VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

2 VÄLFÄRDSBOKSLUTET INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Förord 5-9 Sammanfattning Bakgrund er från Socialnämnd och Kommundelsnämnder Kommundelsnämnd Brämhult Kommundelsnämnd Centrum Kommundelsnämnd Dalsjöfors Kommundelsnämnd Fristad Kommundelsnämnd Göta Kommundelsnämnd Norrby Kommundelsnämnd Sandhult Kommundelsnämnd Sjöbo Kommundelsnämnd Trandared Kommundelsnämnd Viskafors Kontaktpersoner Bilaga 1: Indikatorer Välfärdsbokslut Borås Stad Bilaga 2: Enkätundersökning år 8 Hösten 2008 Hemsida:

3 4 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2008 VÄLFÄRDSBOKSLUTET FÖRORD Borås Stad tar nu ett steg vidare i arbetet för en jämlik hälsa i befolkningen. Välfärdsbokslutet har årligen visat att två stadsdelar sticker ut negativt; Hässleholmen och Norrby. Därför har Borås Stad tecknat ett avtal på fyra år med Hälso- och sjukvårdsnämnden för att samfinansiera två tjänster och ge medel för att samordna folkhälsoarbetet i de två stadsdelarna. Syftet är att bryta utanförskapet, öka inflytandet, utveckla hälsan och skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos befolkningen. Välfärdsbokslut är ett instrument som gör det praktiskt möjligt att styra den kommunala verksamheten så att den bidrar till att förbättra välfärden och till att möjliggöra en hållbar utveckling och därigenom utjämna hälsoskillnaderna i befolkningen. En god hälsa är i fokus, men också hälsans fördelning i befolkningen är betydelsefull. Arbetet med Välfärdsbokslut har som mål att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för kommunens invånare. Det överensstämmer med det nationella målet för folkhälsoarbetet. Välfärdsbokslut är en del av boksluts- och budgetarbetet och ska bidra till ett bra beslutsunderlag för val av områden att förbättra. Det ska stimulera till en bred diskussion om vilka förändringar som är önskvärda. Årets välfärdsbokslut är det åttonde i ordningen och bygger likt tidigare år på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Dessa faktorer beskrivs utifrån ett statistiskt material med ett antal indikatorer som utgår ifrån de elva nationella målområdena för folkhälsa. Ulrik Nilsson Kommunstyrelsens ordförande (m) Borås Stad Kristina Nyberg Metodutvecklare Välfärdsbokslut Borås Stad SAMMANFATTNING Att kommunen har en huvudroll när det gäller folkhälsan är naturligt eftersom det är där de flesta samhällsbeslut fattas som berör människors dagliga villkor. Nedan ges en sammanfattning av resultaten i Välfärdsbokslutet BARN OCH UNGDOM Allt fler studier tyder på att barnen och ungdomarna har blivit välfärdens offer. De har på väldigt många sätt det bättre än någonsin men mår ändå dåligt. Möjligheterna för våra barn och unga att skapa sin egen identitet är större än någonsin men alla dessa möjligheter och val som de ställs inför leder paradoxalt nog till att det ställs högre krav på de unga. Centrala faktorer för folkhälsopolitiska insatser för barns och ungas hälsa är miljön i hemmet, i bostadsområdet, i förskole-verksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan och på fritiden samt förhållanden som berör deras levnadsvanor och utvecklingsmöjligheter. Genom insatser inom dessa områden kan barns och ungas hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor minska. Andel barn med BMI under 25 i år 4 Studier har visat att 15-30% av barnen i Sverige idag är överviktiga eller feta. Andelen barn med fetma ligger mellan 2-6%. Det betyder att ungefär vart fjärde barn väger för mycket. En rad undersökningar visar dock på att ökningen av andelen feta barn har avstannat och eventuellt minskat sedan början av 2000-talet, speciellt bland flickorna. Det är av stor betydelse både ur ett folkhälso- och samhällsekonomiskt perspektiv att utvecklingen av fetman bland barn och unga pekar i positiv riktning. Utmaningen är att hålla fast vid den. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Att andelen barn som inte är feta ökar till 98% för Borås Stad totalt samt utjämna skillnaderna mellan kommundelarna. Den totala andelen barn i år 4 som inte är feta i Borås Stad ökade från 96% 2007 till 97% Sedan 2001 har den totala andelen barn som inte är feta i Borås Stad legat stadigt runt 3-5%. Dock kan man se att skillnaderna mellan kommundelarna har blivit större under de senaste åren och 2008 skiljer det 9 procentenheter mellan kommundelarna. I Norrby kommundel var siffran 90% jämfört med 99% i Fristad och Sandhult. Barns och ungdomars matvanor och fysiska aktivitet är beroende av skolan och närområdet samt av politiska och administrativa beslut på kommunal och nationell nivå. Skolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor och fysisk aktivitet hos våra barn. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma Ett livslångt lärande påverkar hälsan positivt i alla kulturer. Lusten att lära grundläggs under uppväxttiden. Utbildningsnivå påverkar både individens egna val av livsstil, arbetsliv samt ger goda förutsättningar för en känsla av sammanhang och ökad delaktighet. Utbildning är en skyddsfaktor för hälsan, som behövs när förändringstakten i samhället och arbetslivet är hög. Bristande baskunskaper begränsar möjligheterna till yrkesutbildning och delaktighet i samhället i övrigt. Dessutom medför det en risk för utanförskap. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på utbildning och slutbetyg från grundskolan är en förutsättning för vidare studier. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Att andelen elever med godkända betyg i år 9 ökar till riksnivån. Att minska segregationen genom att i första hand stärka språkutvecklingen. I Borås Stad var andelen elever i år 9 med godkända betyg 87%. Siffran för riket var 89%. Sju av tio kommundelar visar ett positivt resultat jämfört med Dessa sju kommundelar ligger också i nivå med rikets siffror, i vissa fall över. Dock ser man att skillnaderna mellan kommundelarna består. Trots positiva siffror i flera av kommun-delarna kan man inte slå sig till ro. Det är fortfarande en alltför låg andel elever i år 9 som klarar baskraven i grundskolan. Det är sannolikt att elevernas skolresultat i skolan kan vara en av faktorerna bakom den allt sämre självrapporterade psykiska hälsan hos unga. Dessa förhållanden får antagligen också starkare negativa konsekvenser för unga som har sämre förutsättningar i hemmet. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Alkohol är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Vårt bruk av alkohol är en av de främsta orsakerna bakom sjukdomar, olyckor, våld och social utslagning. Expertis och föräldrar är oftast överens om hur viktigt det är att få ungdomar att avstå alkohol eller skjuta upp sin alkoholdebut.

