VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLFÄRDSBOKSLUT 2012. - för ökad kunskap om hälsa och välfärd"

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT - för ökad kunskap om hälsa och välfärd

2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Förord 5-8 Sammanfattning 9-11 Bakgrund Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden Väster Stadsdelsnämnden Öster Bilaga 1: Indikatorer Välfärdsbokslut Borås Stad Bilaga 2: Skolenkäten år 8 och år 1 på gymnasiet hösten

3 4 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Hälsa är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, både fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Folkhälsan i Sverige har förbättrats under de senaste decennierna, och många hälsoproblem har minskat över tid. Borås är inget undantag; vi följer i stort sett samma utveckling som Sverige i övrigt. Men det finns tydliga skillnader i hur hälsan i Borås är fördelad, och det finns fortfarande mycket kvar att göra för att utjämna dessa skillnader. Detta är Borås Stads tolfte välfärdsbokslut. Det är en sammanställning av folkhälsan i kommunen, de faktorer som påverkar hälsan, och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa. Bokslutet bygger på de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Dessa beskrivs med indikatorer som utgår från de elva nationella målområdena för folkhälsa. Välfärdsbokslutet låter oss jämföra geografiskt och socioekonomiskt, och ur ålders- och genusperspektiv. Ett steg på vägen till att nå en jämlik hälsa är att ta reda på vilka skillnader som finns, och varför. Där kan välfärdsbokslutet vara till stor hjälp. Ulf Olsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Borås Stad Kristina Nyberg Smahel Utvecklingsledare Folkhälsa Borås Stad

4 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 5 Sammanfattning För att följa välfärdens utveckling i Borås Stad görs det årligen en sammanställning av befolkningens hälsa och välfärd. Arbetet med välfärdsbokslutet har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för kommunens invånare, vilket också motsvarar det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet. Syftet med välfärdsbokslutet är att fokusera på jämlikhet i hälsa och tillföra nya mått om hälsoeffekter. Genom att integrera välfärdsaspekter i det kommunala budget- och bokslutsarbetet kompletteras den ekonomiska informationen och verksamhetsredovisningen. Valda indikatorer I Borås Stad har ett antal indikatorer tagits fram som tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på genus-, stadsdels- och områdesnivå. Hela livscykelperspektivet finns med, barn- och unga, unga vuxna, förvärvsaktiva och äldre. Indikatorerna är kopplade till de 11 nationella målområdena, varav Borås Stad valt att fokusera på: Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en utav de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsa. I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Föreningsdeltagande Under 2011 kunde man se att den tidigare neråtgående trenden av andel föreningsaktiva hade vänt och resultatet för visar att det inte var en tillfällighet. Andelen elever i årskurs 8 som är medlem i en förening fortsätter att öka, från 65 procent till 66 procent. Det är pojkarna som står för ökningen av den totala andelen. 68 procent av pojkarna uppger att de är medlem i en förening, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med Flickornas andel minskar, från 65 procent 2011 till 64 procent. Lägst andel föreningsaktiva elever i årskurs 8 finns i Stadsdel Öster med 61 procent och högst andel i Stadsdel Norr med 72 procent. Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Miljöer och produkter Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Nedan ges en sammanfattning av utvalda delar i Välfärdsbokslutet. Där jämförelser kan göras med föregående år markerar pilar om trenden är positiv, negativ, eller oförändrad. Figur 1. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de är medlem i någon förening. Inflytande i skolan Andelen elever i år 8 som upplever att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden har minskat med tre procentenheter, från 33 procent till 30 procent. Det är flickorna som står för den största minskningen. Skillnaderna mellan skolorna ökar.

