VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Förord 5-9 Sammanfattning Bakgrund Socialnämnden Kommundelsnämnden Brämhult Kommundelsnämnden Centrum Kommundelsnämnden Dalsjöfors Kommundelsnämnden Fristad Kommundelsnämnden Göta Kommundelsnämnden Norrby Kommundelsnämnden Sandhult Kommundelsnämnden Sjöbo Kommundelsnämnden Trandared Kommundelsnämnden Viskafors Kontaktpersoner Bilaga 1: Indikatorer Välfärdsbokslut Borås Stad Bilaga 2: Enkätundersökning år 8 Hösten 2009

3 4 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2009 VÄLFÄRDSBOKSLUTET FÖRORD Detta välfärdsbokslut är ett viktigt dokument om människor. Texten handlar inte om siffror i form av pengar. Diagrammen gäller inte ton och kubikmeter. Rapporten ger så mycket mer än bara statistiska formler och tabeller. Bakom alla siffror och procenttal finns nämligen levande människor, grupper av människor, som tillsammans är själva kärnan i detta arbete. Det är nödvändigt att ha i åtanke vid läsning av bokslutet och vid analysen av dess resultat. Människans hälsa påverkas av en mängd olika faktorer - våra uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, fysisk aktivitet, levnadsvanor, en trygg och säker miljö, att få känna sig delaktig, jämställdhet, framtidstro, ålderdom etcetera. Denna rapport försöker belysa några av dessa faktorer. Ett välfärdsbokslut gör det möjligt att styra kommunens verksamhet så att den bidrar till att förbättra välfärden; till att möjliggöra en hållbar utveckling och därigenom utjämna hälsoskillnaderna i befolkningen. En god hälsa är i fokus, men också hälsans fördelning i befolkningen är betydelsefull. Årets välfärdsbokslut är det nionde och bygger likt tidigare år på de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Dessa faktorer beskrivs med ett antal indikatorer som utgår ifrån de elva nationella målområdena för folkhälsa. Vi måste fortsätta att sprida välfärdsbokslutets kunskaper och stärka samarbetet mellan olika aktörer. Förhoppningen är att detta arbete ska vara ett steg mot bättre folkhälsa, och mot målet att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för kommunens invånare. Sammanfattning Kommunen har en huvudroll när det gäller folkhälsan. Det är naturligt, eftersom de flesta samhällsbeslut som rör människors dagliga villkor fattas hos kommunen. Detta är en sammanfattning av resultaten i välfärdsbokslutet Ekonomiska och sociala förutsättningar Det finns ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2009 analyserar följande indikatorer: Förvärvsfrekvens år Andel vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott Andel 75 år och äldre med hemtjänst Förvärvsfrekvens I Borås Stad var förvärvsfrekvensen i gruppen år 79 procent. Siffran för riket var 78 procent. Högst andel förvärvsaktiva fanns bland Sandhults män, 93 procent, och lägst andel bland Brämhults kvinnor, 57 procent. Det är fortsatt en stor variation mellan kommundelarna. Viktigt att påpeka är att statistiken släpar efter två år, dvs års siffror är i verkligheten siffror för förvärvsfrekvensen Kvinnor Män Totalt Figur 1. Förvärvsfrekvens år, Att stimulera till ökade språkkunskaper och kunskaper om hur vårt samhälle fungerar bör prioriteras, liksom att ge möjligheter till nätverksbyggande genom insatser för fler kontakter mellan svenskar och andra nationaliteter, samt andra nationaliteter emellan. Det allra viktigaste att tänka på framöver är att en stor grupp unga vuxna, de allra största årskullarna sedan 40-talisterna, ska ut i arbetslivet mitt i lågkonjunkturen. Givetvis kommer det att påverka förvärvsfrekvensen negativt. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen förvärvsaktiva i de utsatta kommundelarna med 5 procent. Öka samverkan mellan kommunen och näringslivet för att fler unga vuxna ska bli förvärvsarbetande. Trygghet Polisens trygghetsmätning har inte genomförts sedan Därför har man i dag ingen aktuell statistik över andel vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott. Mellan har andelen vuxna som inte hyser oro för brott ökat från 34 till 41 procent. Polisen planerar att göra en trygghetsmätning Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen som inte är oroliga att utsättas för brott till 45 procent för kommunen totalt och minska skillnaderna mellan stads- och kommundelar. Hemtjänst I Borås Stad var behovet av hemtjänst i åldersgruppen 75 år och äldre 27 procent var siffran 25 procent. 1 april 2008 införde Borås Stad förenklad handläggning, vilket medfört att hemtjänsten blivit tillgängligare. Detta kan till viss del förklara den stora ökningen av andelen 75 år och äldre med hemtjänst. Ulrik Nilsson Kommunstyrelsens ordförande (m) Borås Stad Kristina Nyberg Metodutvecklare Välfärdsbokslut Borås Stad Arbetet är en viktig bas för människors identitet och sociala liv, och därmed också för hälsan. Arbetslöshet under en lång tid är en allvarlig riskfaktor för psykisk ohälsa och hjärt-/kärlsjukdomar. Arbetslöshetens negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser påverkar de arbetslösas familjer, framför allt barnen. Det finns stora svårigheter att få fram statistik när det gäller de äldre. Detta behöver man arbeta mer med för att kunna kartlägga de äldres hälsa och levnadsvillkor.

