Yvonne Andersson, Krossens förskola

Transkript

1

2 För den som aldrig varit i en förskola är det svårt att förstå hur vardagen där kan låta. Många ljud har blivit så vanliga att vi inte reflekterar över dem, utan i stället envist överröstar dem. Vi tänker kanske inte på vilka ljud som hörs. Barn skuttar, någon skriker, gnäller, ett barn gråter. Prasslande papper, ett pussel rivs med en duns, ett klossbygge rasar, lego-duploklossar som skramlar, bläddrande böcker, leksaksbilar som körs på golvet. Radiomusik hörs i bakgrunden, susande element eller fläktsystem, disk- eller tvättmaskinens surr, spolning på toaletten, rinnande vattenkranar. Fröknarna pratar, informerar, beskriver, förklarar, tröstar. Telefonen ringer, vi river hushållspapper och snyter ett barn, Ska vi sätta på ett musikband? Barnen dansar och klackarna klapprar mot golvet. Från köket hörs slamret av glas och kastruller. Yvonne Andersson, Krossens förskola

3 ISBN: Artikelnr: Foto: Denny Lorentzen Grafisk form: Yra AB Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, reviderad upplaga, december 2010 Tryckt på miljövänligt papper.

4 innehåll Förord 5 Ljud och buller 7 Myrstacken städar tyst och tänder ljus 17 Många barn och många rum gav lugn i Sjumilaskogen 25 Stormatsal ökade medvetenheten om bullret 31 Styrda aktiviteter ger lugn i Skogsgläntan 37 Röster från olika aktörer 45 Ett arbete som aldrig tar slut Krossen berättar 54 Lagstiftning som berör förskolan 58

5

6 förord Höga ljudnivåer på förskolor är ett problem både för barn och vuxna. Bullret beror i stor utsträckning på barnens och de vuxnas egna aktiviteter. Utöver lokaler med bra akustiska egenskaper behövs därför också arbetssätt och strategier som syftar till att minska uppkomsten av buller i verksamheten. Samtidigt är det tydligt att ljudnivåerna varierar mycket mellan olika förskolor. På många håll har man arbetat aktivt för att sänka bullernivåerna med gott resultat. Syftet med den här skriften är att berätta om en del av de erfarenheter och exempel som finns på vad man kan göra med hjälp av fantasi, idéer och engagemang. Men några enkla lösningar och snabba genvägar finns det inte. I stället måste, som flera av de intervjuade säger, arbetet för en god ljudmiljö pågå hela tiden. Och samma slags problem kan bemästras på skilda sätt. Det framgår om inte annat av mångfalden i tipsen och råden från de olika förskolorna. Vi hoppas att skriften ska ge inspiration till andra som vill förbättra såväl barnens miljö som personalens arbetsmiljö. Reportagen och intervjuerna med olika aktörer har skrivits av frilansjournalisten Ulla Kindenberg, som besökt några av landets förskolor. Fotograf Denny Lorentzen har tagit bilderna. Tankarna från förskolan Krossen har satts på pränt av förskolläraren Yvonne Andersson. Vi riktar ett varmt tack till alla er som delat med er av er kunskap och erfarenhet! Arbetet leddes av en projektgrupp bestående av Kjell Holmberg och Pär Axelsson, från dåvarande Arbetslivsinstitutet, Bengt Johansson, Arbetsmiljöverket, Lars-Åke Bäckman, Myndigheten för skolutveckling samt Johanna Bengtsson och Ann Thuvander, Socialstyrelsen. Skriften har finansierats av de ingående myndigheterna samt med medel från Svenska försäkringsföreningen via Land- och Sjöfonden. Detta är den andra reviderade upplagan av denna publikation. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för skolutveckling och Socialstyrelsen

7

8 Ljud och buller Förmågan att uppfatta ljud är en viktig del av livet. Utan hörseln kan vi inte kommunicera med varandra med hjälp av det talade språket. Med hörseln kan vi höra varningsrop och andra signaler om faror. Vi kan också orientera oss i omgivningen genom att höra varifrån olika ljud kommer. Hörselupplevelser kan hjälpa till att göra tillvaron behaglig också. Vi njuter av ljud i naturen och av sång och musik som vi tycker om. Men det finns också ljud som inte är önskvärda. Ljud som av olika skäl tröttar, irriterar och stör. Sådana oönskade ljud brukar kallas buller. Människor är olika och därför är det också stora skillnader mellan olika individers sätt att uppfatta och påverkas av buller. Hur mycket vi störs av buller beror också på allmäntillstånd och humör. Buller kan ge hörselskador, störa, maskera (försämra möjligheterna till) både samtal och viktiga signaler, orsaka kroppsliga reaktioner och ge sömnstörningar. Buller kan också påverka koncentrationsförmågan så att en arbetsuppgift blir svårare att genomföra och kan därmed också försämra arbetsprestationen. Traditionellt har buller förknippats med fabriker, trafik och slamriga verkstäder, men har alltmer kommit att uppmärksammas även inom andra områden, som skolor, förskolor och kontor. Barn och buller Buller kan leda till att man sover dåligt eller har svårt att finna ro och vila. Från undersökningar av buller på svenska 7

9

10 förskolor har man dragit slutsatsen att bullernivåerna i vissa fall är så höga att de skulle kunna skada hörseln. Känsligheten för höga ljudnivåer är i hög grad individuell. Barn betraktas som en särskild riskgrupp, bl.a. genom sitt beteende och sina bristande skyddsinsikter. Om barnens öron är känsligare än vuxnas vet vi inte, men barn har en kortare hörselgång. Det gör att den ljudförstärkning som sker i hörselgången blir annorlunda hos barn. Flera studier har gjorts av barn som vistas på skolor och förskolor som är utsatta för trafikbuller. Efter en långvarig bullerexponering presterade skolbarnen sämre i en rad tester, t.ex. pusselläggning och läsförståelse. De hade också sämre motivationsförmåga. Effekter särskilt på barns läsförmåga, minne och inlärning har observerats i ett flertal studier. För att höras över en bullrig bakgrundsnivå måste barnen höja rösten, vilket ytterligare bidrar till att höja bullernivåerna. Numera är också hesa barnröster ganska vanligt, troligen som en följd av att barnen måste anstränga rösten för att höras. Skador och problem som buller kan orsaka Buller kan skada hörseln Den som utsätts för starkt buller under kortare tid kan få en tillfällig hörselnedsättning. Hörseln blir för det mesta normal igen om örat får vila en tid. Hos den som utsätts för starkt buller under längre tid kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat skadas. Det kan bli en bestående skada en permanent hörselnedsättning som inte kan botas. Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppstå. Vid mycket höga bullernivåer kan en hörselskada 9

11 också uppstå på ett ögonblick. Impulsljud, till exempel ett gevärsskott eller ljudet av en spik- eller nitpistol, är speciellt riskabla. Då kan det räcka med enstaka mycket starka knallar för att hörselskadan ska bli bestående. Förutom hörselnedsättning kan starkt buller orsaka andra hörselskador såsom mer eller mindre permanenta öronsusningar eller ringningar tinnitus. Man kan också drabbas av överkänslighet för ljud och av att ljud blir förvrängda. Ljud som inte är störande för en person med normal hörsel kan vara mycket störande för den som är hörselskadad. Buller försvårar samtal En av de mest påtagliga effekterna av buller är att det försämrar möjligheterna till samtal. Man brukar säga att bullret maskerar de ljud vi vill och behöver höra. Maskeringen beror dels på hur starkt det störande ljudet är och vilka frekvenser det innehåller, dels på hörselns känslighet för maskering. Den som har en hörselnedsättning är speciellt känslig för maskering. Förmågan att uppfatta tal beror dessutom på språkkunskaper och på lyssnarens ålder. I en bullrig miljö har en lyssnare svårare att uppfatta tal på ett främmande språk än på sitt modersmål. En ung person har inte hunnit lära sig språkets alla mönster och regler och är därför känsligare för maskering än en vuxen. Hos gamla försämras hjärnans förmåga att behandla information och det ökar i sin tur deras känslighet för maskering. Buller kan ge röstproblem Om bakgrundsbullret är så starkt att man ofta behöver höja rösten för att höras är risken också att man kan få röstproblem på grund 10

12 av slitage på stämbandsslemhinnan och påfrestning på struphuvudets muskulatur. Kvinnor löper större risk än män att få problem med rösten vid arbete i miljöer där röststyrkan behöver höjas. Buller kan öka olycksrisken Genom att buller kan maskera de ljud som behöver uppfattas ökar risken för olyckor i en bullrig miljö. Det blir svårare att höra och korrekt uppfatta tal. Det kan leda till att en muntlig instruktion missförstås, vilket i sin tur kan leda till att en olycka inträffar. Det blir också svårare att uppfatta 11

13 varningssignaler och andra viktiga ljud, t.ex. ljud från ett fordon som närmar sig. Buller kan påverka prestation och arbetskvalitet Buller kan göra arbetsuppgifter mer ansträngande och tröttande. Det kan i sin tur leda till att man presterar sämre. Man är speciellt känslig om uppgifterna kräver att man uppfattar tal eller annan ljudinformation eller om uppgifterna är sådana att man är känslig för att distraheras. Den ökade ansträngningen innebär ofta att man är extra trött efter arbetet, vilket kan leda till en försämring av prestationsförmågan på längre sikt. Buller kan också leda till att man sänker sin ambitionsnivå vilket kan ha en negativ inverkan på arbetets kvalitet. Buller kan bidra till stress Arbetsrelaterad stress uppträder när arbetsmiljön innebär krav som man inte klarar av eller inte kan kontrollera. Många faktorer kan bidra till arbetsrelaterad stress och det är sällsynt att det bara finns en orsak. Ljud i arbetsmiljön kan vara en sådan stressfaktor även om ljudnivån inte är så hög att det finns risk för hörselskada. Man kan till exempel bli störd av andras tal och telefonsamtal, musik, barnskrik, trafikbuller, ventilationsljud, ringande telefoner och buller från kontorsmaskiner. De effekter som uppstår beror dock oftast på en kombination av bullerstörningen och andra faktorer. Störande och stressande buller kan även påverka kroppen på olika sätt, t.ex. ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner. 12

14 db(a) Högsta ljudnivå som kan uppträda Startande jetplan Smärtgräns Bilhorn på 1 m avstånd Diskotek Motorsåg Stereo Inuti buss Genomsnitt gatukorsning Bil invändigt Normal samtalston Kontorsrum Ljudisolerat pausrum Vardagsrum Bibliotek Viskning, tyst sovrum Radiostudio Lövsus Svagast uppfattbara ljud Hur buller påverkar oss beror på ett komplicerat samspel mellan en rad faktorer. En faktor är bullrets karaktär, bland annat styrka och tonhöjd men också hur bullret varierar med tiden. Andra faktorer är bullrets maskerande effekt, hur förutsägbart bullret är, hur svår och koncentrationskrävande arbetsuppgiften är samt om bullret upplevs som nödvändigt eller inte. Vi är också som individer olika känsliga för buller, och känsligheten kan dessutom variera beroende på hur vi mår i övrigt. Vi påverkas alltså olika beroende på om vi är trötta eller utvilade, ledsna eller glada, stressade eller i balans. Att mäta ljud Det vi uppfattar som ljud består av tryckvariationer i luften, vilka sätter trumhinnan i svängningar. Från trumhinnan överförs ljudet via hörselbenen till hörselsnäckan där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan. Örat kan hantera ljudtryck inom ett mycket stort område. För att täcka in örats stora arbetsområde används en speciell skala för att beskriva hur starkt ljudet är. Resultatet anges då i decibel (db). När man mäter buller använder man vanligen mätinstrument (ljudnivåmätare). På grund av den speciella skalan gäller att summan av två lika starka ljudkällor ger 3 db högre ljudnivå än enbart den ena källan. Tio lika starka ljudkällor ger 10 db högre ljudnivå och hundra lika starka ljudkällor 20 db högre ljudnivå. Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Mätinstrumentet (ljudnivåmätaren) som används när man mäter buller är konstruerat för att ta hänsyn till detta. Mätresultatet brukar då anges som ljudnivå i db(a). 13

15 I de flesta miljöer varierar ljudets nivå under den tid man vistas där. För att ta hänsyn till detta använder man en form av genomsnittlig ljudnivå, så kallad ekvivalent ljudnivå, för en viss given tidsperiod. När det gäller arbetsplatsbuller brukar man utgå från en åttatimmars arbetsdag. Utomhus och inomhus Om man befinner sig på en öppen plats utomhus kan man konstatera att ljudets styrka minskar när man förflyttar sig bort från en ljudkälla. Om ljudkällan stängs av dör också ljudet bort omedelbart. När man är inomhus reflekteras ljudet på väggar, tak och golv, vilket dels förstärker ljudet, dels gör att ljudet lever kvar ett tag i rummet även efter det att ljudkällan tystnat. Ljudet som lever kvar brukar man kalla efterklang. Ett mått på hur länge ett ljud lever kvar i rummet är rummets efterklangstid. Den beror på hur stort rummet är och hur mycket ljudabsorberande material som finns, i vilket ljudet kan tränga in och omvandlas till värme i stället för att reflekteras. I en stor lokal med hårda väggytor, exempelvis en gammal stenkyrka, blir efterklangstiden lång medan den kan bli mycket kort i en liten lokal med gott om ljudabsorberande material. Om rummet har lång efterklangstid påverkas också möjligheten att uppfatta tal eftersom tidigare talljud lever kvar som ekon i rummet och maskerar efterföljande ljud. Det blir också svårare att uppfatta varifrån ljudet kommer. För att undvika att ljud förstärks och för att ge bra möjligheter till kommunikation behöver förskolelokaler ha kort efterklangstid. 14

16 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD LJUDMILJÖ God rumsakustik och låga bullernivåer från trafik och installationer är några av förutsättningarna för en god ljudmiljö. Bra isolering mot buller som kommer utifrån och från ventilationsanläggningar är nödvändigt. Tak, väggar och golv är ytor som reflekterar ljud. Det ger upphov till en efterklang (ekoeffekt) som innebär att ljudet studsar runt i rummet. På så vis höjs den totala ljudnivån från alla bullerkällor tal, skrammel, skrik, skrap etc. För att undvika detta vill man ha ytor som absorberar ljud. Därför placerar man ofta absorbenter i tak och på väggar. Man kan också hänga upp vertikala absorbenter (s.k. bafflar) för att få riktigt stora absorberande ytor. Hur absorbenter ska placeras avgörs bäst av en person med fackkunskap. Personer, möbler och andra material i ett rum kan också absorbera ljud. Ett draperi, gardiner e.d. är dock inte alls lika effektivt som tak- och väggabsorbenter. Tänk också på brandrisken och på att textilier måste skötas så att de inte samlar damm och orsakar problem ur allergisynpunkt. Rummets volym har betydelse för efterklangen ett stort rum ger mer efterklang. Hårda ytor bidrar till ljudutbredning. Ljud som studsar mot hårda ytor når långt och påverkar därmed ett större område. Hårda golv ger dessutom upphov till stolsskrap, höga stegljud och skrammel från t.ex. leksaker som förs över golvet. Valet av golvmaterial är alltså viktigt för ljudmiljön. Hantera bullerfrågan i ett tidigt skede vid om-, till- och nybyggnation! Det är viktigt av både praktiska och ekonomiska skäl. 15

17 OM MYRSTACKEN Förskolan Myrstacken är en kommunal förskola i Linköpings kommun. Den hör till förskoleenheten i Ljungsbro som har totalt tretton förskolor och tio familjedaghem. Personal: Två förskollärare och två barnskötare. Barn: 24 barn upp till 5 år. Lokaler: Enplanshus, byggt 1982 mitt i ett villaområde i utkanten av Ljungsbro. De första åren användes det som förskola och fritids för 20 barn. Sedan början av 90-talet är det enbart förskola.

18 Myrstacken städar tyst och tänder ljus På Myrstacken i Ljungsbro håller man ljudnivån nere med hjälp av mysbelysning, läsning vid matbordet, tyst städning och mycket verksamhet i små grupper. Vi försöker ta vara på alla möjligheter att minska bullret, säger barnskötaren Lotta Pernmalm. Vare sig det är vintermörkt eller sommarljust utomhus vilar hallen på Myrstacken i stilla halvdunkel upplyst av fyra värmeljus som flämtar stilla högt uppe på en vägg. I det dämpade ljuset dämpas också rösterna hos både barn och vuxna. De levande ljusen som ljudsänkare är en liten men viktig detalj i Myrstackens bullermedvetna vardagsrutiner. Alla fyra i personalen har blivit bullerutbildade i kommunens regi och bidragit med idéer till den Verktygslåda vid buller och stress som sattes samman Det är ett arbetsmaterial fullt av idéer och tips som egentligen bara har en avigsida det är svårt att tillämpa allt det kloka under varje stund i vardagen. Det gäller att påminna varandra så att kunskapen och engagemanget hålls vid liv. 17

19 Det är ju några år sedan vi var med i projektet. Då hade vi möten där alla var intresserade och vi pratade jättemycket om problemet och hade massor av idéer. Sedan blev det mer som vanligt igen och nu tänker vi inte så mycket på det, säger Eva Ferm, som jobbat på dagis i 28 år, varav de fem senaste på Myrstacken. Men när hon och arbetskamraterna tillsammans försöker reda ut vilka spår projektet trots allt har satt i vardagen på Myrstacken visar det sig att det faktiskt är en hel del. Många av de idéer från Verktygslådan som då hamnade på Myrstackens ambitiösa åtgärdslista är helt enkelt en del av vardagens rutiner sedan länge. Dessutom fyller man då och då på med nya idéer. Bullertänket har kort sagt blivit så självklart att åtgärderna inte längre känns som de speciella bullerdämpande åtgärder de en gång var. Ämnet finns också med i Myrstackens informationsmaterial till nya barn och föräldrar. Under rubriken Myrstackens arbetssätt och förhållningssätt mot buller och stress beskriver personalen sina metoder och ambitioner för att minska problemet. Ett exempel är måltiderna. Skillnaden är stor jämfört med hur det var när alla bord var åldersblandade. Den tiden är förbi, för nu äter barnen i tre åldersindelade grupper som sitter med varsin personal i varsitt rum. Måltidsmiljön blir lugnare när inte ljud och samtal från ett bord intill distraherar. Och inga trötta ett- och tvååringar somnar med näsan i maten längre, eftersom de får äta före alla andra. Det betyder att när det blir matdags för de större barnen sover de små redan i sina vagnar. Och så det där med läsningen vid matbordet. En genialt enkel reform som betytt jättemycket försäkrar de fyra med en mun. När det blir matdags för de större barnen sover de små redan i sina vagnar. 18

20 Att sitta kvar och läsa vid bordet är ett sätt att behålla och förlänga lugnet vid måltiden. I stället för att vänta tills alla ätit, dukat av, lämnat bordet och börjat göra andra saker så sitter vi kvar och läser vid bordet. Ett sätt att behålla och förlänga lugnet vid måltiden. Vi slipper ett uppbrott och får mycket mindre buller när vi inte måste samla ihop alla en gång till. Vi tycker det fungerar fantastiskt bra. Men när vi berättar om det för personal på andra förskolor tycker en del att det låter konstigt. Uppdelat mellanmål är en annan enkel måltidsreform. Alla måste ju inte äta samtidigt, säger Inga-Lill Styf. Eftersom barnen gör olika saker i sina åldersgrupper anpassar vi mellis efter det och inte tvärtom. Det ger också mycket lugnare tempo och lägre ljudnivå. Lotta Pernmalm är särskilt nöjd med den tysta städningen som slog igenom när Myrstacken hade ett av 19

21 kommunens bulleröron till låns ett par veckor i höstas. Då blev det väldigt tydligt för barnen att man kan städa utan att det gör ont i öronen. För örat visade snabbt hur stor bullerskillnaden blir om man lägger ner leksaker och lego i sina lådor i stället för att slänga ner dem. Med ett sittunderlag i lådans botten blir effekten ännu större. Dessutom kan man passa på att träna barnen att sortera stora och små bitar. Och så är det de tända ljusen. Inte bara i hallen på morgonen året runt utan även vid matbordet när vintermörkret råder utanför. Det är också något som lugnar, betonar Karin Jansson. Alla fyra tror också att flexibilitet och en trygg vuxengrupp betyder mycket. Alla måste ju inte äta samtidigt. 20

22 Vi har jobbat länge ihop och känner varandra. Vi har en tillåtande atmosfär och är inte låsta vid rutiner för rutinernas skull. Vi kan byta arbetsuppgifter utan att göra stor sak av det och ser främst till att det är bra för annat som är på gång. Man måste inte diska vid ett bestämt tillfälle för att man står i tur på schemat. Den som har bäst tid att ta hand om disken gör det. Det är också sådant som bidrar till en lugnare miljö, säger Lotta Pernmalm. Men de tycker alla fyra att de skulle kunna göra ännu mycket mer även om det har blivit lugnare. Alla har de känt av mer eller mindre att hörseln tagit stryk. Problemet är att ljudnivån ökar successivt under dagen och då märker man inte skillnaden, säger Karin Jansson. Det märker man egentligen först framåt eftermiddagen när barnen börjar bli hämtade och ljudnivån Vi har en tillåtande atmosfär och är inte låsta vid rutiner för rutinernas skull. 21

23 sjunker igen. Och så märker man det på kvällen när man kommit hem. De konstaterar lika samfällt att det största problemet tyvärr är svårt att göra något åt. Vi är helt enkelt för många personer på den här ytan. Därför behöver vi inte ha mer personal men skulle vilja ha färre barn. Små grupper gör en så enorm skillnad på alla sätt. Problemet är att ljudnivån ökar under dagen och då märker man inte skillnaden. MYRSTACKENS ARBETSSÄTT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT MOT BULLER OCH STRESS: Vi försöker att sprida värme och glädje genom ett positivt bemötande till barn och vuxna. Vi använder oss av en annan lokal dit vi går några gånger i veckan med en mindre grupp barn. Vi sprider lek och aktiviteter genom att vi använder oss av alla små rum. Vi har aktiviteter i mindre grupper. Vi låter några barn i taget få gå ifrån samlingen. Vi har endast några barn i taget vid av- och påklädning. Vi har Mysis, ett vackert rum med vackra saker att titta på. Madrasser, kuddar och täcken som inbjuder till en lugn stund. Vi stimulerar barnens lek och undviker avbrott i största möjliga mån. Vi lyssnar av hur stämningen i gruppen är för stunden innan vi bryter för en styrd aktivitet. Vi är flexibla när det gäller tider för aktiviteter och måltider. Vi ger de yngre barnen mat och lägger dem innan de större barnen äter. Vi sitter kvar vid borden efter maten och läser saga. Vi sitter då redan efter ålder och behov och undviker på så sätt onödiga uppbrott. Vi försöker dämpa samtalstonen, stoppa skrik, uppmuntra barnen att räcka upp handen vid samlingar. Vi är flexibla i vårt arbetssätt, vilket innebär att vi personal hjälper varandra och inte är fastlåsta vid rutiner. Vi har ett tillåtande arbetsklimat med högt i tak och är lojala och toleranta mot varandra, så därför upplever vi ingen prestationsångest gentemot varandra. 22

24

25 OM SJUMILASKOGEN Sjumilaskogen är en avdelning på den kommunala förskolan Burspråket i stadsdelen Saltskog i Södertälje. Barn: 40 barn i åldrarna 3 till 5 6 år. Personal: Fyra förskollärare och en barnskötare. Varje personal har åtta ansvarsbarn som man följer, som man äter med, har samling med och så vidare. Varje personal har också terminsvis ansvar för ett aktivitetsområde (bygglek, skapande, lugna aktiviteter, rollek och utevistelse). Lokaler: Enplansbyggnad från 1970-talet. I slutet av 1990-talet totalrenoverades hela förskolan och då blev Sjumilaskogens nuvarande utformning med den stora lekhallen och de många specialrummen helt klar.

26 Många barn och många rum gav lugn i Sjumilaskogen När buller, ständigt större barngrupper och ideliga besparingskrav gjorde arbetsvardagen allt tyngre hittade två avdelningar på Burspråket i Södertälje sin helt egna väg ut ur hotande kaos och personalflykt. Man satte barnens lekval i centrum och tänkte nytt kring rumsanvändning och grupper. Det gav bättre och lugnare arbetsmiljö för både barn och vuxna. Under 90-talet genomgick Burspråket i Södertälje samma process som många andra förskolor i landet med mindre pengar, fler barn och en allt mer sliten personal. Arbetsmiljön blev sämre med buller, stress och trängsel. Det var då personalen på storbarnsavdelningarna Humlan och Hunden drog i gång den förändringsprocess som gav ökad arbetsglädje, minskad stress, mindre buller och lugnare barn. Bullret var en av orsakerna bakom nyordningen men främst handlade det om behovet av att arbeta på ett nytt sätt, säger förskolläraren Rose Ling-Friberg. Hon märkte tydligt att en förändring var nödvändig, 25

27 när hon kom tillbaka till Humlan efter en lång föräldraledighet. Allt som varit mindre bra innan hon gick på barnledighet hade blivit ännu sämre med stress, buller, sjukskrivningar och en ännu större barngrupp än tidigare. Hon tog upp frågan med föreståndaren och med arbetskamraterna på avdelningen och diskussionen tog fart när även grannavdelningen Hunden engagerade sig. Idéerna flödade under många möteskvällar. En första snabb förändring var att man tog upp en dörr i hallväggen mellan avdelningarna. Efter ett år kunde två mer genomgripande förändringar förverkligas. Den ena var att hela väggen mellan avdelningarna togs bort. Den andra var att Humlan och Hunden med 20 barn och två och en halv personal var- Om tio barn av fyrtio går ut märks det på ljudnivån inomhus! 26

28 Ju stressigare man har det, desto ljudkänsligare blir man och man höjer lätt rösten själv när man är stressad. dera slogs ihop till Sjumilaskogen med 40 barn och fem personal. Precis när detta gjorts skulle hela förskolan byggas om. Personalen fick delta i processen och fick gehör för många nya idéer som växte fram under ännu fler möteskvällar. Grundtanken var hela tiden att se möjligheterna, inte tänkbara problem, för att utnyttja lokalerna på bästa sätt för barnen. Lika viktig var personalens enighet om att leken ska styra. Förskolan är barnens miljö där de har rätt till utveckling, glädje och stimulans genom att göra det de vill med gott om tid och utrymme. Samtidigt var det nödvändigt att hitta en organisationsform där man kunde utnyttja den fasta personalen på bästa sätt för både barn och vuxna. Resultatet blev en Sjumilaskog med ett myller av barn och aktiviteter. Ett myller som först kan synas kaotiskt, men där man snart urskiljer grundtanken: att erbjuda barnen valfri sysselsättning i olika rum. Personal finns alltid tillgänglig vare sig barnen väljer rörelselek, lugna aktiviteter, bygglek, skapande eller att vara ute. Här kan barnen leka och skapa utan onödiga avbrott. Måltiderna äter man i skilda rum med högst åtta barn vid bordet och minst en vuxen. Dessutom måste alla barn vila i någon form varje dag. Den som är för stor för sovvila kan välja lekvila eller läsvila. Nu har nyordningen fungerat i flera år. De fem i den fasta personalen som var med när det hela började är fortfarande kvar. De ångrar inte en dag att de satte igång processen. Britt-Marie Andersson som är arbetsmiljöombud ger exempel på vad den betytt för arbetsmiljön. När vi blev fler ordinarie personal som arbetade till- 27

29 sammans blev vi mindre sårbara. Vi blir mindre beroende av vikarier och det är en stressfaktor mindre. Mindre stress ger mer ro och mindre ljud som stör. Viktigt är också att vi skapade lekhallen där man får springa och låta. Det dämpar ljudnivån i de andra rummen. Förr hade vi bygg och hoppis i samma rum och det kunde vara ganska förfärligt. Ljudnivån påverkas även av att vi alltid har en personal på gården så att barnen alltid har möjlighet att gå ut. Om tio barn av 40 går ut märks det på ljudnivån inomhus! Måltiderna i skilda rum har också betytt mycket, tycker hon. Det är stor skillnad mot hur det lät vid måltiderna förr. När alla äter i samma rum är det så lätt att vi vuxna pratar med varandra mellan borden. Nu samtalar vi med barnen vid våra bord på ett annat sätt och får ett helt annat lugn vid maten. Rose Ling-Friberg som väckte tanken om den nödvändiga förändringen är lika nöjd. Även hon talar om vikten av att stressen minskat. För mig hör buller och stress tydligt ihop. Ju stressigare man har det, desto ljudkänsligare blir man och man höjer lätt rösten själv när man är stressad. Det är inte bra för vi ska ju vara förebilder för barnen. Hon är övertygad om att satsningen på att barnens lek ska styra har betytt mycket: Barnen blir tystare och lugnare när de får hålla på koncentrerat med det de själva valt och slipper bryta upp för en styrd aktivitet, säger hon. Dessutom blir det lugnare när olika lekformer har sina rum så att olika aktiviteter inte stör varandra. Precis som Britt-Marie Andersson tycker hon det är vik- Barnen blir tystare och lugnare när de får hålla på koncentrerat med det de själva valt och slipper bryta upp för en styrd aktivitet. 28

30 tigt att det också finns ställen där man får låta, springa och höras. Utan lekhallen skulle det inte fungera. Är det då något som hon skulle vilja ändra på? Inte som hon kan komma på direkt, säger hon. Men visst vore det bra om barnantalet vore lägre. Men det går inte att göra något åt. Det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. 29

31 OM SKÄRHAMNS FÖRSKOLA Kommunal förskola i Tjörns kommun. Barn: 103 barn fördelade på två enheter som har varsin byggnad. Personal: 23 personal på 19,6 tjänster. Lokaler: Två enplansbyggnader som ligger intill varandra i ett bostadsområde. Den äldre byggnaden byggdes 1977.

32 Stormatsal ökade medvetenheten om bullret Tysta som indianer tassar Räkorna hyssjande på tå till lunchmatsalen i Skärhamns förskola. Där äter mer än 50 barn och vuxna tillsammans vid åtta bord. Tassandet till maten är ett sätt att sänka ljudnivån vid måltiden. Värmeljus vid varje bord är ett annat. Och personalen, en eller två per bord, håller samtalstonen låg och ser till att samtalen förs vid det egna bordet, inte med grannborden. Vi är inget praktexempel på en förskola som löst bullerproblemen, säger Mona Johansson, chef för Skärhamns förskola på Tjörn. Där går sammanlagt 103 barn och där arbetar 23 vuxna på 19,6 tjänster. Men, fortsätter hon, vi är väldigt medvetna och diskuterar ofta hur vi kan förbättra situationen. För oss handlar det mycket om kommunikation, om hur vi pratar 31

33 med barnen och med varandra och om hur vi kan vara förebilder. Skärhamns förskola är uppdelad på två byggnader och det är främst i den äldre delen, byggd 1977, som bullret kräver diskussion, medvetenhet och åtgärder. Det har varit tydligt länge men efter sommaren 2005, när man började med nya måltidsrutiner, blev problemet akut. Tidigare åt de större barnen med sin personal utspridda i nio rum. Numera äter alla samtidigt i den före detta lekhallen som blivit stormatsal. Bara de minsta äter fortfarande för sig. Förändringen har både fördelar och nackdelar. På plussidan finns att man slipper avbryta pågående aktiviteter för att plocka undan och duka. På minussidan står att ljudnivån först steg avsevärt. Å andra sidan har den successivt sänkts därefter därför att För oss handlar det mycket om kommunikation, om hur vi pratar med barnen och med varandra och om hur vi kan vara förebilder. 32