Fageråsens vindpark i Malung-Sälens kommun

Transkript

1 Projektbeskrivning Fageråsens vindpark i Malung-Sälens kommun Fotomontage från Skördrisberget Projektbeskrivningen är en sammanställning över hur projektet ser ut efter senaste kompletteringen till tillståndsansökan som inlämnades Området har från ursprunglig ansökan minskats under kompletteringsprocessen genom att Digerberget har utgått ur projektet. Nästa steg i tillståndsprocessen är att Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation (MPD) skall godkänna ansökan och kungöra den kompletta ansökan inkl kompletteringar. Under kungörelsetiden har sakägare, allmänhet och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på ansökan till MPD

2 Bakgrund Fageråsens Vindpark är ett samarbetsprojekt mellan Dala Vind AB och Eolus Vind AB. Dala Vind står som huvudansvarig och Sökande för projektet. Sökanden planerar vindkraftsanläggningar på Brändberget, Skördrisberget, Fageråsen, Torråsen och Tranuberget (gemensamt namn för projektet är Fageråsens vindpark) sydväst om Malung i Malung-Sälens kommun (karta 1). Sökande planerar totalt 34 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 meter. Sökanden bedömer att området har goda förutsättningar för vindbruk. Skälen är bland annat det högt belägna området, att vindförhållandena på platsen är goda samt att få bostäder finns i närområdet. Karta 1. Översikt med 5 delområden 2(7)

3 Teknik Vindkraftverken vid Fageråsens vindpark kommer att ha en maximal totalhöjd på 200 meter. Produktionen enligt sökandes typmaskin är beräknad till 18 GWh el per verk och år. Totalt för hela vindparken ca 600 GWh/år. Vilket motsvarar hushållsel för ca hushåll med en genomsnittlig förbrukning om 5000 kwh/år Verkstyp Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går mycket snabbt framåt. Det är därför inte möjligt att i dagsläget med säkerhet avgöra fabrikat och modell för de vindkraftverk som kommer att etableras. Val av fabrikat och modell kommer att ske i samband med upphandlingen efter det att alla tillstånd är klara. I ansökan har sökande valt Repower 5M som typmaskin. Repower 5M har en totalhöjd på 200 meter med en navhöjd på 137 meter och rotordiameter på 126 meter. Oavsett val av vindkraftsfabrikat och modell, skall detta ske med beaktande av de gällande riktvärden och rekommendationer vad gäller exempelvis ljud- och skuggpåverkan, totalhöjdsbegränsningen på 200 meter samt påverkan på människans hälsa, natur och miljö i övrigt. Placering Fageråsens vindpark är numera indelad i 5 delområden med totalt 34 vindkraftverk fördelat enligt nedan: Brändberget 11verk Skördrisberget 4 verk Fageråsen 10 verk Torråsen 6 verk Tranuberget 3 verk Vägar och arbetsyta Befintliga skogsvägar kommer att användas i största möjliga mån och vid behov förstärkas. Utöver befintliga vägar kommer nya vägar att byggas fram till vindkraftverken. Vid varje vindkraftverk behövs en hårdgjord arbetsyta på ca 1500 m 2 för fundament och kranplats. Fundament Vindkraftverken placerar på ett fundament. Fundamentet består av ca 500 m3 armerad betong och har en yta på upp till ca 20 x20 meter och kan vara upp till 2-3 meter tjocka. Elnät Till den planerade vindparken krävs en utbyggnad av elnätet. Fortum har en linjekoncession för 130 kv luftledning från Yttermalung in i projektområdet som inte är byggd. Avsikten är att nyttja denna linjekoncession fram till projektområdet där en ny fördelningsstation byggs. Från fördelningsstationen och ut till respektive delområde är avsikten att förlägga alla kablar i mark invid vägen fram till respektive verk. Inom respektive delområde kan mindre kopplingsstationer behöva uppföras. 3(7)

4 Miljökonsekvens I Miljökonsekvensutredningen för Fageråsens vindpark belyses direkta och indirekta miljökonsekvenser till följd av etableringen, driften och avvecklingen. Naturvärden Skogsstyrelsen har genomfört en naturvärdesinventering av hela etableringsområdet där nya vägar och vindkraftverk kan placeras. Skogsstyrelsens slutbedömning är att det inte finns några hinder för vindkraftsetablering inom inventerade områden med hänsyn till naturvärdena om vägarna förläggs så att inte myrar, vattendrag och källdråg påverkas negativt. Fåglar En fågelinventering har genomförts av Firman Gärdsmygen. Fågelinventeringen visar att det inte finns känsliga arter som kan innebära några hinder för den planerade etableringen. Fladdermöss En fladdermusbedömning har genomförts av Ecocom AB. Det finns inom etableringsområdet inga miljöer som kan hysa några större kolonier av individer. Sökande bedömer etableringsområdet som ett lågriskområde för fladdermus och att det inte finns hinder för en etablering. Övrigt djurliv Ljud och vibrationer från maskiner och fordon som används vid etableringen och avvecklingen av vindkraftverken gör att vissa djur kan undvika att vistas i direkt anslutning till etableringsplatsen under pågående arbete. Påverkan är lokal och uppstår under en begränsad tid. De studier som finns visar att däggdjur återkommer till området efter avslutad byggnation. Ljud Vindkraftverk alstrar två typer av ljud, dels mekaniskt ljud från maskinhus (vilket utanför ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat) samt aerodynamiskt ljud från de roterande rotorbladen. I Sverige tillämpas, enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, ett riktvärde på 40 db(a) ljudnivå från vindkraftverk vid närliggande bostäder. Vid en ekvivalent ljudnivå över detta riktvärde är det verksamhetsutövarens ansvar att se till att anläggningen uppfyller riktvärdet. En ljudberäkning är gjord enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för den exempellayout som finns i ansökan. Beräkningen utgår från värsta fall att det blåser 8m/s på 10 meters höjd, eftersom det anses motsvara de förhållanden då ljudet från vindkraftverk uppfattas som tydligast. När det blåser mer än 8 m/s döljs i regel ljud från vindkraftverken av det naturliga bakgrundsljudet som skapas av befintlig vegetation (ex. lövprassel, vindbrus). Beräkningen tar ingen hänsyn till bullerdämpande vegetation, byggnader etc., samt att ljudmottagaren alltid ligger i vindriktningen från vindkraftverket. Resultatet visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids vid något bostadshus. 4(7)

5 Skugga Vindkraftverk ger med sina höga torn och roterande blad upphov till såväl fasta som rörliga skuggor. Boverket har fastställt ett rekommenderat riktvärde på max 8 timmar skugga/år vid bostadshus. En skuggberäkning är gjord där ingen hänsyn tas till eventuella hinder mellan bostäder och vindkraftverk, som till exempel vegetation eller byggnader. Beräkningarna bygger på statistiskt underlag för molnfrihet, vindriktning och soltimmar från närliggande SMHI mätstation. Resultatet visar att inga bostäder kommer att exponeras för skugga mer än 8 timmar per år. Landskapsbilden Vindkraftverken kommer delvis att synas i landskapet. Vindkraftverk måste anläggas på öppna ytor och på höjder där det blåser bra. För att få en uppfattning av hur synbarheten i praktiken kommer att se ut från viktiga platser i omgivningen innehåller ansökan 33 fotomontage från olika platser. Hur vindkraftverken påverkar landskapsbilden är dock delvis en subjektiv fråga utifrån betraktarens åsikter och uppfattning. Hinderbelysning Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155 med ändring 2013:9) I dagsläget innebär detta följande: Ett vindkraftverk som i sitt högsta läge har en höjd som överstiger 150 meter ska markeras med vit färg och förses med högintensivt blinkande ljus. Samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken). Lagstiftningen medger även en reducering av intensiteten i ljuset under mörker. Vindkrafttillverkaren Vestas erbjuder ett tillval som ger möjlighet att genom radarstyrning tända upp hinderbelysningen när flygplan närmar sig. Denna teknik har på andra platser godkänts av Transportstyrelsen. Isbildning Isbildning på rotorbladen kan uppstå periodvis. Detta kan medföra både produktionsbortfall och risk för iskast. Det finns ett flertal tekniska lösningar för att avisa bladen och utvecklingen går snabbt framåt. Metoderna varierar mellan exempelvis varmluftsinblåsning i rotorbladen, värmeslingor i ytbeläggningen och fuktavvisande material. Den maximala iskastlängden för ett verk med totalhöjd på 200 meter beräknas till ca 390 meter enligt en teoretisk formel som ofta används. Dala Vinds bedömning är att i verkligheten landar isen betydligt närmare vindkraftverket än detta beräknade avstånd. För att inte behöva stödja sig helt på teoretiska modeller och för att öka kunskapen om iskast från vindkraftverk driver Energimyndigheten tillsammans med ett antal vindkraftsbolag, däribland Dala Vind, ett flerårigt projekt där man ute i fält mäter stora mängder faktiska kastlängder från funna isklumpar. Från Dala Vinds 150 meter höga vindkraftverk i Bjursås har inga iskast längre än 140 meter registrerats. 5(7)

6 Övrigt Försvarsmakten Försvaret har motsatt sig uppförandet av vindkraftverk på Digerberget. Med anledning av detta utgår delområde Digerberget ur ansökan Riksintressen Etableringsområden för delprojekt Fageråsen, Brändberget och Skördrisberget är helt eller delvis förklarade som riksintresseområde för vindbruk. Digerberget utgår ur ansökan Förekommande riksintressen inom 5 km från projekt Fageråsen är riksintresse för vindbruk i Fageråsen, Brändberget, Skördrisberget (1) samt riksintresse naturmiljö i Kölarna (2) och Vikukölarna (3) Tidsplan Dala Vind startade samrådsprocessen mars 2010 och lämnade in tillståndsansökan december Länsstyrelsen har handlagt ärendet och begärt in kompletteringar i flera olika omgångar. Senaste kompletteringen inlämnades december Dala Vind räknar med att Länsstyrelsen kungör ansökan under början av Under kungörelsetiden har sakägare och allmänhet möjlighet att lämna synpunkter till Länsstyrelsen på ansökan. Efter kungörelsen kommer Dala Vind att svara på inkomna synpunkter och Länsstyrelsen kan sedan fatta beslut. Ett beslut borde kunna fattas under sommaren (7)

7 Kontaktuppgifter Dala Vind AB bildades år 2006 med syfte att möta en växande efterfrågan på ny miljövänlig elproduktion. Ambitionen är att i första skedet förse Dalarna med vindkraftverk i bra lägen, att behålla kraftverken i lokalt ägande och att kunna ge sina delägare tillgång till miljövänlig el till ett attraktivt pris. Bakom bolaget står ett antal energibolag i Dalarna, flera av regionens skogsbolag (däribland Västerås Stift) samt näringslivet och ett par privata investerare. Niklas Lundaahl Anki Gustafsson Erik Aretorn Projektledare Projektstöd Projektstöd Box 1958 Box 4 Box Falun Malung Falun Tfn Tfn Niklas.lundaahl@dalavind.se Anki.gustafsson@dalavind.se Erik.aretorn@dalavind.se 7(7)