Yvonne Andersson, Krossens förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yvonne Andersson, Krossens förskola"

Transkript

1

2 För den som aldrig varit i en förskola är det svårt att förstå hur vardagen där kan låta. Många ljud har blivit så vanliga att vi inte reflekterar över dem, utan i stället envist överröstar dem. Vi tänker kanske inte på vilka ljud som hörs. Barn skuttar, någon skriker, gnäller, ett barn gråter. Prasslande papper, ett pussel rivs med en duns, ett klossbygge rasar, lego-duploklossar som skramlar, bläddrande böcker, leksaksbilar som körs på golvet. Radiomusik hörs i bakgrunden, susande element eller fläktsystem, disk- eller tvättmaskinens surr, spolning på toaletten, rinnande vattenkranar. Fröknarna pratar, informerar, beskriver, förklarar, tröstar. Telefonen ringer, vi river hushållspapper och snyter ett barn, Ska vi sätta på ett musikband? Barnen dansar och klackarna klapprar mot golvet. Från köket hörs slamret av glas och kastruller. Yvonne Andersson, Krossens förskola

3 ISBN: Artikelnr: Foto: Denny Lorentzen Grafisk form: Yra AB Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, reviderad upplaga, december 2010 Tryckt på miljövänligt papper.

4 innehåll Förord 5 Ljud och buller 7 Myrstacken städar tyst och tänder ljus 17 Många barn och många rum gav lugn i Sjumilaskogen 25 Stormatsal ökade medvetenheten om bullret 31 Styrda aktiviteter ger lugn i Skogsgläntan 37 Röster från olika aktörer 45 Ett arbete som aldrig tar slut Krossen berättar 54 Lagstiftning som berör förskolan 58

5

6 förord Höga ljudnivåer på förskolor är ett problem både för barn och vuxna. Bullret beror i stor utsträckning på barnens och de vuxnas egna aktiviteter. Utöver lokaler med bra akustiska egenskaper behövs därför också arbetssätt och strategier som syftar till att minska uppkomsten av buller i verksamheten. Samtidigt är det tydligt att ljudnivåerna varierar mycket mellan olika förskolor. På många håll har man arbetat aktivt för att sänka bullernivåerna med gott resultat. Syftet med den här skriften är att berätta om en del av de erfarenheter och exempel som finns på vad man kan göra med hjälp av fantasi, idéer och engagemang. Men några enkla lösningar och snabba genvägar finns det inte. I stället måste, som flera av de intervjuade säger, arbetet för en god ljudmiljö pågå hela tiden. Och samma slags problem kan bemästras på skilda sätt. Det framgår om inte annat av mångfalden i tipsen och råden från de olika förskolorna. Vi hoppas att skriften ska ge inspiration till andra som vill förbättra såväl barnens miljö som personalens arbetsmiljö. Reportagen och intervjuerna med olika aktörer har skrivits av frilansjournalisten Ulla Kindenberg, som besökt några av landets förskolor. Fotograf Denny Lorentzen har tagit bilderna. Tankarna från förskolan Krossen har satts på pränt av förskolläraren Yvonne Andersson. Vi riktar ett varmt tack till alla er som delat med er av er kunskap och erfarenhet! Arbetet leddes av en projektgrupp bestående av Kjell Holmberg och Pär Axelsson, från dåvarande Arbetslivsinstitutet, Bengt Johansson, Arbetsmiljöverket, Lars-Åke Bäckman, Myndigheten för skolutveckling samt Johanna Bengtsson och Ann Thuvander, Socialstyrelsen. Skriften har finansierats av de ingående myndigheterna samt med medel från Svenska försäkringsföreningen via Land- och Sjöfonden. Detta är den andra reviderade upplagan av denna publikation. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för skolutveckling och Socialstyrelsen

7

8 Ljud och buller Förmågan att uppfatta ljud är en viktig del av livet. Utan hörseln kan vi inte kommunicera med varandra med hjälp av det talade språket. Med hörseln kan vi höra varningsrop och andra signaler om faror. Vi kan också orientera oss i omgivningen genom att höra varifrån olika ljud kommer. Hörselupplevelser kan hjälpa till att göra tillvaron behaglig också. Vi njuter av ljud i naturen och av sång och musik som vi tycker om. Men det finns också ljud som inte är önskvärda. Ljud som av olika skäl tröttar, irriterar och stör. Sådana oönskade ljud brukar kallas buller. Människor är olika och därför är det också stora skillnader mellan olika individers sätt att uppfatta och påverkas av buller. Hur mycket vi störs av buller beror också på allmäntillstånd och humör. Buller kan ge hörselskador, störa, maskera (försämra möjligheterna till) både samtal och viktiga signaler, orsaka kroppsliga reaktioner och ge sömnstörningar. Buller kan också påverka koncentrationsförmågan så att en arbetsuppgift blir svårare att genomföra och kan därmed också försämra arbetsprestationen. Traditionellt har buller förknippats med fabriker, trafik och slamriga verkstäder, men har alltmer kommit att uppmärksammas även inom andra områden, som skolor, förskolor och kontor. Barn och buller Buller kan leda till att man sover dåligt eller har svårt att finna ro och vila. Från undersökningar av buller på svenska 7

9

10 förskolor har man dragit slutsatsen att bullernivåerna i vissa fall är så höga att de skulle kunna skada hörseln. Känsligheten för höga ljudnivåer är i hög grad individuell. Barn betraktas som en särskild riskgrupp, bl.a. genom sitt beteende och sina bristande skyddsinsikter. Om barnens öron är känsligare än vuxnas vet vi inte, men barn har en kortare hörselgång. Det gör att den ljudförstärkning som sker i hörselgången blir annorlunda hos barn. Flera studier har gjorts av barn som vistas på skolor och förskolor som är utsatta för trafikbuller. Efter en långvarig bullerexponering presterade skolbarnen sämre i en rad tester, t.ex. pusselläggning och läsförståelse. De hade också sämre motivationsförmåga. Effekter särskilt på barns läsförmåga, minne och inlärning har observerats i ett flertal studier. För att höras över en bullrig bakgrundsnivå måste barnen höja rösten, vilket ytterligare bidrar till att höja bullernivåerna. Numera är också hesa barnröster ganska vanligt, troligen som en följd av att barnen måste anstränga rösten för att höras. Skador och problem som buller kan orsaka Buller kan skada hörseln Den som utsätts för starkt buller under kortare tid kan få en tillfällig hörselnedsättning. Hörseln blir för det mesta normal igen om örat får vila en tid. Hos den som utsätts för starkt buller under längre tid kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat skadas. Det kan bli en bestående skada en permanent hörselnedsättning som inte kan botas. Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppstå. Vid mycket höga bullernivåer kan en hörselskada 9

11 också uppstå på ett ögonblick. Impulsljud, till exempel ett gevärsskott eller ljudet av en spik- eller nitpistol, är speciellt riskabla. Då kan det räcka med enstaka mycket starka knallar för att hörselskadan ska bli bestående. Förutom hörselnedsättning kan starkt buller orsaka andra hörselskador såsom mer eller mindre permanenta öronsusningar eller ringningar tinnitus. Man kan också drabbas av överkänslighet för ljud och av att ljud blir förvrängda. Ljud som inte är störande för en person med normal hörsel kan vara mycket störande för den som är hörselskadad. Buller försvårar samtal En av de mest påtagliga effekterna av buller är att det försämrar möjligheterna till samtal. Man brukar säga att bullret maskerar de ljud vi vill och behöver höra. Maskeringen beror dels på hur starkt det störande ljudet är och vilka frekvenser det innehåller, dels på hörselns känslighet för maskering. Den som har en hörselnedsättning är speciellt känslig för maskering. Förmågan att uppfatta tal beror dessutom på språkkunskaper och på lyssnarens ålder. I en bullrig miljö har en lyssnare svårare att uppfatta tal på ett främmande språk än på sitt modersmål. En ung person har inte hunnit lära sig språkets alla mönster och regler och är därför känsligare för maskering än en vuxen. Hos gamla försämras hjärnans förmåga att behandla information och det ökar i sin tur deras känslighet för maskering. Buller kan ge röstproblem Om bakgrundsbullret är så starkt att man ofta behöver höja rösten för att höras är risken också att man kan få röstproblem på grund 10

12 av slitage på stämbandsslemhinnan och påfrestning på struphuvudets muskulatur. Kvinnor löper större risk än män att få problem med rösten vid arbete i miljöer där röststyrkan behöver höjas. Buller kan öka olycksrisken Genom att buller kan maskera de ljud som behöver uppfattas ökar risken för olyckor i en bullrig miljö. Det blir svårare att höra och korrekt uppfatta tal. Det kan leda till att en muntlig instruktion missförstås, vilket i sin tur kan leda till att en olycka inträffar. Det blir också svårare att uppfatta 11