5 6 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Ekonomiska och sociala förutsättningar Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ohälsa har ofta sin grund i ekonomisk stress och social otrygghet. Förvärvsfrekvens Då siffrorna för förvärvsfrekvens släpar efter två år kan man inte uttala sig om nuläget men man kan följa trenden över tid. För de tre åldersgrupperna; år, år och år visar siffrorna i välfärdsbokslutet en positiv trend över tid. I samtliga åldersgrupper finns den lägsta andelen förvärvsaktiva i områdena Brämhult, Norrby och Sjöbo. Skillnaden mellan kvinnor och män består, då kvinnorna i samtliga åldersgrupper har en lägre andel förvärvsaktiva. Störst skillnad mellan kvinnor och män finner vi i åldersgruppen år, där 72 procent av kvinnorna och 78 procent av männen är förvärvsaktiva. Utbildningsnivå Utbildningsnivån för åldersgrupperna år och år har ökat över tid. 40 procent av befolkningen i åldern år har eftergymnasial utbildning. I åldersgruppen år var siffran 35 procent. I båda åldersgrupperna finner vi den lägsta andelen med eftergymnasial utbildning i Viskafors och den högsta andelen i Centrum och Sandhult. Kvinnorna har en högre andel med eftergymnasial utbildning i båda åldersgrupperna. Den största skillnaden finner vi i den yngre åldersgruppen där 47 procent av kvinnorna och 33 procent av männen har eftergymnasial utbildning. Bidragshushåll Andelen barn och unga i åldern 0-17 år som växer upp i ett hushåll med försörjningsstöd har ökat, från två procent 2011 till tre procent. De tydligaste skillnaderna ser man mellan olika områden i Borås. I områdena (fd kommundelarna) Brämhult och Norrby är siffran i Välfärdsbokslutet sju procent medan Dalsjöfors och Sandhult har noll procent. Psykisk hälsa De upplevda psykiska besvären hos eleverna i årskurs 8 ligger på en konstant nivå. Några upplevda besvär ökar medan några minskar. Nästan dubbelt så många flickor som pojkar upplever psykiska besvär såsom nedstämdhet, huvudvärk och magont. Exempelvis känner sig 42 procent av flickorna nere 1 gång i veckan eller oftare jämfört med 21 procent av pojkarna. Elevernas upplevda stress över skolarbetet ökar. 36 procent av eleverna i årskurs 8 upplever att de känner sig mycket eller ganska mycket stressade över skolarbetet. Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med Även här är det en stor skillnad mellan flickor och pojkar, då nästan dubbelt så många flickor som pojkar känner sig stressade. Figur 2. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de är mycket eller ganska mycket stressade över skolarbetet. Barns och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungas hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan göras på flera arenor. Avgångsbetyg Andel elever i årskurs 9 med minst godkänt i samtliga ämnen har minskat med två procentenheter jämfört med 2011, från 78 procent 2011 till 76 procent. Kommunfullmäktiges mål för var 85 procent, ett värde man inte uppnått i någon utav de tre stadsdelarna.

6 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 7 Simkunnighet Den totala andelen simkunniga elever i årskurs 5 var 92 procent. Det är samma andel som Andelen flickor och pojkar är densamma. Större skillnader kan man se mellan de tre stadsdelarna. Lägst andel simkunniga finns i Stadsdel Öster med 87 procent och högst i Stadsdel Norr med 96 procent. Socialt stöd var det 89 procent av eleverna i år 8 som uppgav att de har någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Det är en ökning jämfört med 2011, då 86 procent av eleverna i år 8 uppgav att de hade en vuxen att prata med. Det är flickorna som står för ökningen av den totala andelen. 92 procent av flickorna uppger att de har en vuxen att prata med, vilket är en ökning med sex procentenheter. Pojkarnas andel är konstant, 87 procent. Samtliga tre stadsdelar har ökat sin andel jämfört med föregående år. Mobbing Andelen elever i årskurs 8 som uppger att de inte blivit mobbade har minskat, från 84 procent 2011 till 83 procent. Fler flickor än pojkar uppger att de har blivit mobbade. Den lägsta andelen elever i år 8 som uppger att de inte blivit mobbade finns i Stadsdel Öster med 80 procent och den högst andelen i Stadsdel Norr med 85 procent. Miljöer och produkter Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. Säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Trygghet i skolan Den totala andelen elever i år 8 som känner sig trygga i skolan var 80 procent, vilket betyder att andelen har minskat med tre procentenheter jämfört med Det är pojkarna som står för den största minskningen. 79 procent av pojkarna känner sig trygga i skolan jämfört med 80 procent av flickorna. Det skiljer mycket mellan skolorna. Höftfrakturer En höftfraktur kostar samhället minst kronor och varje år drabbas omkring äldre personer i Sverige av höftfrakturer, de allra flesta (ca 95 procent) till följd av fall. I Borås kan man se en positiv trend över tid i antalet höftfrakturer. Det totala antalet har minskat för både kvinnor och män. Dock är skillnaden mellan kvinnor och män stor. Mer än dubbelt så många kvinnor drabbas av höftfrakturer. Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Fysisk aktivitet Andelen elever i årskurs 8 som på sin fritid är fysiskt aktiva 2-3 ggr/veckan eller oftare har ökat med tre procentenheter, från 78 procent 2011 till 81 procent. Flickorna har ökat mest jämfört med siffrorna för 2011, från 73 procent till 78 procent. Men, det är pojkarna som har den högsta andelen fysiskt aktiva med 83 procent. Den totala andelen är i stort sett samma för de tre stadsdelarna, dock skiljer det en del på flickor och pojkar. I Stadsdel Väster och Stadsdel Öster är andelen fysiskt aktiva pojkar betydligt större än andelen flickor. I Stadsdel Norr är förhållandet det omvända. Matvanor och livsmedel Goda matvanor, i kombination med framför allt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa. Övervikt och fetma Den totala andelen barn med ett BMI under 25 i årskurs 4 var 97 procent, vilket betyder att den är oförändrad jämfört med Något fler pojkar än flickor har ett BMI som är 25 eller högre. När man tittar på andelen barn med BMI över 25 är det av yttersta vikt att man också tar med andelen barn med övervikt, (BMI ) då dessa

