstade i senaste kommunalvalet Manuell räkning av röstlängder Valdeltagande i kommunalval Manuell räkning av röstlängder 82% Andel kariesfria 6-åringar Folktandvården VG-regionen 75 % Andel elever i år 8 som känner sig trygga i skolan Skolenkät 80 % 2 av 10 kommundelar når Borås Stads mål, 85 %. Andel kariesfria 19-åringar Folktandvården VG-regionen 33 % Andelen kariesfria har ökat med fyra procentenheter jämfört med VFB Ekonomiska och sociala förutsättningar Trend i Borås Stad Kommentar VFB 2010 Ingen av kommundelarna når Borås Stads mål, 40 %. Andel år med eftergymnasial utbildning SCB 33 % Skillnad mellan könen, kvinnor 36 % och män 30 %. 63% Stora skillnader mellan kommundelarna och killar/ tjejer. Andel hushåll omfattande år som inte erhållit socialbidrag Kommunstatistik 98 % Skillnader mellan kommundelarna. 77% Andelen röstande har ökat med sex procentenheter (valet 2006) Andel år med hemtjänst Kommunstatistik 4% Andel 75 år och äldre med hemtjänst Kommunstatistik 26 % Stora skillnader mellan kommundelarna. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i samtliga ämnen Kommunstatistik 74 % 2 av 9 skolor når Borås Stads mål, 79 %. Andel barn och ungdomar 0-17 år som ingår i ett hushåll som inte erhållit socialbidrag Kommunstatistik 97 % Skillnader mellan kommundelarna. Andel simkunniga elever i år 5 Kommunstatistik 93 % 4 av 10 kommundelar når Borås Stads mål, 95 % Självskattad hälsa i år 8 Skolenkäten 95 % Stora skillnader mellan kommundelarna och killar/tjejer. Andel elever i år 8 som har en vuxen i sin närhet de kan prata öppet och förtroget med Skolenkäten 88 % 2 av 10 kommundelar når Borås Stads mål, 92 %. Andel elever i år 1 på gymnasiet som känner tillförsikt inför framtiden Skolenkäten 94 % Stor skillnad mellan kommundelarna. Sjukpenningdagar per invånare för åldersgruppen år SCB 6 dgr Skillnad mellan könen, kvinnor 8 dagar och män 4 dagar. Sjukpenningdagar per invånare för åldersgruppen år SCB 7 dgr Skillnaden mellan könen har minskat. 79 % Statistiken är för Andel ej arbetssökande i åldern år SCB 95 % Trenden är positiv i 8 av 10 kommundelar. Andel år med eftergymnasial utbildning SCB 39 % Stor skillnad mellan könen, kvinnor 46 % och män 32 % Barns och ungas uppväxtvillkor Andelen kariesfria har ökat med fyra procentenheter jämfört med VFB SCB Polismyndigheten Västa Götaland Negativ utveckling försämring Mått Andelen röstande har ökat med tre procentenheter (valet 2006) Målområden Ingen tydlig tendens vare sig bättre eller sämre Indikator Förvärvsfrekvens år Anmälda brott per 1000 invånare Positiv utveckling förbättring Anmälda brott har minskat från 115 per 1000 invånare i VFB Förvärvsfrekvens år SCB 84 % Statistiken är för Förvärvsfrekvens år SCB 70 % Statistiken är för Hälsa i arbetslivet Trend i Borås Stad Kommentar

32 62 BILAGA 1 BILAGA 1 63 Positiv utveckling förbättring Ingen tydlig tendens vare sig bättre eller sämre Negativ utveckling försämring Målområden Indikator Mått VFB 2010 Trend i Borås Stad Kommentar Sjukpenningdagar per i nvånare för åldergruppen år SCB 8 dgr Antalet dagar har minskat för båda könen. 10. Matvanor och livsmedel Andel barn med BMI under 25 i år 4 Kommunstatistik 97% 4 av 10 kommundelar når Borås Stads mål, 98 %. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol Skolenkät 76 % Målet för Borås Stad, 75 %, är uppnått. Dock har inte samtliga kommundelar nått 75 %. Andel elever i år 8 som uppger att de inte röker Skolenkät 71 % Skillnader mellan kommundelarna.