4 6 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2009 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Få fram 5 indikatorer som mäter äldres hälsa och livsvillkor uppdelat på åldrarna 65-74, 75- äldre. Minska andelen höftfrakturer för åldersgruppen år med 5 procent. Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2009 analyserar följande indikator: Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i svenska/svenska2, engelska och matematik Andel elever i år 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med Avgångsbetyg I Borås Stad var andelen elever i år 9 med godkända betyg 86 procent (före prövning). Rikets siffra var 89 procent. Fem av tio kommundelar ligger lägre än riket. Det är fortsatt stora skillnader mellan kommundelarna. Norrby har lägst andel, 73 procent, och Viskafors den högsta andelen med 95 procent godkända elever. De kompetenser som barn och unga utvecklar under sin skoltid bestämmer deras hälsa, både under uppväxttiden och senare i livet. Såväl intellektuella som emotionella och sociala kompetenser påverkar anpassningen till skolan. Goda kompetenser ökar också de ungas möjligheter inom arbetslivet. Det är sannolikt att elevernas skolresultat kan vara en av faktorerna bakom den allt sämre självrapporterade psykiska hälsan hos unga. Dessa förhållanden får antagligen också starkare negativa konsekvenser för unga som har sämre förutsättningar i hemmet. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen elever med godkända betyg i år 9 till riksnivån. Stärka språkutvecklingen för att minska segregationen. Socialt stöd 2009 uppgav 88 procent av eleverna i år 8 att de har någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med var andelen 86 procent. Skillnaderna mellan kommundelarna består. Högst andel elever med socialt stöd fanns i Sandhult med 95 procent och lägst andel i Brämhult med 82 procent. Sociala relationer antas ha relevans för hälsan framför allt genom att de minskar individens utsatthet för stress. Det är också väl belagt att sociala relationer har stor betydelse för individers beteenden. Under de senaste åren har flera rapporter visat att det blivit allt vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova osv. Dessa besvär beskrivs ofta som tecken på stress. På många sätt har ungdomarnas levnadsförhållanden förbättrats under de senaste åren, men samtidigt har den psykiska hälsan försämrats hos de unga. Det kan till viss del förklaras med att det blivit allt svårare för ungdomar att få arbete. Problemen kan också knytas till den individualisering som är en del av samhällsutvecklingen. Svårt att somna Irriterad/på dåligt humör Känt dig nere Ont i magen Huvudvärk 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Pojkar, år 1 Pojkar, år 8 Flickor, år 1 Flickor, år 8 Figur 2. Andel flickor och pojkar i år 8 som haft olika besvär mer än en gång i veckan de senaste 6 mån. I välfärdsbokslutet 2009 var de vanligaste psykiska besvären bland flickorna i år 8 och 1 på gymnasiet huvudvärk och ont i magen. En stor andel av flickorna uppgav också att de känner sig nere och irriterade flera gånger i veckan. Skillnaden mellan flickor och pojkar är stor. Pojkarnas största besvär är sömnen, då en stor andel svarade att de har svårt att somna flera gånger i veckan. 43 procent av flickorna i år 8 och 41 procent av flickorna i år 1 på gymnasiet känner sig ganska mycket eller mycket stressade av skolarbetet. Bland pojkarna i år 8 och år 1 på gymnasiet var det 27 respektive 24 procent. Man bör ta sikte på att öka förutsättningarna för goda relationer, framför allt mellan tonåringar och deras föräldrar, men även med andra tonåringar och vuxna. En trygg anknytning till föräldrarna de första levnadsåren är en avgörande förutsättning för god psykisk hälsa senare i livet. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med till 92 procent. Öka flickornas upplevda psykiska hälsa. Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2009 analyserar följande indikator: Andel barn med BMI under 25 i år 4 BMI Den totala andelen barn i år 4 som inte är feta i Borås Stad är 97 procent, vilket betyder att den är oförändrad jämfört med Sedan 2001 har andelen barn som inte är feta i Borås Stad legat stadigt kring 3-5 procent. Skillnaderna mellan kommundelarna har varit stor under de senaste åren. Dock verkar det nu som att även denna skillnad minskar skiljer det 6 procentenheter mellan kommundelarna jämfört med 2007 och 2008, då siffran var 9 procentenheter. I Viskafors kommundel var siffran 93 procent jämfört med 99 procent i Dalsjöfors, Göta och Sjöbo. Kommunen har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättningar för ett aktivt liv för sina invånare. Samhällsplanering och insatser för att förändra den byggda miljön har en stor potential att åstadkomma positiva förändringar i folkhälsan och motverka kroniska sjukdomar hos invånarna. Fritids- och folkhälsoförvaltningen kommer inom sina verksamhetsområden låta 2010 bli ett rörelsens år genom att fokusera på områden såsom FaR (fysisk aktivitet på recept), spår och leder, näridrottsplatser och äldres möjlighet till motion. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen barn som inte är feta till 98 procent för Borås Stad totalt, och utjämna skillnaderna mellan kommundelarna. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Alkohol är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Vårt bruk av alkohol är en av de främsta orsakerna bakom sjukdomar, olyckor, våld och social utslagning. Samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2009 analyserar följande indikator: Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Alkoholbruk En positiv trend kan skönjas under perioden då andelen elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol under de senaste 3 månaderna har ökat från 63 procent till 73 procent. Dock består skillnaderna mellan flickors och pojkars alkoholkonsumtion, då fler flickor än pojkar uppgett att de druckit alkohol de senaste tre månaderna Figur 3. Alkoholbruk år 8, Mycket talar för att det krävs nya metoder för att få ungdomar att avstå från alkohol eller skjuta upp sin alkoholdebut. En viktig del i detta kan vara föräldrars faktiska kunskaper om ungdomars alkoholvanor och attityd till vad som kan påverka tonåringars alkoholvanor. Föräldrars förmåga att sätta tydliga gränser för ungas alkoholbruk har avgörande betydelse för att förebygga problem. Genom föräldrastödsprogram kan detta göras tydligt, och ge föräldrar verktyg för att diskutera detta med sina barn. Attityder och värdegrund rörande ungdom och alkohol är en aktuell fråga i alla sammanhang där arbete sker med barn och ungdom. Det är av stor vikt att Borås Stad utvecklar en strategi för föräldrastöd och gör en kvalitetsuppföljning av gjorda insatser, i enlighet med den nationella föräldrastödsstrategin.