4 6 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2008 VÄLFÄRDSBOKSLUTET I Sverige har man fört en tillgänglighets-begränsande alkoholpolitik för att bl.a. få ungdomar att avstå från alkohol. Internationell forskning visar att tillgänglighetsbegränsande åtgärder är effektiva, men samtidigt gör den ökade globaliseringen och Sveriges EU- medlemskap att vi får en ökad tillgänglighet till alkohol såväl för vuxna som unga. Mycket talar då för att det krävs nya metoder för att få ungdomar att avstå från alkohol eller skjuta upp sin alkoholdebut. En viktig del i detta kan vara föräldrars faktiska kunskaper om ungdomars alkoholvanor och attityd till vad som kan påverka tonåringars alkoholvanor. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen elever i år 8, såväl pojkar som flickor, som uppger att de inte dricker alkohol till minst 70%. En positiv trend kan skönjas under perioden då andelen som uppger att de inte druckit alkohol under de senaste 3 månaderna har ökat från 65% till 71%. Dock består skillnaderna mellan flickors och pojkars alkoholkonsumtion, då fler flickor än pojkar uppgett att de druckit alkohol de senaste tre månaderna var andelen flickor som inte druckit alkohol 70% medan andelen pojkar var 72%. Förekomsten av gruppen ungdomar under 18 år som omhändertagits för stark alkohol-påverkan under 2008 har ökat bland flickor och pojkar. Det är alltså inte fler som dricker, utan det är en del som dricker väldigt mycket. För att arbeta mot bruk av alkohol krävs det att alla vuxna, i enlighet med lagen, tar avstånd från att unga konsumerar alkohol och inte heller bjuder eller köper ut alkohol till minderåriga. Genom föräldrastödsprogram kan detta göras tydligt samt ge föräldrar verktyg för att diskutera detta med sina barn. Attityder och värdegrund rörande ungdom och alkohol är en aktuell fråga i alla sammanhang där arbete sker med barn och ungdom. Andel elever i år 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med. I ett internationellt perspektiv har Sverige i decennier räknats som en förebild när det gäller att främja barn- och ungas hälsa och utveckling. Men, trots allt bra arbete som görs är det allt fler barn och ungdomar som är deprimerade, sover dåligt och visar andra tecken på att de inte mår bra. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med till 92% samt minska skillnaderna mellan kommundelarna var det 86% av eleverna i år 8 som uppgav att de har någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Detta är en minskning från 2007, då siffran var 88%. Skillnaderna mellan kommundelarna består. Högst andel elever med socialt stöd fanns i Fristad och Viskafors med 89% och lägst andel i Trandared med 80%. I välfärdsbokslutet 2008 har statistik-underlaget breddats genom att man utökat antalet enkätfrågor om den psykiska hälsan hos eleverna i år 8 och år 1 på gymnasiet. Statistiken går att jämföra med övriga landet och även internationellt, då frågeställningarna är hämtade direkt från undersökningen Skolbarns hälsovanor som genomförs av Statens Folkhälsoinstitut och WHO vart fjärde år. Frågorna rör psykosomatiska och psykiska symtom hos eleverna. Svårt att somna Irriterad/på dåligt humör Känt dig nere Ont i magen Huvudvärk 0% 10% 20% 30% 40% 50% Flickor, år 8 Flickor, år 1 Pojkar, år 8 Pojkar, år 1 Andel elever i år 8 och år 1 på gymnasiet som haft olika besvär mer än en gång i veckan de senaste 6 månaderna. De vanligaste symtomen bland flickorna är huvudvärk och ont i magen. En stor andel av flickorna uppgav också att de känner sig nere och är irriterade flera gånger i veckan. Skillnaden är stor mellan flickor och pojkar. Pojkarnas största besvär är sömnen, då en stor andel svarade att de har svårt att somna flera gånger i veckan. Detta är resultat som behöver tas på allvar och som kräver omedelbara insatser. Man bör ta sikte på att öka förutsättningarna för goda relationer, framför allt mellan tonåringar och deras föräldrar, men även med andra tonåringar och vuxna. En trygg anknytning till föräldrarna de första levnadsåren är en avgörande förutsättning för god psykisk hälsa senare i livet. UNGA VUXNA Livet för de unga vuxna är inte lika förutsägbart som tidigare. Förr föddes man i en viss miljö, man utbildade sig, fick ett arbete och skaffade sig familj. Möjligheterna att idag skapa sig en egen identitet är större än någonsin men för de som hittar rätt i det stora utbudet av utbildningsalternativ finns inga garantier. Idag är arbetsmarknaden föränderlig och oviss och när det inte finns plats för alla på arbetsmarknaden innebär det att de unga vuxna ställs inför dubbla budskap. Förvärvsfrekvens, år Arbetet är en viktig bas för människors identitet och sociala liv och därmed också för hälsan. Arbetslöshet under en lång tid är en allvarlig riskfaktor för psykisk ohälsa och hjärt- kärlsjukdomar. Arbetslöshetens negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser påverkar de arbetslösas familjer, framför allt barnen. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen förvärvsaktiva i de utsatta kommundelarna med 5%. Öka samverkan mellan kommunen och näringslivet för att skapa möjlighet att fler unga vuxna skall bli förvärvsarbetande. I Borås Stad var förvärvsfrekvensen i gruppen år 78%. Siffran för riket var 77%. Högst andel förvärvsaktiva fanns bland Sandhults män och lägst andel fanns bland Brämhults kvinnor. Det är fortsatt en stor variation mellan kommundelarna. Att stimulera till ökade språkkunskaper, kunskaper om hur vårt samhälle fungerar samt ge möjligheter till nätverksbyggande genom insatser som bidrar till fler kontakter mellan svenskar och andra nationaliteter likväl mellan nationaliteter är något som bör prioriteras. Man bör fortsätta arbetet med att öka samverkan mellan kommunen och näringslivet för att skapa möjlighet att fler unga vuxna skall bli förvärvsarbetande och därigenom nå målet för Borås Stad. Det är av stor vikt att man arbetar med mångfaldsfrågor för att förändra attityder och stimulera arbetsgivare att i högre utsträckning anställa personer med utländsk bakgrund. Det allra viktigaste att tänka på framöver är att en stor grupp unga vuxna, de allra största årskullarna sedan 40-talisterna, ska ut i arbetslivet mitt i den pågående krisen. Givetvis kommer det att påverka resultatet av förvärvsfrekvensen negativt framöver. Viktigt är att man redan nu börjar att arbeta med denna målgrupp för att skapa bättre förutsättningar för de unga vuxna. FÖRVÄRVSAKTIVA Det är viktigt att påminnas om att trygghet omfattar mycket mer än bara oro för brott. Trygghet är ett brett begrepp som inte bara kan ses utifrån ett kriminologiskt perspektiv utan också kan betraktas som en del av folkhälsan. Ekonomisk och social trygghet är viktigt för folkhälsan. Otrygghet i närmiljön och i arbetslivet påverkar nämligen människors stressreaktioner och hälsa. Trygghet kan också betraktas som en del av demokratin. Att ha tillit till vårt demokratiska system är grundläggande för tryggheten. Delaktighet, lika värde och likabehandling är mycket betydelsefullt för att kunna känna sig trygg. Trygghet är således inte bara kopplad till brottslighet. Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende Att känna trygghet är ett av de mest grundläggande behoven och det är även centralt för människors välbefinnande. Känslan av otrygghet kan bero på faktorer som risken att råka ut för en olycka och att utsättas för brott. Det kan även innebära ordningsstörningar såsom skräpig och vandaliserad miljö, ungdomsgäng och berusade personer. Trygghet behöver inte ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld, utan är en subjektiv känsla. Det finns ett samband mellan de villkor som människor lever under och den allmänna tryggheten i samhället som visar sig i graden av rädsla för brott. Att bo i en miljö som upplevs som otrygg kan begränsa människor att röra sig i bostads- och stadsmiljö för att exempelvis utöva fysisk aktivitet. Otrygghet kan även påverka den psykiska hälsan i form av stress att leva i ett bostadsområde som upplevs otryggt och längre exponering kan förmoda öka effekten av oro. Förutom att känna rädsla för att bli utsatt för brott kan känslan av otrygghet även förklaras av att det finns brister i information och kunskap. De föreställningar som media förmedlar om våldets utbredning och karaktär har stor betydelse för rädslans omfattning. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Öka andelen som inte är oroliga att till 40% för kommunen totalt. En ökning i de utsatta kommundelarna med minst motsvarande. I Borås Stad var den totala andelen vuxna som inte hyser oro att 41%. Det är en ökning jämfört med 2006, då siffran var 38%. Om man följer utvecklingen över en längre tid kan man se att det år 2000 var 34% av de vuxna i Borås som inte var oroliga att, alltså en klar posi-

5 8 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2008 VÄLFÄRDSBOKSLUTET tiv trend. Polisens trygghetsmätning, som ligger till grund för statistiken, visar dock att det fortsatt finns stora skillnader mellan kommundelar och stadsdelar i Borås Stad. Förekomsten av problem och otrygghet är störst i bostads-områden där många av invånarna har svaga sociala och ekonomiska resurser och där boende-stabiliteten och den sociala integrationen är låg. I Borås Stad finns ett brottsförebyggande råd, BRÅ. Rådet är sammansatt av politiker, kommunala tjänstemän, Mitt i Borås, Polisen, Räddningsverket samt AB Bostäder. Sedan 2008 arbetar rådet genom samverkan med skolorna, fritidsgårdarna och socialkontoret med att förebygga och minska klotter, skadegörelse och anlagd brand. För att få den bästa effekten av trygghetsskapande arbete är det av vikt att det brottsförebyggande arbetet sker lokalt ute i kommundelarna. Några kommundelar har startat upp lokala BRÅ, där man bland annat arbetar med grannsamverkan och trygghetsvandringar. Det vore önskvärt att detta finns i alla kommundelar. ÄLDRE En prognos över äldreomsorgen de närmaste årtiondena visar att vårdkostnaderna kan komma att flerdubblas. Äldres egna behov är en viktig utgångspunkt. De betonar själva sociala aktiviteter som väsentliga för hälsa och välbefinnande. Ett brett utbud av boendeformer och närområdets utformning är också viktigt. Hälsan är ojämlikt fördelad bland äldre och för att nå ökad jämlikhet i hälsa bör äldre med störst ohälsa prioriteras. Mål för folkhälsoarbetet i Borås Stad: Att få fram 5 indikatorer som mäter äldres hälsa och livsvillkor uppdelat på åldrarna 65-74, 75- äldre. Att minska andelen höftfrakturer för åldersgruppen år med 5%. I Borås Stad var behovet av hemtjänst i åldersgruppen 75 år och äldre 25% var siffran 15%. Samtliga kommundelar hade en ökad andel 75 år och äldre i behov av hemtjänst jämfört med Detta kan bero på att Borås Stad införde en förenklad handläggning från 1 april 2008, vilket kan ha medfört att hemtjänsten blivit tillgängligare. Störst behov har de äldre i de centrala stadsdelarna medan man i ytter-kommundelarna samarbetar mer med grannarna och därmed senareläggs behovet av kommunal service. För att bidra till en god, säker och effektiv vård är det viktigt med en välutbildad och kompetent personal. Det är också viktigt att stimulera till sociala kontakter genom mötesplatser för att bryta ensamhet och isolering som drabbar många av de äldre. Det finns stora svårigheter med att få fram statistik när det gäller de äldre. Detta är något som man behöver arbeta mer aktivt med för på så sätt kunna kartlägga de äldres hälsa och levnadsvillkor. Andel 75 år och äldre med hemtjänst I takt med att befolkningen blir äldre bor allt fler kvar i eget boende vilket ger ett ökat behov av hjälpinsatser. Forskning har visat att ett stillasittande liv med lite fysisk, mental och social aktivering inverkar negativt på utveckling av demenssjukdomar och andra funktionshinder. En välutbyggd hemtjänst och hemsjukvård i kombination med ökad satsning på förebyggande och hälsofrämjande insatser kan komma att minska eller fördröja framtida vård och omsorgsbehov. Tidig insättning av vissa serviceinsatser kan göra att fallskador undanröjs och att de äldre klarar sig längre utan omfattande insatser.

6 10 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2008 VÄLFÄRDSBOKSLUTET BAKGRUND I denna rapport ges en beskrivning av välfärden i Borås Stad och de faktorer som påverkar hälsan, utifrån nivån på hälsan och fördelning i befolkningen. Överlag är hälsan god bland vår befolkning i både Sverige och Borås Stad, men det finns påtagliga skillnader i hälsan mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika vilkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt. 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 4: Hälsa i arbetslivet 5: Miljöer och produkter 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Skydd mot smittspridning 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 9: Fysisk aktivitet 10: Matvanor och livsmedel 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Valda indikatorer Borås Stad 2008 I Borås Stad har ett antal indikatorer tagits fram som tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på kommundelsnivå. Hela livscykelperspektivet finns med, barn- och ungdom, unga vuxna, förvärvsaktiva vuxna och äldre, sammanlagt 36 indikatorer. För att spegla ungdomarnas hälsa genomförs årligen en enkät i år 8 på grundskolan och år 1 på gymnasiet. Fem ungdomsindikatorer har sitt ursprung i den Efter förslag från den strategiska gruppen för folkhälsofrågor har Fritids- och turistnämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet utifrån 2007 års välfärdsbokslut. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2008 analyserar följande indikatorer: - Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4. - Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma. - Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna. - Andel elever i år 8 som uppger att de har någon vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med. Förvärvsfrekvens år. - Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende. - Andel 75 år och äldre med hemtjänst. I övrigt har respektive nämnd fokuserat och analyserat ett antal för dem relevanta indikatorer. På följande sidor redovisas Socialnämndens och kommundelsnämndernas analys. De första sex målområdena i den nationella folkhälsopolitiken handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas av opinionsbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där social miljö ofta spelar en stor roll. Indikatorer Det finns ett 30-tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av ett 40-tal indikatorer. En indikator skall kunna påverkas lokalt och om möjligt knytas till kommunens verksamhet. Några av indikatorerna kallas basindikatorer eftersom de är strategiskt viktiga. Samtliga basindikatorer finns i tillgängliga nationella register och är nedbryt-bara på kommunal nivå, exempelvis i Folkhälsoinstitutets statistikbank Kommunala basfakta.

7 12 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2008 VÄLFÄRDSBOKSLUTET ANALYSER FRÅN SOCIALNÄMND OCH KOMMUNDELSNÄMNDER SOCIALNÄMNDEN Inledning Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor har Fritids och turistnämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2008 analyser sju indikatorer, de sju första i nedanstående lista. - Andel barn med BMI under 25 i år 4 - Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma - Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna - Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med - Förvärvsfrekvens år - Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende - Andel 75 år och äldre med hemtjänst Individ och familjeomsorg (IFO) har därutöver valt följande fem indikatorer: - Tandhälsa för barn och ungdom - Andel barn/ungdom i hushåll med socialbidrag - Bidragshushåll - Självskattad hälsa - Framtidstro Samtliga valda indikatorer analyseras utifrån aktuell statistik samt den lokala kunskapen i verksamheten. I denna redovisning har de indikatorer förts samman, där åtgärderna inom IFO sammanfaller. Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4 Andelen har varit 96% för att ha ökat till 97% under Sex kommundelar har ökat och en har minskat andelen. Bland kommundelarna har Norrby minskat med 4% och har nu den lägsta andelen med 90%. Sandhult och Fristad har den högsta andelen med 99%. Variationen mellan åren är i en del kommundelar hög. Följden av högt energiintag och att man rör på sig för lite gör att övervikt och fetma ökar. Kunskap och medvetenhet om matvanor är lägre bland lågutbildade än högutbildade. Barns och ungdomars idrottsvanor är tydligt relaterade till sociala, ekonomiska, etniska och kulturella förhållanden. Tandhälsa för barn och ungdom Andelen var 93% vilket är en ökning med 2% sedan Andel kariesfria 6-åringar har under sedan 2004 ökat varje år från 61% till 71% Noterbart är att tandkliniken på Boda har haft en ökning från 38% år 2006 till 55% år Andel kariesfria 19-åringar har ökat under perioden från 25% till 34% för att 2007 ha en minskning till 31%. Försämrad tandhälsa är en signal på en ogynnsam hälsoutveckling bland barn och ungdom och det samvarierar med socioekonomiska förhållanden. Andelen kariesfria har ökat för 3- och 6-åringar med en minskning för 19-åringar. BMI samt Tandhälsa Då man inom IFO utreder barn och ungdomars situation och gör insatser, är hälsa en viktig faktor. Ett system för utredning, Barns behov i Centrum (BBIC) har nu införts inom IFO. I BBiC kommer helheten i barnets situation fram på ett tydligare sätt. De lokala nätverken, där IFO ingår bör uppfatta området som ett tänkbart mål och uppgiftsområde utifrån kommundelarnas allmänna förebyggande ansvar. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/ Sv2, Eng och Ma Under perioden har andelen elever, i Borås stad, med godkända betyg varierat från 88%, 86% till 87%. Sex kommundelar har ökat andelen mellan Variationen är stor mellan kommundelarna från 73% för Norrby till 93% för Centrum. Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och självständigt liv. En genomförd utbildning bidrar till stärkt självkänsla och framtidstro. Det är därför av stor betydelse att elever som har behov av stöd i sina studier har möjlighet att få det. IFO samverkar i sitt arbete, vid utredningar samt vid insatser för barn och ungdom, med skolan för att stödja elever som har en social problematik.

8 14 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2008 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Utveckling av stöd till elever sker genom Samverk. Tre team finns med specialpedagog och socialpedagog. Fokus i arbetet är inkludering där man ska sträva efter att hitta lösningar på hemmaplan och stödja barnet med dess nätverk. IFO samarbetar med SPKC kring kompetensutveckling av personal vilket också bidrar till samverkan. IFO köper 12 platser för ungdomar hos Camp Neptun. Ungdomarna och deras föräldrar får där stöd på hemmaplan, genom insatser i skola, i hem och på fritiden. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna och slutsats Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol har i Borås Stad, under perioden 2003 till 2008 ökat från 66% till 71%. Norrby har den högsta andelen med 81% och Centrum den lägsta med 62% som inte druckit. I fem av kommundelarna har andelen ökat. Alkoholbruk i tonåren är en riskfaktor för utveckling av missbruk, där det är angeläget med god samverkan med alla berörda parter. Det finns behov av att särskilt uppmärksamma flickorna alkoholkonsumtion. Målet är att ingen alkoholkonsumtion ska förekomma under uppväxten. Skolans arbete med drogförebyggande har stor betydelse liksom attityder hos vuxna. Resultat uppdelat på kön pojkar 72%, flickor 70%. Som tidigare kan man notera det är en större andel flickor som dricker. I enkäten för gymnasiet år 1, var frågan Har du druckit alkohol de senaste tre månaderna. Resultatet var 31% för pojkar och 35% för flickor. I februari 2007 gjordes en CAN-undersökning i gymnasiet år 2. Där uppgav 69% av flickorna och 61% av pojkarna att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. 31% av flickor respektive pojkar uppgav i nämnda undersökning att de haft intensivkonsumtion 1 gång/månad eller oftare. Intensivkonsumtion = berusningsdrickande, stor konsumtion vid ett och samma tillfälle. Inom IFO finns hög prioritet i att bedriva ett förebyggande arbete för att minska alkoholbruket bland barn och ungdom samt att erbjuda stöd och/eller behandling när barn och ungdom befinner sig i riskmiljö eller visar eget riskbeteende. Arbete sker både vid utredningar inom distrikten och på insatssidan främst via fältgruppen. IFO deltar med flera representanter i arbetet med det drogpolitiska handlingsprogrammet. Tidigt alkoholbruk hos ungdom är allvarligt därför bör de lokala nätverken prioritera detta område. Ansvarig inom folkhälsan bör aktivt stödja de lokala nätverken i den prioriteringen. En minskning av tidigt alkoholbruk medför sannolikt en omedelbar positiv förändring av folkhälsa genom minskat våld, minskad misshandel eller annan kriminalitet, otrygghet som följd av våld, minskad skadegörelse samt då en positivare framtidstro. Attityder och värdegrund rörande ungdom och alkohol är en aktuell fråga i alla sammanhang där arbete sker med barn och ungdom. Självskattad hälsa, år 8 I Borås Stad har andelen under perioden varit konstant 94%. Sex kommundelar har ökat sin andel och 4 har minskat. Andelen varierar mellan kommundelarna från 90% i Dalsjöfors till 98% i Brämhult. Det är också stor variation mellan åren. Sandhult har ökat sin andel med 8 procentenheter och Dalsjöfors har minskat med 8 procentenheter mellan 2007 och Den egna upplevelsen av hälsa betyder mycket för välbefinnandet. Familjens sociala ställning har bedömts förklara 20-40% av barns ohälsa i Sverige. Socialt stöd, år 8 Andel elever i år 8 som har en vuxen de kan tala öppet och förtroget har under legat på 86%, 88%, 86%. Resultat uppdelat på kön, pojkar 89% flickor 86%. Att ha tillgång till goda sociala nätverk är en viktig förutsättning för psykiskt hälsosam utveckling. Stöd från föräldrar är den viktigaste förutsättningen. Det är viktigt att det finns stort utbud av föreningar som riktar sig till ungdomar. Inom Borås stad är skolan och fritidsgårdarnas betydelsefulla. Framtidstro, år 1 Andel elever som känner tillförsikt inför framtiden har under perioden varit 94%. Uppdelat på kön pojkar 94% flickor 95%. I kommundelarna varierar det från 91% i Centrum till 97 % i Brämhult och Viskafors. Upplever man sitt liv som begripligt, hanterbart och meningsfullt kan man bygga upp psykisk motståndskraft mot sjukdomsbringade faktorer. Självskattad hälsa, Socialt stöd och Framtidstro IFO arbetar med att stödja de barn, ungdomar och föräldrar de möter, både inom myndighets- och insatssidan. Det förebyggande arbetet handlar om att bidra till att barn och ungdom får fotfäste i sin tillvaro och känner tillförsikt inför framtiden. IFO ska i sitt arbete särskilt uppmärksamma de barn och unga som visar tecken på en ogynnsam utveckling. Det förebyggande arbetet sker främst inom Insats barn och familj, genom fältgruppens arbete. För att metodmässigt utveckla arbetet har det skett en medveten satsning på att spetsa kompetensen hos personalen i fältgruppen. De går respektive har gått, på en norsk högskoleutbildning i uppsökande/kartläggande/förebyggande arbete. Förutom det ordinarie fältarbetet som bedrivs finns även ex. Stödcentrum som arbetar med unga brottsoffer, medling och ungdomstjänst. Arbetet med unga brottsoffer ingår från 2008 i den ordinarie budgeten. Hopptornet har gruppverksamhet för barn som befinner sig i särskild svårigheter, ex. barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa, separerade familjer. Under 2009 pågår ett utvecklingsprojekt med stöd från Länsstyrelsen, för att få fler engagerade som gruppledare. Socialrådgivare på Norrby familjecentral och Hulta familjecentrum arbetar med stödsamtal, rådgivning och information. IFO är delaktiga i Regionens verksamheter, och delfinansierar Spädbarnsgruppen, Ungdomsmottagningen samt Utväg. Utväg drivs tillsammans med Sjuhäradskommunerna och Regionen. Målgruppen är våldsutsatta kvinnor och barn. Kvinnojouren har startat upp en tjejjour. Medel till verksamheten har sökts av Länsstyrelsen via IFO, som även har ett ansvar att följa upp verksamheten. Nämnas ska även det arbete och samverkan som sker inom SamVerk samt genom insatsen Camp Neptun. Se under åtgärd beträffande godkända avgångsbetyg. Samverkan sker med skola och fritid i enskilda ärenden och i de lokala nätverksgrupperna. Förvärvsfrekvens, år I Borås Stad är förvärvsfrekvensen (2006) i gruppen år, för kvinnor 75%, för män 81%, sammanlagt 78%. Det har skett en procents ökning i båda grupperna sedan Arbetet är en viktig bas för människors identitet och sociala liv och därmed också för hälsan. Arbetslöshet under lång tid är en allvarlig riskfaktor för psykiska ohälsa och hjärt- och kärlsjukdomar. Arbetslöshetens negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser påverkar även de arbetslösas familjer, framför allt barnen. Andel barn/ungdom i hushåll med socialbidrag samt bidragshushåll Andel barn och ungdom som ingår i bidragshushåll som inte erhållit socialbidrag har under perioden legat på 96% och nu 2008 ökat till 98%. Andel hushåll som inte erhållit socialbidrag, har under perioden varit konstant 98% för att under 2008 ökat till 99%. Kommundelarna Brämhult och Norrby är de som har störst andel barn i bidragshushåll samt bidragshushåll. De har även störst andel av befolkningen som är invandrare eller har flyktingbakgrund, vilka har svårighet att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för andel bidragshushåll. SamverkansResursen arbetar sedan flera år med gruppen. Det pågår särskilda insatser för att underlätta vägen in till den öppna arbetsmarknaden ex. SKISS och Kedjan. IFO är ledare för målområde Arbete inom det urbana utvecklingsarbetet i Borås. De nu föreslagna målen för det arbetet sammanfaller till stor del med folkhälsomål inom området. Förvärvsfrekvens samt Andel barn/ungdom i hushåll med socialbidrag och bidragshushåll Individ och familjeomsorg arbetar för att stödja klienter som är aktuella, att bli självförsörjande. Funktionsindelning av ekonomiskt bistånd från januari 2007 samt samlokalisering i december 2007, har ökat möjligheten att arbete mer metodiskt mot vissa grupper. Inom IFO Ekonomi samt inom Samlad Sysselsättning prioriteras arbete med bidragshushåll och bidragshushåll med barn.

9 16 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2008 VÄLFÄRDSBOKSLUTET I arbetet sker nära samverkan med Samlad sysselsättning, Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Primärvården. Samverkan har nu utvecklats genom Lotsens verksamhet som startade 2007 av Borås Samordningsförbund. Målgruppen för det arbetet var ungdomar i åldern år med behov av stöd från mer än en myndighet. Under hösten 2008 utvidgades målgruppen till att gälla år. Syftet är att använda samhällets resurser effektivt och bryta eller förhindra långvarigt behov av offentlig försörjning. Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende Andelen vuxna som inte hyser oro för att utsättas för brott ökat från 36% 2004 till 41% Avser trygghetsmätning i Borås Stad. Variationen är stor mellan kommundelarna från 31% för Norrby stadsdel till 48% på Sjöbo (annan del). Förekomst av ordningsstörningar och egen utsatthet för brott, är två viktiga faktorer som påverkar trygghetsupplevelsen. Är man som vuxen otrygg och orolig för att påverkar det även barnen. Förekomst av problem och otryggheten är störst i bostadsområden där många av invånarna har svaga sociala och ekonomiska resurser och där boendestabiliteten och den sociala integrationen är låg. Individ och familjeomsorg deltar i det brottsförebyggande arbetet i sin verksamhet och samverkar inom de lokala nätverksgrupperna och Brottsförebyggande rådet. Andel 75 år och äldre med hemtjänst I Borås stad har sammanlagt 25% hemtjänst i ovanstående grupp. Det är en ökning från 15% Viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk och social aktivitet. Med stigande ålder ökar hälsoproblemen och det sociala nätverket tunnas ut. SAMMANFATTNING Individer i utsatta situationer löper större risk för försämrad hälsa. De generella insatser som kan genomföras inom exempelvis skola och fritid har stor betydelse. IFO har en specialistfunktion och kommer i kontakt med familjer och individer då de av olika anledningar har behov av stöd i sitt liv. De valda indikatorer speglar hälsan kopplat till faktorer som har stor beröring med arbetet inom IFO:s verksamhet. I samband med att Socialnämnden antog sin Kvalitetspolicy, februari 2006, påbörjades ett arbetet med ett systematiskt verksamhets- kvalitets- och utvecklingsarbete. IFO har arbetat med förbättringsprojekt under 2007 och 2008 där man identifierat, kartlagt processer och vid behov genomfört förändringar och utarbetat rutiner. Utgångspunkten har varit att nå såväl sänkta kostnader som förbättrad kvalitet. IFO har infört uppföljning och utvärdering av insatser inom flera verksamhetsområden. Den nya utredningsmetodiken BBiC lyfter på ett tydligare sätt fram helheten i barnens situation, och i det sammanhanget även hälsan. Alla handläggare inom Barn och familj har fått utbildning i metoden och den ska användas i alla utredningar från februari Fältgruppens kompetens i det förebyggande arbetet har höjts genom satsning på kvalificerad högskoleutbildning. Arbetet inom Stödcentrums olika verksamheter är av stor vikt. God samverkan är en framgångsfaktor i arbetet. Representanter från IFO deltar i samverkan internt inom Borås Stad samt externt med andra myndigheter och organisationer som berörs av frågorna i Välfärdsbokslutet. Det sker i många olika sammanhang. Samverkan finns dels på ett övergripande plan men inte minst betydelsefullt är den dagliga samverkan i enskilda ärenden. Individ och familjeomsorg initierar kontakt med Äldreomsorgen, då behov av hemtjänst uppmärksammas i möte med klienter.

10 18 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2008 VÄLFÄRDSBOKSLUTET St. Kållesjön St. Hålsjön Husån Hungern Skäresjön Hemsjön Vatthulta sjö St. Trännningen Baståsasjö Ö. Kulsjön V. Kulsjön Sälsjön Ö. Valsjön Hedared Bredared Sandhult Sandhult Viaredssjön Björken Bosjön Eningen Västersjön Äktasjön Uppsalen Grytan Storsjön Seglora Sjömarken Sandared Viskafors Svaneholm Säveån Hindsjö Malsjö Myresjö Säven Sandsjön Sjöbo Ekås Brämhult Tyvikssjön Rölsbäcken Häggån Säveån Göta Häggån Viskafors Rydboholm Kinnarumma Fristad Ärtingen Öresjö Trandared Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Om man jämför statistik under de senaste tre åren ser man att Brämhults kommundel hade en dipp förra året, då endast 67% uppgav att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna. År 2008 har den- Norrby Centrum Säv- sjön Frisjön Sörsjön Pickesjön Hälasjön Gasslången Djupasjön Guttasjön Transåssjön Lillån Fristad Frufällan Tosseryd Borgstena Sävsjön Lysjön Svansjön Soten Lassesjö Fänneslunda sjön Tåsjön St. Kleven Marsj. Mellsj. Marsjön Rångedala Sparsör Gånghester Dalsjöfors St. Dalsjön L. Dalsjön Flysjön Frammesjön Yttersjön Målsryd Aplared Dalsjöfors Mellsjön Såken Lillån Äspered Ätran Tolken Rammsjön Dannike Ätran Ytt. Åsunden Torpasjön Åsunden KOMMUNDELSNÄMND BRÄMHULT INLEDNING Efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsoarbete har Fritids- och turistnämnden formulerat ett antal mål för folkhälsoarbetet utifrån 2007 års välfärdsbokslut. Det innebär att samtliga nämnder i välfärdsbokslut 2008 analyserar följande indikatorer: - Andel barn med BMI under 25 i år 4 - Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma - Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna - Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med - Förvärvsfrekvens år - Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende. - Andel 75 år och äldre med hemtjänst. Utöver de indikatorer som nämns ovan har Brämhults kommundelsnämnd valt att titta närmare på följande indikatorer: - Tandhälsa 6-åringar - Simkunnighet år 5 - Självskattad hälsa år 8 Andel barn med BMI under 25 i årskurs 4 Brämhults kommundel har bra siffror bland elever i år 4 som har ett BMI under 25. Det har legat stadigt i fl era år. Medvetenheten för hälsoriskerna med överviktiga barn är stort i samhället. För den enskilda individen är det en stor hälsorisk att vara överviktig, och är man det som barn är det lätt att det följer en även som vuxen. En konsekvens är även självklart den försämrade folkhälsan på både kort och lång sikt. Redan på BVC pratar man med föräldrar om detta. Det fortsätter även inom SHV, då barnet börjar skolan. Vid varje hälsosamtal kontrollerar man vikt och längd och pratar om motion och mat, ibland tillsammans med föräldrar och ibland med den enskilda eleven. SHV har också hjälp av skolläkare i detta arbete och har möjlighet att remittera till dietist eller specialist på s barnmottagning där man har ett projekt som heter Runda barn. Skolan har börjat med frukostträffar för alla elever. Dessa träffar är vid höstterminens start. Då bjuds elever på frukost och man tar upp vad en bra frukost är och vad den ska innehålla. I ämnet idrott och hälsa samt hemkunskap tar man också upp detta med en sund livsstil och bra matval. Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma Andelen elever med godkända avgångsbetyg i svenska, matematik och engelska i år 9 på Bodaskolan uppgick 2008 till 83,3%. Fördelat per ämne: Svenska 78,9%, matematik 84,7% och engelska 86,3%. De senaste tre åren har siffrorna för de tre ämnena sammantaget varit: %, % och ,3%. Behörigheten till nationella program på gymnasiet var 79% VT De senaste tre årens siffror: ,4%, ,3%, %. Siffrorna varierar över de tre åren. Bodaskolan har ganska stor elevomsättning. Familjer fl yttar och familjer fl yttar in. Om det handlar om elever i förberedelseklass, slår det hårt på antalet underkända ämnen, plus eller minus beroende på riktning. Antalet elever med relativt litet antal år i Sverige varierar också mycket. Bodaskolan arbetar kontinuerligt och aktivt med måluppfyllelsen och måste även göra så kommande år för att öka antalet behöriga elever på skolan. Fortsatt arbete för att minska frånvaron och mer direkt riktade insatser än tidigare till de elever som riskerar att inte nå målen kommer förhoppningsvis att hjälpa ett antal fl er elever att nå målen, än de som inte nått dit under förra terminen. Ett antal sådana åtgärder är insatta under läsåret. Arbetslagen ges dessutom större ansvar, när det gäller att fånga upp och utforma insatser i åtgärdsprogram för elever med särskilda behov. Att siffrorna för avgångsbetygen i vår med nödvändighet blir högre i år än förra året är trots det inte givet. Det handlar trots allt inte om samma elever.

11 20 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 2008 VÄLFÄRDSBOKSLUTET na siffra glädjande nog ökat igen, till 74%, och det ligger bättre i nivå med år 2006 då det var 77%. Det är en positiv trend men vi får inte glömma att siffran som statistiken visar har varit högre och det är åt det hållet vi måste sträva hela tiden. Tillgängligheten för alkohol är stor, skolan måste fortsätta att arbeta med dessa frågor och diskussioner om attityden till alkohol måste också fortsätta i samhället i stort. Flera tidningar har efter jul- och nyårshelgen skrivit om vikten av vita veckor och det är synd att detta skall behövas. De vuxnas förhållande till alkohol speglar naturligtvis av sig på våra ungdomar. De gör som vuxna gör. Personalen på skolan arbetar individuellt med alkoholfrågor i undervisningen. Skolan tar också upp frågan när det kommer till vår kännedom, att problem har uppkommit i samband med alkoholbruk. Man kan se i svarsfrekvensen att det numera inte är så stor skillnad på antalet pojkar och flickor som uppgivit att de druckit alkohol de senaste tre månaderna, men siffran 74% som inte druckit alkohol är över snittet i kommunen, vilket är glädjande. Sedan tidigare år är det flera pedagoger som utbildats i Lions Quest dvs en form av livskunskap. Ambitionen var då att livskunskap skulle ligga som ett eget ämne i skolschemat men detta var inte ekonomiskt genomförbart. Klassföreståndarna i de nya klasserna i år 7 har dock arbetat en hel del med livskunskap tillsammans med sin nya klass i början av höstterminen. Eleverna i år 8 och 9 har fått detta invävt i olika ämnen då man arbetat bland annat med värderingsövningar. Vad gäller alkoholbruk får man inte glömma att föräldrarna har ett stort ansvar och som nämnts tidigare år finns det forskning som visar att föräldrarnas toleransnivå i alkoholfrågor påverkar ungdomarnas attityd, så samhället i stort måste arbeta med detta. Det är dock viktigt att skolan fortsätter att skapa ökat självförtroende och självkänsla hos eleverna för att uppnå positiva medvetna val samt större aktsamhet om sig själv och andra. Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med År 2008 uppgav 86% av eleverna som svarat på enkäten att de har någon vuxen i sin närhet som de kan tala öppet och förtroligt med. Det var samma siffra som för år 2007, men lite lägre än år 2006 då siffran visade på 89%. Det är dock en glädjande siffra eftersom vi vet att många elever på Bodaskolan har en svår social situation. Det allra bästa vore ju så klart att ALLA elever kände att de har en vuxen i sin närhet som de kan tala förtroligt med, vilket också ska vara kommundelens mål. De ungdomar som inte känner att de har en sådan bra relation till en vuxen får man hjälpas åt att försöka hitta, se dem och bekräfta dem. Då familjens närmsta nätverk brister måste andra vuxna finnas som stöd. Många elever på Bodaskolan är medlem i en förening, vilket säkert gör att man känner att man blir sedd. Ungdomarna tillbringar mycket av sin tid i skolan och på olika fritidsgårdar, där ett stort antal möten sker. Det är viktigt att de som arbetar och träffar ungdomar dagligen ser till att skapa positiva goda möten, som i sin tur leder till bra relationer. Bodaskolan har sedan en tid tillbaka även förstärkt skolhälsovården med 50% och på kuratorssidan med 50%, vilket gör skolan mer tillgängliga för samtal. Att man utöver detta även har tillgång till en skolpsykolog i Brämhult är mycket bra. Att presentera skolans kringpersonal för nya elever är viktigt. Förvärvsfrekvens, år Förvärvsfrekvensen i åldrarna år uppgick 2008 till 58%. Det har skett en marginell förändring från 56% till 57% för kvinnor och från 60% till 59% för män. Förvärvsfrekvensen för den aktuella åldersgruppen ligger avsevärt mycket lägre i Brämhults kommundel än i övriga delar av Borås. Även i åldersgruppen år ligger förvärvsfrekvensen lägre än i Borås i stort. Trots att Brämhults kommundel ligger kvar på samma nivå som 2007 kan man konstatera att differensen mellan kommundelen och den kommundel som ligger närmast har ökat från 11% till 14%, Den låga förvärvsfrekvensen inom målgruppen år har olika orsaker. Ett stort antal unga hamnar utanför arbetslivet på grund av bristande skolunderbyggnad. Många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiets nationella program. Samhällets olika segregerande faktorer är en bidragande orsak till att många har svårigheter att komma ut i arbete. Arbetslösheten bidrar till ökat utanförskap, ökad kriminalitet och till att barnen ofta saknar förebilder inför sin egen framtid. Det är av största vikt att höja förvärvs-frekvensen för boende på området för att minska utanförskapets negativa effekter för individen, för barnen och för samhället i stort. Den låga förvärvsfrekvensen i åldrarna år pekar på att speciella åtgärder krävs för unga. Olika personer kan ha mycket skiftande behov av insatser och det är därför viktigt att ta tillvara det pågående urbana utvecklingsarbetets möjligheter till individuellt stöd i samverkan mellan olika myndigheter. Ett av målen inom det urbana utvecklings-arbetet i Borås, Hässleringen, är att minska försörjningsstödet och öka förvärvs-frekvensen. Arbetet bygger på samverkan mellan främst Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Sociala blocket, men involverar även en mängd övriga samverkanspartners. De idéer om hur målet skall kunna uppnås har resulterat i en ansökan till Esf-rådet. Ansökan byggde på olika delprojekt, som dels syftar till att öka effektiviteten i kartläggning och planering i samverkan och dels att erbjuda arbetsförberedande åtgärder för deltagarna i projektet. I juni 2008 fick Brämhults kommundel det positiva beskedet från Esf-rådet om beviljat stöd. Projektet satte igång och hade sin kick-off den 1 september En modell för projektet visar samverkans-processens olika delar. Efter en kartläggning sammanställs en individuell handlingsplan för varje deltagare, där de olika arbets-förberedande insatserna som erbjuds inom Kedjan tillvaratas. Projektet Kedjan pågår under tre år med stöd från ESF-rådet. Målgruppen som omfattas av projektet är arbetslösa, boende i Hässleholmen, som försörjs genom medel från Försäkringskassan, Individ- och familjomsorg eller A-kassan, samt unga som har hamnat i bidragsberoende. Målsättningen är att deltagarna upplever att de står närmare arbetsmarknaden, att de anser sig själva vara mer anställningsbara. Målsättningen är även att deltagarna blir självförsörjande efter projekttiden. Projektet Kedjan består av flera delprojekt som erbjuder möjlighet till individuella lösningar. Nedan beskrivs dessa kort: Ingången Samverkan mellan myndigheter som kartlägger och startar utvecklings-processen för olika individer. På väg Heldagssysselsättning som erbjuder social träning, coachning, vägledning nätverksbyggande samt vissa utbildnings-insatser så som t ex svenska och data. Arbeta lära Syftar till utbildningsinsatser direkt på arbetsplatsen och kombineras med delar ur delprojektet På väg. Näringslivsbryggan Deltagarens behov och kompetens analyseras i samverkan med näringslivet. Detta är grunden till praktik och eventuell anställning. Förstärkningsteam AB Bostäder Praktikmöjligheter inom AB Bostäders bostadsbestånd under fyra perioder om 6 veckor. Bärkraft Bärkraft är namnet på en övergripande utvecklings- och utvärderingsprocess i samarbete med Högskolan i Borås. En vetenskapligt förankrad analysmetod som bidrar till att skapa ny kunskap om de processer som påverkar integrationen. De olika verksamheter som deltar i projektet (Polis, IFO, Fritidsgård, AB Bostäder samt skolorna) får del av en utvecklingsprocess där analysen ger underlag för målsättning och uppföljning. Samtidigt skapas kunskap om samverkansprocesser och på så sätt ges möjligheter till utveckling av metoder till samverkan. Övriga befintliga åtgärder som har vidtagits 2007 med fortsatt satsning på verksamheten under 2008 inom Brämhults kommundel för att öka förvärvsfrekvensen är: Jobbpoolen är ett projekt, som under ett halvår från november 2007 till april 2008 gav möjligheter till praktik med stöd av mentorer på företagen, enklare utbildningar t ex truckförarutbildning, städutbildningar och stöd att söka arbete. Projektet har initierats av BrämHulta företagarförening. Medel till projektet kom från Finsamförbundet i Borås. Projektet har resulterat i att 7 deltagare av 25 fick jobb efter avslutat projekt. Verksamheterna Öppna Utsikter och Mannakraft (som idag ingår i projektet Kedjan) ger de vuxna män och kvinnor med invandrar bakgrund möjligheter att komma närmare arbetsmarknaden genom studier i framförallt svenska språket, data, idrott och hälsa samt praktik. Under 2008 har kommundelen fortsatt satsa på ungdomar genom vägledning och coachning för ungdomar som hamnat utanför arbetsmarknaden, en del