Yvonne Andersson, Krossens förskola
|
|
- Ann Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 För den som aldrig varit i en förskola är det svårt att förstå hur vardagen där kan låta. Många ljud har blivit så vanliga att vi inte reflekterar över dem, utan i stället envist överröstar dem. Vi tänker kanske inte på vilka ljud som hörs. Barn skuttar, någon skriker, gnäller, ett barn gråter. Prasslande papper, ett pussel rivs med en duns, ett klossbygge rasar, lego-duploklossar som skramlar, bläddrande böcker, leksaksbilar som hörs på golvet. Radiomusik hörs i bakgrunden, susande element eller fläktsystem, disk- eller tvättmaskinens surr, spolning på toaletten, rinnande vattenkranar. Fröknarna pratar, informerar, beskriver, förklarar, tröstar. Telefonen ringer, vi river hushållspapper och snyter ett barn, Ska vi sätta på ett musikband? Barnen dansar och klackarna klapprar mot golvet. Från köket hörs slamret av glas och kastruller. Yvonne Andersson, Krossens förskola
4 ISBN: Artikelnr: Foto: Denny Lorentzen Grafisk form: Yra AB Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, juli 2006 Tryckt på miljövänligt papper.
5 innehåll Förord 5 Ljud och buller 7 Myrstacken städar tyst och tänder ljus 17 Många barn och många rum gav lugn i Sjumilaskogen 25 Stormatsal ökade medvetenheten om bullret 31 Styrda aktiviteter ger lugn i Skogsgläntan 37 Röster från olika aktörer 45 Ett arbete som aldrig tar slut Krossen berättar 54 Lagstiftning som berör förskolan 58
6
7 förord Höga ljudnivåer på förskolor är ett problem både för barn och vuxna. Bullret beror i stor utsträckning på barnens och de vuxnas egna aktiviteter. Utöver lokaler med bra akustiska egenskaper behövs därför också arbetssätt och strategier som syftar till att minska uppkomsten av buller i verksamheten. Samtidigt är det tydligt att ljudnivåerna varierar mycket mellan olika förskolor. På många håll har man arbetat aktivt för att sänka bullernivåerna med gott resultat. Syftet med den här skriften är att berätta om en del av de erfarenheter och exempel som finns på vad man kan göra med hjälp av fantasi, idéer och engagemang. Men några enkla lösningar och snabba genvägar finns det inte. I stället måste, som flera av de intervjuade säger, arbetet för en god ljudmiljö pågå hela tiden. Och samma slags problem kan bemästras på skilda sätt. Det framgår om inte annat av mångfalden i tipsen och råden från de olika förskolorna. Vi hoppas att skriften ska ge inspiration till andra som vill förbättra såväl barnens miljö som personalens arbetsmiljö. Reportagen och intervjuerna med olika aktörer har skrivits av frilansjournalisten Ulla Kindenberg, som besökt några av landets förskolor. Fotograf Denny Lorentzen har tagit bilderna. Tankarna från förskolan Krossen har satts på pränt av förskolläraren Yvonne Andersson. Vi riktar ett varmt tack till alla er som delat med er av er kunskap och erfarenhet! Arbetet har letts av en projektgrupp bestående av Kjell Holmberg och Pär Axelsson, Arbetslivsinstitutet, Bengt Johansson, Arbetsmiljöverket, Lars-Åke Bäckman, Myndigheten för skolutveckling samt Johanna Bengtsson och Ann Thuvander, Socialstyrelsen. Skriften har finansierats av de ingående myndigheterna samt med medel från Svenska försäkringsföreningen via Land- och Sjöfonden. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för skolutveckling och Socialstyrelsen
8
9 Ljud och buller Förmågan att uppfatta ljud är en viktig del av livet. Utan hörseln kan vi inte kommunicera med varandra med hjälp av det talade språket. Med hörseln kan vi höra varningsrop och andra signaler om faror. Vi kan också orientera oss i omgivningen genom att höra varifrån olika ljud kommer. Hörselupplevelser kan hjälpa till att göra tillvaron behaglig också. Vi njuter av ljud i naturen och av sång och musik som vi tycker om. Men det finns också ljud som inte är önskvärda. Ljud som av olika skäl tröttar, irriterar och stör. Sådana oönskade ljud brukar kallas buller. Människor är olika och därför är det också stora skillnader mellan olika individers sätt att uppfatta och påverkas av buller. Hur mycket vi störs av buller beror också på allmäntillstånd och humör. Buller kan ge hörselskador, störa, maskera (försämra möjligheterna till) både samtal och viktiga signaler, orsaka kroppsliga reaktioner och ge sömnstörningar. Buller kan också påverka koncentrationsförmågan så att en arbetsuppgift blir svårare att genomföra och kan därmed också försämra arbetsprestationen. Traditionellt har buller förknippats med fabriker, trafik och slamriga verkstäder, men har alltmer kommit att uppmärksammas även inom andra områden, som skolor, förskolor och kontor. Barn och buller Buller kan leda till att man sover dåligt eller har svårt att finna ro och vila. Från undersökningar av buller på svenska 7
10
11 förskolor har man dragit slutsatsen att bullernivåerna i vissa fall är så höga att de skulle kunna skada hörseln. Känsligheten för höga ljudnivåer är i hög grad individuell. Barn betraktas som en särskild riskgrupp, bl.a. genom sitt beteende och sina bristande skyddsinsikter. Om barnens öron är känsligare än vuxnas vet vi inte, men barn har en kortare hörselgång. Det gör att den ljudförstärkning som sker i hörselgången blir annorlunda hos barn. Flera studier har gjorts av barn som vistas på skolor och förskolor som är utsatta för trafikbuller. Efter en långvarig bullerexponering presterade skolbarnen sämre i en rad tester, t.ex. pusselläggning och läsförståelse. De hade också sämre motivationsförmåga. Effekter särskilt på barns läsförmåga, minne och inlärning har observerats i ett flertal studier. För att höras över en bullrig bakgrundsnivå måste barnen höja rösten, vilket ytterligare bidrar till att höja bullernivåerna. Numera är också hesa barnröster ganska vanligt, troligen som en följd av att barnen måste anstränga rösten för att höras. Skador och problem som buller kan orsaka Buller kan skada hörseln Den som utsätts för starkt buller under kortare tid kan få en tillfällig hörselnedsättning. Hörseln blir för det mesta normal igen om örat får vila en tid. Hos den som utsätts för starkt buller under längre tid kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat skadas. Det kan bli en bestående skada en permanent hörselnedsättning som inte kan botas. Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att en hörselskada ska uppstå. Vid mycket höga bullernivåer kan en hörselskada 9
12 också uppstå på ett ögonblick. Impulsljud, till exempel ett gevärsskott eller ljudet av en spik- eller nitpistol, är speciellt riskabla. Då kan det räcka med enstaka mycket starka knallar för att hörselskadan ska bli bestående. Förutom hörselnedsättning kan starkt buller orsaka andra hörselskador såsom mer eller mindre permanenta öronsusningar eller ringningar tinnitus. Man kan också drabbas av överkänslighet för ljud och av att ljud blir förvrängda. Ljud som inte är störande för en person med normal hörsel kan vara mycket störande för den som är hörselskadad. Buller försvårar samtal En av de mest påtagliga effekterna av buller är att det försämrar möjligheterna till samtal. Man brukar säga att bullret maskerar de ljud vi vill och behöver höra. Maskeringen beror dels på hur starkt det störande ljudet är och vilka frekvenser det innehåller, dels på hörselns känslighet för maskering. Den som har en hörselnedsättning är speciellt känslig för maskering. Förmågan att uppfatta tal beror dessutom på språkkunskaper och på lyssnarens ålder. I en bullrig miljö har en lyssnare svårare att uppfatta tal på ett främmande språk än på sitt modersmål. En ung person har inte hunnit lära sig språkets alla mönster och regler och är därför känsligare för maskering än en vuxen. Hos gamla försämras hjärnans förmåga att behandla information och det ökar i sin tur deras känslighet för maskering. Buller kan ge röstproblem Om bakgrundsbullret är så starkt att man ofta behöver höja rösten för att höras är risken också att man kan få röstproblem på grund 10
13 av slitage på stämbandsslemhinnan och påfrestning på struphuvudets muskulatur. Kvinnor löper större risk än män att få problem med rösten vid arbete i miljöer där röststyrkan behöver höjas. Buller kan öka olycksrisken Genom att buller kan maskera de ljud som behöver uppfattas ökar risken för olyckor i en bullrig miljö. Det blir svårare att höra och korrekt uppfatta tal. Det kan leda till att en muntlig instruktion missförstås, vilket i sin tur kan leda till att en olycka inträffar. Det blir också svårare att uppfatta 11
14 varningssignaler och andra viktiga ljud, t.ex. ljud från ett fordon som närmar sig. Buller kan påverka prestation och arbetskvalitet Buller kan göra arbetsuppgifter mer ansträngande och tröttande. Det kan i sin tur leda till att man presterar sämre. Man är speciellt känslig om uppgifterna kräver att man uppfattar tal eller annan ljudinformation eller om uppgifterna är sådana att man är känslig för att distraheras. Den ökade ansträngningen innebär ofta att man är extra trött efter arbetet, vilket kan leda till en försämring av prestationsförmågan på längre sikt. Buller kan också leda till att man sänker sin ambitionsnivå vilket kan ha en negativ inverkan på arbetets kvalitet. Buller kan bidra till stress Arbetsrelaterad stress uppträder när arbetsmiljön innebär krav som man inte klarar av eller inte kan kontrollera. Många faktorer kan bidra till arbetsrelaterad stress och det är sällsynt att det bara finns en orsak. Ljud i arbetsmiljön kan vara en sådan stressfaktor även om ljudnivån inte är så hög att det finns risk för hörselskada. Man kan till exempel bli störd av andras tal och telefonsamtal, musik, barnskrik, trafikbuller, ventilationsljud, ringande telefoner och buller från kontorsmaskiner. De effekter som uppstår beror dock oftast på en kombination av bullerstörningen och andra faktorer. Störande och stressande buller kan även påverka kroppen på olika sätt, t.ex. ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner. 12
15 db(a) Högsta ljudnivå som kan uppträda Startande jetplan Smärtgräns Bilhorn på 1 m avstånd Diskotek Motorsåg Stereo Inuti buss Genomsnitt gatukorsning Bil invändigt Normal samtalston Kontorsrum Ljudisolerat pausrum Vardagsrum Bibliotek Viskning, tyst sovrum Radiostudio Lövsus Svagast uppfattbara ljud Hur buller påverkar oss beror på ett komplicerat samspel mellan en rad faktorer. En faktor är bullrets karaktär, bland annat styrka och tonhöjd men också hur bullret varierar med tiden. Andra faktorer är bullrets maskerande effekt, hur förutsägbart bullret är, hur svår och koncentrationskrävande arbetsuppgiften är samt om bullret upplevs som nödvändigt eller inte. Vi är också som individer olika känsliga för buller, och känsligheten kan dessutom variera beroende på hur vi mår i övrigt. Vi påverkas alltså olika beroende på om vi 194 är db(a): trötta Högsta eller ljudnivå utvilade, som ledsna kan uppträda eller glada, stressade eller i balans. Att mäta ljud Det vi uppfattar som ljud består av tryckvariationer i luften, vilka sätter trumhinnan i svängningar. Från trumhinnan överförs ljudet via 145 hörselbenen db(a): I närheten till av hörselsnäckan startande jetplan där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan. Örat kan hantera ljudtryck inom ett mycket db(a): Smärtgräns, tryckluftshammare stort område. För att täcka in örats stora arbetsområde används en speciell skala 115 för db(a): att Montering beskriva med hur slående starkt mutterdragare, ljudet kraftig 110 db(a): Diskotek är. Resultatet anges då i decibel (db). När man mäter buller 105 db(a) motorsåg, sprutmålning använder man vanligen mätinstrument (ljudnivåmätare). På grund av den speciella skalan gäller att summan av två db(a): Normalstereo (hemstereo) lika starka ljudkällor ger 853 db(a): högre tåg 100 ljudnivå km/h på 100 än m enbart avstånd, inuti buss den ena källan. Tio lika starka ljudkällor ger 10 db högre 75 db(a): Genomsnittstrafik vid gatukorsning ljudnivå och hundra lika 70 starka db(a): Bil ljudkällor invändigt 20 db högre ljudnivå db(a): Normal samtalston Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. 55 db(a): Kontorsrum Mätinstrumentet (ljudnivåmätaren) 50 db(a): Ljudisolerat som används pausrum när man mäter buller är konstruerat 45 db(a): för att Vardagsrum ta hänsyn i förort till detta. Mätresultatet brukar då 35 anges db(a): som Bibliotek ljudnivå i db(a) db(a): Viskning, tyst sovrum 15 db(a): Radiostudio 10 db(a): Lövprassel 13
16 I de flesta miljöer varierar ljudets nivå under den tid man vistas där. För att ta hänsyn till detta använder man en form av genomsnittlig ljudnivå, så kallad ekvivalent ljudnivå, för en viss given tidsperiod. När det gäller arbetsplatsbuller brukar man utgå från en åttatimmars arbetsdag. Utomhus och inomhus Om man befinner sig på en öppen plats utomhus kan man konstatera att ljudets styrka minskar när man förflyttar sig bort från en ljudkälla. Om ljudkällan stängs av dör också ljudet bort omedelbart. När man är inomhus reflekteras ljudet på väggar, tak och golv, vilket dels förstärker ljudet, dels gör att ljudet lever kvar ett tag i rummet även efter det att ljudkällan tystnat. Ljudet som lever kvar brukar man kalla efterklang. Ett mått på hur länge ett ljud lever kvar i rummet är rummets efterklangstid. Den beror på hur stort rummet är och hur mycket ljudabsorberande material som finns, i vilket ljudet kan tränga in och omvandlas till värme i stället för att reflekteras. I en stor lokal med hårda väggytor, exempelvis en gammal stenkyrka, blir efterklangstiden lång medan den kan bli mycket kort i en liten lokal med gott om ljudabsorberande material. Om rummet har lång efterklangstid påverkas också möjligheten att uppfatta tal eftersom tidigare talljud lever kvar som ekon i rummet och maskerar efterföljande ljud. Det blir också svårare att uppfatta varifrån ljudet kommer. För att undvika att ljud förstärks och för att ge bra möjligheter till kommunikation behöver förskolelokaler ha kort efterklangstid. 14
17 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD LJUDMILJÖ God rumsakustik och låga bullernivåer från trafik och installationer är några av förutsättningarna för en god ljudmiljö. Bra isolering mot buller som kommer utifrån och från ventilationsanläggningar är nödvändigt. Tak, väggar och golv är ytor som reflekterar ljud. Det ger upphov till en efterklang (ekoeffekt) som innebär att ljudet studsar runt i rummet. På så vis höjs den totala ljudnivån från alla bullerkällor tal, skrammel, skrik, skrap etc. För att undvika detta vill man ha ytor som absorberar ljud. Därför placerar man ofta absorbenter i tak och på väggar. Man kan också hänga upp vertikala absorbenter (s.k. bafflar) för att få riktigt stora absorberande ytor. Hur absorbenter ska placeras avgörs bäst av en person med fackkunskap. Personer, möbler och andra material i ett rum kan också absorbera ljud. Ett draperi, gardiner e.d. är dock inte alls lika effektivt som tak- och väggabsorbenter. Tänk också på brandrisken och på att textilier måste skötas så att de inte samlar damm och orsakar problem ur allergisynpunkt. Rummets volym har betydelse för efterklangen ett stort rum ger mer efterklang. Hårda ytor bidrar till ljudutbredning. Ljud som studsar mot hårda ytor når långt och påverkar därmed ett större område. Hårda golv ger dessutom upphov till stolsskrap, höga stegljud och skrammel från t.ex. leksaker som förs över golvet. Valet av golvmaterial är alltså viktigt för ljudmiljön. Hantera bullerfrågan i ett tidigt skede vid om-, till- och nybyggnation! Det är viktigt av både praktiska och ekonomiska skäl. 15
18 OM MYRSTACKEN Förskolan Myrstacken är en kommunal förskola i Linköpings kommun. Den hör till förskoleenheten i Ljungsbro som har totalt tretton förskolor och tio familjedaghem. Personal: Två förskollärare och två barnskötare. Barn: 24 barn upp till 5 år. Lokaler: Enplanshus, byggt 1982 mitt i ett villaområde i utkanten av Ljungsbro. De första åren användes det som förskola och fritids för 20 barn. Sedan början av 90-talet är det enbart förskola.
19 Myrstacken städar tyst och tänder ljus På Myrstacken i Ljungsbro håller man ljudnivån nere med hjälp av mysbelysning, läsning vid matbordet, tyst städning och mycket verksamhet i små grupper. Vi försöker ta vara på alla möjligheter att minska bullret, säger barnskötaren Lotta Pernmalm. Vare sig det är vintermörkt eller sommarljust utomhus vilar hallen på Myrstacken i stilla halvdunkel upplyst av fyra värmeljus som flämtar stilla högt uppe på en vägg. I det dämpade ljuset dämpas också rösterna hos både barn och vuxna. De levande ljusen som ljudsänkare är en liten men viktig detalj i Myrstackens bullermedvetna vardagsrutiner. Alla fyra i personalen har blivit bullerutbildade i kommunens regi och bidragit med idéer till den Verktygslåda vid buller och stress som sattes samman Det är ett arbetsmaterial fullt av idéer och tips som egentligen bara har en avigsida det är svårt att tillämpa allt det kloka under varje stund i vardagen. Det gäller att påminna varandra så att kunskapen och engagemanget hålls vid liv. 17
20 Det är ju några år sedan vi var med i projektet. Då hade vi möten där alla var intresserade och vi pratade jättemycket om problemet och hade massor av idéer. Sedan blev det mer som vanligt igen och nu tänker vi inte så mycket på det, säger Eva Ferm, som jobbat på dagis i 28 år, varav de fem senaste på Myrstacken. Men när hon och arbetskamraterna tillsammans försöker reda ut vilka spår projektet trots allt har satt i vardagen på Myrstacken visar det sig att det faktiskt är en hel del. Många av de idéer från Verktygslådan som då hamnade på Myrstackens ambitiösa åtgärdslista är helt enkelt en del av vardagens rutiner sedan länge. Dessutom fyller man då och då på med nya idéer. Bullertänket har kort sagt blivit så självklart att åtgärderna inte längre känns som de speciella bullerdämpande åtgärder de en gång var. Ämnet finns också med i Myrstackens informationsmaterial till nya barn och föräldrar. Under rubriken Myrstackens arbetssätt och förhållningssätt mot buller och stress beskriver personalen sina metoder och ambitioner för att minska problemet. Ett exempel är måltiderna. Skillnaden är stor jämfört med hur det var när alla bord var åldersblandade. Den tiden är förbi, för nu äter barnen i tre åldersindelade grupper som sitter med varsin personal i varsitt rum. Måltidsmiljön blir lugnare när inte ljud och samtal från ett bord intill distraherar. Och inga trötta ett- och tvååringar somnar med näsan i maten längre, eftersom de får äta före alla andra. Det betyder att när det blir matdags för de större barnen sover de små redan i sina vagnar. Och så det där med läsningen vid matbordet. En genialt enkel reform som betytt jättemycket försäkrar de fyra med en mun. När det blir matdags för de större barnen sover de små redan i sina vagnar. 18
21 Att sitta kvar och läsa vid bordet är ett sätt att behålla och förlänga lugnet vid måltiden. I stället för att vänta tills alla ätit, dukat av, lämnat bordet och börjat göra andra saker så sitter vi kvar och läser vid bordet. Ett sätt att behålla och förlänga lugnet vid måltiden. Vi slipper ett uppbrott och får mycket mindre buller när vi inte måste samla ihop alla en gång till. Vi tycker det fungerar fantastiskt bra. Men när vi berättar om det för personal på andra förskolor tycker en del att det låter konstigt. Uppdelat mellanmål är en annan enkel måltidsreform. Alla måste ju inte äta samtidigt, säger Inga-Lill Styf. Eftersom barnen gör olika saker i sina åldersgrupper anpassar vi mellis efter det och inte tvärtom. Det ger också mycket lugnare tempo och lägre ljudnivå. Lotta Pernmalm är särskilt nöjd med den tysta städningen som slog igenom när Myrstacken hade ett av 19
22 kommunens bulleröron till låns ett par veckor i höstas. Då blev det väldigt tydligt för barnen att man kan städa utan att det gör ont i öronen. För örat visade snabbt hur stor bullerskillnaden blir om man lägger ner leksaker och lego i sina lådor i stället för att slänga ner dem. Med ett sittunderlag i lådans botten blir effekten ännu större. Dessutom kan man passa på att träna barnen att sortera stora och små bitar. Och så är det de tända ljusen. Inte bara i hallen på morgonen året runt utan även vid matbordet när vintermörkret råder utanför. Det är också något som lugnar, betonar Karin Jansson. Alla fyra tror också att flexibilitet och en trygg vuxengrupp betyder mycket. Alla måste ju inte äta samtidigt. 20
23 Vi har jobbat länge ihop och känner varandra. Vi har en tillåtande atmosfär och är inte låsta vid rutiner för rutinernas skull. Vi kan byta arbetsuppgifter utan att göra stor sak av det och ser främst till att det är bra för annat som är på gång. Man måste inte diska vid ett bestämt tillfälle för att man står i tur på schemat. Den som har bäst tid att ta hand om disken gör det. Det är också sådant som bidrar till en lugnare miljö, säger Lotta Pernmalm. Men de tycker alla fyra att de skulle kunna göra ännu mycket mer även om det har blivit lugnare. Alla har de känt av mer eller mindre att hörseln tagit stryk. Problemet är att ljudnivån ökar successivt under dagen och då märker man inte skillnaden, säger Karin Jansson. Det märker man egentligen först framåt eftermiddagen när barnen börjar bli hämtade och ljudnivån Vi har en tillåtande atmosfär och är inte låsta vid rutiner för rutinernas skull. 21
24 sjunker igen. Och så märker man det på kvällen när man kommit hem. De konstaterar lika samfällt att det största problemet tyvärr är svårt att göra något åt. Vi är helt enkelt för många personer på den här ytan. Därför behöver vi inte ha mer personal men skulle vilja ha färre barn. Små grupper gör en så enorm skillnad på alla sätt. Problemet är att ljudnivån ökar under dagen och då märker man inte skillnaden. MYRSTACKENS ARBETSSÄTT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT MOT BULLER OCH STRESS: Vi försöker att sprida värme och glädje genom ett positivt bemötande till barn och vuxna. Vi använder oss av en annan lokal dit vi går några gånger i veckan med en mindre grupp barn. Vi sprider lek och aktiviteter genom att vi använder oss av alla små rum. Vi har aktiviteter i mindre grupper. Vi låter några barn i taget få gå ifrån samlingen. Vi har endast några barn i taget vid av- och påklädning. Vi har Mysis, ett vackert rum med vackra saker att titta på. Madrasser, kuddar och täcken som inbjuder till en lugn stund. Vi stimulerar barnens lek och undviker avbrott i största möjliga mån. Vi lyssnar av hur stämningen i gruppen är för stunden innan vi bryter för en styrd aktivitet. Vi är flexibla när det gäller tider för aktiviteter och måltider. Vi ger de yngre barnen mat och lägger dem innan de större barnen äter. Vi sitter kvar vid borden efter maten och läser saga. Vi sitter då redan efter ålder och behov och undviker på så sätt onödiga uppbrott. Vi försöker dämpa samtalstonen, stoppa skrik, uppmuntra barnen att räcka upp handen vid samlingar. Vi är flexibla i vårt arbetssätt, vilket innebär att vi personal hjälper varandra och inte är fastlåsta vid rutiner. Vi har ett tillåtande arbetsklimat med högt i tak och är lojala och toleranta mot varandra, så därför upplever vi ingen prestationsångest gentemot varandra. 22
25 23
26 OM SJUMILASKOGEN Sjumilaskogen är en avdelning på den kommunala förskolan Burspråket i stadsdelen Saltskog i Södertälje. Barn: 40 barn i åldrarna 3 till 5 6 år. Personal: Fyra förskollärare och en barnskötare. Varje personal har åtta ansvarsbarn som man följer, som man äter med, har samling med och så vidare. Varje personal har också terminsvis ansvar för ett aktivitetsområde (bygglek, skapande, lugna aktiviteter, rollek och utevistelse). Lokaler: Enplansbyggnad från 1970-talet. I slutet av 1990-talet totalrenoverades hela förskolan och då blev Sjumilaskogens nuvarande utformning med den stora lekhallen och de många specialrummen helt klar.
27 Många barn och många rum gav lugn i Sjumilaskogen När buller, ständigt större barngrupper och ideliga besparingskrav gjorde arbetsvardagen allt tyngre hittade två avdelningar på Burspråket i Södertälje sin helt egna väg ut ur hotande kaos och personalflykt. Man satte barnens lekval i centrum och tänkte nytt kring rumsanvändning och grupper. Det gav bättre och lugnare arbetsmiljö för både barn och vuxna. Under 90-talet genomgick Burspråket i Södertälje samma process som många andra förskolor i landet med mindre pengar, fler barn och en allt mer sliten personal. Arbetsmiljön blev sämre med buller, stress och trängsel. Det var då personalen på storbarnsavdelningarna Humlan och Hunden drog i gång den förändringsprocess som gav ökad arbetsglädje, minskad stress, mindre buller och lugnare barn. Bullret var en av orsakerna bakom nyordningen men främst handlade det om behovet av att arbeta på ett nytt sätt, säger förskolläraren Rose Ling-Friberg. 25
28 Hon märkte tydligt att en förändring var nödvändig, när hon kom tillbaka till Humlan efter en lång föräldraledighet. Allt som varit mindre bra innan hon gick på barnledighet hade blivit ännu sämre med stress, buller, sjukskrivningar och en ännu större barngrupp än tidigare. Hon tog upp frågan med föreståndaren och med arbetskamraterna på avdelningen och diskussionen tog fart när även grannavdelningen Hunden engagerade sig. Idéerna flödade under många möteskvällar. En första snabb förändring var att man tog upp en dörr i hallväggen mellan avdelningarna. Efter ett år kunde två mer genomgripande förändringar förverkligas. Den ena var att hela väggen mellan avdelningarna togs bort. Den andra var att Humlan och Om tio barn av fyrtio går ut märks det på ljudnivån inomhus! 26
29 Ju stressigare man har det, desto ljudkänsligare blir man och man höjer lätt rösten själv när man är stressad. Hunden med 20 barn och två och en halv personal vardera slogs ihop till Sjumilaskogen med 40 barn och fem personal. Precis när detta gjorts skulle hela förskolan byggas om. Personalen fick delta i processen och fick gehör för många nya idéer som växte fram under ännu fler möteskvällar. Grundtanken var hela tiden att se möjligheterna, inte tänkbara problem, för att utnyttja lokalerna på bästa sätt för barnen. Lika viktig var personalens enighet om att leken ska styra. Förskolan är barnens miljö där de har rätt till utveckling, glädje och stimulans genom att göra det de vill med gott om tid och utrymme. Samtidigt var det nödvändigt att hitta en organisationsform där man kunde utnyttja den fasta personalen på bästa sätt för både barn och vuxna. Resultatet blev en Sjumilaskog med ett myller av barn och aktiviteter. Ett myller som först kan synas kaotiskt, men där man snart urskiljer grundtanken: att erbjuda barnen valfri sysselsättning i olika rum. Personal finns alltid tillgänglig vare sig barnen väljer rörelselek, lugna aktiviteter, bygglek, skapande eller att vara ute. Här kan barnen leka och skapa utan onödiga avbrott. Måltiderna äter man i skilda rum med högst åtta barn vid bordet och minst en vuxen. Dessutom måste alla barn vila i någon form varje dag. Den som är för stor för sovvila kan välja lekvila eller läsvila. Nu har nyordningen fungerat i flera år. De fem i den fasta personalen som var med när det hela började är fortfarande kvar. De ångrar inte en dag att de satte igång processen. Britt-Marie Andersson som är arbetsmiljöombud ger exempel på vad den betytt för arbetsmiljön. 27
30 När vi blev fler ordinarie personal som arbetade tillsammans blev vi mindre sårbara. Vi blir mindre beroende av vikarier och det är en stressfaktor mindre. Mindre stress ger mer ro och mindre ljud som stör. Viktigt är också att vi skapade lekhallen där man får springa och låta. Det dämpar ljudnivån i de andra rummen. Förr hade vi bygg och hoppis i samma rum och det kunde vara ganska förfärligt. Ljudnivån påverkas även av att vi alltid har en personal på gården så att barnen alltid har möjlighet att gå ut. Om tio barn av 40 går ut märks det på ljudnivån inomhus! Måltiderna i skilda rum har också betytt mycket, tycker hon. Det är stor skillnad mot hur det lät vid måltiderna förr. När alla äter i samma rum är det så lätt att vi vuxna pratar med varandra mellan borden. Nu samtalar vi med barnen vid våra bord på ett annat sätt och får ett helt annat lugn vid maten. Rose Ling-Friberg som väckte tanken om den nödvändiga förändringen är lika nöjd. Även hon talar om vikten av att stressen minskat. För mig hör buller och stress tydligt ihop. Ju stressigare man har det, desto ljudkänsligare blir man och man höjer lätt rösten själv när man är stressad. Det är inte bra för vi ska ju vara förebilder för barnen. Hon är övertygad om att satsningen på att barnens lek ska styra har betytt mycket: Barnen blir tystare och lugnare när de får hålla på koncentrerat med det de själva valt och slipper bryta upp för en styrd aktivitet, säger hon. Dessutom blir det lugnare när olika lekformer har sina rum så att olika aktiviteter inte stör varandra. Barnen blir tystare och lugnare när de får hålla på koncentrerat med det de själva valt och slipper bryta upp för en styrd aktivitet. 28
31 Precis som Britt-Marie Andersson tycker hon det är viktigt att det också finns ställen där man får låta, springa och höras. Utan lekhallen skulle det inte fungera. Är det då något som hon skulle vilja ändra på? Inte som hon kan komma på direkt, säger hon. Men visst vore det bra om barnantalet vore lägre. Men det går inte att göra något åt. Det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. 29
32 OM SKÄRHAMNS FÖRSKOLA Kommunal förskola i Tjörns kommun. Barn: 103 barn fördelade på två enheter som har varsin byggnad. Personal: 23 personal på 19,6 tjänster. Lokaler: Två enplansbyggnader som ligger intill varandra i ett bostadsområde. Den äldre byggnaden byggdes 1977.
33 Stormatsal ökade medvetenheten om bullret Tysta som indianer tassar Räkorna hyssjande på tå till lunchmatsalen i Skärhamns förskola. Där äter mer än 50 barn och vuxna tillsammans vid åtta bord. Tassandet till maten är ett sätt att sänka ljudnivån vid måltiden. Värmeljus vid varje bord är ett annat. Och personalen, en eller två per bord, håller samtalstonen låg och ser till att samtalen förs vid det egna bordet, inte med grannborden. Vi är inget praktexempel på en förskola som löst bullerproblemen, säger Mona Johansson, chef för Skärhamns förskola på Tjörn. Där går sammanlagt 103 barn och där arbetar 23 vuxna på 19,6 tjänster. Men, fortsätter hon, vi är väldigt medvetna och diskuterar ofta hur vi kan förbättra situationen. För oss handlar det mycket om kommunikation, om hur vi pratar 31
34 med barnen och med varandra och om hur vi kan vara förebilder. Skärhamns förskola är uppdelad på två byggnader och det är främst i den äldre delen, byggd 1977, som bullret kräver diskussion, medvetenhet och åtgärder. Det har varit tydligt länge men efter sommaren 2005, när man började med nya måltidsrutiner, blev problemet akut. Tidigare åt de större barnen med sin personal utspridda i nio rum. Numera äter alla samtidigt i den före detta lekhallen som blivit stormatsal. Bara de minsta äter fortfarande för sig. Förändringen har både fördelar och nackdelar. På plussidan finns att man slipper avbryta pågående aktiviteter för att plocka undan och duka. På minussidan står att ljudnivån först steg avsevärt. Å andra sidan har den successivt sänkts därefter därför att För oss handlar det mycket om kommunikation, om hur vi pratar med barnen och med varandra och om hur vi kan vara förebilder. 32
35 Vi ser till att gå fram till barnen när vi vill säga något istället för att ropa. alla blev så medvetna om ljudnivån. Nu talar de vuxna ännu mer än tidigare både med barnen och varandra om vikten av att tala i stället för att skrika och ropa och om att det är viktigt att se på den man talar med. Man talar också om att vid maten ska både barn och vuxna samtala vid det egna bordet, inte med dem vid borden runt omkring. På väggen i stormatsalen hänger dessutom bullerörat, som kommunens miljökontor lånat ut i några månader. Trots alla ansträngningar att dämpa ljudnivån lyser örats varningsröda slinga titt som tätt före, under och efter måltiden. Örat är bra att ha som påminnelse, tycker Mona Johansson. Fast det mäter ju bara och det räcker inte. Det som är bra är att örat hjälper oss att komma ihåg hur viktigt bullret är. Men det är inte bara vid måltiderna man måste vara ljudmedveten, resonerar Mona Johansson och hennes kolleger. Det finns så många saker att tänka på när man börjar fundera över buller och höga ljud. Först av allt måste vi se på vårt eget beteende. Rose-Marie Johansson och Bodil Johansson som arbetat många år inom förskolan och börjat känna av att hörseln blivit sämre håller med. Vi måste börja med oss själva om vi ska kunna ändra barnens beteende. Därför ser vi till att gå fram till barnen när vi vill säga något för att visa att när man vill ha kontakt ska man närma sig i stället för att ropa. Lika viktigt är det att vi lär dem att lyssna, vänta på sin tur och inte avbryta andra så fort man vill något. Ljudnivån är högre överallt i dag, jämfört med för bara ett tiotal år sedan, säger de samfällt. På många sätt 33
36 kommunicerar barnen sämre numera. De låter mer, talar mindre med varandra öga mot öga och skriker för att bli uppmärksammade. Barnens sätt att prata och låta kan man jobba med pedagogiskt. Det är svårare att komma tillrätta med alla apparater och andra tekniska ljud, till exempel ventilationen som susar, brummar och stör fast man inte alltid är medveten om det. Om man är kvar i huset när ventilationen stängs av märker man hur surret tröttar. Axlarna åker ner direkt, säger Rose-Marie. Tillsammans har personalen efterhand kommit på en rad förbättringar för att minska ljudnivån. Ringklockan på toaletten är ett exempel. Vi kom på att det måste finnas alternativ till skrik när barnen som går själva på toaletten vill ha hjälp när de är färdiga. De ska inte behöva sitta och ropa färdig tills någon hör och en vuxen kommer. Det blir många onödiga skrik på en dag. Därför har en av småbarnstoaletterna fått en ringklocka som barnen snabbt lärt sig använda för att signalera hjälpbehovet. Nu gäller det bara att vi kommer iväg till rätt affär så vi kan köpa ringklockor till alla toaletterna till överkomligt pris. Det kommer att göra jättestor skillnad. En annan lugnande rutin är barnmassage som finns på schemat tre gånger i veckan numera. Det är ett fantastiskt bra sätt att få barnen att varva ner. Och de gillar att få göra massage på varandra också. En faktor som inte är någon nyhet men betydelsefull för lugnare måltider är den hemlagade maten, säger Mona Johansson. Vi är glada att vi har personal i köket som lagar mat, bakar och lägger upp det vackert och En av toaletterna har fått en ringklocka för att signalera hjälpbehovet. 34
37 Massage är ett bra sätt att få barnen att varva ner. aptitretande. Jag tror det betyder mycket för att få lugn samvaro vid måltiden att man kan njuta av maten både med munnen och ögonen. Hundraprocentigt bra kan ljudmiljön förstås aldrig bli, konstaterar hon sedan. Det är ett problem att olika intressen krockar. Till exempel hänsynen till allergiker som kräver att man ska undvika onödiga textilier. Men textilier är samtidigt jättebra som ljuddämpare. Vi har försökt kompromissa med tunna tyger där det är möjligt. 35
38 OM SKOGSGLÄNTAN Kommunal förskola i Örnsköldsviks kommun. Barn: 82 barn fördelade på fyra avdelningar. Personal: 18 personal. Lokaler: En enplansbyggnad från 70-talet, tillbyggd på 80-talet. Villan ligger i ett villaområde i utkanten av Örnsköldsvik.
39 Styrda aktiviteter ger lugn i Skogsgläntan På Skogsgläntan i Örnsköldsvik håller man bullret nere med styrda aktiviteter, dämpade röster, mindre grupper, tassar på stolarna, filt i klosslådorna, mattor på golven och påminnelser om att öronen ska räcka hela livet. Det finns gott om andra knep och idéer om ljuddämpning också, för här har personal gått på kurs om buller och stress. Lärdomarna från kursen har man delat med sig av till arbetskamraterna. På Skogsgläntan i Örnsköldsvik är medvetenheten hög om hur buller påverkar både barn och vuxna fysiskt och psykiskt och hur man ska angripa problemet. Det tackar man bland annat företagshälsovården för, eftersom fyra av de arton i personalen gick på kurs vintern om buller och stress i företagshälsovårdens regi. Det var nyttigt, säger föreståndaren Kerstin Sundin, som gick kursen. 37
40 Skogsgläntan är en låg fristående rödmålad träbyggnad från 70-talet i ett villaområde med naturen inpå knutarna. På andra sidan en stor grässlänt ligger Ängetskolan där många av barnen kommer att gå i skolan. Förutom personalutrymmen och kök inrymmer Skogsgläntans 741 kvadratmeter avdelningarna Vitsippan, Blåklinten, Gullvivan och Rödklövern med sammanlagt 82 barn i åldrarna ett till fem år. I början fanns bara tre avdelningar. På 80-talet växte Skogsgläntan av samma skäl som på många andra svenska förskolor. Det var då man fick möjlighet att bygga ut lokalerna med skyddsrum och använda dessa i den dagliga verksamheten. De nya utrymmena var välkomna och har använts sedan dess. Skyddsrumslokalerna har haft betydelse för bullermedvetenheten på Skogsgläntan. Med tjocka väggar, lågt i tak Filt i klosslådorna och mattor på golven håller bullret nere. 38
41 Barnen låter mycket mer i dag än de gjorde för bara tio till tjugo år sedan. och små fönster har lokalerna alltid känts annorlunda än resten av huset. Känslan av instängdhet har man försökt motverka med ljusa färger, nya gardiner och på andra sätt. Ett stort problem är dessutom det störande ventilationsljudet och det allmänt burkiga ljudet. Det är stressande och tröttande och gör att både barn och vuxna lätt höjer rösten ett snäpp. Vid en hälsokontroll 2004 konstaterades att flera i personalgruppen hade hörselnedsättning. Det var i den vevan Örnsköldsviks företagshälsovård beslöt att ta itu med de bullerproblem man noterat att flera förskolor hade. Arbetsmiljöingenjören Stig Persson och psykologen Pernilla Forsberg tog fram en skräddarsydd bullerkurs för Skogsgläntan och tre andra förskolor i stadsdelen. Skälet var inte bara hörselproblemen på Skogsgläntan. Kommunen var även engagerad i hälsoprojektet Steget före för att minska sjukskrivningstalen. Där blev buller- och stresskursen för förskolorna en av aktiviteterna. Fyra i Skogsgläntans personalgrupp deltog och förde kunskaperna vidare till kollegorna på hemmaplan där man dessförinnan tillsammans pratat ihop sig om vad man hoppades att kursen skulle ge. Förväntningarna handlade om inspirerande diskussioner, fakta om bullers påverkan, tips på åtgärder, hjälpmedel, idéer, inredning och verktyg och hur man som vuxen kan lära barnen att vi alla påverkar ljudmiljön genom uppträdande, beteende och förhållningssätt. Med facit i hand tycker personalen att många förväntningar infriades och att kursen har satt tydliga spår i verksamheten och medvetenheten. Det gav en kick till nytänkande. Och den åtgärdskatalog som kursdeltagare 39
42 satte samman för sina respektive förskolor har alla på Skogsgläntan gått igenom tillsammans och utökat. Nu heter dokumentet Skogsgläntans ljuddämpare och där kan man läsa vilka ljud och oljud som stör barn och vuxna mest och hur dessa irritationskällor ska kunna dämpas. Överst på båda listorna stod barnskrik. Åtgärderna handlar om sådant som tassar på stolsben, filt i legolådorna, bordsfilt under vaxduken, mattor och andra textilier som dämpar och om att tänka ljudmedvetet vid inköp. Det handlar om beteenden, som att prata om ljud och buller med barnen, dela barnen i mindre grupper, sprida ut de vuxna i olika rum, vara föredöme genom att sänka den egna rösten och inte minst att ständigt hålla samtalet om ljud och buller igång. När personalen talar om vad som är viktigast för att dämpa ljudnivån återkommer en sak: dela in barnen i mindre grupper vare sig det handlar om pysselstund, läsning, påklädning för utevistelse eller andra aktiviteter. Det betyder att vi ibland måste styra barnens lek mer än vi egentligen vill, men inomhus är det viktigt för ljudnivån att gruppen inte är för stor. Att vara en förebild och dämpa den egna rösten är också betydelsefullt. Även om det kan betyda en hel del tjat. Barn hör inte själva hur de låter. De kan sitta vid ett litet bord och skrika till varandra. Då säger vi ifrån och förklarar att de inte behöver höja rösten för att höras. Mindre grupper är bra vare sig det handlar om pysselstund, läsning eller påklädning för utevistelse. 40
43 41
44 Tjat är tyvärr ofta nödvändigt, för barnen låter mycket mer i dag än de gjorde för bara tio tjugo år sedan. De pratar mer och högre men de lyssnar mindre än barn gjorde förr. Många har nonsensljud för sig och låter hela tiden. De konstaterar också att vissa ljud är svåra att komma åt helt och fullt. Stora barn låter mer än små barn. Det spontana skrikandet är svårt att hejda. Liksom ledsna barn som gråter. Och i bakgrunden finns apparater som låter och ventilation som brusar. Men visst har vi kommit en bit på väg, säger flera. De talar om hur bra man lyckats med måltiderna som någon kallar dagens bästa stund. En vuxen per bord, högst två matbord i samma rum, tända ljus när det är mörkt ute och tystnad innan man börjar äta dämpar och lugnar. Och vid småbarnsborden skonar man öronen Vi väntar med att lägga ut besticken tills alla sitter på plats. 42
45 genom att vänta med att lägga ut besticken tills alla sitter på plats. Barnen är också mer ljudmedvetna nu, säger de. Och de tycker ju också det är skönt när det är tyst. Det märks på vår avdelning måndagar och tisdagar, säger Gunilla Söderlind. Då har vi inte lika många barn som senare under veckan. Då är det lugnare och ljudnivån är lägre. Barnen gillar det och blir lugnare själva. Det handlar om att ständigt hålla samtalet om ljud och buller igång SKOGSGLÄNTANS LJUDDÄMPARE I häftet Skogsgläntans ljuddämpare skriver man om ljud som irriterar. Både barn och vuxna irriteras av barnskrik. De vuxna tycker dessutom det är irriterande med lek med hårda leksaker, bakgrundsljud från datorer, fläktar, radio med mera och att många samtal pågår samtidigt. Barnen irriteras av skramlet från duploklossar, smällar i dörrar, hopp på golvet, springlekar och barn som puttas och slåss. Tillsammans har vuxna och barn många förslag på vad man kan göra åt detta. Barnens lista är kort: Vi kan vara tysta ibland och vi kan låta bli att springa och skrika. De vuxnas lista är desto längre. Den innehåller både praktiska och pedagogiska tips och åtgärder, allt ifrån bordsfilt under vaxduken, ljudabsorbenter i tak och väggar, tassar under stolsbenen och filt i legolådan, till att de vuxna ska sprida sig i olika rum, sänka rösten för att dämpa barnen, dela barnen i små grupper, tänka ljudmedvetet vid leksaksinköp och ta ut barnen i omgångar och börja med de stora. Plus att de vuxna ska tänka på att hålla ljudmedvetenheten vid liv genom att fortsätta tala om ljudmiljön, kartlägga och analysera. 43
46
47 Röster från olika aktörer Leif Haraldsson, rektor, Linköping: Byggnadstekniska åtgärder räcker inte Det var några år in på 90-talet som personal och ledning på förskolorna i Ljungsbro kom fram till att man måste ta itu med bullerproblematiken, säger Leif Haraldsson, som är en av förskoleenhetens två rektorer. Problemet växte sig stort efter 1992 när fritids flyttade in i skolan. Tidigare delade dagis och fritids lokaler och hälften av barnen var alltså borta ur lokalerna halva dagen. Nu blev det fullt på dagis från morgon till kväll plus att barngrupperna blev större. Personalen fick allt oftare hörselproblem och begäran om ljudförstärkare till telefonen blev allt vanligare. Det var då förskoleenheten började med regelbundna möten om buller som ett arbetsmiljöproblem. Visst kan man vidta tekniska åtgärder och bygga bort en del av problemet men det räcker ju inte, säger Leif Haraldsson, som själv arbetade som fritidspedagog i kommunen innan han blev rektor. Målet måste vara att barnen ska kunna göra sig hörda utan att höja rösten. Då handlar det om mycket mer än det tekniska. Man måste jobba mycket med pedagogik och arbetssätt och vi har haft väldigt stor nytta av erfarenhetsutbytet och alla idéer som kommit fram under åren. Vi satte en del på pränt i Verktygslådan redan Han säger att det var ett par intensiva år i samband med att Verktygslådan gjordes. Numera handlar det mest 45
48 om att fortsätta hålla intresset och engagemanget vid liv, bland annat vid ledningens månadsmöten med förskolepersonal och dagbarnvårdare. Att hålla nere bullret är ett arbete som aldrig tar slut, säger Leif Haraldsson. Jag tycker vi har kommit långt men ändå återstår mycket att göra. Bäst har vi nog lyckats med att få igenom arbetssättet, där vi betonar vikten av att vara ute mycket och av att arbeta med små grupper. Många vuxna vill jobba tillsammans med andra men bästa sättet att få en lugn och tyst grupp är att dela upp barnen. Då måste man som vuxen vara beredd att jobba ensam med barnen och det kan innebära en omställning som inte alltid är så lätt. Stig Persson, arbetsmiljöingenjör, Örnsköldsvik: Sk affa kunsk ap och använd den! Både vuxna och barn behöver kunskap om hur buller påverkar och hur det kan motverkas. Och lika viktigt som att skaffa kunskap är det att sedan använda den systematiskt, säger Stig Persson på Örnsköldsviks företagshälsovård. Det var han som tog initiativet till den kurs om buller och stress som höjde medvetenheten på Skogsgläntan. Han tror på att lägga kunskapsgrunden tidigt. Man måste tala med barnen om buller och ljud om man ska lyckas bryta koden att hojta och skrika och höja medvetenheten på andra sätt. På den enskilda förskolan gäller det därför att kartlägga var bullerkällorna finns. Det handlar både om mekaniska ljud och om ljuden från lek och aktiviteter. Många buller 46
49 källor tänker man inte på förrän man börjar ta itu med problemet. Och först då ser man kanske kopplingen till hur buller stressar och påverkar hälsa och humör. Sedan måste barn och vuxna diskutera vad man kan göra och hålla det arbetet igång. Ju mer man tar reda på och ju mer man talar om det, desto större är möjligheterna att man ska komma framåt och få det bättre. Se på miljörörelsen. Barn är miljömedvetna i dag på ett sätt som de inte var förr. Det borde kunna fungera med buller också, säger Stig Persson. Sussie Ampel, barnskötare, Stockholm: Koncentr ation ger lugn Hos oss på Korallen är faktiskt buller inte ett problem. Både jag och min kollega kan för det mesta gå hem efter arbetsdagen utan att vara alldeles slut och trötta i öronen. Det beror väldigt mycket på att vi arbetar så målmedvetet på att skapa lugn i gruppen. Det säger Sussie Ampel, barnskötare på Sjöstadsskolans förskola i Stockholm där hon och en kollega har hand om tolv fyra femåringar på avdelningen Korallen. Det finns så mycket man kan göra för att dämpa ljudnivån och då handlar det inte bara om inredning och material, säger Sussie, som arbetat inom förskolan sedan 1981, varav de senaste åren på Korallen. Vi talar mycket med varandra om att tänka på hur man låter. Vi talar med barnen om att man blir trött av buller och höga ljud. Vi höjer sällan rösten men sänker den ofta. 47
50 Det dämpar barnen och de sänker också rösten. Sedan är det viktigt att barnen får välja vad de vill göra och kan ägna sig åt det koncentrerat. Då blir det mindre spring och oro och ljudnivån sjunker. De jobbar i små grupper och vi ser till att finnas till hands när vi behövs. Det är också viktigt att skilja på vad man gör ute och inne, säger hon. Inne gör vi lugnare saker, ute får man springa och röra sig mer. Det handlar också om hur vi använder lokalerna, säger Sussie Ampel. Väldigt mycket händer i vårt stora rum där olika aktiviteter har sin egen vrå. Barnen har mycket att välja på och när de valt, kan de hålla på med sitt och samtidigt ha koll på de andra. De måste inte springa iväg för att ta reda på vad vi vuxna eller de andra barnen gör. Det bidrar också till att det blir lugnt. Och bygglek med klossar, lego och duplo leker de med på en stor rund matta. Där finns också ett byggbord på hjul där man kan spara byggen från en dag till en annan. Bordet är lätt att rulla undan, när mattan ska få sin dagliga dammsugning. Ljuset spelar också roll, säger Sussie Ampel. Därför släcker vi gärna lysrören. Det märks så tydligt att det starka ljuset stressar upp barnen. Denni Ytterholm, arbetsmiljöingenjör, Gävle: Ta makten över bullret! Fråga i stället för att mäta. Era egna öron är bäst på att avgöra vad som är buller, säger Denni Ytterholm som är arbetsmiljöingenjör på Kommunhälsan i Gävle. Han tycker 48
51 att många aktiva personalöron är bättre än ljudöron på väggen när en förskola vill bekämpa bullret. Denni Ytterholm brinner för bra en ljudmiljö i förskolan. De senaste två åren har han undersökt de anställdas bullerupplevelser vid ett 30-tal förskolor i samband med en satsning på arbetsmiljön i kommunens förskolor. Hans bästa redskap i arbetet har varit en enkät där all personal har svarat på frågor om den egna ljudmiljön utifrån definitionen att buller är icke önskvärt ljud. Han säger att nästan överallt frågar man först efter tekniska lösningar och drömmer om mindre barngrupper. Då betonar han vikten av att börja med sig själv om man vill nå resultat, eftersom det är den personliga upplevelsen av ljud som avgör hur mycket vi störs. Jag ger dem redskapen att beskriva sin ljudupplevelse. Sedan kan de få igång en kreativ process för att åstadkomma förbättringar. Ta makten över bullret med hjälp av den egna sakkunskapen. Det är ni som är experterna på bullret omkring er, säger han till förskolans personal. Era egna öron är bättre mätinstrument än ljudöron på väggen. Därför är det också bättre att fråga än att mäta. Och idéerna om vad som ska göras måste ni själva komma fram till och då gäller det att börja här och nu. Men, fortsätter han, man måste skilja på hög ljudnivå och buller och det finns inget självklart samband mellan buller och antal barn. Ta till exempel 20 barn som sjunger på en morgonsamling. Sången ger antagligen högre utslag på en mätare än fyra barn som leker högljutt. Ingen tycker att sången stör, den är ju bara mysig. Men den högljudda leken kan kännas jätteirriterande. 49
52 Denni Ytterholms råd till förskolorna är att diskutera tillsammans när de fått resultatet av sina enkätsvar. Använd ögon, öron och hjärna för att tillsammans ta reda på hur man vill ha det och hur man ska nå dit utifrån de villkor som gäller, säger han. Varför låter det som det gör? Vilka rutiner och mönster bidrar till bullret utan att man tänker på det? Vad kan förändras? Han tycker att enkätsvaren visar att det finns mycket man kan ta itu med. Det handlar både om tekniska faktorer och arbetsorganisation. Man kan till exempel se över hur rummen används, om dörrar och avskärmningar kan minska störande ljud och man kan kanske skaffa diskmaskiner som bullrar mindre och diskar snabbare. Vad gäller arbetsorganisationen noterade han att både arbetsbelastning och möjlighet till egenkontroll i jobbet tycks påverka bullerupplevelsen. Viktigast tycker han är att personalen på den enskilda förskolan går igenom vad svaren berättar om deras situation och börjar där. Sedan kan man gärna jämföra med andra och inspireras av vad de gör. Buller och pedagogisk verksamhet är en olycklig kombination men det finns många andra skäl att bekämpa buller, säger han också. Ett är att buller föder mer buller. Därför gäller det att stoppa bullerspiralen innan den börjat snurra. Ett annat skäl är att buller är energispill. Vi blir helt enkelt trötta till kropp och själ av oönskat ljud. Ytterligare ett skäl är att samtalsklimatet påverkas. Den muntliga kommunikationen försämras när man är omgiven av höga ljud. Man ger kortfattade besked och svar i stället för att tala med varandra. Det blir ett kallt samtalsklimat. En sammanställning av 185 svar från 20 av de förskolor i Gävle som besvarat enkäten visade bland annat att mer än hälften hade en testad eller upplevd hörselnedsättning. De moment under dagen som genomgående stör mest är fria lekar och aktiviteter, oplanerad mellantid och av- och påklädning. 50
Yvonne Andersson, Krossens förskola
För den som aldrig varit i en förskola är det svårt att förstå hur vardagen där kan låta. Många ljud har blivit så vanliga att vi inte reflekterar över dem, utan i stället envist överröstar dem. Vi tänker
Läs merGod ljudmiljö inom förskolan
God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring
Läs merCHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN
CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN VÄGLEDNING TILL CHECKLISTAN I de situationer där pedagogen eller barnet önskar en tystare ljudmiljö eller en ljudmiljö som inte stör pågående verksamhet behövs en åtgärd.
Läs merBort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?
Sidan 1 av 5 Bort med bullret! Det finns många sätt att minska ljudet från möbler, leksaker och annan utrustning. Vaxdukar på borden, lekunderlag på golvet och filtklädda leklådor är några av personalens
Läs merSlutrapport Från Ord till Handling
Slutrapport Från Ord till Handling Mitt namn är Annkin och jag har arbetat i Team med Josefina. Vi är på varsin avdelning på Parkens förskola i Tranås. Detta handlar om Snövit, en småbarnsavdelning. Vårt
Läs merHörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten
Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra
Läs merGod ljudmiljö inom förskolan
God ljudmiljö inom förskolan Ringens förskola/gislaved kommun: Jessica Thylander Jennie Josefsson Ulla-Karin Bengtström Mål att förbättra ljudmiljön kring matsituationen. förbättra ljudmiljön efter utevistelsen.
Läs merTillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör
Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör 1 2008-11-27 Exempel på faktorer som kan påverka aktivitetsbullret Trafikbuller Ventilationsbuller Buller från apparater Buller
Läs merInspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.
Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Introduktion Upplever man som förskolepersonal att ljudmiljön är för hög och vill arbeta för förändring i arbets- och inlärningsmiljö, så kan
Läs merBuller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län
Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro
Läs merKälla: Kunskapsträdet - Fysik
Källa: Kunskapsträdet - Fysik Det är nästan omöjligt att hitta en plats där det inte finns några ljud. Vi störs inte av alla ljud. Utomhus kan man säga att fågelsång och vindens susande hör till tysta
Läs merLÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA
DET LÅTER SOM EN GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. Orsakerna
Läs merElevers upplevelse av buller i skolan
2013-12-19 Elevers upplevelse av buller i skolan Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Läs merAKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS TYP
ENLIGT RUMMETS TYP Rummets användning är avgörande för den akustiska miljö som ska skapas. I rum för tal, såsom klassrum och hörsalar, är det viktigt att säkerställa en god nivå på ljudspridningen medan
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs mer20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten
20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det
Läs merDet kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01
Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 1 Innehåll sid 2 Kostnad och värde. Skolverkets läroplan Lgr 11. sid 3-9
Läs merHur pedagoger upplever ljudmiljön på förskolan
Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Hur pedagoger upplever ljudmiljön på förskolan Marie Persson Ht-9 15 hp B-nivå Lärarprogrammet 1 hp Examinator: Christina Hultgren Handledare:
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merAbsoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merTEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merFörändringar För att involvera barnen i arbetet började vi att prata med dem om olika ljud som finns i en matsal.
Teamet Vi som är med i teamet är Jenny Lennings, Ellen Berglund, Åsa Ivarsson och Susanne Blegvad-Jensen. Vi arbetar på Avdelningen Kråkan på Grästorps förskola. Mål Vi vill förbättra ljudmiljön i förskolan.
Läs merBullersituationen i Göteborg
Bullersituationen i Göteborg Bullerövervakning Framför allt övervakar vi trafikbuller eftersom det är den typen av buller som människor i städer störs mest av Vägtrafik är mest störande av de olika trafikslagen
Läs merTräningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB
Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merÅtervinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt
Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.
Läs merTROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER
TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.
Läs merFörskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Läs merFör ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.
Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan
Läs merNamn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen
Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan
Läs merGROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS
GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten
Läs merNästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.
Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags
Läs merVarför ljud och hörsel?
Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför
Läs merTalförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.
LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför
Läs merSURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES.
SURF IDEA BOOK 2013 Arkitekt: Kontakta oss för att få ditt itunes App Store-presentkort på 100 kr för att använda till appar till din iphone och ipad! Länk på sidan 1 Puucomp Frihet att koncentrera
Läs merMagnus Nyberg Blixt Lärare, författare.
Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare www.blixtgordon.se skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling... en levande social gemenskap som ger trygghet och
Läs merLjudlig miljö och TAKK-kommunikatör utmaningar och möjligheter
Ljudlig miljö och TAKK-kommunikatör utmaningar och möjligheter Ljudmiljöprojekt i förskolan Varje barns rätt till kommunikation Olika förutsättningar Motion Beslut Bullergrupp Kartläggning Handlingsplan
Läs merRymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]
Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Notbladets förskola 2017-2018 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen.
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merAkustikguiden. www.abstracta.se
Akustikguiden www.abstracta.se 1 Vad är akustik? Akustik är läran om hörbart ljud. Ordet akustik kommer från grekiskans att göra sig hörd. 2 1. Vad är akustik? Vad är ljud? Ljud är tryckvågor i luft. Örat
Läs merTysta leken! PÅ TAPETEN SÅ ÖVERLÅTER DU DITT FÖRETAG NYTT! HELENA MAGNUSSON SKAPAR ARBETSRO MED ABSORBENTER. Det här gäller just nu!
Bokföra på nätet Inreda med träpanel nr 4: 2007 pris SEK 79 [inkl moms] NOK 79 DKK 79 ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS ROOMSERVICE PRO # 4 : 2007» ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS PÅ TAPETEN
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs merPublicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005
Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,
Läs merEffekterna av bakgrundsbuller b och
Laboratoriet för tillämpad psykologi Institutionen för tekning och byggd miljö Effekterna av bakgrundsbuller b och andra akustiska k förhållanden i skolan Anders Kjellberg 2 Nordiske Konference om kommunikation
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merVälkomna till Midgårds förskola!
Välkomna till Midgårds förskola! Midgårds förskola är en förskola för barn i åldern 1-5 år. Vi finns på Östergatan 24 som ligger centralt med närhet till allt. Förskolans verksamhet bedrivs i stora ljusa
Läs merBarnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Läs merDet här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Läs merBilaga A, Akustiska begrepp
(5), Akustiska begrepp Beskrivning av ljud Ljud som vi hör med örat är tryckvariationer i luften. Ljudet beskrivs av dess styrka (ljudtrycksnivå), dess frekvenssammansättning och dess varaktighet. Ljudtrycksnivå
Läs merLokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen
Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden
Läs merTrakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.
Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i
Läs merKvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan
Läs merHåriga öron är det bästa som finns!
Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merEllie och Jonas lär sig om eld
Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merFredrik Sjödin Institutionen för psykologi / FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ
Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi fredrik.sjodin@umu.se 090 786 94 09 / 070 205 4018 FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva insatser 2. Arbetsbelastning
Läs merSÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN
SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka
Läs merFormgjutna hörselskydd för alla
Formgjutna hörselskydd för alla 2 ÅRS GARANTI PRODUKT, PASSFORM & FUNKTION Personliga hörselskydd för en skönare vardag och fritid Idag utsätts varannan person dagligen för buller på arbetet. Störande,
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merBullermiljön i förskolor och skolor - svar på skrivelse från Désirée Pethrus Engström (kd) och Ulrica Nilsson (kd)
ABCDE Avdelningen för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-03-10 Dnr 168-06-403 SDN 2006-03-23 Handläggare: Bengt Hammarlund Tfn: 08 508 06 168 Bromma stadsdelsnämnd
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merVar och bli den förändringen du vill se i omvärlden.
Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa
Läs merInskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar
Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla
Läs merReggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.
Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor
Läs merTror du på vampyrer? Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter
Läs merSkrivglädje i vardagen!
glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande
Läs merExamensarbete VT Börja på förskolan
Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA
Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet
Läs mersom har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp
som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman
Läs merPATRULLTID & PYJAMASBÖN
PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,
Läs merGrovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011
Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs merFÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ. Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi
FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi FORSKNINGSPROJEKT 1. Buller i förskolan ohälsa och preventiva
Läs merDanielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i
Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra
Läs merTINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up
TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up Vad xxx Šr tin nitus? Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att
Läs merMjölnargränds förskola Avdelning Blå
Mjölnargränds förskola Avdelning Blå Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019.
Läs merSara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt
Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr
Läs merSmakprov från boken PAUSA utgiven på
Innehåll Vänta inte på väckarklockan 5 Ge katten i livspusslet 7 Vi gör som vi brukar 11 Pausa och få mer energi 14 Stress 18 Andning 28 Hjärnan och mindfulness 39 Yoga 53 Att acceptera, släppa taget och
Läs merPositiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma
Läs merFundera på, samtala Fundera på, samtala
2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag
Läs merSkolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merFRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS
nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas
Läs mer