VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT - för ökad kunskap om hälsa och välfärd

2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Förord 5-8 Sammanfattning 9-11 Bakgrund Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden Väster Stadsdelsnämnden Öster Bilaga 1: Indikatorer Välfärdsbokslut Borås Stad Bilaga 2: Skolenkäten år 8 och år 1 på gymnasiet hösten

3 4 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Hälsa är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, både fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Folkhälsan i Sverige har förbättrats under de senaste decennierna, och många hälsoproblem har minskat över tid. Borås är inget undantag; vi följer i stort sett samma utveckling som Sverige i övrigt. Men det finns tydliga skillnader i hur hälsan i Borås är fördelad, och det finns fortfarande mycket kvar att göra för att utjämna dessa skillnader. Detta är Borås Stads tolfte välfärdsbokslut. Det är en sammanställning av folkhälsan i kommunen, de faktorer som påverkar hälsan, och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa. Bokslutet bygger på de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Dessa beskrivs med indikatorer som utgår från de elva nationella målområdena för folkhälsa. Välfärdsbokslutet låter oss jämföra geografiskt och socioekonomiskt, och ur ålders- och genusperspektiv. Ett steg på vägen till att nå en jämlik hälsa är att ta reda på vilka skillnader som finns, och varför. Där kan välfärdsbokslutet vara till stor hjälp. Ulf Olsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Borås Stad Kristina Nyberg Smahel Utvecklingsledare Folkhälsa Borås Stad

4 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 5 Sammanfattning För att följa välfärdens utveckling i Borås Stad görs det årligen en sammanställning av befolkningens hälsa och välfärd. Arbetet med välfärdsbokslutet har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för kommunens invånare, vilket också motsvarar det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet. Syftet med välfärdsbokslutet är att fokusera på jämlikhet i hälsa och tillföra nya mått om hälsoeffekter. Genom att integrera välfärdsaspekter i det kommunala budget- och bokslutsarbetet kompletteras den ekonomiska informationen och verksamhetsredovisningen. Valda indikatorer I Borås Stad har ett antal indikatorer tagits fram som tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på genus-, stadsdels- och områdesnivå. Hela livscykelperspektivet finns med, barn- och unga, unga vuxna, förvärvsaktiva och äldre. Indikatorerna är kopplade till de 11 nationella målområdena, varav Borås Stad valt att fokusera på: Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en utav de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsa. I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Föreningsdeltagande Under 2011 kunde man se att den tidigare neråtgående trenden av andel föreningsaktiva hade vänt och resultatet för visar att det inte var en tillfällighet. Andelen elever i årskurs 8 som är medlem i en förening fortsätter att öka, från 65 procent till 66 procent. Det är pojkarna som står för ökningen av den totala andelen. 68 procent av pojkarna uppger att de är medlem i en förening, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med Flickornas andel minskar, från 65 procent 2011 till 64 procent. Lägst andel föreningsaktiva elever i årskurs 8 finns i Stadsdel Öster med 61 procent och högst andel i Stadsdel Norr med 72 procent. Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Miljöer och produkter Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Nedan ges en sammanfattning av utvalda delar i Välfärdsbokslutet. Där jämförelser kan göras med föregående år markerar pilar om trenden är positiv, negativ, eller oförändrad. Figur 1. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de är medlem i någon förening. Inflytande i skolan Andelen elever i år 8 som upplever att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden har minskat med tre procentenheter, från 33 procent till 30 procent. Det är flickorna som står för den största minskningen. Skillnaderna mellan skolorna ökar.

5 6 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Ekonomiska och sociala förutsättningar Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ohälsa har ofta sin grund i ekonomisk stress och social otrygghet. Förvärvsfrekvens Då siffrorna för förvärvsfrekvens släpar efter två år kan man inte uttala sig om nuläget men man kan följa trenden över tid. För de tre åldersgrupperna; år, år och år visar siffrorna i välfärdsbokslutet en positiv trend över tid. I samtliga åldersgrupper finns den lägsta andelen förvärvsaktiva i områdena Brämhult, Norrby och Sjöbo. Skillnaden mellan kvinnor och män består, då kvinnorna i samtliga åldersgrupper har en lägre andel förvärvsaktiva. Störst skillnad mellan kvinnor och män finner vi i åldersgruppen år, där 72 procent av kvinnorna och 78 procent av männen är förvärvsaktiva. Utbildningsnivå Utbildningsnivån för åldersgrupperna år och år har ökat över tid. 40 procent av befolkningen i åldern år har eftergymnasial utbildning. I åldersgruppen år var siffran 35 procent. I båda åldersgrupperna finner vi den lägsta andelen med eftergymnasial utbildning i Viskafors och den högsta andelen i Centrum och Sandhult. Kvinnorna har en högre andel med eftergymnasial utbildning i båda åldersgrupperna. Den största skillnaden finner vi i den yngre åldersgruppen där 47 procent av kvinnorna och 33 procent av männen har eftergymnasial utbildning. Bidragshushåll Andelen barn och unga i åldern 0-17 år som växer upp i ett hushåll med försörjningsstöd har ökat, från två procent 2011 till tre procent. De tydligaste skillnaderna ser man mellan olika områden i Borås. I områdena (fd kommundelarna) Brämhult och Norrby är siffran i Välfärdsbokslutet sju procent medan Dalsjöfors och Sandhult har noll procent. Psykisk hälsa De upplevda psykiska besvären hos eleverna i årskurs 8 ligger på en konstant nivå. Några upplevda besvär ökar medan några minskar. Nästan dubbelt så många flickor som pojkar upplever psykiska besvär såsom nedstämdhet, huvudvärk och magont. Exempelvis känner sig 42 procent av flickorna nere 1 gång i veckan eller oftare jämfört med 21 procent av pojkarna. Elevernas upplevda stress över skolarbetet ökar. 36 procent av eleverna i årskurs 8 upplever att de känner sig mycket eller ganska mycket stressade över skolarbetet. Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med Även här är det en stor skillnad mellan flickor och pojkar, då nästan dubbelt så många flickor som pojkar känner sig stressade. Figur 2. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de är mycket eller ganska mycket stressade över skolarbetet. Barns och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungas hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan göras på flera arenor. Avgångsbetyg Andel elever i årskurs 9 med minst godkänt i samtliga ämnen har minskat med två procentenheter jämfört med 2011, från 78 procent 2011 till 76 procent. Kommunfullmäktiges mål för var 85 procent, ett värde man inte uppnått i någon utav de tre stadsdelarna.

6 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 7 Simkunnighet Den totala andelen simkunniga elever i årskurs 5 var 92 procent. Det är samma andel som Andelen flickor och pojkar är densamma. Större skillnader kan man se mellan de tre stadsdelarna. Lägst andel simkunniga finns i Stadsdel Öster med 87 procent och högst i Stadsdel Norr med 96 procent. Socialt stöd var det 89 procent av eleverna i år 8 som uppgav att de har någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Det är en ökning jämfört med 2011, då 86 procent av eleverna i år 8 uppgav att de hade en vuxen att prata med. Det är flickorna som står för ökningen av den totala andelen. 92 procent av flickorna uppger att de har en vuxen att prata med, vilket är en ökning med sex procentenheter. Pojkarnas andel är konstant, 87 procent. Samtliga tre stadsdelar har ökat sin andel jämfört med föregående år. Mobbing Andelen elever i årskurs 8 som uppger att de inte blivit mobbade har minskat, från 84 procent 2011 till 83 procent. Fler flickor än pojkar uppger att de har blivit mobbade. Den lägsta andelen elever i år 8 som uppger att de inte blivit mobbade finns i Stadsdel Öster med 80 procent och den högst andelen i Stadsdel Norr med 85 procent. Miljöer och produkter Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. Säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Trygghet i skolan Den totala andelen elever i år 8 som känner sig trygga i skolan var 80 procent, vilket betyder att andelen har minskat med tre procentenheter jämfört med Det är pojkarna som står för den största minskningen. 79 procent av pojkarna känner sig trygga i skolan jämfört med 80 procent av flickorna. Det skiljer mycket mellan skolorna. Höftfrakturer En höftfraktur kostar samhället minst kronor och varje år drabbas omkring äldre personer i Sverige av höftfrakturer, de allra flesta (ca 95 procent) till följd av fall. I Borås kan man se en positiv trend över tid i antalet höftfrakturer. Det totala antalet har minskat för både kvinnor och män. Dock är skillnaden mellan kvinnor och män stor. Mer än dubbelt så många kvinnor drabbas av höftfrakturer. Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Fysisk aktivitet Andelen elever i årskurs 8 som på sin fritid är fysiskt aktiva 2-3 ggr/veckan eller oftare har ökat med tre procentenheter, från 78 procent 2011 till 81 procent. Flickorna har ökat mest jämfört med siffrorna för 2011, från 73 procent till 78 procent. Men, det är pojkarna som har den högsta andelen fysiskt aktiva med 83 procent. Den totala andelen är i stort sett samma för de tre stadsdelarna, dock skiljer det en del på flickor och pojkar. I Stadsdel Väster och Stadsdel Öster är andelen fysiskt aktiva pojkar betydligt större än andelen flickor. I Stadsdel Norr är förhållandet det omvända. Matvanor och livsmedel Goda matvanor, i kombination med framför allt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa. Övervikt och fetma Den totala andelen barn med ett BMI under 25 i årskurs 4 var 97 procent, vilket betyder att den är oförändrad jämfört med Något fler pojkar än flickor har ett BMI som är 25 eller högre. När man tittar på andelen barn med BMI över 25 är det av yttersta vikt att man också tar med andelen barn med övervikt, (BMI ) då dessa

7 8 VÄLFÄRDSBOKSLUTET befinner sig i riskzonen. Andelen barn med övervikt har ökat med tre procentenheter, från 15 procent 2011 till 18 procent. Även här är det en något högre andel pojkar än flickor. Högst andel med övervikt eller fetma finns i Stadsdel Öster med 27 procent och lägst andel i Stadsdel Norr med 16 procent. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Åtgärder mot alkohol, tobak och spel samt ett samhälle fritt från narkotika och dopning är både viktiga för att förbättra människors hälsa och välbefinnande och för folkhälsan generellt. Tobaksbruk Andelen elever i år 8 som inte rökt var 78 procent. Det är en ökning med nio procentenheter jämfört med Under de senaste åren har man kunnat se att andelen elever i årskurs 8 som inte rökt har minskat men 2011 bröts den trenden. Det positiva resultatet verkar hålla i sig. Precis som när det gäller alkoholbruket är det en högre andel pojkar än flickor som uppger att de har rökt, totalt och även i stadsdel Väster och stadsdel Norr. Men, i stadsdel Öster uppger fler flickor än pojkar att de rökt. Alkoholbruk Andelen elever i årskurs 8 som uppger att de inte druckit alkohol har ökat med fyra procentenheter, från 76 procent 2011 till 80 procent. Om man tittar på resultatet från 2001, i det första välfärdsbokslutet, har det skett stora förändringar var andelen elever i årskurs som inte druckit alkohol 63 procent. Över tid har andelen alltså ökat med 17 procentenheter. Figur 3. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de inte druckit alkohol Fler pojkar än flickor uppger att de druckit alkohol. Så ser det också ut i Stadsdel Väster och Stadsdel Norr. I Stadsdel Öster däremot, uppger fler flickor än pojkar att de druckit alkohol. Andelen elever i år 8 som uppgav att de druckit 3-5 ggr eller oftare under de senaste tre månaderna har minskat, från åtta procent 2011 till fem procent. Även här är andelen pojkar högre än andelen flickor. Narkotikabruk Den totala andelen elever i årskurs 8 som inte har provat narkotika ligger på en konstant nivå, 97 procent. Pojkarnas andel har minskat från 97 procent 2011 till 95 procent. Flickorna däremot har ökat sin andel, från 98 procent 2011 till 99 procent. Stadsdel Väster och Stadsdel Norr har ökat andelen elever som inte provat narkotika medan Stadsdel Öster minskat.

8 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 9 BAKGRUND Denna rapport beskriver välfärden i Borås Stad och de faktorer som påverkar hälsan, utifrån nivån på hälsan och fördelningen i befolkningen. Överlag är hälsan god i både Sverige och Borås Stad, men det finns påtagliga skillnader mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. I folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt. Den nationella folkhälsopolitikens struktur med ett övergripande mål och elva målområden skapar överblick över de viktigaste områdena som påverkar folkhälsan. Målområdena skiljer sig dock åt. De första tre handlar om strukturer på samhällsnivå, medan de övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. När man analyserar åtgärder är det viktigt att se hur målområdena hänger ihop och påverkar varandra. Viktiga faktorer som påverkar folkhälsan Genom att följa upp faktorer som påverkar hälsan istället för sjukdomar får man en snabb indikation på hur läget är på väg att förändras. Denna indikation kan vara ett betydelsefullt underlag för politiska beslut. Som framgår av figur 1 är det många faktorer som påverkar vår hälsa - biologiska faktorer - relationer - levnadsvanor och samhällsfaktorer. 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 4: Hälsa i arbetslivet 5: Miljöer och produkter 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Skydd mot smittspridning 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 9: Fysisk aktivitet 10: Matvanor och livsmedel 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Figur 1. Faktorer som påverkar folkhälsan. G. Dahlgren & M. Whitehead

9 10 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Valda indikatorer Borås Stad Det finns ett 30-tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av ett 40-tal indikatorer. En indikator ska kunna påverkas lokalt och om möjligt knytas till kommunens verksamhet. Tidigare år har Fritids- och folkhälsonämnden, efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor, formulerat ett antal inriktningsmål som legat till grund för vilka indikatorer stadsdelarna har analyserat. Dessa indikatorer har varit obligatoriska för stadsdelarna, men så är inte fallet inför arbetet med välfärdsbokslut. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under valt att avvakta de målområden som kommer att gälla i Borås Stads Vision Urval av indikatorer utifrån visionens målområden pågår under Under tiden har diskussioner om val av stadsdelsgemensamma indikatorer istället skett i styrgruppen för välfärdsbokslutet samt i stadsdelarnas arbetsgrupper som har lämnat förslag till Fritids- och folkhälsonämnden för beslut. Det innebär att samtliga Stadsdelsnämnder i välfärdsbokslut analyserar följande indikatorer: Välfärdsbokslutet har tagits fram i samverkan med representanter från de tre Stadsdelsförvaltningarna, Stadskansliet och Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Stadsdel Norr Adriana Waris Stadsdel Väster Ida Grindsiö och Anita Gyllensten Stadsdel Öster Linda Broberg Stadskansliet Monica Lindqvist Fritids- och folkhälsoförvaltningen Kristina Nyberg Smahel, ansvarig för Borås Stads Välfärdsbokslut Andel elever i årskurs 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet de kan prata öppet och förtroget med. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de är trygga i skolan. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de inte druckit alkohol, rökt eller provat narkotika. I övrigt har respektive Stadsdelsnämnd fokuserat och analyserat ett antal för dem relevanta indikatorer. På följande sidor redovisas Stadsdelsdelsnämndernas analyser.

10 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 11

11 12 STADSDELSNÄMNDEN NORR Folkmängd w Totalt Stadsdel Norr Centrum Fristad Sjöbo

12 STADSDELSNÄMNDEN NORR 13 STADSDELSNÄMNDEN NORR Inledning Årets analysarbete har genomförts av en arbetsgrupp bestående av planeringsledare skola, ungdomssamordnare och utredningssekreteraren tilllika ansvarig samordnare för välfärdsbokslutet Stadsdelsförvaltningen Norr. Skolledningen från Engelbrektskolan, Erikslundskolan och Fristadskolan har deltagit i resultat- och analysarbete och har tagit fram förbättringsområden för respektive skola. Tre indikatorer har valts som stadsdelsgemensamma: Andel elever i årskurs 8 som uppger att de känner sig trygga i skolan. Andel elever i årskurs 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de inte druckit alkohol, rökt eller provat narkotika. Utöver de obligatoriska indikatorerna har Stadsdelsnämnden Norr valt att analysera: Utöver de nio obligatoriska indikatorerna har Stadsdelsnämnden Norr även valt att analysera Andel elever i årskurs 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan. Andel elever i årskurs 8 som är medlem i någon förening. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de inte blivit mobbade i skolan de senaste tre månaderna. Andel vuxna som inte hyser oro att utsättas av brott. Erikslundskolan och Fristadskolan. Eleverna har analyserat resultatet för sin skola och föreslagit förbättringsåtgärder. Klasserna och elevråden kommer att under 2013 arbeta vidare med fördjupningsanalys och åtgärder tillsammans med skolledningen och pedagogerna för att förbättra resultatet på sina skolor. Syftet är att bättre ta tillvara på ungdomarnas idéer och förslag samt öka elevernas inflytande över sin skolgång samt öka engagemanget. Inför kommande välfärdsbokslut kommer dialogen med ungdomarna tidigareläggas i analysprocessen för att bättre integrera elevernas analyser, slutsatser och förbättringsområden i välfärdsbokslutet. Nämnden anser att det viktigt att fortsätta stärka elevernas inflytande i riktning mot initiativ- och förslagstagare och deltagare i beslutsprocessen för frågor som berör barnen. I Vision 2025 beskrivs Borås med en bredd av mötesplatser (fysiska och virtuella) mellan barn och ungdomar med olika kulturella och etniska bakgrund, vuxna och äldre. Förskolor och skolor är de samlande mötesplatserna för alla barn och unga. Till dessa mötesplatser hör även möten med tjänstemän och politiker, där barn och unga är medskapare och får ett reellt inflytande över sin skolgång, utformning av stadens verksamheter och på stadens utveckling. Delaktighet och inflytande är centralt för att barn och ungdomar ska kunna utrycka sina åsikter och få dem tillvaratagna. Staden ska utvecklas så att det ska vara lätt, trevligt och roligt att umgås och befinna sig i Borås samt erbjuda aktiviteter som passar alla. Detta mäter välfärdsbokslut genom elevernas påverkan över lektionstiden. Stadsdelsförvaltningens ungdomsråd, elevråd och klassråd är remissinstanser för ärenden som berör barnen. Nytt i årets välfärdsbokslut för stadsdel Norr har varit att involvera klasser och elevråd från stadsdelens högstadieskolor som svarat på skolenkäten i analysarbetet och framtagning av förbättringsåtgärder. Detta arbete har bedrivits med stadsdelsförvaltningens ungdomssamordnare. Resultatanalys och förslag på förbättringsområden presenteras under rubriken Elevernas välfärdsbokslut. Resultatet från skolenkäterna har under hösten diskuterats i alla klasser och i elevråd på Engelbrektskolan,

13 14 STADSDELSNÄMNDEN NORR Delaktighet och inflytande i samhället Indikator: Andel elever i årskurs 8 som får vara med och påverka hur de använder lektionstiden, i procent Pojkar 2011 Flickor 2011 Totalt 2011 Pojkar Flickor Totalt Centrum Fristad Sjöbo Std Norr Borås Stad Analys Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka lektionstiden var 31 procent för Stadsdel Norr under. Resultatet har försämrats med tre procentenheter jämfört med Resultatet för gruppen pojkar i Centrum, åtta procent, är extremt lågt i förhållande till övriga resultat och flickornas resultat på 35 procent. Fristad har förbättrat sitt resultat med 20 procentenheter från Resultatet för Sjöbo är fem procentenheter sämre än 2011 och det är guppen flickor som står för minskningen. 54 procent av eleverna på Erikslundskolan, 28 procent på Engelbrektskolan och 14 procent på Fristadskolan uppger att de inte får vara med och påverka lektionstiden. Skolenkäten visar även att det finns en stor grupp av elever som upplever att de har små eller mycket små möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer och många elever vet inte heller vart man vänder sig om man vill påverka något i kommunen. Fristadskolan har arbetat med entreprenöriellt lärande med syfte att eleverna ska få mer lust att lära sig mer, få större arbetsglädje och ta ett eget ökat ansvar för att påverka sin utbildning. De ska bli mer delaktiga och det entreprenöriella arbetssättet ska stimulera till ökat samarbete. Fristadskolan har en klart uppåtgående trend från 23 procent 2009 till 41 procent. Både pojkar och flickor har en relativt hög siffra. Ökningen beror både på entreprenöriellt lärande som mer utgår från individen och på Bedömning för lärande (BFL) där eleven blir mer medveten om sitt lärande. När eleven är mer medveten om sitt lärande ökar också viljan att ha inflytande. Engelbrektskolan arbetar aktivt med BFL och elever och personal blir bättre och bättre på att använda metoden. I förlängningen kommer också detta gynna påverkansmöjligheterna på vilket sätt eleverna kan ha inflytande över undervisningen. Skolan kommer lyfta frågan hos elevrådet och i förlängningen kommer också frågan ut i klasserna under TFM-tid (tid för måluppfyllelse). Erikslundskolan har i sin organisationsförändring förlängt lektionerna så att eleverna därigenom kan få ett större utrymme för delaktighet. BFL är ett bra verktyg i detta arbete. Genom att se till elevernas förförståelse och förkunskaper och utefter det lägga upp och planera undervisningen vill skolan att eleverna ska bli en del av sitt eget lärande och få ett större inflytande över det. Slutsats Det är en kraftig minskning av andelen pojkar i Centrum och flickor på Sjöbo som uppger att de får vara med och påverka lektionstiden. Det är viktigt att skolorna i dessa områden tar reda på orsaker och arbetar för att förbättra resultaten. Nämnden anser att andelen elever i årskurs 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden ska vara 100 procent.

14 STADSDELSNÄMNDEN NORR 15 Förbättringsområden Fristadskolan: fortsätter att arbeta för ökat inflytande då det är mer än hälften av eleverna som upplever att de inte har inflytande. Skolan fortsätter att utveckla entreprenöriellt lärande och BFL. Engelbrektskolan: fortsätter att arbeta för ökat inflytande genom BFL. Erikslundskolan: fortsätter att arbeta för ökat inflytande genom BFL. Förbättringsområden från eleverna vid Engelbrektskolan, Erikslundskolan och Fristadskolan för vidarebefordran till skolledningen för respektive skolan. Elevernas Välfärdsbokslut: Inflytande i skolan Engelbrekt Påverka lektionstiden Elevers analys Erikslund Påverka lektionstiden Elevers analys elevråd Fristad Påverka lektionstiden Elevers analys elevrådsstyrelsen Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Sämre. Vi får påverka minst. Vi fyllde i oseriöst. Flickor får bestämma mer än pojkar. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Vi i Centrum är mindre moderna eftersom lärarna bestämmer mer. Lärare kanske behandlar elever olika. Nya kursplanen. Osäkerhet bland lärarna. Vi elever vågar inte säga vad vi tycker. Vi är inte så engagerade. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Att lärarna släpper fram eleverna mer, uppmuntra till engagemang. Fråga eleverna vad de tycker. Vara mer seriösa. Elever som engagerar sig mer. Att visa när vi faktiskt kan förändra något. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Ligger på snittet, rätt ok. Ligger för lågt, inte det bästa. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Svarar inte ärligt på frågan, för vad händer sedan? Följs det upp? Alla är inte så seriösa. Vi själva, att vi inte pratar. Vi vill men kan inte klaga. Man vet inte vart man skall vända sig. Lärare bestämmer utan att fråga. Lyssnar dåligt på eleverna. Nya elever, lärare, regler. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Lärarna frågar oss mer om schema, lektioner mm. Att vi pratar med lärarna och dom skall lyssna. Utveckla elevrådet. Elever mer delaktiga. Elevrådet kan ta upp elevers åsikter. Nya ordnings/trivselregler. Mindre klasser. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Ligger bäst till. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Lärarna är lyhörda och lyssnar på eleverna. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Att lärarna engagerar sig och uppmuntrar eleverna att påverka.

15 16 STADSDELSNÄMNDEN NORR

16 STADSDELSNÄMNDEN NORR 17 Delaktighet och inflytande i samhället Indikator: Andel elever i årskurs 8 som är medlem i någon förening, i procent Pojkar 2011 Flickor 2011 Totalt 2011 Pojkar Flickor Totalt Centrum Fristad Sjöbo Std Norr Borås Stad Analys Resultatet för Stadsdel Norr har förbättrats med tio procentenheter jämfört med 2011 och ligger därmed högre än Borås Stads snitt. Sjöbo har fortsatt ett lågt resultat för föreningsaktiva flickor och ligger på 55 procent, dock är det en liten förbättring från föregående år. Medlemskap i föreningslivet på Sjöbo ligger på 64 procent jämfört med 51 procent under Föreningsmedlemskapet har legat mellan procent sedan I Fristad har föreningsmedlemskapet bland pojkar minskat till 73 procent. Medlemskapet i föreningslivet ligger på 77 procent totalt vilket är en förbättring jämfört med 2011, där flickor har haft en stor ökning. Fristad ligger därmed i topp vad gäller andelen föreningsaktiva. Resultatet för Centrum är 73 procent jämfört med 61 procent föreningsaktiva elever Centrum ligger därmed i topp vad gäller andelen föreningsaktiva. Det barn och unga gör på fritiden påverkar deras identitet, hälsa och skolframgång. Bra kultur- och fritidsaktiviteter erbjuder möjligheter att utveckla ungdomarnas kompetenser. Slutsats Centrum har nära till aktiviteter av olika slag, ett rikt föreningsliv och möjligheten för unga att själva förflytta sig till önskad aktivitet gör att ungdomar i Centrum har stora möjligheter att finna en aktivitet som passar. I Fristadsområdet förekommer det ett rikt och brett föreningsliv och många föräldrar är aktiva ledare. Många olika idrottsföreningar finns representerade samt Musik i Fristad och olika samfund som har många ungdomar som medlemmar. Den tidigare bristen på inomhuslokaler har minskat sedan Borgstenas Allhall invigdes Sjöboområdet har få aktiva föreningar. En ersättare till föreningslivet är Fritid Sjöbo som har många besökare. Sjöbo har fortsatt ett lågt antal föreningsaktiva flickor och det är viktigt att kommunicera detta till föreningslivet och till verksamheten för kultur och fritid vid framtagning av åtgärder. En medveten satsning på att öka föreningstillhörigheten har gett en positiv utveckling för området Sjöbo. Att flickorna inte har haft samma positiva utveckling som pojkarna kan bero på att de aktiviteter som det satsats på troligen inte attraherar flickor i samma grad som pojkar. Förbättringsområden Sjöbo, finna aktiviteter som attraherar flickor. Fortsätta den medvetna satsningen med att öka föreningstillhörigheten i området. Genom att koppla ihop vissa sommarjobb med föreningar i området. Förbättringsområden från eleverna Engelbrektskolan, Erikslundskolan och Fristadskolan för vidarebefordran till skolledningen på respektive skolan.

17 18 STADSDELSNÄMNDEN NORR Elevernas välfärdsbokslut: Föreningsmedlemskap Engelbrekt Medlem i förening Elevers analys Erikslund Medlem i förening Elevers analys elevråd Fristad Medlem i förening Elevers analys elevrådsstyrelsen Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Jättebra resultat. Näst bäst. Hyfsat bra. Bättre än snittet Vad kan orsaken vara till årets resultat? Folk vill röra på sig,träna, tillsammans med vänner. Man vill aktivera sig. Föreningar informerar på skolor. Det finns många föreningar. Stor valmöjlighet. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Dåligt resultat. Sämre än alla andra. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Många unga lägger sin tid på Fritidsgården andra på sport. Få föreningar. Mer uppmuntran från skolans idrott, musik etc. Ointresse. Lathet Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Bra resultat och många tjejer är med i föreningar. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Det finns mycket att välja på. Man är tillsammans med sina kompisar. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Fortsätt så som vi gör. Övertala folk. Mer reklam och info om föreningar. Turneringar i Skolan. Mer fritid/för mycket skolarbete. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Uppmuntra dom som inte är med att gå med i någon förening. Föreningar som visar sin verksamhet. Fler föreningar för tjejer. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Friluftsdagar med olika aktiviteter.

18 STADSDELSNÄMNDEN NORR 19 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR Indikator: Andel elever i årskurs 8 som har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med Pojkar 2011 Flickor 2011 Totalt 2011 Pojkar Flickor Totalt Centrum Fristad Sjöbo Std Norr Borås Stad Analys Resultatet för Sjöbo har förbättrats med fyra procentenheter jämfört med 2011 men resultatet ligger fortfarande under Borås Stads snitt, vilket måste uppmärksammas och följas upp. Resultatet för pojkarna på Sjöbo har försämrats med 19 procentenheter jämfört med Resultatet för flickorna har däremot förbättrats med 21 procentenheter och ligger nu på samma nivå som Fristad, Centrum och Borås Stads snitt. Resultatet för Centrum har förbättrats jämfört med 2011 och 94 procent av både flickorna och pojkarna uppger att de har en vuxen som de kan prata öppet och förtroget med. Resultatet för Fristad har försämrats något för pojkar jämfört med Resultatet på skolorna visar att det är en grupp av elever som uppger att de inte har någon vän. Resultatet visar att det är en hög andel elever på skolorna som har svårt eller mycket svårt att prata med det motsatta könet. Statistiken per skola visar att fler tjejer än killar har svårt/mycket svårt att prata med motsatt kön så som: pappa, äldre bror och vänner. Det är även en hög andel pojkar som har svårt eller mycket svårt att prata med äldre syster eller vän av motsatt kön. Då det är en stor grupp elever som har svårt att prata med motsatt kön är det viktigt att analysera bakomliggande faktorer, öka samspel mellan tjejer och killar (genusprojekt, jämställdhetsarbete) och arbeta vidare med värdegrundsfrågor och likabehandlingsplanen. En ökad dialog och samspel mellan tjejer och killar kan bidra till en ökad trygghet och trivsel på skolor. Det finns även ett fortsatt behov av föräldrastöd som stärker föräldrar i deras föräldraroller. En trygg anknytning till föräldrarna de första levnadsåren är en avgörande förutsättning för god psykisk hälsa senare i livet. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa visar sig många gånger i tidiga år och förekommer i olika studier hos procent av barn och ungdomar vilket också är resultatet för stadsdelens högskolor. I de flesta fall handlar det om symptom som huvudvärk, magont, dåligt självförtroende, aggressivitet och ängslan. I familjer med sociala problem finner man en påtagligt ökad psykisk ohälsa hos barnen. Andelen barn som uppvisar symptom på psykisk ohälsa tenderar att öka. Resultatet för skolorna när det gäller psykiska besvär visar att det finns en hög andel elever som känner sig stressade i skolarbete och har svårt att somna. Det är fler pojkar än flickor som mår mycket bra. Det är fler tjejer än pojkar som har huvudvärk varje dag, har ont i magen, känner sig nere, har svårt att somna och trivs mindre med livet just nu. På Erikslundskolan är det fler elever som har huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig nere, skolkat eller stulit någon gång eller upprepande gånger än på Engelbrektskolan och Fristadskolan. Social struktur Upplevelsen av hälsan betyder mycket för välbefinnandet. Flera nationella rapporter visar att ju sämre social position föräldrarna har i samhället, desto större är risken att barnen drabbas av fysisk

19 20 STADSDELSNÄMNDEN NORR och psykisk ohälsa. Familjens sociala ställning har bedömts förklara procent av barns ohälsa i Sverige. I familjer med sociala problem finner man en påtagligt ökad psykisk ohälsa hos barnen. I jämförelse med Centrum och Fristad har Sjöbo: Högre andel barn 6-15 år med föräldrar som har högst förgymnasial utbildning Lägre andel barn 0-15 år med förvärvsarbetande föräldrar Högre andel barn 6-15 år med två utlandsfödda föräldrar Lägre förvärvsfrekvens i åldersgrupper år och år Fler sjukpenningdagar per invånare i åldersgruppen år jämfört med andra områden Högre andel personer med låga inkomster i ålder 16 år och äldre Högre andel förtidigt döda i åldersgrupper år år. Individ och Familjeomsorg (IFO), Barn och Familj Under hösten har det skett en viss ökning av allvarliga anmälningar rörande tonåringar inom stadsdelen. Till analysarbetet har statistik för förvärvsfrekvens, inkomst och sjuk penning dagar från 2010 använts vilket betyder att statistik släpar efter två år. Det finns en tendens till lågkonjunktur i samhället med ökat antal varsel och befarad ökning av arbetslösheten. Om detta befästs och förvärras under 2013 finns risk för att detta påverkar barnfamiljer negativt, särskilt inom Sjöboområdet. Något som kan ge ett ökat behov av sociala insatser. Att IFO barn och familj nu tillhör samma nämnd som förskola, skola och fritid ger samarbetet kring barn och deras föräldrar bättre förutsättningar. Tidiga insatser är viktiga och verksamheten har fokuserat på detta arbete och kommer att förstärka arbetet ytterligare med hjälp av projektet Tidiga insatser. Familjecentralen på Sjöbo kommer att startas i mitten av Tillgång till sociala nätverk Tillgång till goda sociala nätverk, är en viktig förutsättning för att individer ska klara påfrestningar i livet. Det finns flera möjliga faktorer som kan påverka tillgång till socialt stöd så som utbildningsnivå, täthet i det sociala nätverket och en aktiv fritid. Människor som bor i områden där många har sociala och ekonomiska problem har svårare att ge varandra ett positivt stöd. Ekonomiska förutsättningar (ekonomisk stress) påverkar klimatet i familjer och handlingsutrymme. Systematiskt arbetsmiljöarbete och värdegrundsarbete på skolor Det är viktigt att belysa vikten av fortsatt arbete med värdegrunder, likabehandlingsplaner och skolklimatundersökningar där pedagoger, föräldrar och elever kommunicerar enkätresultat för att förbättra trygghet och kommunikation mellan vuxna och ungdomar, speciellt gruppen tjejer. Det är även viktigt att titta närmare på risk för arbetstoppar för skolarbetet som skapar stress för både elever och lärare. Det är viktigt att stressfaktorer mäts och analyseras i skolklimatundersökningar på skolorna, där man lyssnar på eleverna och gör dessa delaktiga i planering och upplägg. Tillsammans med eleverna får man många tips på hur man minskar stressen och ökar trivsel och välmående på skolorna. Slutsats Resultatet för Stadsdel Norr har förbättrats med tre procentenheter jämfört med procent av pojkarna på Sjöbo har inte tillgång till goda sociala nätverk (socialt stöd). Ungdomar på Sjöbo tenderar att må sämre jämfört med ungdomar från Centrum och Fristad. Dessa ungdomar uppger att de har en sämre självskattad hälsa, känner sig oftare nedstämda och är mer stressade i skolarbete vilket ger symptom i form psykosomatiska besvär och skolk. Siffrorna visar också tydligt att tjejer mår sämre, trivs mindre med livet, är mer stressade och nedstämda än killarna. Statistiken visar att fler tjejer än killar har svårt/ mycket svårt att prata med motsatt kön. En ökad dialog och samspel mellan tjejer och killar kan bidra till en ökad trygghet och trivsel på skolorna. Ungdomar som känner sig trygga och trivs bra på skolan har lättare att inhämta kunskaper.

20 STADSDELSNÄMNDEN NORR 21 Förbättringsområden Öka ungas inflytande och delaktighet i skola och vardag genom ungdomsråd, klassråd, och elevråd samt andra råd så som: gårdsråd och Demokratiråd i Fristad. Stadsdelsförvaltningen Norr utvecklar tillsammans med Folkhälsoenheten en plan för föräldrastöd och arbete med barn och unga. Förbättringsområden från eleverna Engelbrektskolan, Erikslundskolan och Fristadskolan för vidarebefordran till skolledningen på respektive skolan. Elevernas Välfärdsbokslut: Socialt stöd Engelbrekt Vuxen att prata med Elevers analys Erikslund Vuxen att prata med Elevers analys elevråd Fristad Vuxen att prata med Elevers analys elevrådsstyrelsen Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Resultatet för har fallit bort i analysmaterialet. Vi har bland de bästa resultaten. Vi ligger bra till. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Att lärarna visar att dom finns, bra elevhälsa. Inte mycket mobbning, lite mer stress. Disa. Vi får bra mentalt stöd. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Resultatet för har fallit bort i analysmaterialet. Ligger på snittet. Men sämre än de andra. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Kommunicera. Eleverna får inte tillräckligt med stöd. För få vuxna att prata med (för en del). Det finns vuxna som bryr sig. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Resultatet för har fallit bort i analysmaterialet. Bra siffror under lång tid. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Det finns personal och fritidsledare som bryr sig. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Fördela prov/läxor jämnare Fortsätta med det vi gör. Fräschare i skolan. Disa för pojkar. Föräldrar som pratar med sina barn. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Skolsköterska/lärare om man behöver prata. Övervakningskameror. Tjej och kill kurator. Utökad öppettid på Fritidsgårdar. Mer stöd från vuxna. Lärare som ger mer uppmärksamhet. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Vuxna som visar att man finns där för eleverna.