5 8 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2009 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen elever i år 8, såväl pojkar som flickor, som uppger att de inte dricker alkohol till minst 75 procent. Delaktighet och inflytande i samhället Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ett hållbart välfärdssamhälle förutsätter att miljö och hälsa sätts i främsta rummet. Den enskilda människan måste ha möjlighet att skapa goda sociala relationer. Hon ska kunna vara delaktig i samhället och påverka sitt liv. Att må bra i själen är grunden för att vardagen ska fungera, för att livskvaliteten ska vara bra och för att det ska finnas en balans i livet. En positiv självbild och ett gott självförtroende bidrar till vår utveckling. Vår psykiska hälsa har ett starkt samband med hur vi upplever vår känsla av delaktighet och inflytande. Tyvärr talar det mesta för att allt fler människor upplever brist på inflytande. I välfärdsbokslutet 2009 kompletterades skolenkäten med frågor om ungdomarnas delaktighet och inflytande i skolan, men också i kommunen. 43 procent av eleverna i år 8 upplever att de har inga eller små möjligheter att påverka i kommunen. 38 procent vet inte om de har några möjligheter att påverka. I skolan upplever en tredjedel av eleverna i år 8 och hälften av eleverna i år 1 på gymnasiet att de får vara med och påverka. Arbetet med inflytande för barn och unga samt att skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen är något som behöver prioriteras och utvecklas i Borås Stad. Fritids- och folkhälsoförvaltningen kommer att samordna och ansvara för implementeringen av arbetet. För att resultatet ska bli så bra som möjligt ska en sektorsövergripande grupp, Samlad Kraft, driva detta arbete. Gruppen kommer att kartlägga kommunens styrkor och svagheter, revidera övergripande styrdokument och föreslå utvecklingsområden.

6 10 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2009 VÄLFÄRDSBOKSLUTET BAKGRUND I denna rapport ges en beskrivning av välfärden i Borås Stad och de faktorer som påverkar hälsan, utifrån nivån på hälsan och fördelning i befolkningen. Överlag är hälsan god bland vår befolkning i både Sverige och Borås Stad, men det finns påtagliga skillnader i hälsan mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika vilkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt. 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 4: Hälsa i arbetslivet 5: Miljöer och produkter 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Skydd mot smittspridning 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 9: Fysisk aktivitet 10: Matvanor och livsmedel 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel De första sex målområdena i den nationella folkhälsopolitiken handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas av opinionsbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där social miljö ofta spelar en stor roll. Valda indikatorer Borås Stad 2009 I Borås Stad har ett antal indikatorer tagits fram som tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på kommundelsnivå. Hela livscykelperspektivet finns med, barn- och ungdom, unga vuxna, förvärvsaktiva vuxna och äldre, sammanlagt 36 indikatorer. För att spegla ungdomarnas hälsa genomförs årligen en enkät i år 8 på grundskolan och år 1 på gymnasiet. Fem ungdomsindikatorer har sitt ursprung i den Efter förslag från den strategiska gruppen för folkhälsofrågor har Fritids- och turistnämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet utifrån 2008 års välfärdsbokslut. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2009 analyserar följande indikatorer: Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4 Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Andel elever i år 8 som uppger att de har någon vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med Förvärvsfrekvens år Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott Andel 75 år och äldre med hemtjänst I övrigt har respektive nämnd fokuserat och analyserat ett antal för dem relevanta indikatorer. På följande sidor redovisas Socialnämndens och kommundelsnämndernas analys. Indikatorer Det finns ett 30-tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av ett 40-tal indikatorer. En indikator skall kunna påverkas lokalt och om möjligt knytas till kommunens verksamhet. Några av indikatorerna kallas basindikatorer eftersom de är strategiskt viktiga. Samtliga basindikatorer finns i tillgängliga nationella register och är nedbrytbara på kommunal nivå, exempelvis i Folkhälsoinstitutets statistikbank Kommunala basfakta.

7 12 SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN 13 SocialnämndEN Inledning Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor har Fritids- och turistnämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2009 analyserar följande sju indikatorer: Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4 Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i svenska/svenska2, engelska och matematik Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med Förvärvsfrekvens år Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott Andel 75 år och äldre med hemtjänst Individ och familjeomsorg (IFO) har utöver ovanstående valt följande fem indikatorer: Tandhälsa för barn och ungdom Andel barn/ungdom i hushåll med socialbidrag Bidragshushåll Självskattad hälsa Framtidstro Samtliga valda indikatorer analyseras utifrån aktuell statistik samt den lokala kunskapen i verksamheten. I denna redovisning har de indikatorer förts samman, där åtgärderna inom IFO sammanfaller. Andel barn med BMI under 25 i år 4 Andelen har varit 96% och ökat till 97% under Norrby har haft störst svängningar med 94% år 2007, 90% år 2008 och 98% för Följden av högt energiintag och att man rör på sig för lite är att övervikt och fetma ökar. Kunskap och medvetenhet om matvanor är lägre bland lågutbildade än högutbildade. Barns och ungdomars idrottsvanor är tydligt relaterade till sociala, ekonomiska, etniska och kulturella förhållanden. Föräldrars stöd och uppmuntran har stor betydelse. Tandhälsa för barn och ungdom Indikatorn tar fram andel kariesfria 6-åringar och 19-åringar. Andel kariesfria 6-åringar har sedan 2004 ökat från 61% till 71% Tandkliniken på Boda hade en ökning från 38% år 2006 till 55% år 2007 för att sedan minska till 46% Andel kariesfria 19-åringar har ökat under perioden från 25% till 34%, för att därefter minska till 29% Försämrad tandhälsa är en signal på en ogynnsam hälsoutveckling bland barn och ungdom, och det samvarierar med socioekonomiska förhållanden. Andelen kariesfria 6-åringar har ökat, men andelen 19-åringar har minskat. BMI och tandhälsa Då IFO utreder barn och ungdomars situation och gör insatser är hälsa en viktig faktor. Inom IFO finns ett system för utredning, Barns behov i Centrum (BBIC). I BBiC kommer helheten i barnets situation fram på ett tydligare sätt. Hos socialrådgivarna, i familjecentralerna och i föräldracirklar ingår att förmedla kunskap om bl a kost och fysisk aktivitet. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma Under perioden har andelen elever med godkända betyg varierat mellan 86% och 88% var andelen 86%. Störst förändring finns i Viskafors från 91% till 95% och Sjöbo från 90% till 85%. Variationen är stor mellan kommundelarna, från 73% för Norrby till 95% för Viskfors. Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och självständigt liv. En genomförd utbildning bidrar till stärkt självkänsla och framtidstro. Det är därför av stor betydelse att elever som har behov av stöd i sina studier har möjlighet att få det.