13 varningssignaler och andra viktiga ljud, t.ex. ljud från ett fordon som närmar sig. Buller kan påverka prestation och arbetskvalitet Buller kan göra arbetsuppgifter mer ansträngande och tröttande. Det kan i sin tur leda till att man presterar sämre. Man är speciellt känslig om uppgifterna kräver att man uppfattar tal eller annan ljudinformation eller om uppgifterna är sådana att man är känslig för att distraheras. Den ökade ansträngningen innebär ofta att man är extra trött efter arbetet, vilket kan leda till en försämring av prestationsförmågan på längre sikt. Buller kan också leda till att man sänker sin ambitionsnivå vilket kan ha en negativ inverkan på arbetets kvalitet. Buller kan bidra till stress Arbetsrelaterad stress uppträder när arbetsmiljön innebär krav som man inte klarar av eller inte kan kontrollera. Många faktorer kan bidra till arbetsrelaterad stress och det är sällsynt att det bara finns en orsak. Ljud i arbetsmiljön kan vara en sådan stressfaktor även om ljudnivån inte är så hög att det finns risk för hörselskada. Man kan till exempel bli störd av andras tal och telefonsamtal, musik, barnskrik, trafikbuller, ventilationsljud, ringande telefoner och buller från kontorsmaskiner. De effekter som uppstår beror dock oftast på en kombination av bullerstörningen och andra faktorer. Störande och stressande buller kan även påverka kroppen på olika sätt, t.ex. ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner. 12

14 db(a) Högsta ljudnivå som kan uppträda Startande jetplan Smärtgräns Bilhorn på 1 m avstånd Diskotek Motorsåg Stereo Inuti buss Genomsnitt gatukorsning Bil invändigt Normal samtalston Kontorsrum Ljudisolerat pausrum Vardagsrum Bibliotek Viskning, tyst sovrum Radiostudio Lövsus Svagast uppfattbara ljud Hur buller påverkar oss beror på ett komplicerat samspel mellan en rad faktorer. En faktor är bullrets karaktär, bland annat styrka och tonhöjd men också hur bullret varierar med tiden. Andra faktorer är bullrets maskerande effekt, hur förutsägbart bullret är, hur svår och koncentrationskrävande arbetsuppgiften är samt om bullret upplevs som nödvändigt eller inte. Vi är också som individer olika känsliga för buller, och känsligheten kan dessutom variera beroende på hur vi mår i övrigt. Vi påverkas alltså olika beroende på om vi är trötta eller utvilade, ledsna eller glada, stressade eller i balans. Att mäta ljud Det vi uppfattar som ljud består av tryckvariationer i luften, vilka sätter trumhinnan i svängningar. Från trumhinnan överförs ljudet via hörselbenen till hörselsnäckan där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan. Örat kan hantera ljudtryck inom ett mycket stort område. För att täcka in örats stora arbetsområde används en speciell skala för att beskriva hur starkt ljudet är. Resultatet anges då i decibel (db). När man mäter buller använder man vanligen mätinstrument (ljudnivåmätare). På grund av den speciella skalan gäller att summan av två lika starka ljudkällor ger 3 db högre ljudnivå än enbart den ena källan. Tio lika starka ljudkällor ger 10 db högre ljudnivå och hundra lika starka ljudkällor 20 db högre ljudnivå. Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Mätinstrumentet (ljudnivåmätaren) som används när man mäter buller är konstruerat för att ta hänsyn till detta. Mätresultatet brukar då anges som ljudnivå i db(a). 13

15 I de flesta miljöer varierar ljudets nivå under den tid man vistas där. För att ta hänsyn till detta använder man en form av genomsnittlig ljudnivå, så kallad ekvivalent ljudnivå, för en viss given tidsperiod. När det gäller arbetsplatsbuller brukar man utgå från en åttatimmars arbetsdag. Utomhus och inomhus Om man befinner sig på en öppen plats utomhus kan man konstatera att ljudets styrka minskar när man förflyttar sig bort från en ljudkälla. Om ljudkällan stängs av dör också ljudet bort omedelbart. När man är inomhus reflekteras ljudet på väggar, tak och golv, vilket dels förstärker ljudet, dels gör att ljudet lever kvar ett tag i rummet även efter det att ljudkällan tystnat. Ljudet som lever kvar brukar man kalla efterklang. Ett mått på hur länge ett ljud lever kvar i rummet är rummets efterklangstid. Den beror på hur stort rummet är och hur mycket ljudabsorberande material som finns, i vilket ljudet kan tränga in och omvandlas till värme i stället för att reflekteras. I en stor lokal med hårda väggytor, exempelvis en gammal stenkyrka, blir efterklangstiden lång medan den kan bli mycket kort i en liten lokal med gott om ljudabsorberande material. Om rummet har lång efterklangstid påverkas också möjligheten att uppfatta tal eftersom tidigare talljud lever kvar som ekon i rummet och maskerar efterföljande ljud. Det blir också svårare att uppfatta varifrån ljudet kommer. För att undvika att ljud förstärks och för att ge bra möjligheter till kommunikation behöver förskolelokaler ha kort efterklangstid. 14

16 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD LJUDMILJÖ God rumsakustik och låga bullernivåer från trafik och installationer är några av förutsättningarna för en god ljudmiljö. Bra isolering mot buller som kommer utifrån och från ventilationsanläggningar är nödvändigt. Tak, väggar och golv är ytor som reflekterar ljud. Det ger upphov till en efterklang (ekoeffekt) som innebär att ljudet studsar runt i rummet. På så vis höjs den totala ljudnivån från alla bullerkällor tal, skrammel, skrik, skrap etc. För att undvika detta vill man ha ytor som absorberar ljud. Därför placerar man ofta absorbenter i tak och på väggar. Man kan också hänga upp vertikala absorbenter (s.k. bafflar) för att få riktigt stora absorberande ytor. Hur absorbenter ska placeras avgörs bäst av en person med fackkunskap. Personer, möbler och andra material i ett rum kan också absorbera ljud. Ett draperi, gardiner e.d. är dock inte alls lika effektivt som tak- och väggabsorbenter. Tänk också på brandrisken och på att textilier måste skötas så att de inte samlar damm och orsakar problem ur allergisynpunkt. Rummets volym har betydelse för efterklangen ett stort rum ger mer efterklang. Hårda ytor bidrar till ljudutbredning. Ljud som studsar mot hårda ytor når långt och påverkar därmed ett större område. Hårda golv ger dessutom upphov till stolsskrap, höga stegljud och skrammel från t.ex. leksaker som förs över golvet. Valet av golvmaterial är alltså viktigt för ljudmiljön. Hantera bullerfrågan i ett tidigt skede vid om-, till- och nybyggnation! Det är viktigt av både praktiska och ekonomiska skäl. 15

17 OM MYRSTACKEN Förskolan Myrstacken är en kommunal förskola i Linköpings kommun. Den hör till förskoleenheten i Ljungsbro som har totalt tretton förskolor och tio familjedaghem. Personal: Två förskollärare och två barnskötare. Barn: 24 barn upp till 5 år. Lokaler: Enplanshus, byggt 1982 mitt i ett villaområde i utkanten av Ljungsbro. De första åren användes det som förskola och fritids för 20 barn. Sedan början av 90-talet är det enbart förskola.

18 Myrstacken städar tyst och tänder ljus På Myrstacken i Ljungsbro håller man ljudnivån nere med hjälp av mysbelysning, läsning vid matbordet, tyst städning och mycket verksamhet i små grupper. Vi försöker ta vara på alla möjligheter att minska bullret, säger barnskötaren Lotta Pernmalm. Vare sig det är vintermörkt eller sommarljust utomhus vilar hallen på Myrstacken i stilla halvdunkel upplyst av fyra värmeljus som flämtar stilla högt uppe på en vägg. I det dämpade ljuset dämpas också rösterna hos både barn och vuxna. De levande ljusen som ljudsänkare är en liten men viktig detalj i Myrstackens bullermedvetna vardagsrutiner. Alla fyra i personalen har blivit bullerutbildade i kommunens regi och bidragit med idéer till den Verktygslåda vid buller och stress som sattes samman Det är ett arbetsmaterial fullt av idéer och tips som egentligen bara har en avigsida det är svårt att tillämpa allt det kloka under varje stund i vardagen. Det gäller att påminna varandra så att kunskapen och engagemanget hålls vid liv. 17

19 Det är ju några år sedan vi var med i projektet. Då hade vi möten där alla var intresserade och vi pratade jättemycket om problemet och hade massor av idéer. Sedan blev det mer som vanligt igen och nu tänker vi inte så mycket på det, säger Eva Ferm, som jobbat på dagis i 28 år, varav de fem senaste på Myrstacken. Men när hon och arbetskamraterna tillsammans försöker reda ut vilka spår projektet trots allt har satt i vardagen på Myrstacken visar det sig att det faktiskt är en hel del. Många av de idéer från Verktygslådan som då hamnade på Myrstackens ambitiösa åtgärdslista är helt enkelt en del av vardagens rutiner sedan länge. Dessutom fyller man då och då på med nya idéer. Bullertänket har kort sagt blivit så självklart att åtgärderna inte längre känns som de speciella bullerdämpande åtgärder de en gång var. Ämnet finns också med i Myrstackens informationsmaterial till nya barn och föräldrar. Under rubriken Myrstackens arbetssätt och förhållningssätt mot buller och stress beskriver personalen sina metoder och ambitioner för att minska problemet. Ett exempel är måltiderna. Skillnaden är stor jämfört med hur det var när alla bord var åldersblandade. Den tiden är förbi, för nu äter barnen i tre åldersindelade grupper som sitter med varsin personal i varsitt rum. Måltidsmiljön blir lugnare när inte ljud och samtal från ett bord intill distraherar. Och inga trötta ett- och tvååringar somnar med näsan i maten längre, eftersom de får äta före alla andra. Det betyder att när det blir matdags för de större barnen sover de små redan i sina vagnar. Och så det där med läsningen vid matbordet. En genialt enkel reform som betytt jättemycket försäkrar de fyra med en mun. När det blir matdags för de större barnen sover de små redan i sina vagnar. 18

20 Att sitta kvar och läsa vid bordet är ett sätt att behålla och förlänga lugnet vid måltiden. I stället för att vänta tills alla ätit, dukat av, lämnat bordet och börjat göra andra saker så sitter vi kvar och läser vid bordet. Ett sätt att behålla och förlänga lugnet vid måltiden. Vi slipper ett uppbrott och får mycket mindre buller när vi inte måste samla ihop alla en gång till. Vi tycker det fungerar fantastiskt bra. Men när vi berättar om det för personal på andra förskolor tycker en del att det låter konstigt. Uppdelat mellanmål är en annan enkel måltidsreform. Alla måste ju inte äta samtidigt, säger Inga-Lill Styf. Eftersom barnen gör olika saker i sina åldersgrupper anpassar vi mellis efter det och inte tvärtom. Det ger också mycket lugnare tempo och lägre ljudnivå. Lotta Pernmalm är särskilt nöjd med den tysta städningen som slog igenom när Myrstacken hade ett av 19

21 kommunens bulleröron till låns ett par veckor i höstas. Då blev det väldigt tydligt för barnen att man kan städa utan att det gör ont i öronen. För örat visade snabbt hur stor bullerskillnaden blir om man lägger ner leksaker och lego i sina lådor i stället för att slänga ner dem. Med ett sittunderlag i lådans botten blir effekten ännu större. Dessutom kan man passa på att träna barnen att sortera stora och små bitar. Och så är det de tända ljusen. Inte bara i hallen på morgonen året runt utan även vid matbordet när vintermörkret råder utanför. Det är också något som lugnar, betonar Karin Jansson. Alla fyra tror också att flexibilitet och en trygg vuxengrupp betyder mycket. Alla måste ju inte äta samtidigt. 20

22 Vi har jobbat länge ihop och känner varandra. Vi har en tillåtande atmosfär och är inte låsta vid rutiner för rutinernas skull. Vi kan byta arbetsuppgifter utan att göra stor sak av det och ser främst till att det är bra för annat som är på gång. Man måste inte diska vid ett bestämt tillfälle för att man står i tur på schemat. Den som har bäst tid att ta hand om disken gör det. Det är också sådant som bidrar till en lugnare miljö, säger Lotta Pernmalm. Men de tycker alla fyra att de skulle kunna göra ännu mycket mer även om det har blivit lugnare. Alla har de känt av mer eller mindre att hörseln tagit stryk. Problemet är att ljudnivån ökar successivt under dagen och då märker man inte skillnaden, säger Karin Jansson. Det märker man egentligen först framåt eftermiddagen när barnen börjar bli hämtade och ljudnivån Vi har en tillåtande atmosfär och är inte låsta vid rutiner för rutinernas skull. 21

23 sjunker igen. Och så märker man det på kvällen när man kommit hem. De konstaterar lika samfällt att det största problemet tyvärr är svårt att göra något åt. Vi är helt enkelt för många personer på den här ytan. Därför behöver vi inte ha mer personal men skulle vilja ha färre barn. Små grupper gör en så enorm skillnad på alla sätt. Problemet är att ljudnivån ökar under dagen och då märker man inte skillnaden. MYRSTACKENS ARBETSSÄTT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT MOT BULLER OCH STRESS: Vi försöker att sprida värme och glädje genom ett positivt bemötande till barn och vuxna. Vi använder oss av en annan lokal dit vi går några gånger i veckan med en mindre grupp barn. Vi sprider lek och aktiviteter genom att vi använder oss av alla små rum. Vi har aktiviteter i mindre grupper. Vi låter några barn i taget få gå ifrån samlingen. Vi har endast några barn i taget vid av- och påklädning. Vi har Mysis, ett vackert rum med vackra saker att titta på. Madrasser, kuddar och täcken som inbjuder till en lugn stund. Vi stimulerar barnens lek och undviker avbrott i största möjliga mån. Vi lyssnar av hur stämningen i gruppen är för stunden innan vi bryter för en styrd aktivitet. Vi är flexibla när det gäller tider för aktiviteter och måltider. Vi ger de yngre barnen mat och lägger dem innan de större barnen äter. Vi sitter kvar vid borden efter maten och läser saga. Vi sitter då redan efter ålder och behov och undviker på så sätt onödiga uppbrott. Vi försöker dämpa samtalstonen, stoppa skrik, uppmuntra barnen att räcka upp handen vid samlingar. Vi är flexibla i vårt arbetssätt, vilket innebär att vi personal hjälper varandra och inte är fastlåsta vid rutiner. Vi har ett tillåtande arbetsklimat med högt i tak och är lojala och toleranta mot varandra, så därför upplever vi ingen prestationsångest gentemot varandra. 22

24

25 OM SJUMILASKOGEN Sjumilaskogen är en avdelning på den kommunala förskolan Burspråket i stadsdelen Saltskog i Södertälje. Barn: 40 barn i åldrarna 3 till 5 6 år. Personal: Fyra förskollärare och en barnskötare. Varje personal har åtta ansvarsbarn som man följer, som man äter med, har samling med och så vidare. Varje personal har också terminsvis ansvar för ett aktivitetsområde (bygglek, skapande, lugna aktiviteter, rollek och utevistelse). Lokaler: Enplansbyggnad från 1970-talet. I slutet av 1990-talet totalrenoverades hela förskolan och då blev Sjumilaskogens nuvarande utformning med den stora lekhallen och de många specialrummen helt klar.

26 Många barn och många rum gav lugn i Sjumilaskogen När buller, ständigt större barngrupper och ideliga besparingskrav gjorde arbetsvardagen allt tyngre hittade två avdelningar på Burspråket i Södertälje sin helt egna väg ut ur hotande kaos och personalflykt. Man satte barnens lekval i centrum och tänkte nytt kring rumsanvändning och grupper. Det gav bättre och lugnare arbetsmiljö för både barn och vuxna. Under 90-talet genomgick Burspråket i Södertälje samma process som många andra förskolor i landet med mindre pengar, fler barn och en allt mer sliten personal. Arbetsmiljön blev sämre med buller, stress och trängsel. Det var då personalen på storbarnsavdelningarna Humlan och Hunden drog i gång den förändringsprocess som gav ökad arbetsglädje, minskad stress, mindre buller och lugnare barn. Bullret var en av orsakerna bakom nyordningen men främst handlade det om behovet av att arbeta på ett nytt sätt, säger förskolläraren Rose Ling-Friberg. Hon märkte tydligt att en förändring var nödvändig, 25

27 när hon kom tillbaka till Humlan efter en lång föräldraledighet. Allt som varit mindre bra innan hon gick på barnledighet hade blivit ännu sämre med stress, buller, sjukskrivningar och en ännu större barngrupp än tidigare. Hon tog upp frågan med föreståndaren och med arbetskamraterna på avdelningen och diskussionen tog fart när även grannavdelningen Hunden engagerade sig. Idéerna flödade under många möteskvällar. En första snabb förändring var att man tog upp en dörr i hallväggen mellan avdelningarna. Efter ett år kunde två mer genomgripande förändringar förverkligas. Den ena var att hela väggen mellan avdelningarna togs bort. Den andra var att Humlan och Hunden med 20 barn och två och en halv personal var- Om tio barn av fyrtio går ut märks det på ljudnivån inomhus! 26

28 Ju stressigare man har det, desto ljudkänsligare blir man och man höjer lätt rösten själv när man är stressad. dera slogs ihop till Sjumilaskogen med 40 barn och fem personal. Precis när detta gjorts skulle hela förskolan byggas om. Personalen fick delta i processen och fick gehör för många nya idéer som växte fram under ännu fler möteskvällar. Grundtanken var hela tiden att se möjligheterna, inte tänkbara problem, för att utnyttja lokalerna på bästa sätt för barnen. Lika viktig var personalens enighet om att leken ska styra. Förskolan är barnens miljö där de har rätt till utveckling, glädje och stimulans genom att göra det de vill med gott om tid och utrymme. Samtidigt var det nödvändigt att hitta en organisationsform där man kunde utnyttja den fasta personalen på bästa sätt för både barn och vuxna. Resultatet blev en Sjumilaskog med ett myller av barn och aktiviteter. Ett myller som först kan synas kaotiskt, men där man snart urskiljer grundtanken: att erbjuda barnen valfri sysselsättning i olika rum. Personal finns alltid tillgänglig vare sig barnen väljer rörelselek, lugna aktiviteter, bygglek, skapande eller att vara ute. Här kan barnen leka och skapa utan onödiga avbrott. Måltiderna äter man i skilda rum med högst åtta barn vid bordet och minst en vuxen. Dessutom måste alla barn vila i någon form varje dag. Den som är för stor för sovvila kan välja lekvila eller läsvila. Nu har nyordningen fungerat i flera år. De fem i den fasta personalen som var med när det hela började är fortfarande kvar. De ångrar inte en dag att de satte igång processen. Britt-Marie Andersson som är arbetsmiljöombud ger exempel på vad den betytt för arbetsmiljön. När vi blev fler ordinarie personal som arbetade till- 27

29 sammans blev vi mindre sårbara. Vi blir mindre beroende av vikarier och det är en stressfaktor mindre. Mindre stress ger mer ro och mindre ljud som stör. Viktigt är också att vi skapade lekhallen där man får springa och låta. Det dämpar ljudnivån i de andra rummen. Förr hade vi bygg och hoppis i samma rum och det kunde vara ganska förfärligt. Ljudnivån påverkas även av att vi alltid har en personal på gården så att barnen alltid har möjlighet att gå ut. Om tio barn av 40 går ut märks det på ljudnivån inomhus! Måltiderna i skilda rum har också betytt mycket, tycker hon. Det är stor skillnad mot hur det lät vid måltiderna förr. När alla äter i samma rum är det så lätt att vi vuxna pratar med varandra mellan borden. Nu samtalar vi med barnen vid våra bord på ett annat sätt och får ett helt annat lugn vid maten. Rose Ling-Friberg som väckte tanken om den nödvändiga förändringen är lika nöjd. Även hon talar om vikten av att stressen minskat. För mig hör buller och stress tydligt ihop. Ju stressigare man har det, desto ljudkänsligare blir man och man höjer lätt rösten själv när man är stressad. Det är inte bra för vi ska ju vara förebilder för barnen. Hon är övertygad om att satsningen på att barnens lek ska styra har betytt mycket: Barnen blir tystare och lugnare när de får hålla på koncentrerat med det de själva valt och slipper bryta upp för en styrd aktivitet, säger hon. Dessutom blir det lugnare när olika lekformer har sina rum så att olika aktiviteter inte stör varandra. Precis som Britt-Marie Andersson tycker hon det är vik- Barnen blir tystare och lugnare när de får hålla på koncentrerat med det de själva valt och slipper bryta upp för en styrd aktivitet. 28

30 tigt att det också finns ställen där man får låta, springa och höras. Utan lekhallen skulle det inte fungera. Är det då något som hon skulle vilja ändra på? Inte som hon kan komma på direkt, säger hon. Men visst vore det bra om barnantalet vore lägre. Men det går inte att göra något åt. Det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. 29

31 OM SKÄRHAMNS FÖRSKOLA Kommunal förskola i Tjörns kommun. Barn: 103 barn fördelade på två enheter som har varsin byggnad. Personal: 23 personal på 19,6 tjänster. Lokaler: Två enplansbyggnader som ligger intill varandra i ett bostadsområde. Den äldre byggnaden byggdes 1977.

32 Stormatsal ökade medvetenheten om bullret Tysta som indianer tassar Räkorna hyssjande på tå till lunchmatsalen i Skärhamns förskola. Där äter mer än 50 barn och vuxna tillsammans vid åtta bord. Tassandet till maten är ett sätt att sänka ljudnivån vid måltiden. Värmeljus vid varje bord är ett annat. Och personalen, en eller två per bord, håller samtalstonen låg och ser till att samtalen förs vid det egna bordet, inte med grannborden. Vi är inget praktexempel på en förskola som löst bullerproblemen, säger Mona Johansson, chef för Skärhamns förskola på Tjörn. Där går sammanlagt 103 barn och där arbetar 23 vuxna på 19,6 tjänster. Men, fortsätter hon, vi är väldigt medvetna och diskuterar ofta hur vi kan förbättra situationen. För oss handlar det mycket om kommunikation, om hur vi pratar 31

33 med barnen och med varandra och om hur vi kan vara förebilder. Skärhamns förskola är uppdelad på två byggnader och det är främst i den äldre delen, byggd 1977, som bullret kräver diskussion, medvetenhet och åtgärder. Det har varit tydligt länge men efter sommaren 2005, när man började med nya måltidsrutiner, blev problemet akut. Tidigare åt de större barnen med sin personal utspridda i nio rum. Numera äter alla samtidigt i den före detta lekhallen som blivit stormatsal. Bara de minsta äter fortfarande för sig. Förändringen har både fördelar och nackdelar. På plussidan finns att man slipper avbryta pågående aktiviteter för att plocka undan och duka. På minussidan står att ljudnivån först steg avsevärt. Å andra sidan har den successivt sänkts därefter därför att För oss handlar det mycket om kommunikation, om hur vi pratar med barnen och med varandra och om hur vi kan vara förebilder. 32

Yvonne Andersson, Krossens förskola

Yvonne Andersson, Krossens förskola För den som aldrig varit i en förskola är det svårt att förstå hur vardagen där kan låta. Många ljud har blivit så vanliga att vi inte reflekterar över dem, utan i stället envist överröstar dem. Vi tänker

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna

Läs mer

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 1 Innehåll sid 2 Kostnad och värde. Skolverkets läroplan Lgr 11. sid 3-9

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Tysta leken! PÅ TAPETEN SÅ ÖVERLÅTER DU DITT FÖRETAG NYTT! HELENA MAGNUSSON SKAPAR ARBETSRO MED ABSORBENTER. Det här gäller just nu!

Tysta leken! PÅ TAPETEN SÅ ÖVERLÅTER DU DITT FÖRETAG NYTT! HELENA MAGNUSSON SKAPAR ARBETSRO MED ABSORBENTER. Det här gäller just nu! Bokföra på nätet Inreda med träpanel nr 4: 2007 pris SEK 79 [inkl moms] NOK 79 DKK 79 ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS ROOMSERVICE PRO # 4 : 2007» ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS PÅ TAPETEN

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller Bättre arbetsmiljö i öppna landskap Våra ISO-testade skärmar och väggar i glas, trä och textil är framtagna för att skapa en ny ljudkultur

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer KONTORSmiljö Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning.

Läs mer

Största möjliga. tysssstnad

Största möjliga. tysssstnad Tavla som suger upp ljud! Ljudlösningar för vardagsrummet Problem: Vardagsrummet, med tv och ljudanläggning, blir lätt en ljudbov i hemmet. Lösning: En speciell typ av tavla som fungerar som ljudabsorbent,

Läs mer

Foto: brand x Pictures/Johnér BLAND COCKTAIL- BULLER OCH KÖKS- SLAMMER

Foto: brand x Pictures/Johnér BLAND COCKTAIL- BULLER OCH KÖKS- SLAMMER Foto: brand x Pictures/Johnér BLAND COCKTAIL- BULLER OCH KÖKS- SLAMMER 38 En alldeles särskild ekokris 3 Avskalat har länge varit den rådande trenden inom restaurangvärlden. Dukarna är nära nog borta,

Läs mer

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Sinnesro för dig och dina nära och kära Säkerhet, självständighet och sinnesro skänker livskvalitet och det är något som du förtjänar när du blir äldre. Det är

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR Ett nytt skräddarsytt hus med charmen hos ett gammalt. Det var Ann-Sofie och Johan Lyckows önskemål när familjen växte. När de gick på visningar föll valet snabbt på Trivselhus.

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering Barnens miljö vuxnas ansvar Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering 1 Den nationella barnmiljöhälsoenkäten Skolungdomsenkäter i länen (Kronoberg 2009) Förskoleenkäter (Växjö 2011) Data från mödravård

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal

Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal Författare: Erika Larsson Sensia Hälsa, Tranås Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Lugn och ro i förskolan ljudmiljöns. betydelse för barns och vuxnas arbetsmiljö

Lugn och ro i förskolan ljudmiljöns. betydelse för barns och vuxnas arbetsmiljö Lugn och ro i förskolan ljudmiljöns betydelse för barns och vuxnas arbetsmiljö Innehåll 4 Förskolan Myran Var är alla barnen? 7 Framtidens förskola 10 Förskolepersonal! 12 Irenes tinnitus 14 Fredrik Sjödin

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM Rummets form bestämmer ljudvågornas rörelser i rummet. Placeringen av akustikmaterialet bör bestämmas av ljudets rörelser på den specifika platsen för att garantera

Läs mer

SPAF-konferens 17-19 april 2013 Wisby Strand

SPAF-konferens 17-19 april 2013 Wisby Strand SPAF-konferens 17-19 april 2013 Wisby Strand Nätverk med specialister med fokus på bättre ljudmiljö Hörselpedagoger, förskolekonsulent, koordinatorer, arbetsmiljöingenjör, PAkonsult. Förskolor och fritidshem

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående?

Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående? Hur kan man förbättra ljudmiljön på arbetsplatsen och vilken betydelse har det för personalens välmående? - Med fokus på pedagogiska arbetsmiljöer Fredrik Umeå Universitet Sjödin Institutionen för för

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s Från kontor till modern funkis Luise Ljungby och Rasmus Kjær hade bott mitt emot det gamla kontoret som tillhörde Århus universitet i ett år när det blev till salu. Trots att de bara hade bott i sitt dåvarande

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Ljudlandskap Malmö Redovisning av försök vid St. Knuts torg Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Partners: SLU, Movium, Malmö stad, Ramböll. Gunnar Cerwén Doktorand vid

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer