Samrådsunderlag Hallabron, Borås och Ulricehamns kommuner, Västra Götalands län

Transkript

1 Samrådsunderlag Hallabron, Borås och Ulricehamns kommuner, Västra Götalands län

2 I C K E T E K N I S K S AM M AN F AT T N I N G Det främsta motivet till att etablera vindkraft är att producera förnyelsebar och miljövänlig el. Vindkraft bidrar till att ersätta och minska de globala utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar, såsom koldioxid, svavel- och kväveoxider. Området är beläget på en höjd av ca meter över havet, drygt 3,5 km sydost om Äspered som är närmsta tätort. Eolus Vind AB har bedömt att området har goda förutsättningar för vindbruk och avser därför att etablera upp till två vindkraftverk inom området. Landskapet inom det utpekade etableringsområdet präglas huvudsakligen av skogsterräng med skog i olika tillväxtstadier samt inslag av mossmarker. Etableringsområdet är intressant för vindkraftsetablering av främst fem anledningar: Vindtillgången bedöms som god. Projektet är lokaliserat i produktionsskog och skogsbruk kan lätt anpassas och integreras med vindbruk. Avstånden till närmaste bostäder bedöms som tillräckligt stora för att vindkraften endast ska ge upphov till begränsad påverkan i form av ljud och skuggor. Projektet bedöms endast ge en begränsad påverkan på natur- och kulturvärden inom etableringsområdet. I övrigt finns få motstående intressen som inte kan kombineras med vindkraft. Två vindkraftverk av den typ som redovisas i detta samrådsunderlag innebär en total årsproduktion på cirka kwh, vilket motsvarar elbehovet hos mer än 5600 lägenheter (baserat på ett årsbehov av 3000 kwh/lägenhet) eller el till cirka 850 eluppvärmda villor (baserat på ett årsbehov av kwh/villa). Utformningen innebär liten risk för påverkan på människors hälsa, natur och miljö. De riktvärden kring ljud och skuggor som satts upp av Naturvårdsverket och Boverket kommer att uppfyllas, dock kommer landskapets karaktär påverkas. Om denna påverkan uppfattas som positiv eller negativ är en subjektiv bedömning och därför omöjlig att bedöma. Det så kallade nollalternativet innebär att inga fysiska ingrepp görs, d.v.s. att inget vindkraftverk byggs i området. Detta alternativ innebär att ingen störning sker på den lokala natur- och kulturmiljön och inte heller på boendemiljön. Nollalternativet innebär dock att de positiva effekterna av vindkraftsproducerad el uteblir och att energin då måste tas från en annan källa, vilken kan generera koldioxidutsläpp, radioaktivt avfall eller torrläggning av strömmande vattendrag. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Verksamhetsutövaren Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Avgränsningar Miljömål Planförhållanden Borås Stads vindkraftsutredning Kommunal översiktsplan Ulricehamn kommuns vindbruksplan Närbelägna vindkraftverk Beskrivning av etableringsområdet Översikt Landskapets karaktär Naturmiljö Mark- och vattenförhållanden Riksintressen och naturreservat Sumpskogar Nyckelbiotop/naturvärde Fåglar Fladdermöss Flora Kulturmiljö Friluftsliv och rekreation Vindförhållanden Utformning Nollalternativ Vindkraftverken Fundament Vägar och anläggningsplatser Elanläggning/anslutning Effekter, konsekvenser och åtgärder Ljud Skugga Hinderbelysning Säkerhetsrisker Flora och fauna Områdets kulturvärden Friluftsliv och rekreation Landskapsbild Samlad bedömning Samråd

4 1 Inledning Detta samrådsunderlag utgör en del av tillståndsprocessen vid miljöprövningen av projektet vindkraftpark Hallabron. För att få uppföra och driva den planerade vindkraftsanläggningen krävs miljötillstånd enligt miljöbalken. Planeringsprocessen inleds med ett myndighetssamråd vilket ska avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Projektet antas utgöra betydande miljöpåverkan vilket enligt miljöbalken innebär att ett utökat samråd ska genomföras i tillståndsprocessen. Efter samrådet avser Eolus Vind AB att ansöka om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande av vindkraftverk på fastigheterna Äspered 4:3 och Komskälet 1:2. Inom ramen för samråd lämnas följande information: Eolus Vind AB har för avsikt att etablera upp till två vindkraftverk i ett område sydost om Äspered vid sjön Tolkens sydspets i Borås och Ulricehamns kommuner, Västra Götalands län. Närmaste tätort är Äspered som ligger drygt 3,5 km nordväst om projektområdet i Borås kommun. Totalhöjden som söks för i denna vindkraftsetablering är maximalt 180 meter (torn + vinge). Det som framkommer under samrådsförfarandet ska beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där verksamheten och dess positiva och negativa påverkan på hälsa och miljö, hushållning med naturresurser m.m. skall belysas. Länsstyrelsen ska under samrådet verka för att MKB får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. MKB ska ha det innehåll som är motiverat för projektet. I proposition 2004/05:129 förtydligas även vikten av att det inte ställs längre gående krav på MKB än vad projektet motiverar. Samrådet och MKB syftar till att minimera anläggningens omgivningspåverkan och utgöra underlag för myndighetsbeslut om tillåtlighet. 4

5 2 Verksamhetsutövaren Sökande: Eolus Vind AB Box Vårgårda Kontaktperson: Mikael Henriksson Tfn: E-post: Eolus Vind AB bildades 1990 och är i dag en av Sveriges ledande vindkraftsprojektörer. Förutom projekteringsföretag knutna till viss tillverkare är Eolus Vind AB det bolag som etablerat flest vindkraftverk i Sverige. Eolus har medverkat vid etablering av över 390 vindkraftverk av de drygt vindkraftverk som finns i Sverige. De flesta har sålts vidare nyckelfärdiga till kunder och drivs av dessa med god lönsamhet. Ansvarig för upprättande av MKB: Mikael Henriksson Tfn: E-post: mikael.henriksson@eolusvind.com Platsnamn: Kommuner: Län: Fastighetsbeteckningar: Prövningsmyndighet: Tillsynsmyndighet: Hallabron Borås/Ulricehamn Västra Götaland Äspered 4:3, Borås kommun Komskälet 1:2, Ulricehamns kommun Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Verksamhetskod: 40.90, två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. 5

6 3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljötillståndsansökan kommer att innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n skall vara en självständig handling som kan läsas separat från de övriga dokumenten i tillståndsansökan. Syftet med en MKB för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n täcker både anläggnings-, drifts- samt avvecklingsfaser av vindkraftverken. Konsekvenserna av etableringen skall bedömas i förhållande till det så kallade nollalternativet, vilket innebär att vindkraftverk inte etableras i det aktuella området. Sammantaget innebär detta att MKB:n skall fungera som beslutsunderlag vid prövning av verksamheten gentemot miljöbalken. MKB:n behandlar främst projektets lokala miljöpåverkan, men till viss del behandlas även regional och global miljöpåverkan i de fall där detta bedöms vara relevant. Den tidsmässiga begränsningen av MKB:n omfattar anläggningsskedet till och med avvecklingen. Därför berörs inte påverkan på människor och miljö som kan uppkomma i samband med tillverkningen av vindkraftverken. MKB:n berör främst etableringsområdet samt det närområde som bedömts som relevant med hänsyn till eventuell påverkan från projektet. 4 Avgränsningar De planerade vindkraftverkens livslängd beräknas vara år. Avtalet med markägarna är sådant att marken upplåts under längre tid om verken visar sig ha längre livslängd eller att platsen är lämpad för vindkraft även efter de planerade verkens livslängd. Det område som tas i anspråk begränsas av närheten till bostäder, topografiska och vindmässiga förutsättningar samt av upplåten mark för projektet. Områdets storlek har valts så att platsen på bästa sätt skall utnyttjas för vindbruk utan att överskrida riktlinjer för buller och skugga på bostäder. 5 Miljömål FN:s klimatkommitté har konstaterat att koldioxidutsläppen måste minska med % för att motverka klimatförändringarna och att en snabb utbyggnad av förnybara energikällor är en av de viktigaste åtgärderna. Utbyggnaden av vindkraft drivs av dess positiva miljöegenskaper och detta projekt uppfyller ett flertal av riksdagens 16 satta miljökvalitetsmål 1, såsom: Frisk luft Ingen övergödning 1 Miljömålsportalen, uppdaterad

7 Bara naturlig försurning Begränsad klimatpåverkan Levande sjöar och vattendrag De svenska nationella miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som bedöms vara ekologiskt hållbara på lång sikt och som måste uppfyllas för att vi till nästa generation ska kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Vindkraftsetableringar kan dock även bidra med negativ påverkan på miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål som kan påverkas negativt är: God bebyggd miljö Levande skogar Ett rikt växt och djurliv Hallabron vindkraftsprojekt har egenskaper som gör att den negativa påverkan blir relativt liten i jämförelse med de positiva effekterna. Platsen är således väl lämpad för etableringen. Förutom riksdagens beslutade miljökvalitetsmål finns det även planeringsmål där det i samhällsplaneringen skall skapas förutsättningar för 30 TWh elproduktion, varav 20 TWh på land, från vindkraft till år Detta kan jämföras med elproduktionen för år 2010 på ca 3,5 TWh 2. För att arbeta mot uppfyllandet av Sveriges 16 miljökvalitetsmål har länsstyrelsen i Västra Götalands län en samordnande roll som regional miljömyndighet. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att se till att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag. 6 Planförhållanden 6.1 Borås Stads vindkraftsutredning För att öka den allmänna kunskapen om hur eventuella exploateringar kan komma i konflikt med andra intressen i Borås kommun har Borås Stad gjort en vindkraftutredning 3. I vindkraftutredningen identifierades områden där etablering av vindkraft krockar med andra intressen. Detta ger en bild av vilka områden som kan vara särskilt lämpliga för vindkraft, se figur 1. Utredningen är en färskvara eftersom samhället ständigt utvecklas, liksom natur och djurliv förändras. Området för aktuellt projekt ligger inom ett område som kommunen har pekat ut som Kan vara intressant att studera vidare, med kommentarer om att kulturmiljön i Rölle samt andra höga naturvärden i området kan bli ett konfliktämne. Även Knalleleden/Sjuhäradsleden bör beaktas. 2 Energimyndigheten, ny.pdf, Uppdaterad Borås Stad, nfrastuktur/vindkraft.4.82f0a f0d html, Uppdaterad

8 Figur 1 - Karta från Borås Stads vindkraftsutredning. Röd stjärna markerar etableringsområdet i Hallabron. Borås Kommunfullmäktige fastställde den 27 januari 2011 rekommendationer kring principer vid etablering av vindkraft. De fem rekommendationerna har följande rubriker: Grupper av verk Estetisk placering av verk inom grupper Fri siktyta åt något väderstreck Vinst i lokalsamhället Samordna med andra störningar 8

9 6.2 Kommunal översiktsplan Enligt Borås kommuns översiktsplan, ÖP06 4, ligger projektet delvis i ett stort opåverkat område och drygt en kilometer ifrån ett riksintresseområde för naturvård, se figur 2. Figur 2 - Etableringsområdet inom rött område (Borås Stads översiktsplan) 6.3 Ulricehamn kommuns vindbruksplan Ulricehamns kommun har mycket goda förutsättningar för vindkraft. En god indikation på detta är att Energimyndigheten har pekat ut flera områden i kommunen som riksintresse för vindbruk. Dessa är under bearbetning och kommer antagligen att samordnas med den kommunala planeringen. Ulricehamns kommun håller i dagsläget på att ta fram sin vindbruksplan. I utställningsförslaget utpekas områden i kommunen ut som är lämpliga för vindbruk. I huvudsak prioriteras områden större än 3 km 2 där det finns plats för att etablera ett större antal vindkraftverk. Om så kallade enstaka verk står det: Kommunens ställningstagande är att enstaka verk inte bör uppföras där de riskerar att förhindra en effektiv utbyggnad av i närhet liggande vindkraftparker inom A- och B- områdena. I detta fall finns det inga A- eller B- områden utpekade inom de närmsta kilometrarna. Eolus Vind AB gör bedömningen att området som en helhet, på båda sidor av kommungränsen, är relativt okontroversiellt avseende vindbruk. 6.4 Närbelägna vindkraftverk Sju kilometer nordväst om det tilltänkta etableringsområdet, utefter motorvägen söder om Rångedala, ligger en tillståndsansökan inne för fem vindkraftverk. Drygt 2,5 kilometer väster om etableringsområdet ligger vindkraftprojektet Lövaskog som Eolus Vind AB också arbetar med. I samtliga ljud- och skuggberäkningar samt i framtagna fotomontage har hänsyn tagits till de planerade vindkraftverken i Lövaskogsprojektet, se bilagor. 4 Borås Stad, n.4.82f0a f0d html Uppdaterad

10 7 Beskrivning av etableringsområdet 7.1 Översikt Etableringsområdet för projekt Hallabron är beläget i ett område på gränsen mellan kommunerna Borås och Ulricehamn, 17 km öster om Borås och 7 km öster om Dalsjöfors, se figur 3. Närmaste tätort är Äspered som ligger drygt 3,5 km nordväst om etableringsområdet. Väster om etableringsområdet, i dalgången mellan Hallabron och Rölle, finns ett flertal bostäder. Österut finns dock endast ett fåtal bostäder inom de närmsta två kilometrarna från de planerade vindkraftverksplaceringarna. Hela närområdet i sig är ganska glesbefolkat och avståndet från närmaste vindkraftverk till bostadshus uppgår till drygt 750 meter. Figur 3 - Karta över området. Röd stjärna visar etableringsområdet, svarta linjer visar kommungränser. (GIS - Västra Götalands län) 10

11 Figur 4 - Etableringsområdet, inom röd cirkel. (GIS - Västra Götalands län) 7.2 Landskapets karaktär Topografin präglas av höjder på uppemot 320 meter. Landskapet består huvudsakligen av produktionsskog i form av gran- och tallskog, med inslag av mossar. På de berörda fastigheterna bedrivs idag modernt skogsbruk där skogen befinner sig i olika tillväxtstadier. 7.3 Naturmiljö I detta avsnitt ges en beskrivning av de naturvärden som är kända inom eller i anslutning till etableringsområdet. Naturmiljön i etableringsområdet för projekt Hallabron har under 2012 inventerats av Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB. En del av informationen i detta kapitel kommer från resultaten av denna inventering som i detta skede delgivits sökanden via personlig kontakt med Jonas Örnborg. 5 En fullständig rapport från inventeringen kommer att bifogas som bilaga i miljökonsekvensbeskrivningen Mark- och vattenförhållanden Området består av berg och morän med inslag av mossmarker. Inom området finns inga öppna vatten. Planerade vindkraftverk ligger inom två olika huvudavrinningsområden, Viskans i norr och Ätrans i söder. Området ligger även delvis inom den sekundära skyddszonen för Öresjö vattentäkt vilket innebär att försiktighet måste iakttas när hantering av skadliga ämnen för grund och ytvattnet hanteras. Se kartan i figur 5 där den ljusblå linjen markerar den södra gränsen för skyddszonen. 5 Jonas Örnborg, Personlig kontakt,

12 Figur 5 Strandskydd och Öresjö vattentäkt. (GIS Västra Götalands Län) Riksintressen och naturreservat Drygt två kilometer norr om området finns naturreservatet Sundholmen och drygt tre kilometer västsydväst om området ligger naturreservatet Rölle som även är ett Natura 2000 område, se figur 6. I anslutning till Rölle naturreservat finns även ett riksintresseområde för naturvård, Rölle-Säggryd, där man värnar om småskaligt odlingslandskap med slåtterängar, naturbetesmarker och rika lövskogar. 12

13 Figur 6 Naturskyddsområden (GIS Västra Götalands Län) Sumpskogar Inom etableringsområdet finns inga utpekade sumpskogsområden, se figur 7. Under inventeringen påträffades dock två mindre våtmarker (3,5 och 4,5 ha), vilka kan karaktäriseras som mosseartad tallsumpskog. En naturvärdesklassning i enlighet med sumpskogsinventeringens metodik medför en bedömning klass 3, ordinär sumpskog med vissa naturvärden Nyckelbiotop/naturvärde Inom etableringsområdet finns inga utpekade nyckelbiotoper eller naturvärdesområden. Ett naturvärdesobjekt med ädellövträd finns drygt 300 meter väster om etableringsområdet och cirka två kilometer öster om etableringsområdet finns en nyckelbiotop med ädellövskog och rikligt med död ved, se figur 7. 13

14 Figur 7 - Naturvärden (GIS Västra Götalands Län) Fåglar Fågelfaunan inom etableringsområdet har inventerats av Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB på uppdrag av Eolus Vind AB. Även lokala ornitologer har hjälpt till vid inventeringen. Inventeringen har syftat till att ge en överskådlig bild över fågelbeståndet i området och identifiera eventuella arter som riskerar att påverkas negativt av en vindkraftsetablering. Efter genomförda fältinventeringar i området görs en bedömning att häckfågelfaunan är vad som kan förväntas i ett område med barrskog som är påverkat av rationellt skogsbruk. Tornseglare är den enda arten som observerats i området som anses vara känslig för vindkraftsetableringar på grund av kollisionsrisk. Häckning för denna fågel är dock starkt knuten till mänsklig bebyggelse och förekommer sannolikt inte i närheten av planerade vindkraftverk. Enligt sträckfågelinventeringen i Borås kommun från 2008/2009, vilken utfördes av Västergötlands Ornitologiska Förening, finns inga noterade sträcklinjer för flyttfåglar över området Fladdermöss I Sundholmens naturreservat som ligger drygt två kilometer norr om etableringsområdet finns en slottsruin som har stor betydelse för flera olika fladdermusarter, såsom dvärgfladdermus, långörad fladdermus, vattenfladdermus och nordisk fladdermus. 7 Sjön Tolken och dess 6 Anderson, Å. (2009). Rapport sträckstudier Borås , Västergötlands ornitologiska Förening (VgOF) 7 Länsstyrelsen Västra Götalands län,

15 stränder är en rik miljö för fladdermöss. En fladdermusinventering har genomförts under sommaren 2012 av fladdermusforskaren Jens Rydell och de preliminära resultaten har visat att de höglänta produktionsskogarna som etableringsområdet utgörs av däremot har en fattig fladdermusfauna utan sällsynta arter Flora Strax utanför etableringsområdet finns enstaka dokumenterade fynd av ask och skogsalm. 7.4 Kulturmiljö Etableringsområdet är ej lokaliserat inom område klassat som riksintresse avseende kulturmiljö, se figur 8. I området finns få dokumenterade forn- och kulturlämningar. I närområdet finns dock en del fasta fornlämningar, mestadels i form av rester av bebyggelse. Figur 8 Kulturvärden. Röda stjärnor markerar planerade vindkraftverk. (GIS Västra Götalands Län) Friluftsliv och rekreation Sjuhäradsleden/Knalleleden sträcker sig utanför etableringsområdet mellan Rölle och Angshestre och passerar cirka 300 meter öster om det närmst planerade vindkraftverket, figur 8. Området utnyttjas främst av närboende för normalt friluftsliv såsom skogspromenader och svamp-, och bärplockning. 8 Jens Rydell, Personlig kontakt,

16 8 Vindförhållanden Den valda etableringsplatsen med omgivande terräng tillhör den högsta i Götaland med gott om höjder över 300 meter och med goda vindlägen som följd. De planerade vindkraftverken är placerade på omkring 320 meter över havsnivån. Årsmedelvinden på 100 meters höjd över marken ligger i området mellan 7,0 7,5 m/s, se figur 9. 9 Sökanden gör därför bedömningen att området är mycket lämpligt för förnybar elproduktion från vindkraft. Figur 9 Vindkartering enligt MIUU-modellen, 100 meter över mark. 9 Utformning Nedan redovisas förlag på utformning av vindkraftsparken. Avstånd till bostäder i området redovisas i bilaga 1. Den bostad som får kortast avstånd till närmsta vindkraftverk ligger drygt 750 meter från verket. Området har förutsättningar som möjliggör placering av upp till två vindkraftverk vars totalhöjd inte kommer att överstiga 180 meter. Verken planeras på fastigheter och koordinater enligt tabell 1. Koordinaterna är endast preliminära och justering kan förekomma efter bland annat geoteknisk undersökning, både vad gäller koordinater och fastighetsbeteckning. Tabell 1 Fastighetsbeteckningar och koordinater (RT 90) Nr Fastighet Ost Nord 1 Komskälet 1: Äspered 4: Energimyndigheten,

17 Vindkraftverkens föreslagna placeringar är valda för att uppnå en så effektiv hushållning av värdefulla mark- och vindresurser som möjligt. Vidare har vindkraftverken i möjligaste mån placerats i anslutning till befintlig väg och på redan exploaterad mark, för att därigenom minimera nödvändiga ingrepp i natur- och kulturmiljön. Även de aktuella vindkraftverkens tekniska utformning har beaktats, för att säkerställa en driftsäker och effektiv produktion. I alla beräkningar som har gjorts i samrådsunderlaget (buller- och skuggberäkningar) har vindkraftverk med en effekt på 2,3 MW, tornhöjd på 123,5 meter och rotordiameter på 113 meter använts. Ett verk i ovan angiven storleksklass beräknas producera omkring kwh per år, vilket innebär en total årsproduktion för alla tre verken på omkring kwh, cirka 3400 villors behov av hushållsel (beräknad hushållsel: 5000 kwh/villa) eller elbehovet hos cirka 850 direktelvärmda villor (beräknad elanvändning: kwh/villa). 9.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i området och att befintliga förhållanden kvarstår för såväl markanvändningen som övriga effekter som den planerade verksamheten skulle komma att generera. Det innebär bland annat att landskapsbilden förblir oförändrad och att området inte att påverkas av ljud och skuggor från de planerade vindkraftverken. Vid nollalternativet ges möjlighet för annan verksamhet i området som normalt skulle förhindras av en vindkraftsetablering. Nollalternativet innebär därutöver att hushållsel till mer än 5600 lägenheter (baserat på ett årsbehov av 3000 kwh/lägenhet) eller el till cirka 850 eluppvärmda villor (baserat på ett årsbehov av kwh/villa), kan komma att produceras av icke förnyelsebar energi. Detta kan ge negativa miljökonsekvenser i form av utsläpp av koldioxid, kväveoxider och svaveloxid som bidrar till växthuseffekten, försurning av mark och vatten samt utsläpp av partiklar som påverkar människors hälsa. Nollalternativet innebär att ett främjande av arbetet med ett flertal av miljömålen uteblir. 10 Vindkraftverken Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går mycket snabbt. Det är därför inte möjligt att i dagsläget med säkerhet avgöra fabrikat och modell för de vindkraftverk som kommer att etableras. Oavsett vilka vindkraftverk som slutgiltigt kommer att etableras ska detta ske med beaktande av de riktvärden och rekommendationer som gäller för ljud- och skuggpåverkan samt påverkan på människans hälsa, natur och miljö i övrigt. Oavsett alternativ kommer totalhöjden inte överstiga 180 meter. Tornen byggs som ståltorn eller som kombination i betong och stål. De synliga delarna av vindkraftverken har en gråvit färgton och ytbeläggningen på torn och rotor är antireflexbehandlad. I anslutning till varje verk kan det även komma att placeras en mindre marktransformatorstation. De kemikalier som hanteras i vindkraftverket är beroende av typen av vindkraftverk. Störst volymer av kemikalier finns i verk med växellåda. Det handlar då om smörjolja för växellåda, smörjfett för lager, hydraulolja för reglering av vingar och bromsar, antifrysvätska för kylsystem och rengöringsmedel för underhåll av vindkraftverket. 17

18 10.1 Fundament Ett vindkraftverk förankras i marken på olika sätt beroende på förutsättningarna på den aktuella platsen samt fabrikat och storlek på verk. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning för att fastställa de geologiska förutsättningarna. Vanligast förekommande är så kallade gravitationsfundament som konstrueras genom att en 3-4 meter djup och cirka 20x20 meter bred grop grävs i marken i vilken ett betongfundament gjuts, se figur 10 för exempel. I fall med godtagbara bergförhållanden kan bergförankringar av tornen utföras och på platser med svårare markförhållanden kan pålning krävas. Pålning bedöms inte vara aktuellt i detta fall. Fundament Jordtäckning 2-3m 20m Figur 10 - Schematisk bild över gravitationsfundament 10.2 Vägar och anläggningsplatser För infartsväg till projektet kommer sannolikt vägen från Vatunga i nordväst mot Gunnarsåsen att användas, se figur 11 för exempel på möjlig vägdragning. I huvudsak kommer befintliga vägar och skogsvägar att användas inom området. Transporter till och från projektområdet kommer att vara märkbara under byggtiden. Figur 11 - Karta över exempel på möjlig infartsväg och vägnät i projektet. Röd linje=ny väg och blå linje=förstärkning av väg. 18

19 Befintliga vägar kommer i viss utsträckning behöva breddas, rätas ut och förstärkas och i vissa delar av parken kommer nyanläggning av väg vara nödvändig. Även närmast vindkraftverken kommer nya vägar anläggas. Vindkrafttransporter kräver en vägbredd på cirka 4-5 meter och inga skarpa krön och kurvor, se bild 1 för exempel på väg. Vid verken kommer en kranuppställningsplats på cirka 25x50 meter att anläggas i form av en grusad och förstärkt yta. Kranuppställningsplatsen kommer att finnas kvar efter att verket byggts och kommer således ej att kunna användas för skogsbruk. Bild 1 - Exempel på hur en nyanlagd/förstärkt väg för vindkraftstransporter kan se ut Elanläggning/anslutning En möjlig elanslutning är befintlig transformatorstation i Dalsjöfors, cirka sju kilometer från etableringsområdet. Eolus Vind AB kommunicerar även med Vattenfall om förstärkning av elnätet och samordning av elanslutning för fler planerade vindkraftparker i norra Sjuhäradsområdet. Vindkraftverken ansluts sannolikt genom jordkabel som inom parken förläggs företrädelsevis längs befintliga och nya vägar. 11 Effekter, konsekvenser och åtgärder 11.1 Ljud Vindkraftverk alstrar två typer av ljud, dels mekaniskt ljud från maskinhus samt aerodynamiskt, svischande ljud från roterande rotorblad. I moderna vindkraftverk har det mekaniska ljudet till stora delar eliminerats tack vare användandet av ljuddämpande material i maskinhuset. På avstånd som överstiger cirka 200 meter från verket hörs normalt enbart det aerodynamiska ljudet. 19

20 I Sverige tillämpas, enligt Naturvårdsverkets riktlinjer 10, ett riktvärde på 40 db(a) ljudnivå från vindkraftverk vid närliggande bostäder. Vid en ekvivalent ljudnivå över detta riktvärde är det verksamhetsutövarens ansvar att se till att åtgärder vidtas så att anläggningen uppfyller riktvärdet. Alla ljudberäkningar har utförts i beräkningsprogrammet WindPRO DECIBEL (EMD, 2007) som är baserad på rekommendationer av Naturvårdsverket. Beräkningarna utgår från yttre förhållanden då det blåser 8 m/s på 10 meters höjd, eftersom detta anses vara då ljudet från vindkraftverk uppfattas som tydligast. När det blåser mer än 8 m/s döljs i regel ljud från vindkraftverken av det naturliga bakgrundsljudet som skapas av befintlig vegetation (ex. lövprassel, vindbrus). Beräkningsprogrammet i WindPRO utgår också från ett värsta fall när det gäller vindriktning och hinder i landskapet vilket innebär att programmet inte tar hänsyn till bullerdämpande vegetation, byggnader etc., utan utgår från ett helt öppet, hårt och platt landskap mellan vindkraftverk och närliggande bostäder. Modellen antar även att ljudmottagaren ligger i vindriktningen från samtliga vindkraftverket hela tiden och att vindkraftverken alltid är i drift. Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktvärden om maximalt 40 db(a) inte kommer att överskridas vid någon bostad. Se bilaga 1 för fullständiga resultat från ljudberäkningen Skugga Vindkraftverk ger med sina höga torn och roterande blad upphov till såväl fasta som rörliga skuggor, där den senare bedöms som mest relevant ur störningssynpunkt. I praktiken påverkas närliggande bostäder främst när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Sannolikheten för detta är som störst dagtid under vinterhalvåret, respektive morgon/kväll under sommarhalvåret. Skuggan blir mer diffus med avståndet till vindkraftverk. Direktivet för skuggbildning kring vindkraftverk innebär att bostadshus inte skall utsättas för mer än åtta timmars skuggtid per år och/eller 30 minuter per dag 11. Skuggeffekter på närliggande bostäder har beräknats i beräkningsprogrammet WindPRO SHADOW (EMD, 2007). Ingen hänsyn tas till eventuella hinder mellan bostäder och vindkraftverk (exempelvis vegetation, kullar eller byggnader) vilka vanligen reducerar de faktiska skuggeffekterna markant. Genom att beakta den statistiska sannolikheten för molnfrihet, vindriktning och soltimmar i det aktuella etableringsområdet, erhålls förväntade värden på skuggeffekterna för ett 5x5 meter stort område vid varje bostadshus (tänkt uteplats) som kan beröras av skuggorna. Etableringsområdet är beläget inom ett skogbeklätt område med relativt stora avstånd till närliggande fastigheter, vilket gör att skuggpåverkan minskar. Resultaten från genomförd skuggberäkning för vindkraftverken i etableringsområdet redovisas i bilaga 2. Om skuggeffekter uppstår som överskrider Boverkets rekommenderade värden på åtta timmar per år och/eller 30 minuter per dag, kommer skuggreducerande åtgärder att vidtas. Mest effektivt är att genomföra en så kallad skuggoptimering. Detta innebär i korthet att det utifrån en teoretisk beräkning fastställs vid vilka tidpunkter varje enskild bostad riskerar att erhålla skuggeffekter som överstiger gällande rekommendation. Därefter kan vindkraftverkens 10 Naturvårdsverket, Uppdaterad Boverket, sid 36-38, Uppdaterad

21 styrdatorer programmeras för att stänga av vindkraftverken då de yttre betingelserna är sådana att skuggning föreligger. Dessa yttre betingelser, exempelvis vindriktning, solinstrålning och tidpunkt på dagen, undersöks kontinuerligt via en monterad väderstation på respektive vindkraftverk. Genom skuggoptimering kan det således säkerställas att Boverkets rekommenderade värden avseende skuggeffekter inte överskrids eller att uppkomna skuggeffekter inte ger upphov till orimlig störning för närboende Hinderbelysning Ur flygsäkerhetssynpunkt kommer vindkraftverken att utrustas med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) 12. Se tabell 3 för Transportstyrelsens specifikationer för hinderljus. Hinderbelysningen monteras på maskinhusets tak och skall lysa 360. Vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 150 meter ska utrustas med högintensivt vitt blinkande ljus, vilket kan dimras ner under skymning, gryning och nattetid. Hinderbelysningens ljus kan i vissa fall upplevas som störande. TSFS 2010:155 ställer krav på att direkt ljus avskärmas mot samlad bebyggelse inom 5 km från etableringen, för vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter. Tabell 3 - Specifikationer för hinderljus. Utdrag ur TSFS 2010: Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Is kan släppa från vingarna, brand kan uppstå i en generator och rotorblad kan lossna. Övervakning och regelbunden service gör dock 12 Transportstyrelsen Uppdaterad

22 sannolikheten för olyckor liten och såvitt känt har ingen olycka med personskador på tredje man förekommit vid något av Sveriges cirka 1700 vindkraftverk 13. Viss aktsamhet bör visas vid risk för isbildning på samma sätt som vid högre radiomaster. Vindkraftverken är dock placerade i skogsmark med relativt långa avstånd till bostäder och allmänna vägar. Etableringsområdet nyttjas för normalt friluftsliv och rekreation vilket bedöms kunna fortsätta även efter etableringen. Viss aktsamhet bör vidtas vid speciella väderförhållanden vintertid. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem så att verken stängs av om temperaturen blir onormalt hög eller om det uppstår obalans i rotorbladen. Risken för brand i vindkraftverken minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftsansvarig som undersöker vindkraftverket innan det startas på nytt. I vindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviks därigenom. Dörren till tornet är alltid låst och endast behörig personal har tillträde Flora och fauna Fågellivet kan påverkas av felaktigt placerade vindkraftverk. Främst är det termikflygande fåglar och vissa arter av sjöfågel som kan störas. Gällande vindkraftens påverkan på fågellivet har tre sammanhang; direkta kollisioner, störningar och omflyttningar samt barriäreffekter, identifierats som kan innebära skada på fågellivet. Kollisioner uppstår framför allt när vindkraftverk placerats i viktiga flyg- eller flyttleder men även där verk placerats nära kraftiga höjdskillnader eller vid markerade skogsbryn. Fåglar följer vissa stråk i landskapet, antingen på grund av väderförhållanden eller som en följd av landskapets topografi. Risk för kollision mellan vindkraftverk och fåglar berör sträckande fåglar under vår och höst. Risken är störst för större arter som är beroende av termik- och glidflygning (vråkar, tranor, glador m.fl.). Senare tids undersökningar har för flertalet arter funnit att den generella risken att fåglar skadas eller dödas genom kollision med vindkraftverk är låg, från mindre än 0,01 kollisioner per vindkraftverk och år. Inom en radie på 2500 m omkring etableringsområdet finns dokumenterade observationer av rödlistade fåglar av arterna Backsvala, Gräshoppsångare och Gråtrut. Samtliga dessa fynd är gjorda nordväst om etableringsområdet, i området omkring Sundholmen naturreservat. Dessa arter påträffas dock sällan inne i skog, utan istället vid sjöar, grustag och igenväxande sly- och buskmarker. De kommer därmed sannolikt inte att påverkas av vindkraftsetableringen. Efter genomförda fältinventeringar i området görs en bedömning att häckfågelfaunan är vad som kan förväntas i ett område med barrskog som är påverkat av rationellt skogsbruk. Tornseglare är den enda arten som observerats i området som anses vara känslig för vindkraftsetableringar på grund av kollisionsrisk. Denna fågelarts häckning är dock starkt knuten till mänsklig bebyggelse och förekommer sannolikt inte i närheten av planerade vindkraftverk Energimyndigheten, Uppdaterad Jonas Örnborg, Personlig kontakt,

23 En fladdermusinventering har genomförts under sommaren 2012 av fladdermusforskaren Jens Rydell och de preliminära resultaten har visat att de höglänta produktionsskogarna som etableringsområdet utgörs av däremot har en fattig fladdermusfauna utan sällsynta arter. Resultaten från inventeringen visar därmed att vindkraftverken inte riskerar att förstöra några för fladdermöss viktiga miljöer då inga sådana har hittats i det område som berörs direkt av utbyggnaden. 15 I samband med den inledande etableringsfasen med anläggande av ny tillfartsväg, ledningsdragning, kranplatser, fundament och vindkraftverk kommer vissa direkta ingrepp i naturmiljön att vara nödvändiga. Alla sådana arbeten kommer att utföras med hänsyn till den befintliga naturmiljön och de kommer att genomföras på ett sådant sätt att påverkan minimeras. Angående den potentiella påverkan kopplat till drift av vindkraftverken, indikerar erfarenheter från tidigare etableringar att djur, efter en begränsad tid, vänjer sig vid det nya inslaget i miljön som vindkraftverken utgör. Vilda däggdjur i omkringliggande skogsområden bedöms inte påverkas negativt av en etablering. Under etableringsfasen är det dock troligt att vilda djur kommer att undvika området Områdets kulturvärden I området finns få dokumenterade forn- och kulturlämningar. I närområdet finns dock en del fasta fornlämningar, mestadels i form av rester av bebyggelse. Vid planering och projektering av projektet kommer hänsyn att tas till dessa lämningar Friluftsliv och rekreation Det friluftsliv, rekreation och jakt som bedrivs i området bedöms inte påverkas nämnvärt av anläggandet av vindkraftverken. Vindkraftverken kommer att synas och höras från Sjuhäradsleden som sträcker sig längs med etableringsområdet mellan Rölle och Angshetre och passerar cirka 300 meter öster om det närmst planerade vindkraftverket. Eolus Vind AB gör dock bedömningen att denna del av vandringsleden inte har anmärkningsvärt stora naturvärden, varför ljud och visuell påverkan i detta område inte bör påverka naturupplevelsen alltför negativt. Framtagna fotomontage, se bilaga 3, visar också att vindkraftverk kommer att synas från Raska-Minas stuga som ligger drygt 550 meter från närmsta planerade vindkraftverk Landskapsbild För att uppnå bästa produktion från vindkraft placeras vindkraftverk i skogsområden på högt belägna platser där vindförhållandena är bra. Området som har valts ut är en av Sjuhäradsbygdens höjder och är tillräckligt stort för att ge plats åt vindkraftverk. Dessa kommer att påverka landskapsbilden i närområdet. Vindkraftverken kommer bland annat synas tydligt från sjön Tolken och från höjder i närområdet. För att ge en uppfattning om hur vindkraftverken kommer att se ut i landskapet har fotomontage att tagits fram, se bilaga 3. Hur väl ett vindkraftverk framträder i landskapet beror på många olika faktorer så som landskapets karaktär, väderlek, verkets storlek, betraktaravstånd till verket, omgivande bebyggelse samt betraktarens attityd till vindkraft. Ett vindkraftverks visuella påverkan krymper snabbt med ökat avstånd från verket. 15 Jens Rydell, Personlig kontakt,

24 Dagens större vindkraftverk har den fördelen att rotorbladen inte roterar lika fort som rotorbladen på de äldre verken med mindre rotordiameter. En långsammare rotationsrörelse har visat sig skapa ett lugnare intryck i landskapet och i mindre grad dra till sig människors uppmärksamhet. Om vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden upplevs som positiv, negativ eller saknar betydelse är till stor del en subjektiv bedömning där åsikterna går kraftigt isär. Landskapets estetiska och visuella värden är subjektivt och färgat av vår relation till landskapet. Föreslagen vägsträckning utnyttjar befintliga skogsvägar och kompletteras med nya vägsträckor som kommer att sträcka sig genom skogsmark med aktivt skogsbruk. Inga våtmarksområden bedöms påverkas av vägbyggnationen. 12 Samlad bedömning Området anses vara ett bra område ur vindenergisynpunkt, enligt den vindkartering som Universitetet i Uppsala har utfört (MIUU). Etableringen av vindkraftverk kommer ej medverka till bullernivåer som överskrider de av Naturvårdsverket uppsatta riktlinjerna vid bostadshus. Skuggpåverkan kan minimeras till under 8 timmar rörlig skugga från verken per år och/eller 30 minuter per dag, med så kallad skuggautomatik, vilket innebär att verken stannas automatiskt då skugga faller på den aktuella platsen. Landskapsbilden kommer att förändras då vindkraftverk uppförs i området. Etableringen bedöms inte innebära ett hot för sällsynta växter, däggdjur eller fåglar. Värdefulla områden i eller i nära anslutning till området kommer att undvikas. Sammantaget får etableringen sannolikt en positiv påverkan på naturmiljön då vindkraftverken ersätter annan miljöbelastande elproduktion. Etableringen anses ha lämplig utformning och beräknas bidra till en hållbar utveckling genom att vindkraftverken beräknas generera vardera ca kwh el under ett normalvindår. Detta innebär för hela anläggningen produktion av ca kwh el per år. Projekt Hallabron innebär även att förnybar el produceras och därmed ersätter annan, eventuellt fossilbaserad, elproduktion. Enligt Rätt plats för vindkraft Del 1 16 begränsar utbyggnad av vindkraft påverkan på den storregionala och globala miljön när el från vindkraft ersätter el från fossila källor. El producerad i fossileldade anläggningar ger utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska: Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan varje år: producera ca MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 500 villor, 16 Regeringskansliet, 24

25 spara utvinningen av knappt ton kol (vilket motsvarar nära 1 kg kol per minut), minska utsläpp av koldioxid med ca ton, minska utsläpp av svaveldioxid med ca 3 ton, minska utsläpp av kväveoxider med ca 2½ ton och spara naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska. Vindkraftsprojektet Hallabron innebär ett steg närmare att uppnå det bindande krav om ett svenskt energisystem med produktion av minst 50 % förnyelsebar energi som EU direktiv (2009/28/EG) ställer. Projektet innebär även ett steg närmare produktionsmålet om 10 TWh vindkraftsproducerad el år 2015 samt uppsatta planeringsmål på 20 TWh landbaserad vindkraft till år Vindkraftsprojektet Hallabron innebär ett steg närmare uppfyllandet av ett flertal av de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Dessa förbättringar ska ses ur ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv. Utan hänsynstagande till områdets förutsättningar kan negativa konflikter med miljömål identifieras på lokal nivå. Som slutsats anser Eolus Vind AB att de positiva konsekvenserna på miljökvalitetsmålen väger tyngre än den negativa påverkan som projektet, utan vidare hänsynstaganden, skulle kunna medföra på de lokala miljömålen. 13 Samråd Enligt Miljöbalken 6 kap 4 skall ett samråd hållas med allmänheten och enskilda myndigheter och organisationer som kan antas bli särskilt berörda. Sökanden har för avsikt att annonsera inbjudan till samrådsmöte i de lokala tidningarna samt bjuda in boende/fastighetsägare inom ca 1,5 km särskilt genom skriftlig inbjudan per brev. Myndighetssamråd hölls med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Ulricehamns kommun, Borås Stad och Eolus Vind AB Remissförfarande pågår med Tele2, Teracom, Telenor, PTS, Net4mobility, 3GIS, Försvarsmakten, MSB, Trafikverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Skogsstyrelsen och berörda flygplatser. Bilagor Bilaga 1: Ljudberäkning 25

26 Bilaga 2: Bilaga 3: Skuggberäkning Fotomontage Kartmaterial Inhämtad med tillstånd från Lantmäteriet, kartkod: E

27 Projekt: Lövaskog och Hallabron DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning EXEMPEL SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK WindPRO version Jul 2012 Utskrift/Sida :19 / 1 Användarlicens: Eolus Vind AB Box 95 SE Hässleholm Simon Landqvist / simon.landqvist@eolusvind.com Beräknat: :19/ Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud frånvindkraftverk", 2010 (NV dnr Rv) Råhetsklass: 1,4 Råhetslängd: 0,050 VKV Nytt vindkraftverk Skala 1: Ljudkänsligt område RN VKV typ Ljuddata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet LwA,ref Rena nominell av toner [m] [kw] [m] [m] [m/s] [db(a)] ,0 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej ,0 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej ,9 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej ,0 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej ,0 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej Beräkning Resultat Ljudnivå Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Ljud [m] [m] [db(a)] [db(a)] A Lövaskog 4: ,7 1,5 40,0 33,5 Ja B Stålarp 2: ,8 1,5 40,0 36,2 Ja C Stålarp 2: ,5 1,5 40,0 36,5 Ja D Nötakullen 3: ,7 1,5 40,0 35,8 Ja E Stålarp 1: ,7 1,5 40,0 39,2 Ja F Nötakullen 2: ,7 1,5 40,0 37,1 Ja G Nötakullen 2: ,2 1,5 40,0 34,7 Ja H Kanåsen 1: ,6 1,5 40,0 33,2 Ja I Kanåsen 1: ,0 1,5 40,0 33,9 Ja J Kanåsen 1: ,8 1,5 40,0 34,7 Ja K Stålarp 2: ,1 1,5 40,0 36,2 Ja L Stålarp 2: ,0 1,5 40,0 36,5 Ja M Källäng ,9 1,5 40,0 38,3 Ja N Lövaskog 1: ,0 1,5 40,0 37,3 Ja O Lövaskog 1: ,0 1,5 40,0 37,0 Ja P Lövaskog 1: ,0 1,5 40,0 35,2 Ja Q Lövaskog 1: ,5 1,5 40,0 34,9 Ja R Hagalund ,1 1,5 40,0 37,4 Ja S Lövaskog 2: ,8 1,5 40,0 37,2 Ja T Lövaskog 2: ,1 1,5 40,0 35,8 Ja U Grönelid 2: ,1 1,5 40,0 34,1 Ja V Grönelid 1: ,8 1,5 40,0 34,1 Ja W Gullestorp 2: ,2 1,5 40,0 34,4 Ja X Sjötorp 1: ,8 1,5 40,0 35,2 Ja Y Äspered 5: ,3 1,5 40,0 35,6 Ja Z Äspered 5: ,0 1,5 40,0 35,7 Ja AA Äspered 5: ,0 1,5 40,0 35,8 Ja AB Hallabron 1: ,0 1,5 40,0 35,8 Ja Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

28 Projekt: Lövaskog och Hallabron DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning EXEMPEL WindPRO version Jul 2012 Utskrift/Sida :19 / 2 Användarlicens: Eolus Vind AB Box 95 SE Hässleholm Simon Landqvist / simon.landqvist@eolusvind.com Beräknat: :19/ fortsättning från föregående sida Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Ljud [m] [m] [db(a)] [db(a)] AC Dalshestre 1: ,2 1,5 40,0 35,5 Ja AD Viskekärr ,5 1,5 40,0 36,4 Ja AE Dalshestre 1: ,3 1,5 40,0 35,7 Ja AF Dalshestre 2: ,1 1,5 40,0 35,2 Ja AG Dalshestre 1: ,7 1,5 40,0 35,1 Ja AH Dalshestre 1: ,5 1,5 40,0 34,9 Ja AI Äspereds-Hulebo 1: ,8 1,5 40,0 35,7 Ja AJ Hallabron 1: ,6 1,5 40,0 35,7 Ja AK Hallabron 1: ,6 1,5 40,0 36,2 Ja AL Hallabron 1: ,1 1,5 40,0 36,3 Ja AM Kobacka 3: ,2 1,5 40,0 36,1 Ja AN Kobacka 1: ,4 1,5 40,0 36,7 Ja AO Kobacka 1: ,0 1,5 40,0 37,1 Ja AP Kobacka 1: ,2 1,5 40,0 35,7 Ja AQ Vatunga 1: ,9 1,5 40,0 37,5 Ja AR Vatunga 1: ,0 1,5 40,0 36,1 Ja AS Borghult 1: ,8 1,5 40,0 35,2 Ja AT Angshestre 1: ,0 1,5 40,0 30,9 Ja AU Kiddanäs 1: ,0 1,5 40,0 32,2 Ja AV Koppartån 1: ,9 1,5 40,0 38,1 Ja AW Tvärreds-Rydet 1: ,0 1,5 40,0 33,6 Ja AX Tvärreds-Rydet 1: ,4 1,5 40,0 33,0 Ja AY Tvärredslund 1: ,0 1,5 40,0 32,5 Ja AZ Krusabacken 2: ,0 1,5 40,0 35,0 Ja BA Hallabron 1: ,6 1,5 60,0 36,3 Ja Avstånd (m) VKV LKO A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB AC AD Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

29 Projekt: Lövaskog och Hallabron DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning EXEMPEL WindPRO version Jul 2012 Utskrift/Sida :19 / 3 Användarlicens: Eolus Vind AB Box 95 SE Hässleholm Simon Landqvist / simon.landqvist@eolusvind.com Beräknat: :19/ fortsättning från föregående sida VKV LKO AE AF AG AH AI AJ AK AL AM AN AO AP AQ AR AS AT AU AV AW AX AY AZ BA WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

30 Projekt: Lövaskog och Hallabron DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Ljudberäkning EXEMPEL WindPRO version Jul 2012 Utskrift/Sida :20 / 1 Användarlicens: Eolus Vind AB Box 95 SE Hässleholm Simon Landqvist / simon.landqvist@eolusvind.com Beräknat: :19/ Ljud [db(a)] 35 db(a) 40 db(a) Nytt vindkraftverk m Karta: Lövaskog G, Utskriftskala 1:35 000, Kartacentrum RN Öst: Nord: Ljudkänsligt område Ljudberäkningsmodell: Svensk Vindhastighet: 8,0 m/s Höjd över havet från aktivt linjeobjekt WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

31 Projekt: Lövaskog och Hallabron SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Skuggberäkning EXEMPEL Antaganden för skuggberäkningar Maximalt avstånd för påverkan Beräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladet Titta i VKV tabell WindPRO version Jul 2012 Utskrift/Sida :25 / 1 Användarlicens: Eolus Vind AB Box 95 SE Hässleholm Simon Landqvist / simon.landqvist@eolusvind.com Beräknat: :25/ Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 Dag steg för beräkning 1 dagar Tidsteg för beräkning 1 minuter Solsken sannolikhet S (Medelvärde soltimmar per dag) [GOTEBORG] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1,32 2,16 3,42 6,08 9,24 8,56 7,23 5,77 4,73 3,30 1,75 1,23 Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindens frekvensfördelning: Platsdata 12 sektorer; Radie: m (1) Driftl tid N NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt : Startvind från effektkurva För att undvika skuggor från de VKV som inte syns görs en ZVI beräkning före skuggberäkningen. ZVI-beräkningen grundas på följande antaganden Höjdkonturer används: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_0.wpo (1) Hinder som används vid beräkning Ögonhöjd: 1,5 m Nätupplösning: 10,0 m VKV Nytt vindkraftverk Skala 1: Skuggmottagare RN VKV typ Skuggdata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM nominell avstånd [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] ,0 Siemens SWT Ja Siemens SWT Eolus ,0 123, , ,0 Siemens SWT Ja Siemens SWT Eolus ,0 123, , ,9 Siemens SWT Ja Siemens SWT Eolus ,0 123, , ,0 Siemens SWT Ja Siemens SWT Eolus ,0 123, , ,0 Siemens SWT Ja Siemens SWT Eolus ,0 123, ,0 Skuggmottagare-Indata RN No. Namn Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningsläge ö mark syd cw fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] A Lövaskog 4: ,7 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" B Stålarp 2: ,8 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" C Stålarp 2: ,5 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" D Nötakullen 3: ,7 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" E Stålarp 1: ,7 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" F Nötakullen 2: ,7 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" G Nötakullen 2: ,2 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" H Kanåsen 1: ,6 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" I Kanåsen 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" J Kanåsen 1: ,8 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" K Stålarp 2: ,1 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" L Stålarp 2: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" M Källäng ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" N Lövaskog 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" O Lövaskog 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" P Lövaskog 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" Q Lövaskog 1: ,5 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" R Hagalund ,1 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" S Lövaskog 2: ,8 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" T Lövaskog 2: ,1 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

32 Projekt: Lövaskog och Hallabron SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Skuggberäkning EXEMPEL WindPRO version Jul 2012 Utskrift/Sida :25 / 2...fortsättning från föregående sida RN No. Namn Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningsläge ö mark syd cw fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] U Grönelid 2: ,1 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" V Grönelid 1: ,7 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" W Gullestorp 2: ,2 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" X Sjötorp 1: ,7 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" Y Äspered 5: ,3 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" Z Äspered 5: ,9 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AA Äspered 5: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AB Hallabron 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AC Dalshestre 1: ,2 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AD Viskekärr ,5 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AE Dalshestre 1: ,3 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AF Dalshestre 2: ,1 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AG Dalshestre 1: ,7 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AH Dalshestre 1: ,5 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AI Äspereds-Hulebo 1: ,7 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AJ Hallabron 1: ,7 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AK Hallabron 1: ,6 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AL Hallabron 1: ,1 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AM Kobacka 3: ,2 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AN Kobacka 1: ,4 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AO Kobacka 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AP Kobacka 1: ,1 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AQ Vatunga 1: ,9 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AR Vatunga 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AS Borghult 1: ,8 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AT Angshestre 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AU Kiddanäs 1: ,9 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AV Koppartån 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AW Tvärreds-Rydet 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AX Tvärreds-Rydet 1: ,5 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AY Tvärredslund 1: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" AZ Krusabacken 2: ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" BA Hallabron 1: ,5 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" Användarlicens: Eolus Vind AB Box 95 SE Hässleholm Simon Landqvist / simon.landqvist@eolusvind.com Beräknat: :25/ Beräkning Resultat Skuggmottagare Skuggor, värsta fall Skuggor, förväntade värden No. Namn Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmar per år per år timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år] A Lövaskog 4:5 0:00 0 0:00 0:00 B Stålarp 2:32 0:00 0 0:00 0:00 C Stålarp 2:31 0:00 0 0:00 0:00 D Nötakullen 3:1 0:00 0 0:00 0:00 E Stålarp 1:26 6: :18 2:05 F Nötakullen 2:1 11: :21 3:28 G Nötakullen 2:2 0: :07 0:18 H Kanåsen 1:3 12: :23 3:43 I Kanåsen 1:4 12: :24 3:31 J Kanåsen 1:6 31: :27 9:05 K Stålarp 2:9 39: :31 11:10 L Stålarp 2:10 42: :32 11:51 M Källäng 50: :50 11:45 N Lövaskog 1:9 38: :33 6:04 O Lövaskog 1:8 32: :33 4:49 P Lövaskog 1:3 25: :27 3:23 Q Lövaskog 1:7 28: :28 3:41 R Hagalund 54: :56 6:31 Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

33 Projekt: Lövaskog och Hallabron SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Skuggberäkning EXEMPEL...fortsättning från föregående sida Skuggor, värsta fall Skuggor, förväntade värden No. Namn Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmar per år per år timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år] S Lövaskog 2:13 64: :57 7:21 T Lövaskog 2:15 41: :49 4:57 U Grönelid 2:1 24: :22 3:23 V Grönelid 1:1 26: :21 3:46 W Gullestorp 2:8 19: :22 3:01 X Sjötorp 1:13 13: :21 2:31 Y Äspered 5:19 20: :32 4:09 Z Äspered 5:28 21: :32 4:19 AA Äspered 5:17 22: :31 4:40 AB Hallabron 1:5 23: :30 5:06 AC Dalshestre 1:19 24: :25 6:27 AD Viskekärr 23: :27 5:44 AE Dalshestre 1:20 22: :28 5:40 AF Dalshestre 2:1 8: :19 2:07 AG Dalshestre 1:10 0:00 0 0:00 0:00 AH Dalshestre 1:7 25: :25 7:49 AI Äspereds-Hulebo 1:1 27: :26 8:04 AJ Hallabron 1:7 39: :44 10:35 AK Hallabron 1:3 28: :28 7:45 AL Hallabron 1:8 27: :38 6:03 AM Kobacka 3:2 19: :25 4:04 AN Kobacka 1:17 27: :29 5:22 AO Kobacka 1:16 30: :32 5:04 AP Kobacka 1:13 21: :27 3:19 AQ Vatunga 1:15 36: :35 5:16 AR Vatunga 1:14 28: :30 4:01 AS Borghult 1:6 29: :33 3:31 AT Angshestre 1:9 9: :20 1:16 AU Kiddanäs 1:2 6: :21 1:23 AV Koppartån 1:17 66: :38 16:24 AW Tvärreds-Rydet 1:13 17: :23 3:45 AX Tvärreds-Rydet 1:14 23: :22 5:52 AY Tvärredslund 1:12 0:00 0 0:00 0:00 AZ Krusabacken 2:2 0:00 0 0:00 0:00 BA Hallabron 1:8 27: :38 6:05 WindPRO version Jul 2012 Utskrift/Sida :25 / 3 Användarlicens: Eolus Vind AB Box 95 SE Hässleholm Simon Landqvist / simon.landqvist@eolusvind.com Beräknat: :25/ Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverk No. Namn Värsta fall Förväntad [t/år] [t/år] 1 Siemens SWT Eolus !O! nav: 123,5 m (5) 275:26 61:50 2 Siemens SWT Eolus !O! nav: 123,5 m (6) 185:55 38:28 3 Siemens SWT Eolus !O! nav: 123,5 m (25) 160:11 30:38 4 Siemens SWT Eolus !O! nav: 123,5 m (26) 192:44 36:50 5 Siemens SWT Eolus !O! nav: 123,5 m (27) 259:39 48:20 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

34 Karta Fotopunkter Lövaskog Hallabron

35 Fotomontage 1 Äspered

36 Fotomontage 2 Sundholmen

37 Fotomontage 3 - Rölle

38 Fotomontage 4 - Skänstad

39 Fotomontage 5 Raska-Minas stuga