8 14 SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN 15 IFO samverkar, vid utredningar och vid insatser för barn och ungdom, med skolan för att stödja elever som har en social problematik. Utveckling av stöd till elever sker genom Samverk. Tre team finns med specialpedagog och socialpedagog. Fokus i arbetet är inkludering, där man ska sträva efter att hitta lösningar på hemmaplan och stödja barnet med dess nätverk. IFO samarbetar med SPKC kring kompetensutveckling av personal, vilket också bidrar till samverkan. IFO köper 12 platser för ungdomar hos Camp Neptun. Ungdomarna och deras föräldrar får där stöd på hemmaplan, genom insatser i skola, i hem och på fritiden. Skolans åtgärdsplan Lust att lära, möjlighet att lyckas! är mycket viktig, och IFO stödjer skolan i det arbetet. Att eleverna lämnar skolan med godkända betyg är en skyddsfaktor. Nätverksmöten, överenskommelser, uppföljningar är en viktig metod inom IFO:s insatser. Samarbete sker utifrån överenskommelsen i Västbus. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol har i Borås Stad under perioden 2003 till 2009 ökat från 66% till 73%. Det är stora svängningar i siffrorna mellan de olika åren. Exempelvis Brämhult har ökat med 11 procentenheter från 2008 och Centrum med 9 procentenheter. Brämhult har den högsta andelen med 85% och Centrum den lägsta med 66% som inte druckit. I sex av kommundelarna har andelen ökat. Alkoholbruk i tonåren är en riskfaktor för utveckling av missbruk, där det är angeläget med god samverkan med alla berörda parter. Särskilt flickornas alkoholkonsumtion behöver uppmärksammas. Målet är att ingen alkoholkonsumtion ska förekomma under uppväxten. Skolans drogförebyggande arbete har stor betydelse, liksom attityder hos vuxna. Inom IFO finns prioritet för ett förebyggande arbete för att minska alkoholbruket bland barn och ungdom samt att erbjuda stöd och/eller behandling när barn och ungdom är i riskmiljö eller visar eget riskbeteende. Arbete sker både vid utredningar inom distrikten och på insatssidan, främst via fältgruppen. IFO deltar med flera representanter i arbetet med det drogpolitiska handlingsprogrammet. Tidigt alkoholbruk hos ungdom är allvarligt; därför bör de lokala nätverken prioritera detta område. Ansvarig inom folkhälsan bör stödja de lokala nätverken. En minskning av tidigt alkoholbruk medför sannolikt en omedelbar positiv förändring av folkhälsa genom minskat våld, minskad misshandel eller annan kriminalitet, minskad otrygghet som följd av våld, minskad skadegörelse samt en mer positiv framtidstro. I det drogpolitiska handlingsprogrammet står under inriktningsmålet, Skjuta upp alkoholdebuten, om behovet att stärka ungdomars och vuxnas attityder och värderingar mot användning av tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Det ska ske genom att öka kunskapen om skadeverkningar samt att stärka arbetet med drogpolicy inom verksamheter som arbetar med ungdomar. Andel elever i år 8 som uppger att de mår bra eller mycket bra I Borås Stad har andelen under perioden varit 94% och ökat till 95% I kommundelarna varierar det mellan 92% till 97%, och det är även stor variation mellan åren. Den egna upplevelsen av hälsa betyder mycket för välbefinnandet. Familjens sociala ställning har bedömts förklara 20-40% av barns ohälsa i Sverige. Andel elever i år 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med Under har andelen pendlat mellan 86% och 88%, för att 2009 vara 88%. Uppdelat på kön har pojkar 90% och flickor 87%. Att ha tillgång till goda sociala nätverk är en viktig förutsättning för psykiskt hälsosam utveckling. Stöd från föräldrar är den viktigaste förutsättningen. Det är viktigt att det finns stort utbud av föreningar som riktar sig till ungdomar. Inom Borås Stad är skolan och fritidsgårdarna betydelsefulla. Andel elever i år 1 på gymnasiet som känner tillförsikt inför framtiden Andelen elever som känner tillförsikt inför framtiden har under perioden varit 95%. Uppdelat på kön har pojkar 96% och flickor 93%. I kommundelarna varierar det från 93% på Sjöbo till 99% på Göta. Upplever man sitt liv som begripligt, hanterbart och meningsfullt kan man bygga upp psykisk motståndskraft mot sjukdomsbringande faktorer. självskattad hälsa, socialt stöd och framtidstro IFO arbetar med att stödja de barn, ungdomar och föräldrar de möter, både inom myndighets- och insatssidan. Barn som är i behov av vårdinsatser får det i första hand genom olika former av öppenvård. Efter noggrann prövning bereds barn i vissa fall vård utom hemmet. IFO Barn och familj har för avsikt att utifrån ett förebyggande perspektiv inleda fler utredningar. Det förebyggande arbetet handlar om att bidra till att barn och ungdom får fotfäste i sin tillvaro och känner tillförsikt inför framtiden. IFO ska i sitt arbete särskilt uppmärksamma de barn och unga som visar tecken på en ogynnsam utveckling. Föräldrarna är de viktigaste personerna för barnens utveckling, och satsningen i Borås på föräldrautbildning genom COPE är viktig. Det förebyggande arbetet sker främst inom Insats barn och familj, genom fältgruppens arbete. För att metodmässigt utveckla arbetet har satsats på att spetsa kompetensen hos personalen i fältgruppen. De går, respektive har gått, på en norsk högskoleutbildning i uppsökande/kartläggande/förebyggande arbete. Förutom det ordinarie fältarbetet som bedrivs finns även t.ex. Stödcentrum som arbetar med unga brottsoffer, medling och ungdomstjänst. Arbetet med unga brottsoffer ingår från 2008 i den ordinarie budgeten. Hopptornet har gruppverksamhet för barn i särskilda svårigheter, t.ex. barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa, separerade familjer. Under 2009 har ett utvecklingsprojekt pågått med stöd från Länsstyrelsen för att få fler engagerade som gruppledare. Bland annat personer från kyrkan och några skolor medverkar nu som ledare. Socialrådgivare på Norrby familjecentral och Hulta familjecentrum arbetar med stödsamtal, rådgivning och information. En familjecentral är på väg att starta på Hässleholmen. IFO är delaktiga i regionens verksamheter, och delfinansierar Spädbarnsgruppen, Ungdomsmottagningen samt Utväg. Utväg drivs tillsammans med Sjuhäradskommunerna och regionen. Målgruppen är våldsutsatta kvinnor och barn. Kvinnojouren har startat en tjejjour. Medel till verksamheten har sökts från Länsstyrelsen via IFO, som även har ansvar för att följa upp verksamheten. Nämnas ska även det arbete och samverkan som sker inom SamVerk samt genom insatsen Camp Neptun - se under åtgärd beträffande godkända avgångsbetyg. Samverkan sker med skola och fritid i enskilda ärenden. En utveckling av samverkan mellan skola, socialtjänst och polis (SSP) är på gång. Förvärvsfrekvens år I Borås Stad var förvärvsfrekvensen i gruppen år 76% för kvinnor och 83% för män, sammantaget 79%. Det är en ökning sedan Arbetet är en viktig bas för människors identitet och sociala liv och därmed också för hälsan. Arbetslöshet under lång tid är en allvarlig riskfaktor för psykisk ohälsa och hjärt- och kärlsjukdomar. Arbetslöshetens negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser påverkar även de arbetslösas familjer, framför allt barnen.

9 16 SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN 17 Andel barn/ungdom 0-17 år i hushåll med försörjningsstöd samt bidragshushåll Andel barn och ungdom som ingår i hushåll som inte fått försörjningsstöd har under perioden pendlat mellan 96% och 98%, för att 2009 ligga på 97%. Andel hushåll som inte fått försörjningsstöd har under perioden varit 98% och %. Kommundelarna Brämhult och Norrby har störst andel barn i bidragshushåll och bidragshushåll. De har även störst andel av befolkningen som är invandrare eller har flyktingbakgrund, vilka har svårighet att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för andel bidragshushåll. förvärvsfrekvens samt andel barn/ungdom i hushåll med socialbidrag och bidragshushåll Individ och familjeomsorgen stödjer klienter som är aktuella att bli självförsörjande. Funktionsindelning av ekonomiskt bistånd från januari 2007 samt samlokalisering i december 2007 har ökat möjligheten att arbeta mer metodiskt mot vissa grupper. Inom IFO Ekonomi samt inom Samlad sysselsättning prioriteras arbete med bidragshushåll och bidragshushåll med barn. I arbetet sker nära samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Primärvården. Samverkan har utvecklats genom Lotsens verksamhet som startades 2007 av Borås samordningsförbund. Målgruppen är personer i åldern år med behov av stöd från mer än en myndighet. Syftet är att använda samhällets resurser effektivt och bryta eller förhindra långvarigt behov av offentlig försörjning. Det pågår särskilda insatser för att underlätta vägen in till den öppna arbetsmarknaden genom Kedjan. IFO är ledare för målområdet Arbete inom det urbana utvecklingsarbetet i Borås. De nu föreslagna målen för det arbetet sammanfaller till stor del med folkhälsomål inom området. Borås Stad gjort en extra satsning för gruppen år (den gruppen tas inte upp i denna indikator). En ny enhet, Arbetscenter, skapades för gruppen och startade fullt ut i oktober Den ligger organisatoriskt inom Samlad sysselsättning. Tanken är i korthet att utveckla och förbättra arbetet för målgruppen så att de snabbare kommer i sysselsättning, genom att ha mer resurser för utredning, stöd och uppföljning. Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott Andelen vuxna som inte hyser oro för att utsättas för brott har ökat från 36% 2004 till 41% Variationen är stor mellan kommundelarna från 31% för Norrby stadsdel till 48% på Sjöbo (annan del). Ordningsstörningar och egen utsatthet för brott är två viktiga faktorer som påverkar trygghetsupplevelsen. Är man som vuxen otrygg och orolig för att utsättas för brott påverkar det även barnen. Förekomsten av problem och otryggheten är störst i bostadsområden där många av invånarna har svaga sociala och ekonomiska resurser och där boendestabiliteten och den sociala integrationen är låg. Individ och familjeomsorg deltar i det brottsförebyggande arbetet i sin verksamhet och samverkar inom de lokala nätverksgrupperna och Brottsförebyggande rådet. Brottsbekämpning och att förhindra rekrytering till organiserad brottslighet är viktig för Borås Stad. Andel 75 år och äldre med hemtjänst I Borås stad har 27% hemtjänst i ovanstående grupp. Det är en ökning från 15% Viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk och social aktivitet. Med stigande ålder ökar hälsoproblemen och det sociala nätverket tunnas ut. Individ och familjeomsorg initierar kontakt med äldreomsorgen när behov av hemtjänst uppmärksammas i möte med klienter.

10 18 KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT 19 St. Kållesjön St. Hålsjön Husån Hungern Skäresjön Hedared Eningen Hemsjön Grytan Vatthulta sjö Uppsalen Seglora Baståsasjö V. Kulsjön Ö. Kulsjön Sälsjön Ö. Valsjön Sandhult St. Trännningen Viaredssjön Västersjön Äktasjön Björken Viskafors sjön Sandhult Sjömarken Sandared Storsjön Svaneholm Häggån Bosjön Säveån Hälasjön Viskafors Säven Ekås Pickesjön Gasslången Norrby Tyvikssjön Malsjö Rölsbäcken Bredared Rydboholm Kinnarumma Häggån Säveån Sjöbo Hindsjö Göta Frisjön Svansjön Sandsjön Fristad Ärtingen Myresjö Trandared Centrum Säv- Guttasjön Djupasjön Transåssjön Lillån Flysjön Sörsjön Öresjö Frufällan Tosseryd Fristad Sparsör Borgstena Brämhult Gånghester Sävsjön Lysjön Målsryd Aplared Lassesjö Dalsjöfors St. Dalsjön L. Dalsjön Marsjön Dalsjöfors Marsj. Frammesjön Folkmängd 2009 Brämhults kommundel Ålder Antal % , ,7 65-w ,0 Summa ,0 Tåsjön St. Kleven Mellsj. Yttersjön Mellsjön Såken Lillån Soten Fänneslunda sjön Rångedala Äspered Ätran Rammsjön Ätran Tolken Dannike Ytt. Åsunden Torpasjön Åsunden KommundelsnämndEN Brämhult Inledning Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsoarbete har Fritids- och turistnämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet utifrån 2008 års välfärdsbokslut. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2009 analyserar följande indikatorer: Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4 Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i svenska/svenska2, engelska och matematik Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med Förvärvsfrekvens år Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott Andel 75 år och äldre med hemtjänst Hemtjänst Trygghet Förvärvsfrekvens BMI Socialt stöd Brämhult % Borås % Avgångsbetyg Alkoholbruk Utöver de indikatorer som nämns ovan har Brämhults kommundelsnämnd valt att titta närmare på följande indikatorer: Tandhälsa 6-åringar Simkunnighet år 5 Självskattad hälsa år 8 Andel barn och ungdomar 0-17 år som ingår i ett hushåll med socialbidrag Valdeltagande i kommunalval Anledningen till att Brämhults kommundelsnämnd valt att titta närmare på just dessa är tilläggsavtalet mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen som upprättats för perioden Syftet med tilläggsavtalet är att bryta utanförskapet, öka inflytandet, utveckla hälsan och skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos befolkningen. Valda indikatorer underlättar planering, implementering och utvärdering av folkhälsoarbetet på Hässleholmen. Tandhälsa 6-åringar Värdet för kariesfria 6-åringar baseras på år De senaste åren har värdet varierat, men utan att visa någon tendens varken åt förbättring eller försämring. Variationerna kan förklaras med en relativt liten mätgrupp års värde var 46% och gäller för hela kommundelen. Tittar man på endast Hässleholmen är värdet ännu lägre. 46% kan jämföras med 71% som är medelvärdet för samtliga kliniker i Västra Götaland, ett värde som dessutom förbättrats något varje år. Svagare socioekonomi går i alla undersökningar hand i hand med sämre kariesstatistik. På Hässleholmen bor många nya svenskar med en sådan situation. De har kommit till ett land med stort utbud av sötsaker, men har inte tillräckligt bra tandvårdsvanor. Dessutom är det mycket stor omsättning på människor och nya flyttar in med liknande tandvårdsproblematik. Folktandvården i hela Västra Götaland gör fr.o.m en stor nysatsning på förebyggande tandvård. Denna är extra kraftig i områden som Hässleholmen med sämre kariessiffror. Det förebyggande arbetet startar med information redan på MVC och sedan på BVC vid 6 månader. Vid ett år ålder kallas barnen för första gången till Folktandvården. Stor tonvikt läggs på tandborstning och kost. Under barn- och ungdomsåren sker fortsatta kontroller och behandling, årligen på folktandvårdskliniken. Nytt från 2009 är också att skolbarnen årskurs 5-9 fluorlackas 2 ggr/år i skolan av tandvårdspersonal. På

11 20 KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT 21 Hässleholmen innebär den extra satsningen att man lackar årskurs ggr/år. Allt detta kommer förhoppningsvis att ge utslag i mindre karies i området, men det tar ett par år innan det syns i statistiken. I det förebyggande arbetet behövs en förstärkning i förskoleåldrarna. Ett samarbete har startat mellan Folktandvården Boda och ett par förskolor på Hässleholmen. Det innebär att personalen ska borsta tänderna på alla barn minst en gång/dag. Fungerar detta kommer det att få stor betydelse för tandhälsan och kommer säkert så småningom att synas på värdet för kariesfria 6-åringar. Ett annat lovande initiativ är Tandhälsans vecka då Folktandvården och kommundelen samarbetar under en höstvecka för att tillsammans fokusera på tandhälsofrågor. Det är viktigt att alla goda krafter strävar tillsammans för att förbättra kariessituationen i området. Andel barn med BMI under 25 i år 4 Andelen barn med BMI under 25 i år 4 i Brämhults kommundel var 98% 2007, 98% 2008 och 97% för Siffran har varit konstant under 3 år, med en skillnad på 1 procentenhet för Man ska ta hänsyn till fler olika förhållanden som t.ex. inkomstnivå, tandhälsa, arbetslöshet, kulturell bakgrund och socialstöd, vilka inverkar på BMI. Barnens aktivitet och fritid har direkt effekt på deras tillväxt och BMI. Här ser det bra ut för Hässleholmens barn som brukar träffa sina kompisar på fritiden och är aktiva. Däremot råder det brist på kunskap avseende nutrition och det dagliga energiintaget och dess effekt på BMI. De kulturella olikheterna kan medföra olika synsätt när det gäller matvanor och barnets tillväxt. Det innebär att kulturen kan innehålla både negativa och positiva perspektiv på barnens vikt. Dessa aspekter spelar en klar och tydlig roll på Fjärdingskolan där 97 % av alla elever har ett annat modersmål än svenska. Skolhälsovården på Fjärdingskolan har som rutin att kontrollera elevernas längd och vikt samt följa upp elever med högt BMI. Vid hälsosamtal med förskoleelever lämnar skolsköterskan ut en broschyr om kost och aktivitet. Kommunikationssvårigheter med föräldrarna kan vara ett hinder i det preventiva hälsoarbetet. Skolsköterskan kontrollerar elevernas vikt och längd i förskola samt i årskurs 4. I hälsofrämjande arbete ska man organisera kurser om attityder för elever i årskurs 4, 5 och 6. Ett antal elever ska få gå på kurs för att lära sig om vikten av frukost. Skolhälsovården på Fjärdingskolan kommer att samarbeta med olika projekt som är inriktade på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Myråsskolan börjar ett projekt med extra idrott för barn som är överviktiga eller befinner sig i riskzonen till att bli det. Projektet sker i samverkan mellan skolhälsovård, idrottslärare och s barnmottagning och dess rundabarnteam. Syftet med projektet är att motivera barnen till att börja röra på sig, även på fritiden. Simkunnighet i år 5 Statistiken visar att Brämhults kommundel ligger under snittet för simkunniga elever i årskurs 5. I Borås Stad ligger simkunnigheten på 93%, medan Brämhults kommundel ligger på 91%. En tydlig förbättring har skett i Brämhults kommundel när det gäller simkunnigheten var antalet simkunniga 75%. Målet är att höja simkunnigheten till minst samma nivå som Borås Stad som helhet. Många av de som bor på Hässleholmen är nysvenskar. Många av elevernas föräldrar kämpar i sin vardag för att lära sig det svenska språket, försöka hitta jobb, socialisera sig, försöka anpassa sig till det svenska samhället. Många av dem har t.ex. inte möjlighet att under sin ledighet ta sina barn till någon sjö på somrarna, eller kanske till ett badhus där eleverna kan lära sig att simma. Det finns många faktorer som har stor betydelse, exempelvis kommunikation och ekonomi, men religionen spelar också en stor roll. Många som kommer från en annan kultur får kanske inte simma med andra, kvinnor får inte vistas bland män och kanske t.o.m. tvärtom. Detta gör att föräldrar inte kan hjälpa sina barn att lära sig att simma, där tillfället ges. Brämhults kommundel har satsat på ökad simkunnighet bland barn som går i låg- och mellanstadiet. Satsningen innebär också att föräldrarna till barnen får samma möjlighet. Simskolan bedrivs på rehabbadet (SÄS) i samarbete med Svenska livräddningssällskapet. Satsningen innebär även att kommundelen rekryterar och utbildar simlärare, dels inom den kommunala verksamheten och dels boende. De utbildade simlärarna kommer att bedriva en öppen sommarsimskola i Kypesjön och kunna leda kortare simkurser i samverkan med skola och fritid. Andel barn och ungdomar 0-17 år som ingår i ett hushåll som inte fått socialbidrag Under flera år har indikatorn legat konstant kring 90-91%, men under 2008 och 2009 har den förbättrats ligger siffran på 93%. Den svaga förändring som har skett beror dock sannolikt på slumpen. Bryter man ner statistiken till olika stadsdelar inom kommundelen kommer man att finna stora skillnader mellan Brämhult och Hässleholmen. På Hässleholmen bor många människor som befinner sig i utanförskap. En stor andel av människorna är resurssvaga och hänvisade till att leva på bidrag. Under 2010 kan man anta att indikatorn kommer att försämras. Fler personer blir utförsäkrade p.g.a. Försäkringskassans förändrade regler. För många utförsäkrade som inte får ett arbete är den enda utvägen att söka försörjningsstöd. Hur konjunkturläget utvecklar sig kommer förmodligen ha den största effekten på indikatorn. Om lågkonjunkturen drar ut på tiden kommer eftersläpningen med att företag börjar anställa att dröja ytterligare. Ett annat hinder för fortsatt utveckling är att Hässleholmen för närvarande har fått förhållandevis många nyinflyttade och resurssvaga personer via introduktionscenter. Den trenden verkar hålla i sig en bit in på Att få ut invånarna på Hässleholmen i arbete är av största vikt. Här är språksvårigheterna ett stort hinder. SFI-undervisningen räcker inte till för alla, vissa behöver mer tid än andra. Därför behövs även fortsättningsvis satsningar på t.ex. Kedjan, Arbetscenter och Lotsen där det finns resurser till utredning, stöd och uppföljning. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv, Eng och Ma Andelen elever med godkända avgångsbetyg i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska i år 9 på Bodaskolan uppgick 2009 till 78,7%. En stor andel av eleverna är alltså behöriga att söka gymnasiet. Fördelat per ämne: Svenska 93,2%, Sv2 32,2%, matematik 84,2% och engelska 83%. I slutet av år 9 hade Bodaskolan 15 nyanlända elever. Med nyanlända elever avses elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren. De har givetvis små möjligheter att nå målen i år 9. Många av dessa hade varit i Sverige mindre än två år. Med dessa elever borträknade är det 83,5% av eleverna som hade godkänt i de tre basämnena. Fördelat per ämne: Svenska 93,2%, svenska2 64,3%, matematik 90,8% och engelska 90,2%. Siffrorna gäller efter genomförd sommarskola. Oavsett räknemetod krävs kraftiga åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Flera stora insatser har satts in under nuvarande läsår och redovisas under. Sommarskolan 2009 blev en klar framgång. Det är en satsning som kommer att fortsätta. Eleverna kommer dessutom att erbjudas ferieskola under februarilov och påsklov. Läxläsning organiseras nu på tidig eftermiddagstid. Här erbjuds alla elever att delta. Riktat stöd sätts in under vårterminen för de elever som inte hade godkänt under höstterminen i svenska, engelska eller matematik. Drygt en lärartjänst avsätts för den hjälpen.

12 22 KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT KOMMUNDELSNÄMNDEN BRÄMHULT 23 Modersmålsundervisningen ligger nu under ordinarie skoltid. Antalet elever som deltar i den undervisningen har ökat kraftigt. Mer sammanhängande tid har skapats för klassföreståndarna att arbeta med eleverna i sin klass. Här kan eleven få vägledande samtal enskilt eller i grupp. Den kulturanalys som gjorts på Bodaskolan kommer att leda till ett omfattande inre arbete för att stärka skolan i en rad avseenden. Ett område som kan slå direkt på resultaten är arbetet med hur elever bemöts av vuxna och hur de bemöter varandra. En god anda i klassrummet är en grundläggande förutsättning för inlärning. Skolan har under läsåret inlett ett arbete med ständiga kontakter med hemmen, hämtning av elever och hembesök för att förbättra närvaron. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Siffrorna för 2009 är de bästa på många år, trenden går åt rätt håll. Att så många som 85% uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna är mycket positivt, speciellt om man ställer detta i relation till siffrorna för hela Borås Stad som ligger på 74%. Minskad alkoholkonsumtion är även en nationell trend. Orsaken till den stora förändringen är svår att förklara. Polisen bekräftar bilden. Exempelvis har sommaren 2009 har varit relativt lugn, särskilt har detta märkts vid sommartorsdagarna. Polisen började ett nytt arbetssätt under valborgshelgen som fortsatt under året. Polisen har infört nolltolerans till alkohol bland ungdomar och häller numera ut all alkohol, vilket medfört att ungdomar tröttats ut. Att få den positiva förändringen att stanna kvar på samma nivå kan bli svårt. Känslan är att tillgängligheten fortfarande är stor på såväl Hässleholmen som i Brämhult. Under året har närvaron av polisen ökat på stadsdelen Hässleholmen. Satsningen med tillitspolisen kan vara en förklaring till förbättringen, dels har tillgängligheten blivit något mindre p.g.a. fler tillslag mot illegala leverantörer och dels löper ungdomar större risk att bli påkomna av polisen. Tillitspolisen är också ute och arbetar förebyggande bland åk 8 på Bodaskolan. Polisen informerar bl.a. om att bli utsatt för brott när man är berusad. En annan förklaring till förändringen kan vara slumpmässiga, det kan vara så att årskullen var extremt återhållsam till att nyttja alkoholhaltiga drycker. Att arbeta med livskunskap i skolan behövs för att stärka elevers självförtroende och självkänsla. Det är viktigt att ge elever rätt verktyg till att kunna säga nej till alkohol, droger och ett ohälsosamt beteende. Föräldrars roll i sammanhanget är betydelsefullt. Det förebyggande arbetet med föräldrastöd måste prioriteras. Att fortsätta ge föräldrar möjlighet att gå utbildningen COPE och implementera arbetet med metoden ÖPP kan vara det som får trenden att stanna på samma goda nivå som Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med Andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med uppgår till 82%, vilket är den lägsta siffran bland samtliga kommundelar i Borås Stad. Jämfört med tidigare år är det en försämring, andelen uppgick till 86% både för 2007 och När det gäller socialt stöd har föreningslivet stor betydelse. Bland elever i år 8 kan en försämring skönjas i antalet föreningsaktiva, framförallt gäller detta bland flickorna. Kringpersonal i skolan, t ex fritidsledare, kuratorer, skolsköterskor och elevassistenter fyller en mycket viktig funktion i att det finns möjlighet för samtal och socialt stöd. Likaså fyller föreningslivet en viktig funktion i relationsbyggandet mellan ungdomar och vuxna. Ungdomar som bor i typiska utanförskapsområden tenderar att i mindre utsträckning vara föreningsaktiva. I och med att Hässleholmen är knutet till LUA (lokalt utvecklingsavtal) finns större möjligheter att göra förändringar. Exempelvis har regeringen utlyst extra medel, via ungdomsstyrelsen, till att förbättra föreningsaktiviteten i områden som är knutna till LUA. Under läsåret är bemanningen med fritidsledare, skolsköterska och kurator samma som året innan. Under läsåret finns fler elever som kräver extra stöd i form av elevassistenter, varför antalet elevassister har ökat. Till hösten 2010 blir det eventuellt en förstärkning av antalet fritidsledare på Bodaskolan. För att få in fler ungdomar i föreningslivet kommer projektmedel att sökas via Ungdomsstyrelsen. Självskattad hälsa i år 8 Siffran för andelen elever i år 8 som uppger att de mår bra eller mycket bra uppgår till 93%. Det kan tyckas mycket, men det är den lägsta noteringen under de senaste sex åren. En markant skillnad från tidigare år är att Brämhults kommundel nu har en lägre siffra än för Borås Stad, vars självskattade hälsa ligger på 95%. Man kan inte se några negativa trender om man tittar på fler parametrar i enkäten som elever i åk 8 besvarar. När det gäller huvudvärk, stress, ryggont, yrsel, svårt att somna och nervositet så ligger svaren på i stort sätt samma nivåer som för Orsaken till den negativa förändringen måste finnas någon annanstans eller också är det slumpen som är förklaringen. Centrum för folkhälsa har utarbetat en lägesrapport ( där man översiktligt beskriver barns och ungdomars hälsa. Bland annat skriver man En riskfaktor som anses kunna bidra till ohälsa i skolåldern är låg självkänsla. Andra faktorer som kan bidra är konflikter i familjen, bristande kamratrelationer och mobbing. Faktorer i skolan i form av pedagogisk metod, skol- och klasstorlek, skolmiljö och graden av inflytande kan också påverka den psykiska hälsan. Risken med att barn och ungdomar allt mår sämre är att det ger dominoeffekter. Ökad ohälsa kan exempelvis leda till att de inte grundlägger ett socialt nätverk, vilket är en av de betydande bestämningsfaktorerna för hälsa. Skolan spelar en central roll i barns och ungdomars liv. Därför är det naturligt att förebygga och sätta in åtgärder här. Att fortsätta att arbeta med det kvalitetsarbete som skolan redan gör är viktigt. Bodaskolans trygghetsgrupp forsätter sitt kontinuerliga arbete med att förebygga otrygghet och mobbing. Skolsköterskornas arbete med hälsosamtal fyller också en viktig funktion i att förbättra självkänslan hos eleverna. Lärare och fritidspersonal bör tänka på att ge barn och unga en extra klapp på axeln; att bli sedd och uppmuntrad har stor betydelse för att förbättra den självskattade hälsan. Förvärvsfrekvens år Andelen förvärvsaktiva i Brämhults kommundel ligger på 59% för 2009, vilket är den bästa siffran under den senaste fyraårsperioden. Skillnaderna är i och för sig inte så stora men en förbättring med två procentenheter är bra. Den största förändringen står kvinnorna för. Skillnaderna mellan Hässleholmen och Borås som helhet är påtagliga. Enligt SCB är andelen förvärvsaktiva på Hässleholmen 51%. För hela Borås Stad ligger förvärvsfrekvensen på 79%. Observera att SCB och Borås Stad delar in Borås på olika sätt. Folkmängden på Hässleholmen med Borås stads indelning ger en folkmängd på ca 4600 personer medan SCBs indelning ger en folkmängd på ca 7700 personer. Detta medför att siffran 51% kan antas vara för högt beräknad då vissa delar av Sjöbo och Svensgärde är inkluderade i statistiken. Ökad samverkan mellan kommundelar, övriga verksamheter samt näringslivet är viktig för att skapa möjligheter för unga vuxna att bli förvärvsarbetande. Genom flera varierande insatser, exempelvis Kedjan och Öppna utsikter, kan förutsättningar förbättras hos individen, t.ex. Ökade språkkunskaper Ökad kunskap om samhället Möjlighet till nätverksbyggande Ökade kunskaper om andra kulturer