Samrådsunderlag Lövaskog, Borås kommun, Västra Götalands län

Transkript

1 Samrådsunderlag Lövaskog, Borås kommun, Västra Götalands län

2 I C K E T E K N I S K S AM M AN F AT T N I N G Det främsta motivet till att etablera vindkraft är att producera förnyelsebar och miljövänlig el. Vindkraft bidrar till att ersätta och minska de globala utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar, såsom koldioxid, svavel- och kväveoxider. Eolus Vind AB har bedömt att området som är beläget strax söder om Äspered, på en höjd av meter över havet, har goda förutsättningar för vindbruk och avser därför att etablera, som huvudalternativ, upp till tre vindkraftverk inom området. Landskapet inom det utpekade etableringsområdet präglas huvudsakligen av skogsterräng med inslag av mossar, lövskog, odlingsmark och sumpskogar. Den närmaste tätorten är Äspered som ligger drygt tv km norr om etableringsområdet. Etableringsområdet är intressant för vindkraftsetablering av främst fem anledningar: Vindtillgången bedöms som god. Projektet är lokaliserat i produktionsskog och skogsbruk kan lätt anpassas och integreras med vindbruk. Avstånden till närmaste bostäder bedöms som tillräckligt stora för att vindkraften endast ska ge upphov till begränsad påverkan i form av ljud och skuggor. Projektet bedöms endast ge en begränsad påverkan på natur- och kulturvärden inom etableringsområdet. I övrigt finns få motstående intressen som inte kan kombineras med vindkraft. Ëtableringsalternativet innebär en årsproduktion på över kwh, vilket motsvarar elbehovet hos cirka 7300 lägenheter (baserat på ett årsbehov av 3000 kwh/lägenhet) eller el till cirka 1100 eluppvärmda villor (baserat på ett årsbehov av kwh/villa). Etableringen innebär liten risk för påverkan på människors hälsa, natur och miljö. De riktvärden kring ljud och skuggor som satts upp av Naturvårdsverket och Boverket kommer att uppfyllas, dock kommer landskapets karaktär påverkas. Om denna påverkan uppfattas som positiv eller negativ är en subjektiv bedömning och därför omöjlig att bedöma. Det så kallade nollalternativet innebär att inga fysiska ingrepp görs, d.v.s. att inget vindkraftverk byggs i området. Detta alternativ innebär att ingen störning sker på den lokala natur- och kulturmiljön och inte heller på boendemiljön. Nollalternativet innebär dock att de positiva effekterna av ett vindkraftverk uteblir och att energin då måste tas från en annan källa vilken kan generera koldioxidutsläpp, radioaktivt avfall eller torrläggning av strömmande vattendrag. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Verksamhetsutövaren Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Avgränsningar Miljömål Planförhållanden Borås Stads vindkraftsutredning Kommunal översiktsplan Närbelägna vindkraftverk Beskrivning av etableringsområdet Översikt Landskapets karaktär Naturmiljö Mark- och vattenförhållanden Riksintressen och naturreservat Sumpskogar Nyckelbiotop/naturvärde Fåglar Fladdermöss Flora Kulturmiljö Friluftsliv och rekreation Vindförhållanden Utformning Avstånd till bostäder Huvudalternativ Alternativ utformning Nollalternativ Vindkraftverken Fundament Vägar och anläggningsplatser Elanläggning/anslutning Effekter, konsekvenser och åtgärder Ljud Skugga Hinderbelysning Säkerhetsrisker Flora och fauna Områdets kulturvärden Friluftsliv och rekreation Landskapsbild Samlad bedömning Samråd

4 1 Inledning Detta samrådsunderlag utgör en del av tillståndsprocessen vid miljöprövningen av projektet vindkraftpark Lövaskog. För att få uppföra och driva den planerade vindkraftsanläggningen krävs miljötillstånd enligt Miljöbalken. Planeringsprocessen inleds med ett myndighetssamråd vilket ska avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Projektet antas utgöra betydande miljöpåverkan vilket enligt miljöbalken innebär att ett utökat samråd ska genomföras i tillståndsprocessen. Efter samrådet avser Eolus Vind AB att ansöka om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande av vindkraftverk på fastigheterna Lövaskog 7:1, 2:18 och 2:14. Inom ramen för samråd lämnas följande information: Eolus Vind AB har för avsikt att etablera, som huvudalternativ, upp till tre vindkraftverk i ett område söder om Äspered i Borås kommun, Västra Götalands län. Närmaste tätort är Äspered som ligger drygt två km norr om projektets etableringsområde. Huvudalternativet avser vindkraftverk med en totalhöjd (torn + vinge) av maximalt 180 m. Det som framkommer under samrådsförfarandet ska beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där verksamheten och dess positiva och negativa påverkan på hälsa och miljö, hushållning med naturresurser m.m. skall belysas. Länsstyrelsen ska under samrådet verka för att MKB får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. MKB ska ha det innehåll som är motiverat för projektet. I proposition 2004/05:129 förtydligas vikten av att det inte ställs längre gående krav på MKB än vad projektet motiverar. Samrådet och MKB syftar till att minimera anläggningens omgivningspåverkan och utgöra underlag för myndighetsbeslut om tillåtlighet. 4

5 2 Verksamhetsutövaren Sökande: Eolus Vind AB Box Vårgårda Kontaktperson: Mikael Henriksson Tfn: E-post: Eolus Vind AB bildades 1990 och är i dag en av Sveriges ledande vindkraftsprojektörer. Förutom projekteringsföretag knutna till viss tillverkare är Eolus Vind AB det bolag som etablerat flest vindkraftverk i Sverige. Eolus har medverkat vid etablering av över 350 vindkraftverk av de drygt 2000 vindkraftverk som finns i Sverige. De flesta har sålts vidare nyckelfärdiga till kunder och drivs av dessa med god lönsamhet. Ansvarig för upprättande av MKB: Mikael Henriksson Tfn: E-post: Platsnamn: Kommun: Län: Lövaskog Borås Västra Götaland Fastighetsbeteckningar: Lövaskog 7:1 Lövaskog 2:14 Lövaskog 2:18 Fastighetsägare: Prövningsmyndighet: Tillsynsmyndighet: Verksamhetskod: Avtal finns med berörd fastighetsägare. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län 40.90, två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Allt redaktionellt material och fotomontage i detta samrådsunderlag är Eolus Vind AB:s egendom och får inte kopieras eller spridas utan godkännande. 5

6 3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljötillståndsansökan kommer att innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n skall vara en självständig handling som kan läsas separat från de övriga dokumenten i tillståndsansökan. Syftet med en MKB för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n täcker både anläggnings-, drifts- samt avvecklingsfaser av vindkraftverken. Konsekvenserna av etableringen skall bedömas i förhållande till det så kallade nollalternativet, vilket innebär att vindkraftverk inte etableras i det aktuella området. Sammantaget innebär detta att MKB:n skall fungera som beslutsunderlag vid prövning av verksamheten gentemot miljöbalken. MKB:n behandlar främst projektets lokala miljöpåverkan, men till viss del behandlas även regional och global miljöpåverkan i de fall där detta bedöms vara relevant. Den tidsmässiga begränsningen av MKB:n omfattar anläggningsskedet till och med avvecklingen. Därför berörs inte påverkan på människor och miljö som kan uppkomma i samband med tillverkningen av vindkraftverken. MKB:n berör främst etableringsområdet samt det närområde som bedömts som relevant med hänsyn till eventuell påverkan från projektet. 4 Avgränsningar De planerade vindkraftverkens livslängd beräknas vara år. Avtalet med markägarna är sådant att marken upplåts under längre tid om verken visar sig ha längre livslängd eller att platsen är lämpad för vindkraft även efter de planerade verkens livslängd. Det område som tas i anspråk begränsas av närheten till bostäder, topografiska och vindmässiga förutsättningar samt av upplåten mark för projektet. Områdets storlek har valts så att platsen på bästa sätt skall utnyttjas för vindbruk utan att överskrida riktlinjer för buller och skugga på bostäder. 6

7 5 Miljömål FN:s klimatkommitté har konstaterat att koldioxidutsläppen måste minska med % för att motverka klimatförändringarna och att en snabb utbyggnad av förnybara energikällor är en av de viktigaste åtgärderna. Utbyggnaden av vindkraft drivs av dess positiva miljöegenskaper och detta projekt uppfyller ett flertal av riksdagens 16 satta miljökvalitetsmål 1, såsom: Frisk luft Ingen övergödning Bara naturlig försurning Begränsad klimatpåverkan Levande sjöar och vattendrag De svenska nationella miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som bedöms vara ekologiskt hållbara på lång sikt och som måste uppfyllas för att vi till nästa generation ska kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Vindkraftsetableringar kan dock även bidra med negativ påverkan på miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål som kan påverkas negativt är: God bebyggd miljö Levande skogar Ett rikt växt och djurliv Lövaskog vindkraftsprojekt har egenskaper som gör att den negativa påverkan blir relativt liten i jämförelse med de positiva effekterna. Platsen är således väl lämpad för etableringen. Förutom riksdagens beslutade miljökvalitetsmål finns det även planeringsmål där det i samhällsplaneringen skall skapas förutsättningar för 30 TWh elproduktion, varav 20 TWh på land, från vindkraft till år Detta kan jämföras med elproduktionen för år 2010 på ca 3,5 TWh 2. För att arbeta mot uppfyllandet av Sveriges 16 miljökvalitetsmål har länsstyrelsen i Västra Götalands län en samordnande roll som regional miljömyndighet. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att se till att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag. 1 Miljömålsportalen, uppdaterad Energimyndigheten, ny.pdf, Uppdaterad

8 6 Planförhållanden 6.1 Borås Stads vindkraftsutredning För att öka den allmänna kunskapen om hur eventuella exploateringar kan komma i konflikt med andra intressen i Borås kommun har Borås Stad gjort en vindkraftutredning 3. I vindkraftutredningen identifierades områden där etablering av vindkraft krockar med andra intressen. Detta ger en bild av vilka områden som kan vara särskilt lämpliga för vindkraft, se figur 1. Utredningen är en färskvara eftersom samhället ständigt utvecklas, liksom natur och djurliv förändras. Området för aktuellt projekt ligger inom ett område som kommunen har pekat ut som Kan vara intressant att studera vidare, med kommentarer om att kulturmiljön i Rölle samt andra höga naturvärden i området kan bli ett konfliktämne. Även Knalleleden/Sjuhäradsleden bör beaktas. Figur 1 - Karta från Borås Stads vindkraftsutredning. Röd stjärna markerar etableringsområdet i Lövaskog 3 Borås Stad, nfrastuktur/vindkraft.4.82f0a f0d html, Uppdaterad

9 Borås Kommunfullmäktige fastställde den 27 januari 2011 rekommendationer kring principer vid etablering av vindkraft. De fem rekommendationerna har följande rubriker: Grupper av verk Estetisk placering av verk inom grupper Fri siktyta åt något väderstreck Vinst i lokalsamhället Samordna med andra störningar 6.2 Kommunal översiktsplan Enligt Borås kommuns översiktsplan, ÖP06 4, ligger projektet i ett stort opåverkat område och drygt en kilometer från dels ett vindutsatt område, dels ett riksintresseområde för naturvård, se figur 2. Figur 2 - Etableringsområdet inom rött område (Borås Stads översiktsplan) 6.3 Närbelägna vindkraftverk Fem kilometer nordväst om det tilltänkta etableringsområdet, utefter motorvägen söder om Rångedala, ligger en tillståndsansökan inne för fem vindkraftverk. Drygt 2,5 kilometer öster om etableringsområdet ligger vindkraftprojektet Hallabron som Eolus Vind AB också arbetar med. I samtliga ljud- och skuggberäkningar samt i framtagna fotomontage har hänsyn tagits till de planerade vindkraftverken i Hallabroprojektet, se bilagor. 4 Borås Stad, n.4.82f0a f0d html Uppdaterad

10 7 Beskrivning av etableringsområdet 7.1 Översikt Etableringsområdet för projekt Lövaskog är beläget 14 km öster om Borås och fyra km öster om Dalsjöfors, se figur 3. Närmaste tätort är Äspered som ligger drygt två km norr om etableringsområdet. Runtomkring hela etableringsområdet finns utspridda bostadshus i alla väderstreck. Området är dock ganska glesbefolkat och avståndet från närmaste vindkraftverk till bostadshus uppgår till drygt 630 meter vid huvudalternativet. Figur 3 - Karta över området. Röd stjärna visar etableringsområdet, svarta linjer visar kommungränser. (GIS - Västra Götalands län) 10

11 Figur 4 - Etableringsområdet, inom röd cirkel. (GIS - Västra Götalands län) 7.2 Landskapets karaktär Topografin präglas av höjder på uppemot 330 meter. Landskapet består huvudsakligen av produktionsskog i form av gran- och tallskog, med inslag av mossar, sumpskogar och mindre inslag av lövskog och odlingsmark. På de berörda fastigheterna bedrivs idag modernt skogsbruk där skogen befinner sig i olika tillväxtstadier. 7.3 Naturmiljö I detta avsnitt ges en beskrivning av de naturvärden som är kända inom eller i anslutning till etableringsområdet. Naturmiljön i etableringsområdet för projekt Lövaskog har under 2012 inventerats av Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB. En del av informationen i detta kapitel kommer från resultaten av denna inventering som i detta skede delgivits sökanden via personlig kontakt med Jonas Örnborg. 5 En fullständig rapport från inventeringen kommer att bifogas som bilaga i miljökonsekvensbeskrivningen Mark- och vattenförhållanden Området består av berg och morän med inslag av mossmarker och sumpskogar. Inom området finns inga öppna vatten. Området avvattnas huvudsakligen åt nordost i bäcken som mynnar ut i den södra delen av sjön Tolken cirka två kilometer bort. 5 Jonas Örnborg, Personlig kontakt,

12 Området ligger inom den sekundära skyddszonen för Öresjö vattentäkt vilket innebär att försiktighet måste iakttas när hantering av skadliga ämnen för grund och ytvattnet hanteras. Se kartan i figur 5 där den ljusblå linjen markerar den södra gränsen för skyddszonen. Figur 5 - Strandskydd och Öresjö vattentäkt. (GIS Västra Götalands Län) Riksintressen och naturreservat Tre kilometer nordost om området finns naturreservatet Sundholmen. Drygt två kilometer ostsydost om området ligger naturreservatet Rölle som även är ett Natura 2000 område, se figur 6. I anslutning till Rölle naturreservat finns även ett riksintresseområde för naturvård, Rölle-Säggryd, där man värnar om småskaligt odlingslandskap med slåtterängar, naturbetesmarker och rika lövskogar. 12

13 Figur 6 Naturskyddsområden (GIS Västra Götalands Län) Sumpskogar Mitt i etableringsområdet finns områden med sumpskog, se figur 7. Dessa sankare partier innehåller ofta döda träd som är viktiga strukturer för en mängd olika organismer. Fåglar och insekter utnyttjar ofta dessa som födosökslokal och boplats, och där trivs även flera svampsorter. Sumpskogar lämpar sig inte för vindkraftsetableringar eller vägdragningar och kommer att undvikas så långt det är möjligt Nyckelbiotop/naturvärde Strax utanför etableringsområdet finns inventerade områden med lövskog. I miljöförvaltningens, Borås Stad, rapport Skyddsvärd natur i Borås Kommun klassas dessa lövskogsområden som klass II eller klass III. Klass III innebär högt naturvärde och klass II mycket högt naturvärde. Ett naturvärdesobjekt med ädellövträd finns mitt i etableringsområdet, dock planeras verkens placeringar över 200 meter från objektet och vägdragningen här sker på redan befintligväg med god körstandard vilket innebär ringa påverkan på objektet, se figur 7. Inga biotopskyddade områden finns i, eller i direkt närhet till etableringsområdet. 13

14 Figur 7 Naturvärden. Röda stjärnor markerar vindkraftverksplaceringar. (GIS Västra Götalands Län) Fåglar Förekomsten av fågel i etableringsområdet för projekt Lövaskog har under 2012 inventerats av Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB. En fullständig rapport från inventeringen kommer att bifogas som bilaga i miljökonsekvensbeskrivningen. Det finns inga tidigare gjorda observationer i området gällande förekomst av fåglar tillgängliga via Artportalen och ett uttag ur ArtDatabanken om skyddsklassade observationer i etableringsområdet har heller inte kunnat påvisa förekomst av fågelarter som bedöms påverkas av vindkraft. Efter genomförda fältinventeringar bedömer Örnborg Kyrkander Biologi AB att häckfågelfaunan är vad som kan förväntas i ett område med huvudsak produktionsskog. Inga arter påträffades som utpekats som särskilt känsliga gentemot vindkraft. När det gäller rovfågel så har få observationer gjorts inne i etableringsområdet som indikerar häckning, de få observationerna utgjordes av ormvråk och sparvhök. Varken nattskärra eller ugglor verkar vara ett problem i området för en vindkraftsetablering och inga större spelplatser för varken orre eller tjäder bedöms finnas i området. Enligt sträckfågelinventeringen i Borås kommun från 2008/2009, vilken utfördes av Västergötlands Ornitologiska Förening, finns inga noterade sträcklinjer för flyttfåglar över området 6. 6 Anderson, Å. (2009). Rapport sträckstudier Borås , Västergötlands ornitologiska Förening (VgOF) 14

15 7.3.6 Fladdermöss I Sundholmens naturreservat som ligger cirka tre kilometer nordost om etableringsområdet finns en slottsruin som har stor betydelse för flera olika fladdermusarter, såsom dvärgfladdermus, långörad fladdermus, vattenfladdermus och nordisk fladdermus 7. Sjön Tolken och dess stränder är en rik miljö för fladdermöss. En fladdermusinventering genomförs under sommaren 2012 av fladdermusforskaren Jens Rydell och de preliminära resultaten från inventeringarna har visat att de höglänta produktionsskogarna som etableringsområdet utgörs av däremot har en fattig fladdermusfauna utan sällsynta arter. Resultaten från inventeringen visar därmed att vindkraftverken inte riskerar att förstöra några för fladdermöss viktiga miljöer då inga sådana har hittats i det område som berörs direkt av utbyggnaden Flora Drygt 600 meter nordväst om området ligger Hagalund där det finns en inventerad hagmark med tämligen rik flora, se figur 7. Exempel på arter som förekommer i detta område är darrgräs, slåttergubbe, jungfrulin, ormrot och smörbollar 9. Strax utanför etableringsområdet finns även enstaka dokumenterade fynd av ask. 7.4 Kulturmiljö Etableringsområdet är ej lokaliserat inom område klassat som riksintresse kulturmiljö, se figur 8. I området finns en del fasta fornlämningar så som fossila åkrar och rester av bebyggelse som hänsyn behöver tas till vid planering och projektering av projektet. 7 Länsstyrelsen Västra Götalands län, Jens Rydell, Personlig kontakt, Borås Stad, s.pdf, publicerad

16 Figur 8 Kulturvärden. Röda stjärnor markerar vindkraftverksplaceringar. (GIS Västra Götalands Län) Friluftsliv och rekreation Sjuhäradsleden sträcker sig utanför etableringsområdet mellan Toarp och Rölle och passerar drygt 1000 meter söder om det närmst planerade vindkraftverket, se figur 8. Etableringsområdet utnyttjas främst av närboende för normalt friluftsliv såsom skogspromenader och svamp- och bärplockning. 8 Vindförhållanden Enligt den nya vindkarteringen som publicerats av Uppsala universitet år 2011, MIUU modellen 10, uppvisar området en medelvind på cirka 7,0 7,5 m/s (100 m över mark). Denna nya vindkartering, med en högre upplösning än den gamla från 2007, uppvisar en något bättre medelvind än tidigare vilket gör att området blivit än mer intressant för vindkraft. Dock indikerar även den gamla karteringen att vindstyrkan i området kan vara tillräcklig för att ekonomiskt motivera en vindkraftsetablering på platsen. 10 Energimyndigheten,

17 Figur 9 Vindkartering på 100 meter över marken 9 Utformning Projektet omfattar två alternativ, huvudalternativ och en alternativ utformning av vindkraftsparken. Båda alternativen avser vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 180 meter. 9.1 Avstånd till bostäder Avstånd till bostäder i området, enligt huvudalternativet, redovisas i bilaga 1. De bostäder som får kortast avstånd till projektet ligger drygt 630 meter vid huvudalternativet och drygt 610 meter vid den alternativa utformningen. 9.2 Huvudalternativ Huvudalternativet innefattar upp till tre vindkraftverk vars totalhöjd inte kommer att överstiga 180 meter. Vindkraftverken planeras på fastigheter och koordinater enligt tabell 1. Placeringarna är preliminära och mindre justeringar kan komma att göras beroende på eventuella okända faktorer. Tabell 1 Fastighetsbeteckningar och koordinater (RT 90) Nr Fastighet Ost Nord 1 Lövaskog 7: Lövaskog 7: Lövaskog 2: Vindkraftverkens föreslagna placeringar är valda för att uppnå en så effektiv hushållning av värdefulla mark- och vindresurser som möjligt. Vidare har vindkraftverken i möjligaste mån placerats i anslutning till befintlig väg och på redan exploaterad mark, för att därigenom minimera nödvändiga ingrepp i natur- och kulturmiljön. Även de aktuella vindkraftverkens tekniska utformning har beaktats, för 17

18 att säkerställa en driftsäker och effektiv produktion. I alla beräkningar i samrådsunderlaget till alternativ 1 (buller- och skuggberäkningar) har vindkraftverk med en effekt på 3 MW, tornhöjd på 119 meter och rotordiameter på 112 meter använts. Ett verk i ovan angiven storleksklass beräknas producera omkring kwh per år, vilket innebär en total årsproduktion för alla tre verken på omkring kwh, cirka 5100 villors behov av hushållsel (beräknad hushållsel: 5000 kwh/villa) eller elbehovet hos mer än 1250 direktelvärmda villor (beräknad elanvändning: kwh/villa). 9.3 Alternativ utformning I den alternativa utformningen används verk med mindre rotorer och effekt än i huvudalternativet, men istället för tre vindkraftverk kan fyra vindkraftverk placeras ut inom etableringsområdet. Att fler verk kan få plats beror dels på att de mindre rotorerna genererar lägre källbuller samt att mindre inbördes avstånd krävs mellan vindkraftverken. Även dessa vindkraftverk har en maximal totalhöjd på 180 meter men kan byggas med totalhöjd på maximalt 150 meter, vilket dock ger lägre elproduktion. Verken skulle i den alternativa utformningen preliminärt planeras på de fastigheter och koordinater som anges i tabell 2, dock kan även här mindre justeringar komma att göras beroende på eventuella okända faktorer. Tabell 2 Fastighetsbeteckningar och koordinater (RT 90) Nr Fastighet Ost Nord 1 Lövaskog 7: Lövaskog 7: Lövaskog 2: Lövaskog 2: Ett verk i ovan given storleksklass beräknas producera omkring kwh per år, vilket innebär en total årsproduktion på omkring kwh, cirka 4500 villors behov av hushållsel (beräknad hushållsel: 5000 kwh/villa) eller elbehovet hos mer än 1200 direktelvärmda villor (beräknad elanvändning: kwh/villa). Den alternativa utformningen innebär en större påverkan på området på grund av att fler vägar och kranplatser behöver anläggas samt fler transporter av både verk och fundament. Detta alternativ innebär dessutom en större visuell påverkan eftersom det i så fall skulle byggas fler vindkraftverk i området. Produktionen från fyra mindre vindkraftverk bedöms vara likvärdig med produktionen från tre större. 9.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i området och att befintliga förhållanden kvarstår för såväl markanvändningen som övriga effekter som den planerade verksamheten skulle komma att generera. Det innebär bland annat att landskapsbilden förblir oförändrad och att området inte kommer att påverkas av ljud 18

19 och skuggor från de planerade vindkraftverken. Vid nollalternativet ges möjlighet för annan verksamhet i området som normalt skulle förhindras av en vindkraftsetablering. Nollalternativet innebär därutöver att hushållsel till cirka 8500 lägenheter (baserat på ett årsbehov av 3000 kwh/lägenhet) eller el till drygt 1250 eluppvärmda villor (baserat på ett årsbehov av kwh/villa), kan komma att produceras av icke förnyelsebar energi. Detta kan ge negativa miljökonsekvenser i form av utsläpp av koldioxid, kväveoxider och svaveloxid som bidrar till växthuseffekten, försurning av mark och vatten samt utsläpp av partiklar som påverkar människors hälsa. Nollalternativet innebär att ett främjande av arbetet med ett flertal av miljömålen uteblir. 10 Vindkraftverken Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går mycket snabbt. Det är därför inte möjligt att i dagsläget med säkerhet avgöra fabrikat och modell för de vindkraftverk som kommer att etableras. Oavsett vilka vindkraftverk som slutgiltigt kommer att etableras ska detta ske med beaktande av de riktvärden och rekommendationer som gäller för ljud- och skuggpåverkan samt påverkan på människans hälsa, natur och miljö i övrigt. Oavsett alternativ kommer totalhöjden inte överstiga 180 meter. Tornen byggs som ståltorn eller som en kombination i betong och stål. De synliga delarna av vindkraftverken har en gråvit färgton och ytbeläggningen på torn och rotor är antireflexbehandlad. I anslutning till varje verk kan det även komma att placeras en mindre marktransformatorstation. De kemikalier som hanteras i vindkraftverket är beroende av typen av vindkraftverk. Störst volymer av kemikalier finns i verk med växellåda. Det handlar då om smörjolja för växellåda, smörjfett för lager, hydraulolja för reglering av vingar och bromsar, antifrysvätska för kylsystem och rengöringsmedel för underhåll av vindkraftverket Fundament Ett vindkraftverk förankras i marken på olika sätt beroende på förutsättningarna på den aktuella platsen samt fabrikat och storlek på verk. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning för att fastställa de geologiska förutsättningarna. Vanligast förekommande är så kallade gravitationsfundament som konstrueras genom att en 3-4 meter djup och cirka 20x20 meter bred grop grävs i marken i vilken ett betongfundament gjuts, se figur 9 för exempel. I fall med godtagbara bergförhållanden kan bergförankringar av tornen utföras och på platser med svårare markförhållanden kan pålning krävas. Pålning bedöms inte vara aktuellt i detta fall. 19

20 Fundament Jordtäckning 2-3m 20m Figur 10 - Schematisk bild över gravitationsfundament 10.2 Vägar och anläggningsplatser När det gäller infartsväg till projektet så har två alternativ studerats. Dessa alternativ är vägen genom Lövaskog, huvudalternativ, eller vägen från Furubäck i nordost, se figur 11 för exempel på möjlig vägdragning. I huvudsak kommer befintliga vägar och skogsvägar att användas. Transporter till och från projektområdet kommer att vara märkbara under byggtiden. Figur 11 - Exempel på möjlig vägdragning in i området. Blå markering är befintlig väg och röd markering är ny väg. 20

21 Befintliga vägar kommer i viss utsträckning behöva breddas, rätas ut och förstärkas och i vissa delar av parken kommer nyanläggning av väg vara nödvändig. Även närmast vindkraftverken kommer nya vägar anläggas. Vindkrafttransporter kräver en vägbredd på cirka 4-5 meter och inga skarpa krön och kurvor, se bild 1 för exempel på väg. Vid verken kommer en kranuppställningsplats på cirka 25x50 meter att anläggas i form av en grusad och förstärkt yta. Kranuppställningsplatsen kommer att finnas kvar efter att verket byggts och kommer således ej att kunna användas för skogsbruk. Bild 1 - Exempel på hur en nyanlagd/förstärkt väg för vindkraftstransporter kan se ut Elanläggning/anslutning En möjlig elanslutning är befintlig transformatorstation i Dalsjöfors, cirka fem kilometer från etableringsområdet. Vindkraftverken ansluts sannolikt genom jordkabel som inom parken förläggs företrädelsevis längs befintliga och nya vägar. Eolus Vind AB kommunicerar även med Vattenfall om förstärkning av elnätet och samordning av elanslutning för fler planerade vindkraftparker i norra Sjuhäradsområdet. 21

22 11 Effekter, konsekvenser och åtgärder 11.1 Ljud Vindkraftverk alstrar två typer av ljud, dels mekaniskt ljud från maskinhus samt aerodynamiskt, svischande ljud från roterande rotorblad. I moderna vindkraftverk har det mekaniska ljudet till stora delar eliminerats tack vare användandet av ljuddämpande material i maskinhuset. På avstånd som överstiger cirka 200 meter från verket hörs normalt enbart det aerodynamiska ljudet. I Sverige tillämpas, enligt Naturvårdsverkets riktlinjer 11, ett riktvärde på 40 db(a) ljudnivå från vindkraftverk vid närliggande bostäder. Vid en ekvivalent ljudnivå över detta riktvärde är det verksamhetsutövarens ansvar att se till att åtgärder vidtas så att anläggningen uppfyller riktvärdet. Alla ljudberäkningar har utförts i beräkningsprogrammet WindPRO DECIBEL (EMD, 2007) som är baserad på rekommendationer av Naturvårdsverket. Beräkningarna utgår från yttre förhållanden då det blåser 8 m/s på 10 meters höjd, eftersom detta anses vara då ljudet från vindkraftverk uppfattas som tydligast. När det blåser mer än 8 m/s döljs i regel ljud från vindkraftverken av det naturliga bakgrundsljudet som skapas av befintlig vegetation (ex. lövprassel, vindbrus). Beräkningsprogrammet i WindPRO utgår också från ett värsta fall när det gäller vindriktning och hinder i landskapet vilket innebär att programmet inte tar hänsyn till bullerdämpande vegetation, byggnader etc., utan utgår från ett helt öppet, hårt och platt landskap mellan vindkraftverk och närliggande bostäder. Modellen antar även att ljudmottagaren ligger i vindriktningen från samtliga vindkraftverket hela tiden och att vindkraftverken alltid är i drift. Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktvärden om maximalt 40 db(a) inte kommer att överskridas vid någon bostad. Se bilaga 1 och bilaga 2 för fullständiga resultat från ljudberäkningarna för de två redovisade alternativen Skugga Vindkraftverk ger med sina höga torn och roterande blad upphov till såväl fasta som rörliga skuggor, där den senare bedöms som mest relevant ur störningssynpunkt. I praktiken påverkas närliggande bostäder främst när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Sannolikheten för detta är som störst dagtid under vinterhalvåret, respektive morgon/kväll under sommarhalvåret. Skuggan blir mer diffus med avståndet till vindkraftverk. Direktivet för skuggbildning kring vindkraftverk innebär att bostadshus inte skall utsättas för mer än åtta timmars skuggtid per år och/eller 30 minuter per dag 12. Skuggeffekter på närliggande bostäder har beräknats i beräkningsprogrammet WindPRO SHADOW (EMD, 2007). Ingen hänsyn tas till eventuella hinder mellan bostäder och vindkraftverk (exempelvis vegetation, kullar eller byggnader) vilka 11 Naturvårdsverket, Uppdaterad Boverket, sid 36-38, Uppdaterad

23 vanligen reducerar de faktiska skuggeffekterna markant. Genom att beakta den statistiska sannolikheten för molnfrihet, vindriktning och soltimmar i det aktuella etableringsområdet, erhålls förväntade värden på skuggeffekterna för ett 5x5 meter stort område vid varje bostadshus (tänkt uteplats) som kan beröras av skuggorna. Etableringsområdet är beläget inom ett skogbeklätt område med relativt stora avstånd till närliggande fastigheter, vilket gör att skuggpåverkan minskar. Resultaten från genomförda skuggberäkningar för vindkraftverken i etableringsområdet redovisas i bilaga 2. Om skuggeffekter uppstår som överskrider Boverkets rekommenderade värden på åtta timmar per år och/eller 30 minuter per dag, kommer skuggreducerande åtgärder att vidtas. Mest effektivt är att genomföra en så kallad skuggoptimering. Detta innebär i korthet att det utifrån en teoretisk beräkning fastställs vid vilka tidpunkter varje enskild bostad riskerar att erhålla skuggeffekter som överstiger gällande rekommendation. Därefter kan vindkraftverkens styrdatorer programmeras för att stänga av vindkraftverken då de yttre betingelserna är sådana att skuggning föreligger. Dessa yttre betingelser, exempelvis vindriktning, solinstrålning och tidpunkt på dagen, undersöks kontinuerligt via en monterad väderstation på respektive vindkraftverk. Genom skuggoptimering kan det således säkerställas att Boverkets rekommenderade värden avseende skuggeffekter inte överskrids eller att uppkomna skuggeffekter inte ger upphov till orimlig störning för närboende Hinderbelysning Ur flygsäkerhetssynpunkt kommer vindkraftverken att utrustas med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) 13. Se tabell 3 för Transportstyrelsens specifikationer för hinderljus. Hinderbelysningen monteras på maskinhusets tak och skall lysa 360. Vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 150 meter ska utrustas med högintensivt vitt blinkande ljus, vilket kan dimras ner under skymning, gryning och nattetid. Hinderbelysningens ljus kan i vissa fall upplevas som störande. TSFS 2010:155 ställer krav på att direkt ljus avskärmas mot samlad bebyggelse inom 5 km från etableringen, för vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter. Tabell 3 - Specifikationer för hinderljus. Utdrag ur TSFS 2010: Transportstyrelsen Uppdaterad

24 11.4 Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Is kan släppa från vingarna, brand kan uppstå i en generator och rotorblad kan lossna. Övervakning och regelbunden service gör dock sannolikheten för olyckor liten och såvitt känt har ingen olycka med personskador på tredje man förekommit vid något av Sveriges cirka 1700 vindkraftverk 14. Viss aktsamhet bör visas vid risk för isbildning på samma sätt som vid högre radiomaster. Vindkraftverken är dock placerade i skogsmark med relativt långa avstånd till bostäder och allmänna vägar. Etableringsområdet nyttjas för normalt friluftsliv och rekreation vilket bedöms kunna fortsätta även efter etableringen. Viss aktsamhet bör vidtas vid speciella väderförhållanden vintertid. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem så att verken stängs av om temperaturen blir onormalt hög eller om det uppstår obalans i rotorbladen. Risken för brand i vindkraftverken minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftsansvarig som undersöker vindkraftverket innan det startas på nytt. I vindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviks därigenom. Dörren till tornet är alltid låst och endast behörig personal har tillträde. 14 Energimyndigheten, Uppdaterad

25 11.5 Flora och fauna Fågellivet kan påverkas av felaktigt placerade vindkraftverk. Främst är det termikflygande fåglar och vissa arter av sjöfågel som kan störas. Gällande vindkraftens påverkan på fågellivet har tre sammanhang; direkta kollisioner, störningar och omflyttningar samt barriäreffekter, identifierats som kan innebära skada på fågellivet. Kollisioner uppstår framför allt när vindkraftverk placerats i viktiga flyg- eller flyttleder men även där verk placerats nära kraftiga höjdskillnader eller vid markerade skogsbryn. Fåglar följer vissa stråk i landskapet, antingen på grund av väderförhållanden eller som en följd av landskapets topografi. Risk för kollision mellan vindkraftverk och fåglar berör sträckande fåglar under vår och höst. Risken är störst för större arter som är beroende av termik- och glidflygning (vråkar, tranor, glador m.fl.). Senare tids undersökningar har för flertalet arter funnit att den generella risken att fåglar skadas eller dödas genom kollision med vindkraftverk är låg, från mindre än 0,01 kollisioner per vindkraftverk och år. Inom en radie på 2500 m omkring etableringsområdet finns dokumenterade observationer av de rödlistade fåglarna Backsvala, Gräshoppsångare och Gråtrut. Samtliga dessa observationer är gjorda nordväst om etableringsområdet, i området omkring Sundholmen naturreservat. Dessa arter påträffas dock sällan inne i skog då de vanligtvis håller till vid sjöar, grustag och igenväxande sly- och buskmarker. De kommer därmed sannolikt inte att påverkas av vindkraftsetableringen. I samband med den inledande etableringsfasen med anläggande av ny tillfartsväg, ledningsdragning, kranplatser, fundament och vindkraftverk kommer vissa direkta ingrepp i naturmiljön att vara nödvändiga. Alla sådana arbeten kommer att utföras med hänsyn till den befintliga naturmiljön och de kommer att genomföras på ett sådant sätt att påverkan minimeras. Angående den potentiella påverkan kopplat till drift av vindkraftverken, indikerar erfarenheter från tidigare etableringar att djur, efter en begränsad tid, vänjer sig vid det nya inslaget i miljön som vindkraftverken utgör. Vilda däggdjur i omkringliggande skogsområden bedöms inte påverkas negativt av en etablering. Under etableringsfasen är det dock troligt att vilda djur kommer att undvika området Områdets kulturvärden I området finns en del fasta fornlämningar såsom fossila åkrar och rester av bebyggelse som kommer att tas hänsyn till vid planering och projektering av projektet Friluftsliv och rekreation Det friluftsliv, rekreation och jakt som bedrivs i området bedöms inte påverkas nämnvärt av anläggandet av vindkraftverken. Vindkraftverken kommer att synas från Sjuhäradsleden som sträcker sig utanför etableringsområdet mellan Toarp och Rölle och passerar drygt 1000 meter söder om det närmst planerade vindkraftverket. 25

26 11.8 Landskapsbild För att uppnå bästa produktion från vindkraft placeras vindkraftverk i skogsområden på högt belägna platser där vindförhållandena är bra. Området som har valts ut är en av Sjuhäradsbygdens höjder och är tillräckligt stort för att ge plats åt vindkraftverk. Dessa kommer att påverka landskapsbilden i närområdet. Vindkraftverken kommer bland annat synas tydligt från sjön Tolken och från höjder i närområdet. För att ge en uppfattning om hur verken kommer att se ut i landskapet kommer fotomontage att tas fram. Fotomontagen kommer att återge vindkraftverk som kan bli möjliga i båda alternativen. Hur väl ett vindkraftverk framträder i landskapet beror på många olika faktorer så som landskapets karaktär, väderlek, verkets storlek, betraktaravstånd till verket, omgivande bebyggelse samt betraktarens attityd till vindkraft. Ett vindkraftverks visuella påverkan krymper snabbt med ökat avstånd från verket. Dagens större vindkraftverk har den fördelen att rotorbladen inte roterar lika fort som rotorbladen på de äldre verken med mindre rotordiameter. En långsammare rotationsrörelse har visat sig skapa ett lugnare intryck i landskapet och i mindre grad dra till sig människors uppmärksamhet. Om vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden upplevs som positiv, negativ eller saknar betydelse är till stor del en subjektiv bedömning där åsikterna går kraftigt isär. Landskapets estetiska och visuella värden är subjektivt och färgat av vår relation till landskapet. Föreslagen vägsträckning utnyttjar befintliga skogsvägar och kompletteras med nya vägsträckor som kommer att sträcka sig genom skogsmark med aktivt skogsbruk. Inga våtmarksområden bedöms påverkas av vägbyggnationen. 12 Samlad bedömning Området anses vara ett bra område ur vindenergisynpunkt, enligt den vindkartering som Universitetet i Uppsala har utfört (MIUU). Etableringen av vindkraftverk kommer ej medverka till bullernivåer som överskrider de av Naturvårdsverket uppsatta riktlinjerna vid bostadshus. Skuggpåverkan kan minimeras till under 8 timmar rörlig skugga från verken per år och/eller 30 minuter per dag, med så kallad skuggautomatik, vilket innebär att verken stannas automatiskt då skugga faller på den aktuella platsen. Landskapsbilden kommer att förändras då vindkraftverk uppförs i området. Etableringen bedöms inte innebära ett hot för sällsynta växter, däggdjur eller fåglar. Värdefulla områden i eller i nära anslutning till området kommer att undvikas. Sammantaget får etableringen sannolikt en positiv påverkan på naturmiljön då vindkraftverken ersätter annan miljöbelastande elproduktion. 26

27 Etableringen anses ha lämplig utformning och beräknas bidra till en hållbar utveckling genom att vindkraftverken beräknas generera vardera ca kwh el under ett normalvindår. Detta innebär för hela anläggningen produktion av ca kwh el per år. Projekt Lövaskog innebär även att förnybar el produceras och därmed ersätter annan, eventuellt fossilbaserad, elproduktion. Enligt Rätt plats för vindkraft Del 1 15 begränsar utbyggnad av vindkraft påverkan på den storregionala och globala miljön när el från vindkraft ersätter el från fossila källor. El producerad i fossileldade anläggningar ger utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska: Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan varje år: producera ca MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 500 villor, spara utvinningen av knappt ton kol (vilket motsvarar nära 1 kg kol per minut), minska utsläpp av koldioxid med ca ton, minska utsläpp av svaveldioxid med ca 3 ton, minska utsläpp av kväveoxider med ca 2½ ton och spara naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska. Vindkraftsprojektet Lövaskog innebär ett steg närmare att uppnå det bindande krav om ett svenskt energisystem med produktion av minst 50 % förnyelsebar energi som EU direktiv (2009/28/EG) ställer. Projektet innebär även ett steg närmare produktionsmålet om 10 TWh vindkraftsproducerad el år 2015 samt uppsatta planeringsmål på 20 TWh landbaserad vindkraft till år Vindkraftsprojektet Lövaskog innebär ett steg närmare uppfyllandet av ett flertal av de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Dessa förbättringar ska ses ur ett regionalt, nationellt och globalt perspektiv. Utan hänsynstagande till områdets förutsättningar kan negativa konflikter med miljömål identifieras på lokal nivå. Som slutsats anser Eolus Vind AB att de positiva konsekvenserna på miljökvalitetsmålen väger tyngre än den negativa påverkan som projektet, utan vidare hänsynstaganden, skulle kunna medföra på de lokala miljömålen. 13 Samråd Enligt Miljöbalken 6 kap 4 skall ett samråd hållas med allmänheten och enskilda myndigheter och organisationer som kan antas bli särskilt berörda. Sökanden har för avsikt att annonsera inbjudan till samrådsmöte i de lokala tidningarna samt bjuda in boende/fastighetsägare inom ca 1,5 km särskilt genom skriftlig inbjudan per brev. 15 Regeringskansliet, 27

28 Myndighetssamråd hölls med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Ulricehamns kommun, Borås Stad och Eolus Vind AB Remissförfarande pågår med Tele2, Teracom, Telenor, PTS, Net4mobility, 3GIS, Försvarsmakten, MSB, Trafikverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Skogsstyrelsen och berörda flygplatser. Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Ljudberäkning Skuggberäkning Fotomontage Kartmaterial Inhämtad med tillstånd från Lantmäteriet, kartkod: E

29 Projekt: Lövaskog och Hallabron DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning EXEMPEL SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK WindPRO version Jul 2012 Utskrift/Sida :19 / 1 Användarlicens: Eolus Vind AB Box 95 SE Hässleholm Simon Landqvist / simon.landqvist@eolusvind.com Beräknat: :19/ Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud frånvindkraftverk", 2010 (NV dnr Rv) Råhetsklass: 1,4 Råhetslängd: 0,050 VKV Nytt vindkraftverk Skala 1: Ljudkänsligt område RN VKV typ Ljuddata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet LwA,ref Rena nominell av toner [m] [kw] [m] [m] [m/s] [db(a)] ,0 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej ,0 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej ,9 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej ,0 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej ,0 Siemens SWT Eolus 2... Ja Siemens SWT Eolus ,0 123,5 USER "Level 0" SWT113-2,3MW 105dBA 8,0 105,0 Nej Beräkning Resultat Ljudnivå Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Ljud [m] [m] [db(a)] [db(a)] A Lövaskog 4: ,7 1,5 40,0 33,5 Ja B Stålarp 2: ,8 1,5 40,0 36,2 Ja C Stålarp 2: ,5 1,5 40,0 36,5 Ja D Nötakullen 3: ,7 1,5 40,0 35,8 Ja E Stålarp 1: ,7 1,5 40,0 39,2 Ja F Nötakullen 2: ,7 1,5 40,0 37,1 Ja G Nötakullen 2: ,2 1,5 40,0 34,7 Ja H Kanåsen 1: ,6 1,5 40,0 33,2 Ja I Kanåsen 1: ,0 1,5 40,0 33,9 Ja J Kanåsen 1: ,8 1,5 40,0 34,7 Ja K Stålarp 2: ,1 1,5 40,0 36,2 Ja L Stålarp 2: ,0 1,5 40,0 36,5 Ja M Källäng ,9 1,5 40,0 38,3 Ja N Lövaskog 1: ,0 1,5 40,0 37,3 Ja O Lövaskog 1: ,0 1,5 40,0 37,0 Ja P Lövaskog 1: ,0 1,5 40,0 35,2 Ja Q Lövaskog 1: ,5 1,5 40,0 34,9 Ja R Hagalund ,1 1,5 40,0 37,4 Ja S Lövaskog 2: ,8 1,5 40,0 37,2 Ja T Lövaskog 2: ,1 1,5 40,0 35,8 Ja U Grönelid 2: ,1 1,5 40,0 34,1 Ja V Grönelid 1: ,8 1,5 40,0 34,1 Ja W Gullestorp 2: ,2 1,5 40,0 34,4 Ja X Sjötorp 1: ,8 1,5 40,0 35,2 Ja Y Äspered 5: ,3 1,5 40,0 35,6 Ja Z Äspered 5: ,0 1,5 40,0 35,7 Ja AA Äspered 5: ,0 1,5 40,0 35,8 Ja AB Hallabron 1: ,0 1,5 40,0 35,8 Ja Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

30 Projekt: Lövaskog och Hallabron DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning EXEMPEL WindPRO version Jul 2012 Utskrift/Sida :19 / 2 Användarlicens: Eolus Vind AB Box 95 SE Hässleholm Simon Landqvist / simon.landqvist@eolusvind.com Beräknat: :19/ fortsättning från föregående sida Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Ljud [m] [m] [db(a)] [db(a)] AC Dalshestre 1: ,2 1,5 40,0 35,5 Ja AD Viskekärr ,5 1,5 40,0 36,4 Ja AE Dalshestre 1: ,3 1,5 40,0 35,7 Ja AF Dalshestre 2: ,1 1,5 40,0 35,2 Ja AG Dalshestre 1: ,7 1,5 40,0 35,1 Ja AH Dalshestre 1: ,5 1,5 40,0 34,9 Ja AI Äspereds-Hulebo 1: ,8 1,5 40,0 35,7 Ja AJ Hallabron 1: ,6 1,5 40,0 35,7 Ja AK Hallabron 1: ,6 1,5 40,0 36,2 Ja AL Hallabron 1: ,1 1,5 40,0 36,3 Ja AM Kobacka 3: ,2 1,5 40,0 36,1 Ja AN Kobacka 1: ,4 1,5 40,0 36,7 Ja AO Kobacka 1: ,0 1,5 40,0 37,1 Ja AP Kobacka 1: ,2 1,5 40,0 35,7 Ja AQ Vatunga 1: ,9 1,5 40,0 37,5 Ja AR Vatunga 1: ,0 1,5 40,0 36,1 Ja AS Borghult 1: ,8 1,5 40,0 35,2 Ja AT Angshestre 1: ,0 1,5 40,0 30,9 Ja AU Kiddanäs 1: ,0 1,5 40,0 32,2 Ja AV Koppartån 1: ,9 1,5 40,0 38,1 Ja AW Tvärreds-Rydet 1: ,0 1,5 40,0 33,6 Ja AX Tvärreds-Rydet 1: ,4 1,5 40,0 33,0 Ja AY Tvärredslund 1: ,0 1,5 40,0 32,5 Ja AZ Krusabacken 2: ,0 1,5 40,0 35,0 Ja BA Hallabron 1: ,6 1,5 60,0 36,3 Ja Avstånd (m) VKV LKO A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z AA AB AC AD Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk