Riskebo vindpark i Hedemora kommun

Transkript

1 Projektbeskrivning Riskebo vindpark i Hedemora kommun Fotomontage från Ängelsfors Projektbeskrivningen är en sammanställning över hur projektet ser ut efter framtagandet av Miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Nästa steg i tillståndsprocessen är att Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation (MPD) kommer att godkänna och publicera ansökningen (kungörelse). Under kungörelsetiden har sakägare, allmänhet och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på ansökan till MPD. Senaste information om projektet finns på vår hemsida under projekt Riskebo. Har ni funderingar eller synpunkter, hör gärna av er till oss på Dala Vind

2 Bakgrund Dala Vind AB söker tillstånd för att uppföra och driva högst sju (7) vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 200 meter vid Riskebo i Hedemora kommun, Dalarnas län. Utredningar visar att Riskebo är ett bra område för en vindkraftpark. Området har goda vindförhållanden och en infrastruktur som underlättar transport och installation av vindkraftverken. Möjligheterna till utbyggnad av väg på fast mark och anslutning till elnätet är goda och få bostäder finns i vindkraftparkens närområde. Karta 1. Översikt med vindkraftparkens placering 2(7)

3 Teknik Vindkraftsparken består av högst sju (7) vindkraftverk, vart och ett med en maximal totalhöjd på 200 meter, med tillhörande utrustning. Den årliga elproduktionen för hela vindparken är beräknad till ca 78 GWh. Vilket motsvarar hushållsel för ca hushåll med en genomsnittlig förbrukning om 5000 kwh/år Verkstyp Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går mycket snabbt framåt. Det är därför inte möjligt att i dagsläget med säkerhet avgöra fabrikat och modell för de vindkraftverk som kommer att etableras. Val av fabrikat och modell kommer att ske i samband med upphandlingen efter det att alla tillstånd är klara. Som exempelverk används i denna MKB Vestas V126 med 3,3 MW effekt, 126 meters rotor och 137 meters navhöjd, dvs. ett vindkraftverk med maximal ansökt totalhöjd. Oavsett val av vindkraftsfabrikat och modell, skall detta ske med beaktande av de gällande riktvärden och rekommendationer vad gäller exempelvis ljud- och skuggpåverkan, totalhöjdsbegränsningen på 200 meter samt påverkan på människans hälsa, natur och miljö i övrigt. Placering I det aktuella området ryms upp till sju (7) vindkraftverk. Det finns i just detta område mycket små möjligheter att justera de enskilda verkens positioner. Detta beror dels på topografi och markförhållanden och dels på att det finns radio- och telelänkar som inte får störas. Ansökan gäller därför fasta positioner med en mindre flyttmån om ca 30 meter, enligt karta 2. Karta 2. Projektområdet med vindkraftsverkens placeringar enligt ansökan 3(7)

4 Vägar och arbetsyta Befintliga skogsvägar kommer att användas i största möjliga mån och vid behov förstärkas. Utöver befintliga vägar kommer nya vägar att byggas fram till vindkraftverken. Vid varje vindkraftverk behövs en hårdgjord arbetsyta på ca 1500 m 2 för fundament och kranplats. Fundament Vindkraftverken placeras på ett fundament. Fundamentet består av armerad betong och har en yta på upp till ca 20 x20 meter och kan vara upp till 2-3 meter tjocka. Elnät Elsystemet kan delas upp i två delar; internt uppsamlingsnät (parknätet) och anslutning mot överliggande nät. Parknätet grävs ned i marken mellan vindkraftverken och samlas sedan upp i en eller flera stationer. Kablar grävs oftast ned samtidigt som vägarbeten genomförs. Det interna ledningsnätet blir därför ungefär lika långt som vägarna. I kabelschaktet läggs ofta även fiberkabel som används för kommunikationen med vindkraftverken. Vindkraftverken kommer med nuvarande planering att anslutas till överliggande nät via befintlig station i Långshyttan (130/20 kv), en sträcka på ca 10,8 km med 20 kv-kabel som markförläggs. Nödvändiga förstärkningsarbeten av elnätet beräknas färdiga tidigast under Miljökonsekvens I Miljökonsekvensutredningen för Riskebo vindpark belyses direkta och indirekta miljökonsekvenser till följd av etableringen, driften och avvecklingen. Naturvärden Skogsstyrelsen har genomfört en naturvärdesinventering av berörda delar av etableringsområdet där nya vägar och vindkraftverk kan placeras. Skogsstyrelsens slutbedömning är att det inte finns några hinder för vindkraftsetablering inom inventerade områden med hänsyn till naturvärdena om vägarna förläggs så att inte myrar, vattendrag och källdrag påverkas negativt. Kulturvärden En utredning enligt Kulturmiljölagen (KML) har genomförts av Dalarnas Museum. För det område som är aktuellt för byggnation av nya vägar och vindkraftverk finns ett fåtal kulturhistoriska lämningar noterade. Nödvändiga skyddsåtgärder för kulturmiljön kommer att vidtas enligt utredningens förslag. Fåglar Fågelinventeringar har genomförts under 2014 och 2015 av Firma Gärdsmygen/ Krylbo. Inventeringarna visar att det inte finns känsliga arter som kan innebära några hinder för den planerade etableringen. Fladdermöss En fladdermusinventering har genomförts under augusti 2014 av firma Grouse Expeditions. Vid inventeringen återfanns inga rödlistade arter. Inventeringen indikerar låga tätheter och inga platser med högre koncentrationer återfanns som kunde ge indikationer om en större yngelkoloni som kan innebära några hinder för den planerade etableringen. 4(7)

5 Övrigt djurliv I området bedöms det främst finnas de vanliga svenska däggdjuren Ljud och vibrationer från maskiner och fordon som används vid etableringen och avvecklingen av vindkraftverken gör att vissa djur kan undvika att vistas i direkt anslutning till etableringsplatsen under pågående arbete. Påverkan är lokal och uppstår under en begränsad tid. De studier som finns visar att däggdjur återkommer till området efter avslutad byggnation. Ljud Vindkraftverk alstrar två typer av ljud, dels mekaniskt ljud från maskinhus (vilket utanför ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat) samt aerodynamiskt ljud från de roterande rotorbladen. Begränsningsvärdet för ljud är enligt svensk praxis 40 db(a) utomhus vid bostäder. Beräkningar med Naturvårdsverkets rekommenderade metod visar att ljudnivån vid Riskebo fäbodar blir ca 38 db(a). Vid Ålängen och i Ängelsfors beräknas ljudnivåerna från vindkraftverken bli under 35 db(a). Skugga Vindkraftverk ger med sina torn och roterande blad upphov till såväl fasta som rörliga skuggor. Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkelrätt mot solstrålarna. Rotorbladen klipper av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett långsamt blinkande ljus. Dessa skuggor kan upplevas som störande för boende i närheten av verken. Boverket har fastställt ett rekommenderat riktvärde på max 8 timmar skugga/år vid bostadshus. Rörlig skugga vid Riskebo fäbodar uppkommer i mycket liten omfattning samt vid gynnsamma tidpunkter (före på morgonen). Vid Väderbacken, ett fritidshus omgivet av skog som dämpar skuggutbredningen och där skuggan endast uppkommer tidigt på morgonen, beräknas rörlig skugga i genomsnitt bli strax under 8 timmar/år. Landskapsbilden Vindkraftverken kommer delvis att synas i landskapet. Vindkraftverk måste anläggas på öppna ytor och på höjder där det blåser bra. För att få en uppfattning av hur synbarheten i praktiken kommer att se ut från viktiga platser i omgivningen innehåller ansökan 17 st. fotomontage från olika platser. Hur vindkraftverken påverkar landskapsbilden är dock delvis en subjektiv fråga utifrån betraktarens åsikter och uppfattning. Hinderbelysning Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155 med ändring 2013:9). I dagsläget innebär detta följande: Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av högst 150 m ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en höjd över 150 m ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus. Samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns ska förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken). Lagstiftningen medger även en reducering av intensiteten i ljuset under mörker. För den aktuella utformningen med en maximal totalhöjd på 200 meter kommer det bli aktuellt med högintensivt, vitt ljus under skymning, gryning och mörker för vindkraftverken i parkens yttre gräns. 5(7)

6 Isbildning Isbildning på rotorbladen kan uppstå periodvis. Detta kan medföra både produktionsbortfall och risk för iskast. Det finns ett flertal tekniska lösningar för att avisa bladen och utvecklingen går snabbt framåt. Den maximala is-kastlängden för ett verk med totalhöjd på 200 meter beräknas till ca 395 meter enligt en teoretisk formel som ofta används. Dala Vinds bedömning är att i verkligheten landar isen betydligt närmare vindkraftverket än detta beräknade avstånd. För att inte behöva stödja sig helt på teoretiska modeller och för att öka kunskapen om iskast från vindkraftverk driver Energimyndigheten tillsammans med ett antal vindkraftsbolag, däribland Dala Vind, ett flerårigt projekt där man ute i fält mäter stora mängder faktiska kastlängder från funna isklumpar. Från Dala Vinds 150 meter höga vindkraftverk i Bjursås har inga iskast längre än 140 meter registrerats. Riskavståndet kommer slutligt att bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten och området förses med skyltar med varning för isras och iskast vintertid. Övrigt Försvarsmakten och telekommunikation Försvarsmakten har godkänt vindkraftverken. Samtliga TV- och teleoperatörer meddelar att de inte har något att erinra mot vindkraftverken. Luftfartsverket har genomfört en utredning som visar att 200 meter höga vindkraftverk inte påverkar några instrumentflygprocedurer vid Borlänge flygplats. Riksintressen I miljöbalken finns bestämmelser om områden av riksintresse och om områden som ska skyddas mot exploatering (exempelvis naturreservat och nationalparker). Området vid Riskebo ligger inte inom nationalpark, naturreservat eller Natura 2000-område. Vindkraftverk 1 står ca 300 meter från Snöbergets naturreservat men ingen avverkning eller byggnation påverkar reservatet. Det finns mycket få riksintressen i området kring Riskebo. I närheten återfinns endast motorvägen E16 samt järnvägen mellan Storvik och Falun som båda är av riksintresse för kommunikationer. Dessa riksintressen påverkas ej av vindkraftverken. Längs sjöar och vattendrag finns s.k. strandskydd från strandkanten och 100 meter upp på land. Det kommer inom projektet bli aktuellt med byggnation av väg vid skogsdiken samt förstärkning av befintlig väg nära Nydammen. Åtgärderna bedöms varken skada vattendragen eller avhålla allmänheten. På större avstånd (ca 7-10 km) finns det riksintressen för kulturmiljövård vid bland annat Korså bruk, Silvhytteå och Stjärnsund. Siktlinjerna mot vindkraftverken är på dessa platser skymda av träd och det är bara glimtvis som vindkraftverken blir synliga. I övrigt finns inga riksintressen som berörs av verksamheten. Tidsplan Dala Vind startade samrådsprocessen hösten 2014 och räknar med att ansökan ska bli komplett under 2015 samt att tillståndsbeslut kan erhållas under Byggnationen är planerad till tidigast (7)

7 Kontaktuppgifter Dala Vind AB bildades år 2006 med syfte att möta en växande efterfrågan på ny miljövänlig elproduktion. Ambitionen är att i första skedet förse Dalarna med vindkraftverk i bra lägen, att behålla kraftverken i lokalt ägande och att kunna ge sina delägare tillgång till miljövänlig el till ett attraktivt pris. Bakom bolaget står ett antal energibolag i Dalarna, flera av regionens skogsbolag (däribland Västerås Stift) samt näringslivet och ett par privata investerare. Erik Aretorn Anki Gustafsson Niklas Lundaahl Projektledare Projektstöd Projektstöd Box 1958 Box 4 Box Falun Malung Falun Tfn Tfn Erik.aretorn@dalavind.se Anki.gustafsson@dalavind.se Niklas.lundaahl@dalavind.se 7(7)