7 8 VÄLFÄRDSBOKSLUTET befinner sig i riskzonen. Andelen barn med övervikt har ökat med tre procentenheter, från 15 procent 2011 till 18 procent. Även här är det en något högre andel pojkar än flickor. Högst andel med övervikt eller fetma finns i Stadsdel Öster med 27 procent och lägst andel i Stadsdel Norr med 16 procent. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Åtgärder mot alkohol, tobak och spel samt ett samhälle fritt från narkotika och dopning är både viktiga för att förbättra människors hälsa och välbefinnande och för folkhälsan generellt. Tobaksbruk Andelen elever i år 8 som inte rökt var 78 procent. Det är en ökning med nio procentenheter jämfört med Under de senaste åren har man kunnat se att andelen elever i årskurs 8 som inte rökt har minskat men 2011 bröts den trenden. Det positiva resultatet verkar hålla i sig. Precis som när det gäller alkoholbruket är det en högre andel pojkar än flickor som uppger att de har rökt, totalt och även i stadsdel Väster och stadsdel Norr. Men, i stadsdel Öster uppger fler flickor än pojkar att de rökt. Alkoholbruk Andelen elever i årskurs 8 som uppger att de inte druckit alkohol har ökat med fyra procentenheter, från 76 procent 2011 till 80 procent. Om man tittar på resultatet från 2001, i det första välfärdsbokslutet, har det skett stora förändringar var andelen elever i årskurs som inte druckit alkohol 63 procent. Över tid har andelen alltså ökat med 17 procentenheter. Figur 3. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de inte druckit alkohol Fler pojkar än flickor uppger att de druckit alkohol. Så ser det också ut i Stadsdel Väster och Stadsdel Norr. I Stadsdel Öster däremot, uppger fler flickor än pojkar att de druckit alkohol. Andelen elever i år 8 som uppgav att de druckit 3-5 ggr eller oftare under de senaste tre månaderna har minskat, från åtta procent 2011 till fem procent. Även här är andelen pojkar högre än andelen flickor. Narkotikabruk Den totala andelen elever i årskurs 8 som inte har provat narkotika ligger på en konstant nivå, 97 procent. Pojkarnas andel har minskat från 97 procent 2011 till 95 procent. Flickorna däremot har ökat sin andel, från 98 procent 2011 till 99 procent. Stadsdel Väster och Stadsdel Norr har ökat andelen elever som inte provat narkotika medan Stadsdel Öster minskat.

8 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 9 BAKGRUND Denna rapport beskriver välfärden i Borås Stad och de faktorer som påverkar hälsan, utifrån nivån på hälsan och fördelningen i befolkningen. Överlag är hälsan god i både Sverige och Borås Stad, men det finns påtagliga skillnader mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. I folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt. Den nationella folkhälsopolitikens struktur med ett övergripande mål och elva målområden skapar överblick över de viktigaste områdena som påverkar folkhälsan. Målområdena skiljer sig dock åt. De första tre handlar om strukturer på samhällsnivå, medan de övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. När man analyserar åtgärder är det viktigt att se hur målområdena hänger ihop och påverkar varandra. Viktiga faktorer som påverkar folkhälsan Genom att följa upp faktorer som påverkar hälsan istället för sjukdomar får man en snabb indikation på hur läget är på väg att förändras. Denna indikation kan vara ett betydelsefullt underlag för politiska beslut. Som framgår av figur 1 är det många faktorer som påverkar vår hälsa - biologiska faktorer - relationer - levnadsvanor och samhällsfaktorer. 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 4: Hälsa i arbetslivet 5: Miljöer och produkter 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Skydd mot smittspridning 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 9: Fysisk aktivitet 10: Matvanor och livsmedel 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Figur 1. Faktorer som påverkar folkhälsan. G. Dahlgren & M. Whitehead

9 10 VÄLFÄRDSBOKSLUTET Valda indikatorer Borås Stad Det finns ett 30-tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av ett 40-tal indikatorer. En indikator ska kunna påverkas lokalt och om möjligt knytas till kommunens verksamhet. Tidigare år har Fritids- och folkhälsonämnden, efter förslag från den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor, formulerat ett antal inriktningsmål som legat till grund för vilka indikatorer stadsdelarna har analyserat. Dessa indikatorer har varit obligatoriska för stadsdelarna, men så är inte fallet inför arbetet med välfärdsbokslut. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under valt att avvakta de målområden som kommer att gälla i Borås Stads Vision Urval av indikatorer utifrån visionens målområden pågår under Under tiden har diskussioner om val av stadsdelsgemensamma indikatorer istället skett i styrgruppen för välfärdsbokslutet samt i stadsdelarnas arbetsgrupper som har lämnat förslag till Fritids- och folkhälsonämnden för beslut. Det innebär att samtliga Stadsdelsnämnder i välfärdsbokslut analyserar följande indikatorer: Välfärdsbokslutet har tagits fram i samverkan med representanter från de tre Stadsdelsförvaltningarna, Stadskansliet och Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Stadsdel Norr Adriana Waris Stadsdel Väster Ida Grindsiö och Anita Gyllensten Stadsdel Öster Linda Broberg Stadskansliet Monica Lindqvist Fritids- och folkhälsoförvaltningen Kristina Nyberg Smahel, ansvarig för Borås Stads Välfärdsbokslut Andel elever i årskurs 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet de kan prata öppet och förtroget med. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de är trygga i skolan. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de inte druckit alkohol, rökt eller provat narkotika. I övrigt har respektive Stadsdelsnämnd fokuserat och analyserat ett antal för dem relevanta indikatorer. På följande sidor redovisas Stadsdelsdelsnämndernas analyser.

10 VÄLFÄRDSBOKSLUTET 11

11 12 STADSDELSNÄMNDEN NORR Folkmängd w Totalt Stadsdel Norr Centrum Fristad Sjöbo

12 STADSDELSNÄMNDEN NORR 13 STADSDELSNÄMNDEN NORR Inledning Årets analysarbete har genomförts av en arbetsgrupp bestående av planeringsledare skola, ungdomssamordnare och utredningssekreteraren tilllika ansvarig samordnare för välfärdsbokslutet Stadsdelsförvaltningen Norr. Skolledningen från Engelbrektskolan, Erikslundskolan och Fristadskolan har deltagit i resultat- och analysarbete och har tagit fram förbättringsområden för respektive skola. Tre indikatorer har valts som stadsdelsgemensamma: Andel elever i årskurs 8 som uppger att de känner sig trygga i skolan. Andel elever i årskurs 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de inte druckit alkohol, rökt eller provat narkotika. Utöver de obligatoriska indikatorerna har Stadsdelsnämnden Norr valt att analysera: Utöver de nio obligatoriska indikatorerna har Stadsdelsnämnden Norr även valt att analysera Andel elever i årskurs 8 som uppger att de får vara med och påverka i skolan. Andel elever i årskurs 8 som är medlem i någon förening. Andel elever i årskurs 8 som uppger att de inte blivit mobbade i skolan de senaste tre månaderna. Andel vuxna som inte hyser oro att utsättas av brott. Erikslundskolan och Fristadskolan. Eleverna har analyserat resultatet för sin skola och föreslagit förbättringsåtgärder. Klasserna och elevråden kommer att under 2013 arbeta vidare med fördjupningsanalys och åtgärder tillsammans med skolledningen och pedagogerna för att förbättra resultatet på sina skolor. Syftet är att bättre ta tillvara på ungdomarnas idéer och förslag samt öka elevernas inflytande över sin skolgång samt öka engagemanget. Inför kommande välfärdsbokslut kommer dialogen med ungdomarna tidigareläggas i analysprocessen för att bättre integrera elevernas analyser, slutsatser och förbättringsområden i välfärdsbokslutet. Nämnden anser att det viktigt att fortsätta stärka elevernas inflytande i riktning mot initiativ- och förslagstagare och deltagare i beslutsprocessen för frågor som berör barnen. I Vision 2025 beskrivs Borås med en bredd av mötesplatser (fysiska och virtuella) mellan barn och ungdomar med olika kulturella och etniska bakgrund, vuxna och äldre. Förskolor och skolor är de samlande mötesplatserna för alla barn och unga. Till dessa mötesplatser hör även möten med tjänstemän och politiker, där barn och unga är medskapare och får ett reellt inflytande över sin skolgång, utformning av stadens verksamheter och på stadens utveckling. Delaktighet och inflytande är centralt för att barn och ungdomar ska kunna utrycka sina åsikter och få dem tillvaratagna. Staden ska utvecklas så att det ska vara lätt, trevligt och roligt att umgås och befinna sig i Borås samt erbjuda aktiviteter som passar alla. Detta mäter välfärdsbokslut genom elevernas påverkan över lektionstiden. Stadsdelsförvaltningens ungdomsråd, elevråd och klassråd är remissinstanser för ärenden som berör barnen. Nytt i årets välfärdsbokslut för stadsdel Norr har varit att involvera klasser och elevråd från stadsdelens högstadieskolor som svarat på skolenkäten i analysarbetet och framtagning av förbättringsåtgärder. Detta arbete har bedrivits med stadsdelsförvaltningens ungdomssamordnare. Resultatanalys och förslag på förbättringsområden presenteras under rubriken Elevernas välfärdsbokslut. Resultatet från skolenkäterna har under hösten diskuterats i alla klasser och i elevråd på Engelbrektskolan,

13 14 STADSDELSNÄMNDEN NORR Delaktighet och inflytande i samhället Indikator: Andel elever i årskurs 8 som får vara med och påverka hur de använder lektionstiden, i procent Pojkar 2011 Flickor 2011 Totalt 2011 Pojkar Flickor Totalt Centrum Fristad Sjöbo Std Norr Borås Stad Analys Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka lektionstiden var 31 procent för Stadsdel Norr under. Resultatet har försämrats med tre procentenheter jämfört med Resultatet för gruppen pojkar i Centrum, åtta procent, är extremt lågt i förhållande till övriga resultat och flickornas resultat på 35 procent. Fristad har förbättrat sitt resultat med 20 procentenheter från Resultatet för Sjöbo är fem procentenheter sämre än 2011 och det är guppen flickor som står för minskningen. 54 procent av eleverna på Erikslundskolan, 28 procent på Engelbrektskolan och 14 procent på Fristadskolan uppger att de inte får vara med och påverka lektionstiden. Skolenkäten visar även att det finns en stor grupp av elever som upplever att de har små eller mycket små möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer och många elever vet inte heller vart man vänder sig om man vill påverka något i kommunen. Fristadskolan har arbetat med entreprenöriellt lärande med syfte att eleverna ska få mer lust att lära sig mer, få större arbetsglädje och ta ett eget ökat ansvar för att påverka sin utbildning. De ska bli mer delaktiga och det entreprenöriella arbetssättet ska stimulera till ökat samarbete. Fristadskolan har en klart uppåtgående trend från 23 procent 2009 till 41 procent. Både pojkar och flickor har en relativt hög siffra. Ökningen beror både på entreprenöriellt lärande som mer utgår från individen och på Bedömning för lärande (BFL) där eleven blir mer medveten om sitt lärande. När eleven är mer medveten om sitt lärande ökar också viljan att ha inflytande. Engelbrektskolan arbetar aktivt med BFL och elever och personal blir bättre och bättre på att använda metoden. I förlängningen kommer också detta gynna påverkansmöjligheterna på vilket sätt eleverna kan ha inflytande över undervisningen. Skolan kommer lyfta frågan hos elevrådet och i förlängningen kommer också frågan ut i klasserna under TFM-tid (tid för måluppfyllelse). Erikslundskolan har i sin organisationsförändring förlängt lektionerna så att eleverna därigenom kan få ett större utrymme för delaktighet. BFL är ett bra verktyg i detta arbete. Genom att se till elevernas förförståelse och förkunskaper och utefter det lägga upp och planera undervisningen vill skolan att eleverna ska bli en del av sitt eget lärande och få ett större inflytande över det. Slutsats Det är en kraftig minskning av andelen pojkar i Centrum och flickor på Sjöbo som uppger att de får vara med och påverka lektionstiden. Det är viktigt att skolorna i dessa områden tar reda på orsaker och arbetar för att förbättra resultaten. Nämnden anser att andelen elever i årskurs 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden ska vara 100 procent.

14 STADSDELSNÄMNDEN NORR 15 Förbättringsområden Fristadskolan: fortsätter att arbeta för ökat inflytande då det är mer än hälften av eleverna som upplever att de inte har inflytande. Skolan fortsätter att utveckla entreprenöriellt lärande och BFL. Engelbrektskolan: fortsätter att arbeta för ökat inflytande genom BFL. Erikslundskolan: fortsätter att arbeta för ökat inflytande genom BFL. Förbättringsområden från eleverna vid Engelbrektskolan, Erikslundskolan och Fristadskolan för vidarebefordran till skolledningen för respektive skolan. Elevernas Välfärdsbokslut: Inflytande i skolan Engelbrekt Påverka lektionstiden Elevers analys Erikslund Påverka lektionstiden Elevers analys elevråd Fristad Påverka lektionstiden Elevers analys elevrådsstyrelsen Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Sämre. Vi får påverka minst. Vi fyllde i oseriöst. Flickor får bestämma mer än pojkar. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Vi i Centrum är mindre moderna eftersom lärarna bestämmer mer. Lärare kanske behandlar elever olika. Nya kursplanen. Osäkerhet bland lärarna. Vi elever vågar inte säga vad vi tycker. Vi är inte så engagerade. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Att lärarna släpper fram eleverna mer, uppmuntra till engagemang. Fråga eleverna vad de tycker. Vara mer seriösa. Elever som engagerar sig mer. Att visa när vi faktiskt kan förändra något. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Ligger på snittet, rätt ok. Ligger för lågt, inte det bästa. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Svarar inte ärligt på frågan, för vad händer sedan? Följs det upp? Alla är inte så seriösa. Vi själva, att vi inte pratar. Vi vill men kan inte klaga. Man vet inte vart man skall vända sig. Lärare bestämmer utan att fråga. Lyssnar dåligt på eleverna. Nya elever, lärare, regler. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Lärarna frågar oss mer om schema, lektioner mm. Att vi pratar med lärarna och dom skall lyssna. Utveckla elevrådet. Elever mer delaktiga. Elevrådet kan ta upp elevers åsikter. Nya ordnings/trivselregler. Mindre klasser. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Ligger bäst till. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Lärarna är lyhörda och lyssnar på eleverna. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Att lärarna engagerar sig och uppmuntrar eleverna att påverka.

15 16 STADSDELSNÄMNDEN NORR

16 STADSDELSNÄMNDEN NORR 17 Delaktighet och inflytande i samhället Indikator: Andel elever i årskurs 8 som är medlem i någon förening, i procent Pojkar 2011 Flickor 2011 Totalt 2011 Pojkar Flickor Totalt Centrum Fristad Sjöbo Std Norr Borås Stad Analys Resultatet för Stadsdel Norr har förbättrats med tio procentenheter jämfört med 2011 och ligger därmed högre än Borås Stads snitt. Sjöbo har fortsatt ett lågt resultat för föreningsaktiva flickor och ligger på 55 procent, dock är det en liten förbättring från föregående år. Medlemskap i föreningslivet på Sjöbo ligger på 64 procent jämfört med 51 procent under Föreningsmedlemskapet har legat mellan procent sedan I Fristad har föreningsmedlemskapet bland pojkar minskat till 73 procent. Medlemskapet i föreningslivet ligger på 77 procent totalt vilket är en förbättring jämfört med 2011, där flickor har haft en stor ökning. Fristad ligger därmed i topp vad gäller andelen föreningsaktiva. Resultatet för Centrum är 73 procent jämfört med 61 procent föreningsaktiva elever Centrum ligger därmed i topp vad gäller andelen föreningsaktiva. Det barn och unga gör på fritiden påverkar deras identitet, hälsa och skolframgång. Bra kultur- och fritidsaktiviteter erbjuder möjligheter att utveckla ungdomarnas kompetenser. Slutsats Centrum har nära till aktiviteter av olika slag, ett rikt föreningsliv och möjligheten för unga att själva förflytta sig till önskad aktivitet gör att ungdomar i Centrum har stora möjligheter att finna en aktivitet som passar. I Fristadsområdet förekommer det ett rikt och brett föreningsliv och många föräldrar är aktiva ledare. Många olika idrottsföreningar finns representerade samt Musik i Fristad och olika samfund som har många ungdomar som medlemmar. Den tidigare bristen på inomhuslokaler har minskat sedan Borgstenas Allhall invigdes Sjöboområdet har få aktiva föreningar. En ersättare till föreningslivet är Fritid Sjöbo som har många besökare. Sjöbo har fortsatt ett lågt antal föreningsaktiva flickor och det är viktigt att kommunicera detta till föreningslivet och till verksamheten för kultur och fritid vid framtagning av åtgärder. En medveten satsning på att öka föreningstillhörigheten har gett en positiv utveckling för området Sjöbo. Att flickorna inte har haft samma positiva utveckling som pojkarna kan bero på att de aktiviteter som det satsats på troligen inte attraherar flickor i samma grad som pojkar. Förbättringsområden Sjöbo, finna aktiviteter som attraherar flickor. Fortsätta den medvetna satsningen med att öka föreningstillhörigheten i området. Genom att koppla ihop vissa sommarjobb med föreningar i området. Förbättringsområden från eleverna Engelbrektskolan, Erikslundskolan och Fristadskolan för vidarebefordran till skolledningen på respektive skolan.

17 18 STADSDELSNÄMNDEN NORR Elevernas välfärdsbokslut: Föreningsmedlemskap Engelbrekt Medlem i förening Elevers analys Erikslund Medlem i förening Elevers analys elevråd Fristad Medlem i förening Elevers analys elevrådsstyrelsen Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Jättebra resultat. Näst bäst. Hyfsat bra. Bättre än snittet Vad kan orsaken vara till årets resultat? Folk vill röra på sig,träna, tillsammans med vänner. Man vill aktivera sig. Föreningar informerar på skolor. Det finns många föreningar. Stor valmöjlighet. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Dåligt resultat. Sämre än alla andra. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Många unga lägger sin tid på Fritidsgården andra på sport. Få föreningar. Mer uppmuntran från skolans idrott, musik etc. Ointresse. Lathet Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Bra resultat och många tjejer är med i föreningar. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Det finns mycket att välja på. Man är tillsammans med sina kompisar. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Fortsätt så som vi gör. Övertala folk. Mer reklam och info om föreningar. Turneringar i Skolan. Mer fritid/för mycket skolarbete. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Uppmuntra dom som inte är med att gå med i någon förening. Föreningar som visar sin verksamhet. Fler föreningar för tjejer. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Friluftsdagar med olika aktiviteter.

18 STADSDELSNÄMNDEN NORR 19 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR Indikator: Andel elever i årskurs 8 som har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med Pojkar 2011 Flickor 2011 Totalt 2011 Pojkar Flickor Totalt Centrum Fristad Sjöbo Std Norr Borås Stad Analys Resultatet för Sjöbo har förbättrats med fyra procentenheter jämfört med 2011 men resultatet ligger fortfarande under Borås Stads snitt, vilket måste uppmärksammas och följas upp. Resultatet för pojkarna på Sjöbo har försämrats med 19 procentenheter jämfört med Resultatet för flickorna har däremot förbättrats med 21 procentenheter och ligger nu på samma nivå som Fristad, Centrum och Borås Stads snitt. Resultatet för Centrum har förbättrats jämfört med 2011 och 94 procent av både flickorna och pojkarna uppger att de har en vuxen som de kan prata öppet och förtroget med. Resultatet för Fristad har försämrats något för pojkar jämfört med Resultatet på skolorna visar att det är en grupp av elever som uppger att de inte har någon vän. Resultatet visar att det är en hög andel elever på skolorna som har svårt eller mycket svårt att prata med det motsatta könet. Statistiken per skola visar att fler tjejer än killar har svårt/mycket svårt att prata med motsatt kön så som: pappa, äldre bror och vänner. Det är även en hög andel pojkar som har svårt eller mycket svårt att prata med äldre syster eller vän av motsatt kön. Då det är en stor grupp elever som har svårt att prata med motsatt kön är det viktigt att analysera bakomliggande faktorer, öka samspel mellan tjejer och killar (genusprojekt, jämställdhetsarbete) och arbeta vidare med värdegrundsfrågor och likabehandlingsplanen. En ökad dialog och samspel mellan tjejer och killar kan bidra till en ökad trygghet och trivsel på skolor. Det finns även ett fortsatt behov av föräldrastöd som stärker föräldrar i deras föräldraroller. En trygg anknytning till föräldrarna de första levnadsåren är en avgörande förutsättning för god psykisk hälsa senare i livet. Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa visar sig många gånger i tidiga år och förekommer i olika studier hos procent av barn och ungdomar vilket också är resultatet för stadsdelens högskolor. I de flesta fall handlar det om symptom som huvudvärk, magont, dåligt självförtroende, aggressivitet och ängslan. I familjer med sociala problem finner man en påtagligt ökad psykisk ohälsa hos barnen. Andelen barn som uppvisar symptom på psykisk ohälsa tenderar att öka. Resultatet för skolorna när det gäller psykiska besvär visar att det finns en hög andel elever som känner sig stressade i skolarbete och har svårt att somna. Det är fler pojkar än flickor som mår mycket bra. Det är fler tjejer än pojkar som har huvudvärk varje dag, har ont i magen, känner sig nere, har svårt att somna och trivs mindre med livet just nu. På Erikslundskolan är det fler elever som har huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig nere, skolkat eller stulit någon gång eller upprepande gånger än på Engelbrektskolan och Fristadskolan. Social struktur Upplevelsen av hälsan betyder mycket för välbefinnandet. Flera nationella rapporter visar att ju sämre social position föräldrarna har i samhället, desto större är risken att barnen drabbas av fysisk

19 20 STADSDELSNÄMNDEN NORR och psykisk ohälsa. Familjens sociala ställning har bedömts förklara procent av barns ohälsa i Sverige. I familjer med sociala problem finner man en påtagligt ökad psykisk ohälsa hos barnen. I jämförelse med Centrum och Fristad har Sjöbo: Högre andel barn 6-15 år med föräldrar som har högst förgymnasial utbildning Lägre andel barn 0-15 år med förvärvsarbetande föräldrar Högre andel barn 6-15 år med två utlandsfödda föräldrar Lägre förvärvsfrekvens i åldersgrupper år och år Fler sjukpenningdagar per invånare i åldersgruppen år jämfört med andra områden Högre andel personer med låga inkomster i ålder 16 år och äldre Högre andel förtidigt döda i åldersgrupper år år. Individ och Familjeomsorg (IFO), Barn och Familj Under hösten har det skett en viss ökning av allvarliga anmälningar rörande tonåringar inom stadsdelen. Till analysarbetet har statistik för förvärvsfrekvens, inkomst och sjuk penning dagar från 2010 använts vilket betyder att statistik släpar efter två år. Det finns en tendens till lågkonjunktur i samhället med ökat antal varsel och befarad ökning av arbetslösheten. Om detta befästs och förvärras under 2013 finns risk för att detta påverkar barnfamiljer negativt, särskilt inom Sjöboområdet. Något som kan ge ett ökat behov av sociala insatser. Att IFO barn och familj nu tillhör samma nämnd som förskola, skola och fritid ger samarbetet kring barn och deras föräldrar bättre förutsättningar. Tidiga insatser är viktiga och verksamheten har fokuserat på detta arbete och kommer att förstärka arbetet ytterligare med hjälp av projektet Tidiga insatser. Familjecentralen på Sjöbo kommer att startas i mitten av Tillgång till sociala nätverk Tillgång till goda sociala nätverk, är en viktig förutsättning för att individer ska klara påfrestningar i livet. Det finns flera möjliga faktorer som kan påverka tillgång till socialt stöd så som utbildningsnivå, täthet i det sociala nätverket och en aktiv fritid. Människor som bor i områden där många har sociala och ekonomiska problem har svårare att ge varandra ett positivt stöd. Ekonomiska förutsättningar (ekonomisk stress) påverkar klimatet i familjer och handlingsutrymme. Systematiskt arbetsmiljöarbete och värdegrundsarbete på skolor Det är viktigt att belysa vikten av fortsatt arbete med värdegrunder, likabehandlingsplaner och skolklimatundersökningar där pedagoger, föräldrar och elever kommunicerar enkätresultat för att förbättra trygghet och kommunikation mellan vuxna och ungdomar, speciellt gruppen tjejer. Det är även viktigt att titta närmare på risk för arbetstoppar för skolarbetet som skapar stress för både elever och lärare. Det är viktigt att stressfaktorer mäts och analyseras i skolklimatundersökningar på skolorna, där man lyssnar på eleverna och gör dessa delaktiga i planering och upplägg. Tillsammans med eleverna får man många tips på hur man minskar stressen och ökar trivsel och välmående på skolorna. Slutsats Resultatet för Stadsdel Norr har förbättrats med tre procentenheter jämfört med procent av pojkarna på Sjöbo har inte tillgång till goda sociala nätverk (socialt stöd). Ungdomar på Sjöbo tenderar att må sämre jämfört med ungdomar från Centrum och Fristad. Dessa ungdomar uppger att de har en sämre självskattad hälsa, känner sig oftare nedstämda och är mer stressade i skolarbete vilket ger symptom i form psykosomatiska besvär och skolk. Siffrorna visar också tydligt att tjejer mår sämre, trivs mindre med livet, är mer stressade och nedstämda än killarna. Statistiken visar att fler tjejer än killar har svårt/ mycket svårt att prata med motsatt kön. En ökad dialog och samspel mellan tjejer och killar kan bidra till en ökad trygghet och trivsel på skolorna. Ungdomar som känner sig trygga och trivs bra på skolan har lättare att inhämta kunskaper.

20 STADSDELSNÄMNDEN NORR 21 Förbättringsområden Öka ungas inflytande och delaktighet i skola och vardag genom ungdomsråd, klassråd, och elevråd samt andra råd så som: gårdsråd och Demokratiråd i Fristad. Stadsdelsförvaltningen Norr utvecklar tillsammans med Folkhälsoenheten en plan för föräldrastöd och arbete med barn och unga. Förbättringsområden från eleverna Engelbrektskolan, Erikslundskolan och Fristadskolan för vidarebefordran till skolledningen på respektive skolan. Elevernas Välfärdsbokslut: Socialt stöd Engelbrekt Vuxen att prata med Elevers analys Erikslund Vuxen att prata med Elevers analys elevråd Fristad Vuxen att prata med Elevers analys elevrådsstyrelsen Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Resultatet för har fallit bort i analysmaterialet. Vi har bland de bästa resultaten. Vi ligger bra till. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Att lärarna visar att dom finns, bra elevhälsa. Inte mycket mobbning, lite mer stress. Disa. Vi får bra mentalt stöd. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Resultatet för har fallit bort i analysmaterialet. Ligger på snittet. Men sämre än de andra. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Kommunicera. Eleverna får inte tillräckligt med stöd. För få vuxna att prata med (för en del). Det finns vuxna som bryr sig. Hur ser siffrorna ut i ditt område/ skola? Bättre eller sämre än andras resultat? Resultatet för har fallit bort i analysmaterialet. Bra siffror under lång tid. Vad kan orsaken vara till årets resultat? Det finns personal och fritidsledare som bryr sig. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Fördela prov/läxor jämnare Fortsätta med det vi gör. Fräschare i skolan. Disa för pojkar. Föräldrar som pratar med sina barn. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Skolsköterska/lärare om man behöver prata. Övervakningskameror. Tjej och kill kurator. Utökad öppettid på Fritidsgårdar. Mer stöd från vuxna. Lärare som ger mer uppmärksamhet. Hur kan man förändra/förbättra resultatet ytterligare? Vuxna som visar att man finns där för eleverna.

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Välfärdsbokslut 2009 2010-02-15. Fritids- och folkhälsonämnden

Välfärdsbokslut 2009 2010-02-15. Fritids- och folkhälsonämnden 2010-02-15 Fritids- och folkhälsonämnden Välfärdsbokslut 2009 Bakgrund Välfärdsbokslut är ett instrument som gör det praktiskt möjligt att styra den kommunala verksamheten så att den bidrar till att förbättra

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Västerängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass, Förberedelseklass, Språkklass a för planen Skolans

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Likabehandling inom Bodals skola F-9 1. Vanliga begrepp i arbetet med likabehandling 2. Hur vi förebygger trakasserier och kränkande behandling 3

Likabehandling inom Bodals skola F-9 1. Vanliga begrepp i arbetet med likabehandling 2. Hur vi förebygger trakasserier och kränkande behandling 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Likabehandling inom Bodals skola F-9 1 Vanliga begrepp i arbetet med likabehandling 2 Hur vi förebygger trakasserier och kränkande behandling 3 Rutiner för att upptäcka trakasserier

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM.

1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM. 1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM. Reviderad september 2014 2/8 Våra barn/elever har rätt till

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer