Yvonne Andersson, Krossens förskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yvonne Andersson, Krossens förskola"

Transkript

1

2 För den som aldrig varit i en förskola är det svårt att förstå hur vardagen där kan låta. Många ljud har blivit så vanliga att vi inte reflekterar över dem, utan i stället envist överröstar dem. Vi tänker kanske inte på vilka ljud som hörs. Barn skuttar, någon skriker, gnäller, ett barn gråter. Prasslande papper, ett pussel rivs med en duns, ett klossbygge rasar, lego-duploklossar som skramlar, bläddrande böcker, leksaksbilar som körs på golvet. Radiomusik hörs i bakgrunden, susande element eller fläktsystem, disk- eller tvättmaskinens surr, spolning på toaletten, rinnande vattenkranar. Fröknarna pratar, informerar, beskriver, förklarar, tröstar. Telefonen ringer, vi river hushållspapper och snyter ett barn, Ska vi sätta på ett musikband? Barnen dansar och klackarna klapprar mot golvet. Från köket hörs slamret av glas och kastruller. Yvonne Andersson, Krossens förskola

3 ISBN: Artikelnr: Foto: Denny Lorentzen Grafisk form: Yra AB Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, reviderad upplaga, december 2010 Tryckt på miljövänligt papper.

4 innehåll Förord 5 Ljud och buller 7 Myrstacken städar tyst och tänder ljus 17 Många barn och många rum gav lugn i Sjumilaskogen 25 Stormatsal ökade medvetenheten om bullret 31 Styrda aktiviteter ger lugn i Skogsgläntan 37 Röster från olika aktörer 45 Ett arbete som aldrig tar slut Krossen berättar 54 Lagstiftning som berör förskolan 58

5

6 förord Höga ljudnivåer på förskolor är ett problem både för barn och vuxna. Bullret beror i stor utsträckning på barnens och de vuxnas egna aktiviteter. Utöver lokaler med bra akustiska egenskaper behövs därför också arbetssätt och strategier som syftar till att minska uppkomsten av buller i verksamheten. Samtidigt är det tydligt att ljudnivåerna varierar mycket mellan olika förskolor. På många håll har man arbetat aktivt för att sänka bullernivåerna med gott resultat. Syftet med den här skriften är att berätta om en del av de erfarenheter och exempel som finns på vad man kan göra med hjälp av fantasi, idéer och engagemang. Men några enkla lösningar och snabba genvägar finns det inte. I stället måste, som flera av de intervjuade säger, arbetet för en god ljudmiljö pågå hela tiden. Och samma slags problem kan bemästras på skilda sätt. Det framgår om inte annat av mångfalden i tipsen och råden från de olika förskolorna. Vi hoppas att skriften ska ge inspiration till andra som vill förbättra såväl barnens miljö som personalens arbetsmiljö. Reportagen och intervjuerna med olika aktörer har skrivits av frilansjournalisten Ulla Kindenberg, som besökt några av landets förskolor. Fotograf Denny Lorentzen har tagit bilderna. Tankarna från förskolan Krossen har satts på pränt av förskolläraren Yvonne Andersson. Vi riktar ett varmt tack till alla er som delat med er av er kunskap och erfarenhet! Arbetet leddes av en projektgrupp bestående av Kjell Holmberg och Pär Axelsson, från dåvarande Arbetslivsinstitutet, Bengt Johansson, Arbetsmiljöverket, Lars-Åke Bäckman, Myndigheten för skolutveckling samt Johanna Bengtsson och Ann Thuvander, Socialstyrelsen. Skriften har finansierats av de ingående myndigheterna samt med medel från Svenska försäkringsföreningen via Land- och Sjöfonden. Detta är den andra reviderade upplagan av denna publikation. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för skolutveckling och Socialstyrelsen

7

8 Ljud och buller Förmågan att uppfatta ljud är en viktig del av livet. Utan hörseln kan vi inte kommunicera med varandra med hjälp av det talade språket. Med hörseln kan vi höra varningsrop och andra signaler om faror. Vi kan också orientera oss i omgivningen genom att höra varifrån olika ljud kommer. Hörselupplevelser kan hjälpa till att göra tillvaron behaglig också. Vi njuter av ljud i naturen och av sång och musik som vi tycker om. Men det finns också ljud som inte är önskvärda. Ljud som av olika skäl tröttar, irriterar och stör. Sådana oönskade ljud brukar kallas buller. Människor är olika och därför är det också stora skillnader mellan olika individers sätt att uppfatta och påverkas av buller. Hur mycket vi störs av buller beror också på allmäntillstånd och humör. Buller kan ge hörselskador, störa, maskera (försämra möjligheterna till) både samtal och viktiga signaler, orsaka kroppsliga reaktioner och ge sömnstörningar. Buller kan också påverka koncentrationsförmågan så att en arbetsuppgift blir svårare att genomföra och kan därmed också försämra arbetsprestationen. Traditionellt har buller förknippats med fabriker, trafik och slamriga verkstäder, men har alltmer kommit att uppmärksammas även inom andra områden, som skolor, förskolor och kontor. Barn och buller Buller kan leda till att man sover dåligt eller har svårt att finna ro och vila. Från undersökningar av buller på svenska 7

9

10 förskolor har man dragit slutsatsen att bullernivåerna i vissa fall är så höga att de skulle kunna skada hörseln. Känsligheten för höga ljudnivåer är i hög grad individuell. Barn betraktas som en särskild riskgrupp, bl.a. genom sitt beteende och sina bristande skyddsinsikter. Om barnens öron är känsligare än vuxnas vet vi inte, men barn har en kortare hörselgång. Det gör att den ljudförstärkning som sker i hörselgången blir annorlunda hos barn. Flera studier har gjorts av barn som vistas på skolor och förskolor som är utsatta för trafikbuller. Efter en långvarig bullerexponering presterade skolbarnen sämre i en rad tester, t.ex. pusselläggning och läsförståelse. De hade också sämre motivationsförmåga. Effekter särskilt på barns läsförmåga, minne och inlärning har observerats i ett flertal studier. För att höras över en bullrig bakgrundsnivå måste barnen höja rösten, vilket ytterligare bidrar till att höja bullernivåerna. Numera är också hesa barnröster ganska vanligt, troligen som en följd av att barnen måste anstränga rösten för att höras. Skador och problem som buller kan orsaka Buller kan skada hörseln Den som utsätts för starkt buller under kortare tid kan få en tillfällig hörselnedsättning. Hörseln blir för det mesta normal igen om örat får vila en tid. Hos den som utsätts för starkt buller under längre tid kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat skadas. Det kan bli en bestående skada en permanent hörselnedsättning som inte kan botas. Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppstå. Vid mycket höga bullernivåer kan en hörselskada 9

11 också uppstå på ett ögonblick. Impulsljud, till exempel ett gevärsskott eller ljudet av en spik- eller nitpistol, är speciellt riskabla. Då kan det räcka med enstaka mycket starka knallar för att hörselskadan ska bli bestående. Förutom hörselnedsättning kan starkt buller orsaka andra hörselskador såsom mer eller mindre permanenta öronsusningar eller ringningar tinnitus. Man kan också drabbas av överkänslighet för ljud och av att ljud blir förvrängda. Ljud som inte är störande för en person med normal hörsel kan vara mycket störande för den som är hörselskadad. Buller försvårar samtal En av de mest påtagliga effekterna av buller är att det försämrar möjligheterna till samtal. Man brukar säga att bullret maskerar de ljud vi vill och behöver höra. Maskeringen beror dels på hur starkt det störande ljudet är och vilka frekvenser det innehåller, dels på hörselns känslighet för maskering. Den som har en hörselnedsättning är speciellt känslig för maskering. Förmågan att uppfatta tal beror dessutom på språkkunskaper och på lyssnarens ålder. I en bullrig miljö har en lyssnare svårare att uppfatta tal på ett främmande språk än på sitt modersmål. En ung person har inte hunnit lära sig språkets alla mönster och regler och är därför känsligare för maskering än en vuxen. Hos gamla försämras hjärnans förmåga att behandla information och det ökar i sin tur deras känslighet för maskering. Buller kan ge röstproblem Om bakgrundsbullret är så starkt att man ofta behöver höja rösten för att höras är risken också att man kan få röstproblem på grund 10

12 av slitage på stämbandsslemhinnan och påfrestning på struphuvudets muskulatur. Kvinnor löper större risk än män att få problem med rösten vid arbete i miljöer där röststyrkan behöver höjas. Buller kan öka olycksrisken Genom att buller kan maskera de ljud som behöver uppfattas ökar risken för olyckor i en bullrig miljö. Det blir svårare att höra och korrekt uppfatta tal. Det kan leda till att en muntlig instruktion missförstås, vilket i sin tur kan leda till att en olycka inträffar. Det blir också svårare att uppfatta 11

13 varningssignaler och andra viktiga ljud, t.ex. ljud från ett fordon som närmar sig. Buller kan påverka prestation och arbetskvalitet Buller kan göra arbetsuppgifter mer ansträngande och tröttande. Det kan i sin tur leda till att man presterar sämre. Man är speciellt känslig om uppgifterna kräver att man uppfattar tal eller annan ljudinformation eller om uppgifterna är sådana att man är känslig för att distraheras. Den ökade ansträngningen innebär ofta att man är extra trött efter arbetet, vilket kan leda till en försämring av prestationsförmågan på längre sikt. Buller kan också leda till att man sänker sin ambitionsnivå vilket kan ha en negativ inverkan på arbetets kvalitet. Buller kan bidra till stress Arbetsrelaterad stress uppträder när arbetsmiljön innebär krav som man inte klarar av eller inte kan kontrollera. Många faktorer kan bidra till arbetsrelaterad stress och det är sällsynt att det bara finns en orsak. Ljud i arbetsmiljön kan vara en sådan stressfaktor även om ljudnivån inte är så hög att det finns risk för hörselskada. Man kan till exempel bli störd av andras tal och telefonsamtal, musik, barnskrik, trafikbuller, ventilationsljud, ringande telefoner och buller från kontorsmaskiner. De effekter som uppstår beror dock oftast på en kombination av bullerstörningen och andra faktorer. Störande och stressande buller kan även påverka kroppen på olika sätt, t.ex. ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner. 12

14 db(a) Högsta ljudnivå som kan uppträda Startande jetplan Smärtgräns Bilhorn på 1 m avstånd Diskotek Motorsåg Stereo Inuti buss Genomsnitt gatukorsning Bil invändigt Normal samtalston Kontorsrum Ljudisolerat pausrum Vardagsrum Bibliotek Viskning, tyst sovrum Radiostudio Lövsus Svagast uppfattbara ljud Hur buller påverkar oss beror på ett komplicerat samspel mellan en rad faktorer. En faktor är bullrets karaktär, bland annat styrka och tonhöjd men också hur bullret varierar med tiden. Andra faktorer är bullrets maskerande effekt, hur förutsägbart bullret är, hur svår och koncentrationskrävande arbetsuppgiften är samt om bullret upplevs som nödvändigt eller inte. Vi är också som individer olika känsliga för buller, och känsligheten kan dessutom variera beroende på hur vi mår i övrigt. Vi påverkas alltså olika beroende på om vi är trötta eller utvilade, ledsna eller glada, stressade eller i balans. Att mäta ljud Det vi uppfattar som ljud består av tryckvariationer i luften, vilka sätter trumhinnan i svängningar. Från trumhinnan överförs ljudet via hörselbenen till hörselsnäckan där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan. Örat kan hantera ljudtryck inom ett mycket stort område. För att täcka in örats stora arbetsområde används en speciell skala för att beskriva hur starkt ljudet är. Resultatet anges då i decibel (db). När man mäter buller använder man vanligen mätinstrument (ljudnivåmätare). På grund av den speciella skalan gäller att summan av två lika starka ljudkällor ger 3 db högre ljudnivå än enbart den ena källan. Tio lika starka ljudkällor ger 10 db högre ljudnivå och hundra lika starka ljudkällor 20 db högre ljudnivå. Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Mätinstrumentet (ljudnivåmätaren) som används när man mäter buller är konstruerat för att ta hänsyn till detta. Mätresultatet brukar då anges som ljudnivå i db(a). 13

15 I de flesta miljöer varierar ljudets nivå under den tid man vistas där. För att ta hänsyn till detta använder man en form av genomsnittlig ljudnivå, så kallad ekvivalent ljudnivå, för en viss given tidsperiod. När det gäller arbetsplatsbuller brukar man utgå från en åttatimmars arbetsdag. Utomhus och inomhus Om man befinner sig på en öppen plats utomhus kan man konstatera att ljudets styrka minskar när man förflyttar sig bort från en ljudkälla. Om ljudkällan stängs av dör också ljudet bort omedelbart. När man är inomhus reflekteras ljudet på väggar, tak och golv, vilket dels förstärker ljudet, dels gör att ljudet lever kvar ett tag i rummet även efter det att ljudkällan tystnat. Ljudet som lever kvar brukar man kalla efterklang. Ett mått på hur länge ett ljud lever kvar i rummet är rummets efterklangstid. Den beror på hur stort rummet är och hur mycket ljudabsorberande material som finns, i vilket ljudet kan tränga in och omvandlas till värme i stället för att reflekteras. I en stor lokal med hårda väggytor, exempelvis en gammal stenkyrka, blir efterklangstiden lång medan den kan bli mycket kort i en liten lokal med gott om ljudabsorberande material. Om rummet har lång efterklangstid påverkas också möjligheten att uppfatta tal eftersom tidigare talljud lever kvar som ekon i rummet och maskerar efterföljande ljud. Det blir också svårare att uppfatta varifrån ljudet kommer. För att undvika att ljud förstärks och för att ge bra möjligheter till kommunikation behöver förskolelokaler ha kort efterklangstid. 14

16 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD LJUDMILJÖ God rumsakustik och låga bullernivåer från trafik och installationer är några av förutsättningarna för en god ljudmiljö. Bra isolering mot buller som kommer utifrån och från ventilationsanläggningar är nödvändigt. Tak, väggar och golv är ytor som reflekterar ljud. Det ger upphov till en efterklang (ekoeffekt) som innebär att ljudet studsar runt i rummet. På så vis höjs den totala ljudnivån från alla bullerkällor tal, skrammel, skrik, skrap etc. För att undvika detta vill man ha ytor som absorberar ljud. Därför placerar man ofta absorbenter i tak och på väggar. Man kan också hänga upp vertikala absorbenter (s.k. bafflar) för att få riktigt stora absorberande ytor. Hur absorbenter ska placeras avgörs bäst av en person med fackkunskap. Personer, möbler och andra material i ett rum kan också absorbera ljud. Ett draperi, gardiner e.d. är dock inte alls lika effektivt som tak- och väggabsorbenter. Tänk också på brandrisken och på att textilier måste skötas så att de inte samlar damm och orsakar problem ur allergisynpunkt. Rummets volym har betydelse för efterklangen ett stort rum ger mer efterklang. Hårda ytor bidrar till ljudutbredning. Ljud som studsar mot hårda ytor når långt och påverkar därmed ett större område. Hårda golv ger dessutom upphov till stolsskrap, höga stegljud och skrammel från t.ex. leksaker som förs över golvet. Valet av golvmaterial är alltså viktigt för ljudmiljön. Hantera bullerfrågan i ett tidigt skede vid om-, till- och nybyggnation! Det är viktigt av både praktiska och ekonomiska skäl. 15

17 OM MYRSTACKEN Förskolan Myrstacken är en kommunal förskola i Linköpings kommun. Den hör till förskoleenheten i Ljungsbro som har totalt tretton förskolor och tio familjedaghem. Personal: Två förskollärare och två barnskötare. Barn: 24 barn upp till 5 år. Lokaler: Enplanshus, byggt 1982 mitt i ett villaområde i utkanten av Ljungsbro. De första åren användes det som förskola och fritids för 20 barn. Sedan början av 90-talet är det enbart förskola.

18 Myrstacken städar tyst och tänder ljus På Myrstacken i Ljungsbro håller man ljudnivån nere med hjälp av mysbelysning, läsning vid matbordet, tyst städning och mycket verksamhet i små grupper. Vi försöker ta vara på alla möjligheter att minska bullret, säger barnskötaren Lotta Pernmalm. Vare sig det är vintermörkt eller sommarljust utomhus vilar hallen på Myrstacken i stilla halvdunkel upplyst av fyra värmeljus som flämtar stilla högt uppe på en vägg. I det dämpade ljuset dämpas också rösterna hos både barn och vuxna. De levande ljusen som ljudsänkare är en liten men viktig detalj i Myrstackens bullermedvetna vardagsrutiner. Alla fyra i personalen har blivit bullerutbildade i kommunens regi och bidragit med idéer till den Verktygslåda vid buller och stress som sattes samman Det är ett arbetsmaterial fullt av idéer och tips som egentligen bara har en avigsida det är svårt att tillämpa allt det kloka under varje stund i vardagen. Det gäller att påminna varandra så att kunskapen och engagemanget hålls vid liv. 17

19 Det är ju några år sedan vi var med i projektet. Då hade vi möten där alla var intresserade och vi pratade jättemycket om problemet och hade massor av idéer. Sedan blev det mer som vanligt igen och nu tänker vi inte så mycket på det, säger Eva Ferm, som jobbat på dagis i 28 år, varav de fem senaste på Myrstacken. Men när hon och arbetskamraterna tillsammans försöker reda ut vilka spår projektet trots allt har satt i vardagen på Myrstacken visar det sig att det faktiskt är en hel del. Många av de idéer från Verktygslådan som då hamnade på Myrstackens ambitiösa åtgärdslista är helt enkelt en del av vardagens rutiner sedan länge. Dessutom fyller man då och då på med nya idéer. Bullertänket har kort sagt blivit så självklart att åtgärderna inte längre känns som de speciella bullerdämpande åtgärder de en gång var. Ämnet finns också med i Myrstackens informationsmaterial till nya barn och föräldrar. Under rubriken Myrstackens arbetssätt och förhållningssätt mot buller och stress beskriver personalen sina metoder och ambitioner för att minska problemet. Ett exempel är måltiderna. Skillnaden är stor jämfört med hur det var när alla bord var åldersblandade. Den tiden är förbi, för nu äter barnen i tre åldersindelade grupper som sitter med varsin personal i varsitt rum. Måltidsmiljön blir lugnare när inte ljud och samtal från ett bord intill distraherar. Och inga trötta ett- och tvååringar somnar med näsan i maten längre, eftersom de får äta före alla andra. Det betyder att när det blir matdags för de större barnen sover de små redan i sina vagnar. Och så det där med läsningen vid matbordet. En genialt enkel reform som betytt jättemycket försäkrar de fyra med en mun. När det blir matdags för de större barnen sover de små redan i sina vagnar. 18

20 Att sitta kvar och läsa vid bordet är ett sätt att behålla och förlänga lugnet vid måltiden. I stället för att vänta tills alla ätit, dukat av, lämnat bordet och börjat göra andra saker så sitter vi kvar och läser vid bordet. Ett sätt att behålla och förlänga lugnet vid måltiden. Vi slipper ett uppbrott och får mycket mindre buller när vi inte måste samla ihop alla en gång till. Vi tycker det fungerar fantastiskt bra. Men när vi berättar om det för personal på andra förskolor tycker en del att det låter konstigt. Uppdelat mellanmål är en annan enkel måltidsreform. Alla måste ju inte äta samtidigt, säger Inga-Lill Styf. Eftersom barnen gör olika saker i sina åldersgrupper anpassar vi mellis efter det och inte tvärtom. Det ger också mycket lugnare tempo och lägre ljudnivå. Lotta Pernmalm är särskilt nöjd med den tysta städningen som slog igenom när Myrstacken hade ett av 19

21 kommunens bulleröron till låns ett par veckor i höstas. Då blev det väldigt tydligt för barnen att man kan städa utan att det gör ont i öronen. För örat visade snabbt hur stor bullerskillnaden blir om man lägger ner leksaker och lego i sina lådor i stället för att slänga ner dem. Med ett sittunderlag i lådans botten blir effekten ännu större. Dessutom kan man passa på att träna barnen att sortera stora och små bitar. Och så är det de tända ljusen. Inte bara i hallen på morgonen året runt utan även vid matbordet när vintermörkret råder utanför. Det är också något som lugnar, betonar Karin Jansson. Alla fyra tror också att flexibilitet och en trygg vuxengrupp betyder mycket. Alla måste ju inte äta samtidigt. 20

22 Vi har jobbat länge ihop och känner varandra. Vi har en tillåtande atmosfär och är inte låsta vid rutiner för rutinernas skull. Vi kan byta arbetsuppgifter utan att göra stor sak av det och ser främst till att det är bra för annat som är på gång. Man måste inte diska vid ett bestämt tillfälle för att man står i tur på schemat. Den som har bäst tid att ta hand om disken gör det. Det är också sådant som bidrar till en lugnare miljö, säger Lotta Pernmalm. Men de tycker alla fyra att de skulle kunna göra ännu mycket mer även om det har blivit lugnare. Alla har de känt av mer eller mindre att hörseln tagit stryk. Problemet är att ljudnivån ökar successivt under dagen och då märker man inte skillnaden, säger Karin Jansson. Det märker man egentligen först framåt eftermiddagen när barnen börjar bli hämtade och ljudnivån Vi har en tillåtande atmosfär och är inte låsta vid rutiner för rutinernas skull. 21

23 sjunker igen. Och så märker man det på kvällen när man kommit hem. De konstaterar lika samfällt att det största problemet tyvärr är svårt att göra något åt. Vi är helt enkelt för många personer på den här ytan. Därför behöver vi inte ha mer personal men skulle vilja ha färre barn. Små grupper gör en så enorm skillnad på alla sätt. Problemet är att ljudnivån ökar under dagen och då märker man inte skillnaden. MYRSTACKENS ARBETSSÄTT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT MOT BULLER OCH STRESS: Vi försöker att sprida värme och glädje genom ett positivt bemötande till barn och vuxna. Vi använder oss av en annan lokal dit vi går några gånger i veckan med en mindre grupp barn. Vi sprider lek och aktiviteter genom att vi använder oss av alla små rum. Vi har aktiviteter i mindre grupper. Vi låter några barn i taget få gå ifrån samlingen. Vi har endast några barn i taget vid av- och påklädning. Vi har Mysis, ett vackert rum med vackra saker att titta på. Madrasser, kuddar och täcken som inbjuder till en lugn stund. Vi stimulerar barnens lek och undviker avbrott i största möjliga mån. Vi lyssnar av hur stämningen i gruppen är för stunden innan vi bryter för en styrd aktivitet. Vi är flexibla när det gäller tider för aktiviteter och måltider. Vi ger de yngre barnen mat och lägger dem innan de större barnen äter. Vi sitter kvar vid borden efter maten och läser saga. Vi sitter då redan efter ålder och behov och undviker på så sätt onödiga uppbrott. Vi försöker dämpa samtalstonen, stoppa skrik, uppmuntra barnen att räcka upp handen vid samlingar. Vi är flexibla i vårt arbetssätt, vilket innebär att vi personal hjälper varandra och inte är fastlåsta vid rutiner. Vi har ett tillåtande arbetsklimat med högt i tak och är lojala och toleranta mot varandra, så därför upplever vi ingen prestationsångest gentemot varandra. 22

24

25 OM SJUMILASKOGEN Sjumilaskogen är en avdelning på den kommunala förskolan Burspråket i stadsdelen Saltskog i Södertälje. Barn: 40 barn i åldrarna 3 till 5 6 år. Personal: Fyra förskollärare och en barnskötare. Varje personal har åtta ansvarsbarn som man följer, som man äter med, har samling med och så vidare. Varje personal har också terminsvis ansvar för ett aktivitetsområde (bygglek, skapande, lugna aktiviteter, rollek och utevistelse). Lokaler: Enplansbyggnad från 1970-talet. I slutet av 1990-talet totalrenoverades hela förskolan och då blev Sjumilaskogens nuvarande utformning med den stora lekhallen och de många specialrummen helt klar.

26 Många barn och många rum gav lugn i Sjumilaskogen När buller, ständigt större barngrupper och ideliga besparingskrav gjorde arbetsvardagen allt tyngre hittade två avdelningar på Burspråket i Södertälje sin helt egna väg ut ur hotande kaos och personalflykt. Man satte barnens lekval i centrum och tänkte nytt kring rumsanvändning och grupper. Det gav bättre och lugnare arbetsmiljö för både barn och vuxna. Under 90-talet genomgick Burspråket i Södertälje samma process som många andra förskolor i landet med mindre pengar, fler barn och en allt mer sliten personal. Arbetsmiljön blev sämre med buller, stress och trängsel. Det var då personalen på storbarnsavdelningarna Humlan och Hunden drog i gång den förändringsprocess som gav ökad arbetsglädje, minskad stress, mindre buller och lugnare barn. Bullret var en av orsakerna bakom nyordningen men främst handlade det om behovet av att arbeta på ett nytt sätt, säger förskolläraren Rose Ling-Friberg. Hon märkte tydligt att en förändring var nödvändig, 25

27 när hon kom tillbaka till Humlan efter en lång föräldraledighet. Allt som varit mindre bra innan hon gick på barnledighet hade blivit ännu sämre med stress, buller, sjukskrivningar och en ännu större barngrupp än tidigare. Hon tog upp frågan med föreståndaren och med arbetskamraterna på avdelningen och diskussionen tog fart när även grannavdelningen Hunden engagerade sig. Idéerna flödade under många möteskvällar. En första snabb förändring var att man tog upp en dörr i hallväggen mellan avdelningarna. Efter ett år kunde två mer genomgripande förändringar förverkligas. Den ena var att hela väggen mellan avdelningarna togs bort. Den andra var att Humlan och Hunden med 20 barn och två och en halv personal var- Om tio barn av fyrtio går ut märks det på ljudnivån inomhus! 26

28 Ju stressigare man har det, desto ljudkänsligare blir man och man höjer lätt rösten själv när man är stressad. dera slogs ihop till Sjumilaskogen med 40 barn och fem personal. Precis när detta gjorts skulle hela förskolan byggas om. Personalen fick delta i processen och fick gehör för många nya idéer som växte fram under ännu fler möteskvällar. Grundtanken var hela tiden att se möjligheterna, inte tänkbara problem, för att utnyttja lokalerna på bästa sätt för barnen. Lika viktig var personalens enighet om att leken ska styra. Förskolan är barnens miljö där de har rätt till utveckling, glädje och stimulans genom att göra det de vill med gott om tid och utrymme. Samtidigt var det nödvändigt att hitta en organisationsform där man kunde utnyttja den fasta personalen på bästa sätt för både barn och vuxna. Resultatet blev en Sjumilaskog med ett myller av barn och aktiviteter. Ett myller som först kan synas kaotiskt, men där man snart urskiljer grundtanken: att erbjuda barnen valfri sysselsättning i olika rum. Personal finns alltid tillgänglig vare sig barnen väljer rörelselek, lugna aktiviteter, bygglek, skapande eller att vara ute. Här kan barnen leka och skapa utan onödiga avbrott. Måltiderna äter man i skilda rum med högst åtta barn vid bordet och minst en vuxen. Dessutom måste alla barn vila i någon form varje dag. Den som är för stor för sovvila kan välja lekvila eller läsvila. Nu har nyordningen fungerat i flera år. De fem i den fasta personalen som var med när det hela började är fortfarande kvar. De ångrar inte en dag att de satte igång processen. Britt-Marie Andersson som är arbetsmiljöombud ger exempel på vad den betytt för arbetsmiljön. När vi blev fler ordinarie personal som arbetade till- 27

29 sammans blev vi mindre sårbara. Vi blir mindre beroende av vikarier och det är en stressfaktor mindre. Mindre stress ger mer ro och mindre ljud som stör. Viktigt är också att vi skapade lekhallen där man får springa och låta. Det dämpar ljudnivån i de andra rummen. Förr hade vi bygg och hoppis i samma rum och det kunde vara ganska förfärligt. Ljudnivån påverkas även av att vi alltid har en personal på gården så att barnen alltid har möjlighet att gå ut. Om tio barn av 40 går ut märks det på ljudnivån inomhus! Måltiderna i skilda rum har också betytt mycket, tycker hon. Det är stor skillnad mot hur det lät vid måltiderna förr. När alla äter i samma rum är det så lätt att vi vuxna pratar med varandra mellan borden. Nu samtalar vi med barnen vid våra bord på ett annat sätt och får ett helt annat lugn vid maten. Rose Ling-Friberg som väckte tanken om den nödvändiga förändringen är lika nöjd. Även hon talar om vikten av att stressen minskat. För mig hör buller och stress tydligt ihop. Ju stressigare man har det, desto ljudkänsligare blir man och man höjer lätt rösten själv när man är stressad. Det är inte bra för vi ska ju vara förebilder för barnen. Hon är övertygad om att satsningen på att barnens lek ska styra har betytt mycket: Barnen blir tystare och lugnare när de får hålla på koncentrerat med det de själva valt och slipper bryta upp för en styrd aktivitet, säger hon. Dessutom blir det lugnare när olika lekformer har sina rum så att olika aktiviteter inte stör varandra. Precis som Britt-Marie Andersson tycker hon det är vik- Barnen blir tystare och lugnare när de får hålla på koncentrerat med det de själva valt och slipper bryta upp för en styrd aktivitet. 28

30 tigt att det också finns ställen där man får låta, springa och höras. Utan lekhallen skulle det inte fungera. Är det då något som hon skulle vilja ändra på? Inte som hon kan komma på direkt, säger hon. Men visst vore det bra om barnantalet vore lägre. Men det går inte att göra något åt. Det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. 29

31 OM SKÄRHAMNS FÖRSKOLA Kommunal förskola i Tjörns kommun. Barn: 103 barn fördelade på två enheter som har varsin byggnad. Personal: 23 personal på 19,6 tjänster. Lokaler: Två enplansbyggnader som ligger intill varandra i ett bostadsområde. Den äldre byggnaden byggdes 1977.

32 Stormatsal ökade medvetenheten om bullret Tysta som indianer tassar Räkorna hyssjande på tå till lunchmatsalen i Skärhamns förskola. Där äter mer än 50 barn och vuxna tillsammans vid åtta bord. Tassandet till maten är ett sätt att sänka ljudnivån vid måltiden. Värmeljus vid varje bord är ett annat. Och personalen, en eller två per bord, håller samtalstonen låg och ser till att samtalen förs vid det egna bordet, inte med grannborden. Vi är inget praktexempel på en förskola som löst bullerproblemen, säger Mona Johansson, chef för Skärhamns förskola på Tjörn. Där går sammanlagt 103 barn och där arbetar 23 vuxna på 19,6 tjänster. Men, fortsätter hon, vi är väldigt medvetna och diskuterar ofta hur vi kan förbättra situationen. För oss handlar det mycket om kommunikation, om hur vi pratar 31

33 med barnen och med varandra och om hur vi kan vara förebilder. Skärhamns förskola är uppdelad på två byggnader och det är främst i den äldre delen, byggd 1977, som bullret kräver diskussion, medvetenhet och åtgärder. Det har varit tydligt länge men efter sommaren 2005, när man började med nya måltidsrutiner, blev problemet akut. Tidigare åt de större barnen med sin personal utspridda i nio rum. Numera äter alla samtidigt i den före detta lekhallen som blivit stormatsal. Bara de minsta äter fortfarande för sig. Förändringen har både fördelar och nackdelar. På plussidan finns att man slipper avbryta pågående aktiviteter för att plocka undan och duka. På minussidan står att ljudnivån först steg avsevärt. Å andra sidan har den successivt sänkts därefter därför att För oss handlar det mycket om kommunikation, om hur vi pratar med barnen och med varandra och om hur vi kan vara förebilder. 32

Yvonne Andersson, Krossens förskola

Yvonne Andersson, Krossens förskola För den som aldrig varit i en förskola är det svårt att förstå hur vardagen där kan låta. Många ljud har blivit så vanliga att vi inte reflekterar över dem, utan i stället envist överröstar dem. Vi tänker

Läs mer

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan? Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens

Läs mer

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN VÄGLEDNING TILL CHECKLISTAN I de situationer där pedagogen eller barnet önskar en tystare ljudmiljö eller en ljudmiljö som inte stör pågående verksamhet behövs en åtgärd.

Läs mer

Slutrapport Från Ord till Handling

Slutrapport Från Ord till Handling Slutrapport Från Ord till Handling Mitt namn är Annkin och jag har arbetat i Team med Josefina. Vi är på varsin avdelning på Parkens förskola i Tranås. Detta handlar om Snövit, en småbarnsavdelning. Vårt

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör 1 2008-11-27 Exempel på faktorer som kan påverka aktivitetsbullret Trafikbuller Ventilationsbuller Buller från apparater Buller

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Ringens förskola/gislaved kommun: Jessica Thylander Jennie Josefsson Ulla-Karin Bengtström Mål att förbättra ljudmiljön kring matsituationen. förbättra ljudmiljön efter utevistelsen.

Läs mer

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro

Läs mer

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Introduktion Upplever man som förskolepersonal att ljudmiljön är för hög och vill arbeta för förändring i arbets- och inlärningsmiljö, så kan

Läs mer

Elevers upplevelse av buller i skolan

Elevers upplevelse av buller i skolan 2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna

Läs mer

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS TYP

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS TYP ENLIGT RUMMETS TYP Rummets användning är avgörande för den akustiska miljö som ska skapas. I rum för tal, såsom klassrum och hörsalar, är det viktigt att säkerställa en god nivå på ljudspridningen medan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 1 Innehåll sid 2 Kostnad och värde. Skolverkets läroplan Lgr 11. sid 3-9

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Tysta leken! PÅ TAPETEN SÅ ÖVERLÅTER DU DITT FÖRETAG NYTT! HELENA MAGNUSSON SKAPAR ARBETSRO MED ABSORBENTER. Det här gäller just nu!

Tysta leken! PÅ TAPETEN SÅ ÖVERLÅTER DU DITT FÖRETAG NYTT! HELENA MAGNUSSON SKAPAR ARBETSRO MED ABSORBENTER. Det här gäller just nu! Bokföra på nätet Inreda med träpanel nr 4: 2007 pris SEK 79 [inkl moms] NOK 79 DKK 79 ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS ROOMSERVICE PRO # 4 : 2007» ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS PÅ TAPETEN

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)

Bullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd) ABCDE Avdelningen för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-03-10 Dnr 168-06-403 SDN 2006-03-23 Handläggare: Bengt Hammarlund Tfn: 08 508 06 168 Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

Hur pedagoger upplever ljudmiljön på förskolan

Hur pedagoger upplever ljudmiljön på förskolan Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Hur pedagoger upplever ljudmiljön på förskolan Marie Persson Ht-9 15 hp B-nivå Lärarprogrammet 1 hp Examinator: Christina Hultgren Handledare:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES.

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES. SURF IDEA BOOK 2013 Arkitekt: Kontakta oss för att få ditt itunes App Store-presentkort på 100 kr för att använda till appar till din iphone och ipad! Länk på sidan 1 Puucomp Frihet att koncentrera

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Formgjutna hörselskydd för alla

Formgjutna hörselskydd för alla Formgjutna hörselskydd för alla 2 ÅRS GARANTI PRODUKT, PASSFORM & FUNKTION Personliga hörselskydd för en skönare vardag och fritid Idag utsätts varannan person dagligen för buller på arbetet. Störande,

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

Bullersituationen i Göteborg

Bullersituationen i Göteborg Bullersituationen i Göteborg Bullerövervakning Framför allt övervakar vi trafikbuller eftersom det är den typen av buller som människor i städer störs mest av Vägtrafik är mest störande av de olika trafikslagen

Läs mer

Akustikguiden. www.abstracta.se

Akustikguiden. www.abstracta.se Akustikguiden www.abstracta.se 1 Vad är akustik? Akustik är läran om hörbart ljud. Ordet akustik kommer från grekiskans att göra sig hörd. 2 1. Vad är akustik? Vad är ljud? Ljud är tryckvågor i luft. Örat

Läs mer

Effekterna av bakgrundsbuller b och

Effekterna av bakgrundsbuller b och Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation

Läs mer

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför

Läs mer

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare. Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare www.blixtgordon.se skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling... en levande social gemenskap som ger trygghet och

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp). Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-28 SDN 2005-10-20 Dnr 002-082/2005 KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor

Barn- och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan mot störande buller. Tyresö förskolor och skolor Barn- och utbildningsförvaltningen Handlingsplan mot störande buller i Tyresö förskolor och skolor 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen 2006-01-13 Handlingsplan störande buller i Tyresö förskolor och

Läs mer

Välkomna till Midgårds förskola!

Välkomna till Midgårds förskola! Välkomna till Midgårds förskola! Midgårds förskola är en förskola för barn i åldern 1-5 år. Vi finns på Östergatan 24 som ligger centralt med närhet till allt. Förskolans verksamhet bedrivs i stora ljusa

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011)

DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) DAGS FÖR ETT HÖRSELTEST? En undersökning om förekomsten av hörseltest från Hörselskadades Riksförbund (HRF/Novus 2011) 2 en av tre arbetstagare har inte testat hörseln på över tio år. många av dem sliter

Läs mer

Förändringar För att involvera barnen i arbetet började vi att prata med dem om olika ljud som finns i en matsal.

Förändringar För att involvera barnen i arbetet började vi att prata med dem om olika ljud som finns i en matsal. Teamet Vi som är med i teamet är Jenny Lennings, Ellen Berglund, Åsa Ivarsson och Susanne Blegvad-Jensen. Vi arbetar på Avdelningen Kråkan på Grästorps förskola. Mål Vi vill förbättra ljudmiljön i förskolan.

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR Ett nytt skräddarsytt hus med charmen hos ett gammalt. Det var Ann-Sofie och Johan Lyckows önskemål när familjen växte. När de gick på visningar föll valet snabbt på Trivselhus.

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up Vad xxx Šr tin nitus? Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up 2 Vad xxx är tin Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att man

Läs mer

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne? Multi-modal interaktion Input via flera sinnen Mobil interaktion Personer med synnedsättning Det sammanhang i vilket tekniken används

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Information till dig som bedriver verksamhet med HÖG MUSIK Vad är en hörselskada? Om örat utsätts för hög ljudnivå under lång tid, eller mycket hög ljudnivå under kort tid, kan hörseln försämras. Många

Läs mer

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Höga ljud Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syftet med mätningar av höga ljud...3 Riktvärden för höga ljudnivåer...4 Hörselskador...4 Metod...5 Resultat...6

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Buller? Vad kan vi göra åt problematiken kring höga ljudnivåer i förskolor, skolor och på fritidshem. 2006-09-07

Buller? Vad kan vi göra åt problematiken kring höga ljudnivåer i förskolor, skolor och på fritidshem. 2006-09-07 Buller? Vad kan vi göra åt problematiken kring höga ljudnivåer i förskolor, skolor och på fritidshem. 2006-09-07 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Tillvägagångssätt Eksjö...3 Fakta buller...5 Enkätresultat...8

Läs mer

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Sinnesro för dig och dina nära och kära Säkerhet, självständighet och sinnesro skänker livskvalitet och det är något som du förtjänar när du blir äldre. Det är

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

GRÖN FLAGG. Rapport från Tingvalla förskola Sigtuna kommun. Livsstil och Hälsa

GRÖN FLAGG. Rapport från Tingvalla förskola Sigtuna kommun. Livsstil och Hälsa GRÖN FLAGG Rapport från Tingvalla förskola Sigtuna kommun Livsstil och Hälsa SAMMANFATTANDE BESKRIVNING Gemensamma mål och åtgärder för Tingvalla förskola. Mål 1: Minskad stress, ge barnen tid att varva

Läs mer

Smakprov från boken PAUSA utgiven på

Smakprov från boken PAUSA utgiven på Innehåll Vänta inte på väckarklockan 5 Ge katten i livspusslet 7 Vi gör som vi brukar 11 Pausa och få mer energi 14 Stress 18 Andning 28 Hjärnan och mindfulness 39 Yoga 53 Att acceptera, släppa taget och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN Ht 2012- Vt 2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping

Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga ljudnivåer från musik. Mätningar i Jönköping Rapport om deltagande i nationellt tillsynsprojekt Höga er från musik Mätningar i Jönköping Miljökontoret kommun Per-Åke Sandberg och Erik Engwall November 2005 Projektet Socialstyrelsen har under våren,

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Foto: brand x Pictures/Johnér BLAND COCKTAIL- BULLER OCH KÖKS- SLAMMER

Foto: brand x Pictures/Johnér BLAND COCKTAIL- BULLER OCH KÖKS- SLAMMER Foto: brand x Pictures/Johnér BLAND COCKTAIL- BULLER OCH KÖKS- SLAMMER 38 En alldeles särskild ekokris 3 Avskalat har länge varit den rådande trenden inom restaurangvärlden. Dukarna är nära nog borta,

Läs mer

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt! Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt! Trygga barn Liten/stor barngrupp Blandade åldrar Delaktighet Sedd och bekräftad Självkänsla/ duger som jag är Leka tillsammans oavsett kön Alla

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun

FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN. Policy. för minskat buller i Gullspångs kommun FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Policy för minskat buller i Gullspångs kommun med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 Gullspångs kommun September 2005 Reviderad februari 2006 Reviderad januari

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR

Läs mer

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud.

2015-04-14. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser. Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Buller i förskolan Ohälsa och preventiva insatser fredrik.sjodin@psy.umu.se Umeå Universitet Institutionen för psykologi Örnsköldsvik 2015-04-14 Vad är buller? En vanlig definition är oönskat ljud. Definitionen

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer