SAMRÅDSUNDERLAG RISKEBO

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG RISKEBO Dala Vind AB s vindkraftverk på Högtjärnsklack, Garpenberg Dala Vind AB ( Dala Vind ) samråder om uppförande och drift av max sju (7) vindkraftverk vid Riskebo inom fastigheten Born 1:6 i Hedemora kommun, Dalarnas län.

2 Projektnummer: Kund: Författare: P10063 Dala Vind AB Patrik Lindström Ansvarig: Patrik Lindström SIGNATUR Leveransdatum: Rapportversion: Version 2.1 (slutlig)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING VINDKRAFTVERK VID RISKEBO SAMRÅDET OCH TILLSTÅNDSPROCESSEN DALA VIND AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsbeskrivning Fastighetsbeteckning Kontaktuppgifter Synpunkter FÖRSLAG OM VINDKRAFT VID RISKEBO VAL AV PLATS LOKALISERING UTFORMNINGSALTERNATIV BESKRIVNING AV VINDKRAFTSPARKEN TIDSPLAN VINDKRAFTVERK FUNDAMENT ELSYSTEM OCH FIBER VÄGAR OCH KRANPLATSER BYGGNATIONSPERIOD TRANSPORTER MONTAGE ÖVERVAKNING OCH STYRSYSTEM SERVICE, UNDERHÅLL OCH REPARATIONER SÄKERHET OCH RISKER AVVECKLING NULÄGE OCH FÖRUTSEDD PÅVERKAN MILJÖ, ENERGI OCH NATURRESURSER Vindförhållanden Ny elkraftsproduktion Energi-, mark- och materialåtgång Utsläpp till luft Närliggande vindkraftsprojekt MARKFÖRHÅLLANDEN Skogsbruk Friluftsliv och turism Infrastruktur Geologi BOSTÄDER Ljud Rörlig skugga NATURMILJÖ Riskebo - Samrådsunderlag 1

4 4.4.1 Naturvärden Våtmarker och vattendrag Fåglar Fladdermöss Övrigt djurliv KULTURMILJÖ LANDSKAP RIKSINTRESSEN, OMRÅDESSKYDD OCH ÖVRIG FÖRVALTNING Riksintressen Naturreservat och Natura Strandskydd Övrigt KOMMUNALA PLANFÖRHÅLLANDEN ÖVRIGT Försvarsmakten Luftfart Tele-/TV-/3G-operatörer Riskebo - Samrådsunderlag 2

5 1 INLEDNING 1.1 Vindkraftverk vid Riskebo Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har under det senaste decenniet gått på högvarv. Anledningen till att vindkraften byggts ut är att det finns en stor politisk vilja att öka den förnybara energiproduktionen och få ytterligare ett ben att stå på för vår energiförsörjning. Vid utgången av 2013 producerade vindkraften i Sverige motsvarande 10,7 TWh ekvivalent årsproduktion. Det politiska målet är på 20 TWh vindkraft och för att nå detta kommer det att behöva byggas vindkraft på fler ställen i landet. Riskebo är ett bra område för en vindkraftspark men det är en lång process innan det är klart om och hur den kan bli verklighet. 1.2 Samrådet och tillståndsprocessen Dala Vind AB undersöker möjligheten att bygga en vindkraftspark vid Riskebo i Hedemora kommun. I det här samrådsunderlaget finns information om hur vindkraftsparken kan komma att se ut och påverka omgivningen om den blir verklighet. För att i slutändan få till ett så bra förslag som möjligt är det mycket viktigt att ni som bor eller verkar i närheten av Riskebo är med i processen. Lokalkännedom är ovärderlig och ni är välkomna att lämna synpunkter på förslaget och tips på vad vi behöver undersöka noggrannare. Samrådet är även en del av tillståndsprocessen enligt miljöbalken och hålls med de som bor i närheten och övrig allmänhet som är intresserade av och vill ge sina synpunkter på förslaget. De formella kraven säger att samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Dala Vind har för detta projekt valt att inleda med ett samrådsmöte i form av bemannat öppet hus med presentation och gemensam frågestund. Det är vår erfarenhet att detta leder till att så många som möjligt kan ta del av informationen och komma till tals. Det finns även många olika lagkrav och intressen att ta hänsyn till. Vindkraftverk syns ofta på långt avstånd och de alstrar ljud som kan höras i närområdet vid vissa väderförhållanden. Vindkraftverken kan därför upplevas som störande, vilket också förstås beror på var de placeras. Det varierar också mellan människor vad som upplevs som störande beroende på vilka associationer man har till vindkraft. Hur man än ser på vindkraft är det viktigt att få ta del av fakta och få möjlighet att vara med och påverka en eventuell vindkraftsutbyggnad där man bor. 1.3 Dala Vind AB Dala Vind AB bildades våren 2006 med syftet att möta en växande efterfrågan på ny förnybar elproduktion. Ambitionen är att i första skedet förse Dalarna med vindkraft på bra lägen, att behålla kraftverken i lokalt ägande och att kunna ge sina delägare tillgång till miljövänlig förnybar el till ett attraktivt pris. Bakom bolaget står ett antal energibolag i Dalarna, flera av regionens skogsbolag (däribland Västerås Stift) samt näringslivet och ett par privata investerare. Riskebo - Samrådsunderlag 3

6 Dala Vind är delägare i 9 vindkraftverk och har driftansvar för 25 vindkraftverk runt om i länet. Dala Vind har för närvarande 3 vindkraftsparker under tillståndsprövning som tillsammans omfattar maximalt 61 vindkraftverk. 1.4 Administrativa uppgifter Verksamhetsbeskrivning Verksamheten innefattar vindkraftverk med eventuella transformatorkiosker som placeras inom den flyttmån som anges i ansökan. Etableringen innefattar även kablage, uppsamlingsstation/-er, nya vägar, förstärkning av befintliga anslutande vägar samt kabel till anslutningspunkt mot överliggande nät. Vindkraftverken placeras på fundament. Kablarna inom det ansökta området är markförlagda Fastighetsbeteckning Hela verksamheten planeras inom fastigheten Born 1:6 och fastighetsägaren är Sveaskog Kontaktuppgifter Sökande Dala Vind AB Box Malung Kontaktpersoner Erik Aretorn Box Falun Telefon: +46 (0) E-post: erik.aretorn@dalavind.se Niklas Lundaahl Box Falun Telefon: +46 (0) E-post: niklas.lundaahl@dalavind.se Ansvarig för miljökonsekvensbeskrivning Patrik Lindström, Renew Consulting & Construction AB Telefon: +46 (0) E-post: patrik.lindstrom@renew-way.se Riskebo - Samrådsunderlag 4

7 1.4.4 Synpunkter Synpunkter på projektet och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning önskas på samrådsmötet alternativt skriftligen senast den 31 oktober FÖRSLAG OM VINDKRAFT VID RISKEBO 2.1 Val av plats Dala Vind arbetar kontinuerligt med att finna de bästa platserna för vindkraft utifrån tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Metodiken för val av plats samt jämförelser mellan de olika alternativen kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Inför uppstarten av detta projekt har följande platser utvärderats: Riskebo, Hedemora kommun Rönningsberget, Hedemora och Avesta kommuner Björnberget, Rättviks kommun Fänriksberget, Falu och Leksands kommuner Av dessa platser har Dala Vind valt Riskebo på grund av följande: Goda vindförhållanden Förenligt med kommunala planer Goda erfarenheter från Högtjärnsklacks vindpark Inga konkurrerande riksintressen eller skyddsområden Området hyser inte skyddsvärda häckande fåglar som t ex kungsörn Mycket få bostäder inom vindkraftverkens påverkansområde Möjlighet till elanslutning 2.2 Lokalisering Det aktuella området för etablering ligger söder om E16 ca 1,5 km väster om Ängelsfors i Hedemora kommun, Dalarnas län (figur 1). Avståndet till Långshyttan i söder är ca 8,2 km och avståndet till Hofors i öster är ca 9 km. Området har goda vindförhållanden och befintliga anslutningsvägar som underlättar transport och installation av vindkraftverken. Möjligheterna till utbyggnad av väg på fast mark och anslutning till elnätet är goda. Området består av skogsmark med inslag av våtmarker och terrängen har relativt små höjdskillnader. Riskebo - Samrådsunderlag 5

8 Figur 1. Etableringsområdet vid Riskebo ligger söder om E16 mellan Hofors och Falun. 2.3 Utformningsalternativ I det aktuella området ryms upp till sju (7) vindkraftverk. Det finns i just detta område mycket små möjligheter att justera de enskilda verkens positioner. Detta beror dels på topografi och markförhållanden och dels på att det finns radio- och telelänkar som inte får störas. Dala Vind kommer därför att ansöka om fasta positioner med en mindre flyttmån om ca 30 meter. Nuvarande förslag till placering framgår av figur 2. Riskebo - Samrådsunderlag 6

9 Figur 2. Vindkraftverkens placering enligt nuvarande förslag. 3 BESKRIVNING AV VINDKRAFTSPARKEN Vindkraftsparken består av högst sju (7) vindkraftverk, vart och ett med en maximal totalhöjd på 200 meter, med tillhörande utrustning. Den årliga elproduktionen beräknas uppgå till mellan 60 och 75 GWh, beroende på effekt på vindkraftverk som uppförs. 3.1 Tidsplan Dala Vind startar samrådsprocessen hösten 2014 och räknar med att ansökan ska bli komplett under 2015 och att tillståndsbeslut kan erhållas under Byggnationen är planerad till Vindkraftverk Vindkraftverk omvandlar vindenergin till elektricitet. Ett vindkraftverk består normalt av ett rörtorn i stål, betong eller en kombination av dessa. Rotorn är trebladig och vanligen tillverkad i en kombination av främst glasfiber och kolfiber. Rotorn är monterad på ett maskinhus där det finns en generator, hydraulik och styrutrustning. Ofta finns även en växellåda, men om generatorn är direktdriven saknas detta. Rotorn och maskinhuset vrider sig efter vinden och vinkeln på de tre rotorbladen regleras kontinuerligt för att optimera verkets funktion och produktion. Normalt driftintervall för vindkraftverk ligger mellan 3-25 m/s. Vid höga vindhastigheter, vanligen runt 25 m/s, stängs Riskebo - Samrådsunderlag 7

10 vindkraftverken av automatiskt av säkerhetskäl. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter. Med ökad rotordiameter ökar vindfångstområdet och en större mängd av vindens rörelseenergi kan omvandlas. Detta medför att ett vindkraftverk med stor rotordiameter kan producera mer elkraft än ett vindkraftverk med en mindre rotordiameter. Tornet består generellt av fyra till fem delar av stål som bultas samman. På senare tid har även torn tillverkade av stålmoduler börjat användas vilka förenklar transporten och underlättar nedmontering. Tornen kan även bestå av betonghalvor som hålls samman med vajer eller av en kombination av stål och betong. Tornen är generellt försedda med servicehiss och/eller ett stegsystem. I anslutning till varje vindkraftverk finns en transformator. På vissa verkstyper är denna placerad inne i tornet eller uppe i maskinhuset. Figur 3. Schematisk bild över vindkraftverk. Normalt är vindkraftverken färgsatta i en gråvit färg för att begränsa kontrastverkan mot bakgrunden. Vindkraftverk avsedda för placering på land har idag en effekt på upp till ca 4 MW/st och har rotorstorlekar upp till ca 120 meter. Navhöjderna är vanligen runt ca meter, men det finns ännu högre torn på marknaden. Detta ger en totalhöjd på upp till 200 meter (figur 3). Val av leverantör av vindkraftverk kommer att ske genom upphandling. Den tekniska utvecklingen går hela tiden framåt mot större rotorer och generatorer samtidigt som projekteringsprocessen ofta pågår under flera år. Detta gör att man i dagsläget inte kan ange exakt vilken modell eller fabrikat av vindkraftverk som kommer att byggas. Urvalet av vilka vindkraftverk som är möjliga att etablera begränsas i viss mån av det inbördes avståndet mellan positionerna. 3.3 Fundament Vindkraftverket placeras på ett fundament som sannolikt kommer att vara av typen gravitationsfundament. Gravitationsfundamentet håller vindkraftverket på plats med hjälp av sin tyngd och är uppbyggt av kraftigt armerad betong som placeras på en packad yta av grus eller bergkross. Fundamentet består av ca 500 m 3 armerad betong och är oftast runt eller fyrkantigt. Ett fyrkantigt fundament för vindkraftverk av modernt snitt har en yta på upp till ca 20x20 meter och kan vara upp till ca 2-3 meter högt. Förutom gravitationsfundament kan även s.k. bergförankrade fundament användas om berggrunden är tillräckligt hållfast för detta. Riskebo - Samrådsunderlag 8

11 3.4 Elsystem och fiber Elsystemet kan delas upp i två delar; internt uppsamlingsnät (parknätet) och anslutning mot överliggande nät. Parknätet grävs ned i marken mellan vindkraftverken och samlas sedan upp i en eller flera stationer. Kablar eller markrör grävs oftast ned samtidigt som vägarbeten genomförs. Det interna ledningsnätet blir därför ungefär lika långt som vägarna. I kabelschaktet läggs ofta även fiberkabel som används för kommunikationen med vindkraftverken. Vindkraftverken kommer med nuvarande planering att anslutas till överliggande nät via befintlig station i Figur 4. Nätanslutning enligt nuvarande förslag. Långshyttan (130/20 kv), en sträcka på ca 10,8 km med 20 kv-kabel som markförläggs (figur 4). 3.5 Vägar och kranplatser Området vid Riskebo har mycket goda förutsättningar för transporter av vindkraftverk och material. Enligt nuvarande planering kommer transporterna att gå från hamn i Gävle, via E16 och in på väg 270 strax väster om Ängelsfors. Efter ca 600 meter går en skogsbilväg mot väster som är tänkt att använda för anslutning till området. Denna väg är i relativt gott skick men behöver förstärkas för att klara de tunga transporterna. Den totala sträckan från väg 270 upp till vindkraftverken är ca 4,2 km. Fram till vindkraftverken anläggs ny väg. Vägarna slutliga dragning kan inte redovisas i detalj förrän efter geotekniska undersökningar men en lösning som bedöms kunna bli aktuell visas i figur 5. Föreslagen ny vägdragning för sju vindkraftverk innebär totalt ca 2,9 km ny väg. Riskebo - Samrådsunderlag 9

12 Figur 5. Användning av nya och befintliga vägar enligt nuvarande förslag Vid varje vindkraftverk behövs en hårdgjord yta som byggs upp av stenkross och täcks med bärlager, s.k. kranplats. Hur denna yta används och hur stor den är anpassas till rådande förutsättningar. Kranplats med plats för huvudkran, hjälpkran, torndelar, maskinhus, rotorblad och övriga tillbehör är ca 1500 m 2 stor. Man strävar alltid efter massbalans vid byggnation av vägar och kranplatser. Det betyder att de massor som uppkommer vid schaktningar återanvänds som fyllnadsmaterial. På detta sätt minskas behovet av transporter utifrån så långt det är möjligt. Det finns flera befintliga bergoch grustäkter i anslutning till E16, både väster och öster om Riskebo. Innan vindkraftverken kan tas i drift planeras för en byggnationsperiod då man bygger vägar och kranplatser, förlägger kabel, anlägger fundament och monterar och driftsätter vindkraftverken. Flera moment kan pågå samtidigt. Byggnationen kan pågå året runt men vädret kan ge svårigheter. Exempel på väder som komplicerar arbetet är kyla (vinter), stora snömängder (vinter), tjällossning (vår) eller kraftiga regn (sommar/höst). 3.6 Byggnationsperiod Byggnationsperioden för vägar och kranplatser bedöms uppgå till 4-6 månader, beroende på årstid, förutsättningar på platsen och hur många maskiner som är igång samtidigt. Anläggning av fundament bedöms ta ca 3-4 månader. Montaget går betydligt snabbare, normalt ca 2-3 dagar per vindkraftverk, men beroende på väderförutsättningar, leveranser och liknande kan det ibland ta lite längre tid. Riskebo - Samrådsunderlag 10

13 3.7 Transporter Transporterna med vindkraftverk kommer troligen från Gävle hamn via E16. Antal transporter beräknas uppgå till ca transporter per vindkraftverk med gravitationsfundament, varav ca av dessa är transporter av betong till fundamentet. Transporter under vägbyggnationen bedöms uppgå till ca 100 st/km nybyggd eller förstärkt väg men antalet kan minskas kraftigt om material som tillkommit vid schaktningar används. 3.8 Montage Under monteringstiden används en yta bredvid själva kranplatsen som uppläggningsplats för delarna till vindkraftverket och för delarna till den hjälpkran som används vid monteringen. Storleken på denna yta kan variera beroende på hur rotorbladen monteras. Antingen kan bladen monteras på navet i markplan, och rotor med blad lyfts sedan upp och monteras på maskinhuset, eller så kan bladen monteras var för sig. Lyftkranen är alltid placerad på själva uppställningsplatsen på grund av dess tyngd. Denna påverkar alltså inte marken i arbetsområdet runtomkring. 3.9 Övervakning och styrsystem Vindkraftverken utrustas med styrsystem som automatiskt larmar om eventuella fel. Vissa felkoder leder till automatisk avstängning. Driftövervakning och felavhjälpning sker via fjärrövervakning. Vid mindre driftstörningar kan vindkraftverken startas om via fjärrmanövrering. Vid större störning krävs avhjälpande på plats, varefter verken startas lokalt Service, underhåll och reparationer Underhållet sker dels i form av planerad service och underhållsarbete och dels i form av reparationer. Med reparationer menas i detta sammanhang de arbeten som behöver genomföras oplanerat. Större reparationer, såsom t ex utbyte av större komponenter, kan kräva kran av samma typ som använts vid byggnationen Säkerhet och risker Olyckor med personskador vid svenska vindkraftverk uppstår nästan uteslutande på personal i samband med reparationer och service. Nedfallande is, eller i värsta fall någon del från vindkraftverket, är potentiella riskfaktorer i verkens närhet och även om riskerna att träffas är mycket små är det viktigt att de förebyggs så långt som möjligt. Oljor och restprodukter Ett vindkraftverk med växellåda innehåller mellan ca 300 och ca 500 liter olja. Hydrauliksystemet innehåller ca 250 liter hydraulolja. Oljorna byts vid behov, vilket sker ungefär vart femte år. Servicepersonal från tillverkaren tar med sig uttjänt olja vid byte och transporterar denna till ett auktoriserat företag som arbetar med upparbetning och destruering av oljor. Ingen olja som används vid byte förvaras i vindkraftverken. Vid läckage samlas oljan upp i maskinhuset eller i tornets botten. Om läckaget riskerar nå marken runt verket ska det finnas rutiner hos serviceföretaget så att personal snabbt kan komma till platsen och samla upp det som läcker ut. Sannolikheten för denna typ av läckage är normalt mycket liten. Riskebo - Samrådsunderlag 11

14 Brand Risken för att brand skall uppstå i vindkraftverk är liten men kan få mycket allvarliga konsekvenser och behöver därför förebyggas så långt det är möjligt. Brand utbryter i de flesta fall på grund av materialfel eller elfel. I takt med att vindkraften byggs ut i Sverige är det mycket viktigt att brandskyddet utvecklas och kontinuerligt förbättras. Detta görs lämpligen genom samarbeten med serviceföretagen, ägarna till vindkraftverken och de lokala räddningstjänsterna. Isbildning Isbildning på rotorbladen kan uppstå periodvis. Detta kan medföra både produktionsbortfall och risk för iskast. Det finns ett flertal tekniska lösningar för att avisa bladen och utvecklingen går snabbt framåt. Metoderna varierar mellan exempelvis varmluftsinblåsning i rotorbladen, värmeslingor i ytbeläggningen och fuktavvisande material. Den maximala iskastlängden för ett verk med totalhöjd på 200 meter beräknas till ca 390 meter enligt en teoretisk formel som ofta används. Dala Vinds bedömning är att i verkligheten landar isen betydligt närmare vindkraftverket än detta beräknade avstånd. För att inte behöva stödja sig helt på teoretiska modeller och för att öka kunskapen om iskast från vindkraftverk driver Energimyndigheten tillsammans med ett antal vindkraftsbolag, däribland Dala Vind, ett flerårigt projekt där man ute i fält mäter stora mängder faktiska kastlängder från funna isklumpar. Från Dala Vinds 150 meter höga vindkraftverk i Bjursås har inga iskast längre än 140 meter registrerats. Vindkraftverken kommer inte att inhägnas. Under byggnationsperioden är tillträde till området begränsat. Skyltar med varning för isras och iskast vintertid kommer att sättas upp i området. Vindkraftverkens hållbarhet Vindkraftverken är klassificerade enligt IEC standard ed. IEC I,II & III samt A, B & C där de olika klasserna specificerar medelvind och turbulensnivåer. Därför väljs ofta turbiner utifrån vindklimatet på platsen för att de ska fungera så bra som möjligt. Den tekniska livslängden på ett vindkraftverk är beräknat till 25 år. Flygsäkerhet Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155 med ändring 2013:9). I dagsläget innebär detta följande: Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av högst 150 m ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en höjd över 150 m ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus. Samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns ska förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken). Lagstiftningen medger även en reducering av intensiteten i ljuset under mörker. Riskebo - Samrådsunderlag 12

15 För den aktuella utformningen med en maximal totalhöjd på 200 meter kommer det bli aktuellt med högintensivt, vitt ljus under skymning, gryning och mörker för vindkraftverken i parkens yttre gräns. Vindkraftstillverkaren Vestas erbjuder ett tillval som ger möjlighet att genom radarstyrning tända upp hinderbelysningen när flygplan närmar sig. På detta sätt kan hinderbelysningen under resterande tid vara nedsläckt. Denna teknik har på andra platser godkänts av Transportstyrelsen. De flesta av de andra tillverkarna av vindkraftverk erbjuder idag inte motsvarande funktion vilket gör att detta behöver upphandlas separat från en fristående aktör om leverantören godkänner det. Sådana fristående aktörer finns men dessa kan ännu inte uppvisa ett godkännande från Transportstyrelsen Avveckling Vid avveckling av verksamheten monteras vindkraftverken ner och transporteras bort. Påverkan från detta består i första hand av transporter vid bortforsling av vindkraftverken. De delar av vindkraftverket som har ett värde kommer efter avveckling att säljas, antingen som skrot eller som begagnade delar. Avvecklingen genomförs efter framtagande av en avvecklingsplan som måste godkännas av berörda myndigheter. 4 NULÄGE OCH FÖRUTSEDD PÅVERKAN Här redogörs även för de planeringsförutsättningar som gäller och vilka riksintressen och skyddade områden av betydelse som återfinns i projektets närhet. För att få en så bra bild som möjligt av områdets förutsättningar planerar Dala Vind att hämta in kunskap genom utredningar och riktade inventeringar enligt nedan. - Fåglar, har genomförts under våren 2014 och kommer att kompletteras under Fladdermöss, har genomförts under augusti Byggnadsinventering, har genomförts under augusti Naturvärden, har genomförts under september Kulturvärden, befintlig information via kart- och arkivstudier samt påträffade kulturmiljövärden registreras vid naturvärdesinventeringen som genomförts under september Fotomontage, har genomförts under augusti-september Miljö, energi och naturresurser Vindförhållanden Området är ett av de högsta i området (figur 6). Dala Vind har genomfört vindmätningar med Sodar. Mätningarna visar på goda vindförhållanden med medelvind på ca 7,4 m/s på 120 meters höjd. Riskebo - Samrådsunderlag 13

16 Figur 6. Markhöjder i området kring Riskebo. Färgsättningen är endast relativ för kartans omfång, rött är de mest höglänta områdena och gröna/blå områden är de mest låglänta Ny elkraftsproduktion Utifrån data för vindkraftverk av aktuell storlek samt kunskaper om vind- och produktionsförutsättningar på platsen har elproduktionen beräknats till mellan ca 60 och 75 GWh per år. De tekniska beräkningarna av elkraftproduktion är baserade på att vindkraftverk av utvalda modeller byggs enligt exempel på utformning. Det slutliga valet av leverantör styr vilken typ av vindkraftverk som byggs Energi-, mark- och materialåtgång Vindkraft producerar ren el och ger inga utsläpp under drift. Vindkraftverk nyttjar energin i vinden och kräver därför inte att begränsade naturtillgångar exploateras för tillförsel av bränsle eller liknande. Under 2014 har vindkraftstillverkaren Vestas tagit fram nya livscykelanalyser för sina nya modeller. Dessa visar att på ca 8,7 månader har en vindkraftsanläggning med Vestas V126 återbetalat sig energimässigt 1. Detta betyder att under 1 Riskebo - Samrådsunderlag 14

17 sin livstid kommer anläggningen producera el som motsvarar 27 gånger den energi som anläggningen har krävt. Vindkraftsanläggningens totala materialförsörjning består till största delen av betong (69 %) och stål/järn (27 %) samt polymer (2 %) och glas-/kolfiber (2 %). 2 Vad gäller exempelverket Vestas V126 används inte några ovanliga jordartsmetaller som t ex neodym eller dysprosium 2. Den totala markåtgången för vägar, kranplatser och vindkraftverk kommer bli ca 2,8 hektar, vilket utgör knappt 1 % av projekteringsområdet Utsläpp till luft Utsläpp till luft från fordon och maskiner som används under anläggningsarbeten och etablering av vindkraftverk samt från transporter till och från etableringsplatsen. Utsläppen kommer att beräknas inom ramen för MKB. Verksamheten innebär tillförsel av ny elkraft som ersätter annan kraft. Miljövärdet av detta kan beräknas på olika sätt. Valet av miljövärderingsprincip har avgörande effekt på resultaten eftersom det i de svenska och nordiska elproduktionssystemen är stor skillnad mellan medeloch marginalel. Nedan finns en kort beskrivning av principerna som används och hur de bör tillämpas. - Dåtid: Ser man till den historiska produktionen av el så kan man beräkna utsläppen från den medelel som använts. Variationen mellan Sverige (10 kg CO 2 /MWh), Norden (58 kg CO 2 /MWh) och EU (415 kg CO 2 /MWh) är stor. Siffrorna beskriver endast de historiska utsläppen och är olämplig som beslutsunderlag när det gäller åtgärder som påverkar den framtida elmarknaden 3. - Nuläge: I varje enskilt ögonblick ersätts den el som för tillfället är dyrast att producera. Detta kallas marginalel. Marginalelen kan utgöras av kolkondenskraft eller andra kraftkällor. Med hjälp av modellsimuleringar går det att göra beräkningar med god precision. Miljövärderingen av marginalel varierar från ca 400 kg CO 2 /MWh vissa år till ca 750 kg CO 2 /MWh andra år 3. - Framtid: För att beskriva en framtida situation måste en stor mängd samverkande faktorer vägas in, t ex handeln med utsläppsrätter. I dagsläget är priserna på CO 2 mycket låga vilket innebär större miljönytta med ny utsläppsfri produktion genom t ex vindkraft. I tabell 1 finns en sammanställning av möjlig miljönytta baserat på fyra olika synsätt, nuläge och framtid Riskebo - Samrådsunderlag 15

18 Tabell 1. Miljövärdering 4 /utsläppsbesparing till följd av tillförsel av elkraft, baserat på produktion vid Riskebo. Tillförsel av el Nuläge - Låga marginalutsläpp Nuläge - Höga marginalutsläpp Framtid - Låga priser på CO 2 Framtid Höga priser på CO 2 60 GWh ton CO ton CO ton CO ton CO 2 75 GWh ton CO ton CO ton CO ton CO Närliggande vindkraftsprojekt Det finns inga andra vindkraftsprojekt i närområdet. Avståndet till närmaste projektering är ca 7,5 km (Tjärnäs söder om Hofors, Eon Vind Sverige AB). Där pågår framtagande av tillståndsansökan. Ett annat projekt drivs av Sundbornsvind AB. Där har en tillståndsansökan lämnats in och projektet ligger ca 11 km i nordvästlig riktning. Närmaste befintliga verk ligger ca 5 km nordost om Hofors (4 verk). 4.2 Markförhållanden Den huvudsakliga markanvändningen i området är skogsbruk. Området används även för rekreation i form av bärplockning, jakt och vandring Skogsbruk Projekteringsområdet ägs av Sveaskog och består till största delen av produktiv skogsmark, som brukats för virkesproduktionsändamål. Områden består till stora delar av gallringsskogar av tall i årsåldern utan särskilda naturvärden. Centralt i området ligger ett myrkomplex som kallas Stormossen. Behovet av skogsavverkning vid byggnationen bedöms bli upp till ca 7,7 hektar 5 utspritt över hela projektområdet. De ytor som hårdgörs (vägar, kranplatser och fundament) bortfaller ur skogsproduktionen under verkens driftstid. Totalt bedöms ca 2,8 hektar 6 produktiv skogsmark på detta sätt. De vägar som byggs kan underlätta skogsbruket i delar av området Friluftsliv och turism Längs den skogsbilväg som kommer att användas för anslutning passerar vandringsleden Pråmleden 7 på en sträcka av ca 3,8 km. Vindkraftverken kommer på några platser placeras i anslutning till vägen Baserat på 20 meters avverkad gata för ny väg samt 10 meter avverkning runt kranplatser (1500 m 2 ). 6 Baserat på vägbredd 6 meter och kranplats 1500 m Riskebo - Samrådsunderlag 16

19 Vid Långsjön finns en fiskeanläggning som sköts av Långshyttans sportfiskeförening. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1,7 km. Dala Vind vill under samrådet få information om hur och i vilken omfattning området används för rekreation samt om det finns några turistföretag som verkar i området Infrastruktur Området är lättillgängligt tack vare närheten till E16 och tillgången till befintliga vägar. Detta underlättar transporten och uppförandet av verken Geologi Området där vindkraftverk och vägar planeras består huvudsakligen av morän. Runt Snöberget, öster om den befintliga skogsbilvägen, är jordlagren tunna och det finns partier med berg i dagen. Berggrunden i området utgörs av gnejs/granit. 4.3 Bostäder Närmaste samhälle är Ängelsfors (minsta avståndet till vindkraftverk ca 1,6 km). På närmare håll finns det hus vid sjöarna Stora Risken (ca 1,3 km) och Lilla Risken (ca 930 meter) samt vid Nordvik (ca 1,6 km). På andra sidan E16 vid sjön Ålängen finns det ett område med fritidshus, avståndet är ca 2,2 km. Inom det område där vindkraftverken planeras finns inga byggnader. Längs befintlig skogsbilväg från väg 270 och upp till vindkraftverken finns en äldre byggnad (Sandplatsens fäbod) som ej är bostad Ljud När vindkraftverken är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då bladen roterar. Detta kan uppfattas som ett väsande och svischande ljud. På större avstånd blir ljudet dovare och avtar. Det aerodynamiska ljudet uppkommer på grund av bladens utformning och dess rotationshastighet. Detta ljud hörs generellt sett mer vid låga vindhastigheter när det naturliga vindbruset har låg nivå, och maskeras ofta helt vid höga vindhastigheter. Ljudutbredningen påverkas bland annat av meteorologiska förhållanden, främst vindförhållanden, lufttemperatur och markförhållanden. Begränsningsvärdet för ljud är enligt svensk praxis L eq 40 db(a) utomhus vid bostäder. Detta har visat sig vara en nivå där ungefär % av de närboende upplever att de störs. Leq anger genomsnittliga nivåer över en bestämd (kortare) tidsperiod, oftast används 10 minuters mätperiod. Ljudutbredningen från vindkraftverken har beräknats i enlighet med den rekommenderade beräkningsmodellen från Naturvårdsverket 8. Exempelverk är Vestas V126 som har ett källjud 8 %20och%20rapporter/H%C3%A4lsoskydd/Buller/Verktygsl%C3%A5dor/Vindkraft/ljud-franvindkraftverk-nv-rapport.pdf Riskebo - Samrådsunderlag 17

20 på 107,5 db(a). Beräkningarna visar att ljudnivåerna blir under 40 db(a) vid alla närliggande bostäder (figur 7). Det högsta beräknade värdet uppkommer vid Riskebo fäbodar och är 38,2 db(a). Vid Ålängen och i Ängelsfors beräknas ljudnivåerna från vindkraftverken bli under 35 db(a). Figur 7. Beräknade ljudnivåer till följd av vindkraftverken vid Riskebo Naturvårdsverket har låtit göra en sammanställning av kunskapsläget vad gäller exponering och hälsoeffekter av infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar. Utförare är Karolinska institutet, Institutet för miljömedicin (IMM). I rapporten konstateras dels att det inte finns något som tyder på att lågfrekvent buller eller infraljud från vindkraft är hälsoskadligt. Man säger även förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dba, och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Riskebo - Samrådsunderlag 18

21 Detta beror på störningen från vindkraftsljud till största del hör ihop med dess pulserande karaktär, något som inte gäller för det lågfrekventa ljudet utan för ljudet som ligger mellan 500 och 1000 Hz Rörlig skugga Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkelrätt mot solstrålarna. Rotorbladen klipper av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett långsamt blinkande ljus. Dessa skuggor kan upplevas som störande för boende i närheten av verken. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Skuggtiden kan beräknas med datorprogram och resultatet redovisas i form av förväntade värden. I beräkningarna används terräng utan vegetation, vilket betyder att det i många fall blir en minskning av skuggtiden (t ex om man har en trädridå som fångar upp skuggan). Begränsningsvärdet är enligt praxis 8 timmar/år vid bostad. Begränsningsvärden för rörlig skugga gäller enligt praxis utomhus vid bostäder på en yta om 5x5 meter motsvarande en uteplats. Utbredning av rörlig skugga har beräknats med programvaran WindPro, se figur 8. Exempelverk är Vestas V126 med 137 meters torn. Tre hus beräknas få rörlig skugga, samtliga under begränsningsvärdet. Med nuvarande placeringar av verk behöver skuggdetektorer inte användas. Riskebo - Samrådsunderlag 19

22 Figur 8. Beräknad förväntad skuggtid till följd av vindkraftverken vid Riskebo. 4.4 Naturmiljö Naturvärden Skogsavverkning behövs för att ge plats åt vägar, kranplatser och fundament. Avverkningen är i liten omfattning om man jämför med traditionella hyggen men kan påverka naturvärden som finns i berörda skogspartier. Omkringliggande vattendrag påverkas normalt inte av byggnationen. Den planerade vindkraftsanläggningen ligger i ett landskap där skogen till övervägande del utgörs av produktionsskog, vilket innebär att skogen är brukad och består omväxlande av bestånd med föryngringar, ungskogar och slutavverkningsmogen skog. Riskebo - Samrådsunderlag 20

23 Skogsstyrelsen har på uppdrag av Dala Vind genomfört en naturvärdesinventering i området. Karta med naturvärden och föreslagen hänsyn återfinns i figur 9. Figur 9. Naturvärden i anslutning till verken samt föreslagen hänsyn. Naturvärdesinventeringen visar att det finns ett område med höga naturvärden, i anslutning till verksposition 1, som berörs av exploateringen. Området är ca 2,5 ha stort. På denna plats bör exploatering undvikas eller anpassas. Utöver detta förekommer några platser längs väglinjerna där förstärkt hänsyn är lämplig. Som helhet bedöms påverkan på de skogliga naturvärdena i samband med uppförande av vindkraftsanläggningen vara mycket liten. Detta förutsatt att exploateringen anpassas i anslutning till naturvärdesobjektet Våtmarker och vattendrag Anläggningsvägar med diken kan indirekt påverka den omgivande markens hydrologi och påverka vattenförsörjningen till träd som står i anslutning till vägen. Därför ska anläggande av nya vägar i anslutning till våtmarker och skyddsvärda miljöer alltid göras med särskild hänsyn. Inom området där vindkraftverk och vägar planeras återfinns Stormossen som enligt våtmarksinventeringen utgörs av naturvärdesklass 3 9. Markarbeten i anslutning till våtmarken 9 Objekt med vissa naturvärden, 3 på en skala från 1 till 4 där 1 är högsta värdeklass Riskebo - Samrådsunderlag 21

24 kommer att utföras med särskild hänsyn så att den hydrologiska balansen bibehålls. Stormossen har inget formellt skydd och omfattas inte av myrskyddsplanen. Den största delen av området avrinner till sjöarna Ålängen och Kalven, antingen via mindre bäckar eller via Ålängsån. En mindre del av området avrinner västerut mot Stora Lönnvattnet. Såväl Ålängen och Kalven som Stora Lönnvattnet tillhör Dalälvens huvudavrinningsområde (Norra Östersjöns vattendistrikt) Fåglar Ljud och vibrationer från maskiner och fordon som används vid etableringen och avvecklingen av vindkraftverken gör att vissa fåglar undviker att vistas i direkt anslutning till etableringsplatsen under pågående arbete. Påverkan är lokal och uppstår under en begränsad tid. De studier som finns visar att de flesta arter kan förväntas återkomma till området efter avslutad byggnation. Under drift av vindkraftverk kan påverkan på fågellivet uppstå i form av kollisioner (fåglar träffas av rotor eller flyger in i torn), störning (fåglar undviker området) och/eller habitatförluster (till följd av att mark tas i anspråk). Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga spenderar längre tid inom ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som enbart passerar området under flyttning. Rovfåglar och skogshöns uppvisar ökad risk att kollidera så dessa grupper kommer att studeras mer ingående i miljökonsekvensbeskrivningen. Fåglar attraheras normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar dem. Undvikande under häckningstid sträcker sig i regel mellan 100 och 500 meter från vindkraftverket, men för vissa arter (lommar) kan avståndet vara större. Under 2013 gjordes inventeringar av fåglar i området. Av de arter som kan anses känsliga för vindkraft noterades att det troligen förekommer tjäderspel vid Snöberget. I övrigt noterades tretåig hackspett som är en rödlistad art, men som inte anses påverkas negativt av vindkraft 10. Utifrån inventeringen bedöms det inte finnas någon häckning av örn i området. En kompletterande inventering av tjäder kommer att göras under Fladdermöss Fladdermöss riskerar kollidera med vindkraftverken i samband med att de jagar insekter som ansamlas kring tornen. Olyckorna sker oftast under varma nätter med svag vind på sensommaren och hösten (slutet av juli - september) och ibland även på våren (maj - början av juni). På högsommaren och under vinterhalvåret dödas däremot mycket få fladdermöss vid vindkraftverk. Risken för fladdermöss varierar kraftigt mellan olika arter. Många förolyckas endast i undantagsfall, medan andra är mer utsatta. Högriskarterna är anpassade för jakt på insekter på relativt hög höjd i fria luften och utgörs av stor, gråskimlig, nordisk och dvärgfladdermus samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus Riskebo - Samrådsunderlag 22

25 Dala Vind har låtit inventera områdets fladdermöss och då återfanns fyra arter (stor, gråskimlig, nordisk och vattenfladdermus). Ingen av arterna är rödlistad. Inventeringen indikerar låga tätheter och inga platser med högre koncentrationer återfanns som kunde ge indikationer om en större yngelkoloni Övrigt djurliv Ljud och vibrationer från maskiner och fordon som används vid etableringen och avvecklingen av vindkraftverken gör att vissa djur kan undvika att vistas i direkt anslutning till etableringsplatsen under pågående arbete. Påverkan är lokal och uppstår under en begränsad tid. De studier som finns visar att däggdjur återkommer till området efter avslutad byggnation. I området bedöms det främst finnas de vanliga svenska däggdjuren (älg, rådjur, hare, räv, grävling, mård, småvessla, hermelin med flera). Björn, lo och varg kan förekomma. Enligt Länsstyrelsens senaste rapportering är området inte del av något vargrevir 11. Utöver detta kan det finnas bäver i anslutning till bäckar och vattendrag. 4.5 Kulturmiljö I området finns gamla fäbodar och fäbodlämningar. Fäbodarna är inte aktiva men utgör i delar fornlämningar enligt Kulturmiljölagen, se figur 10 och tabell Dalarna-1213.pdf Riskebo - Samrådsunderlag 23

26 Figur 10. Fäbodlämningar i området. Källa: FMIS (Riksantikvarieämbetet) Tabell 2. Beskrivning av fäbodlämningar i området samt deras ID. Källa: FMIS (Riksantikvarieämbetet) Namn ID Beskrivning Kommentar Sandplatsens fäbodar Mossbo fäbodar Busmarkens fäbodar Riskebo fäbodar Husby 315:1 Husby 316:1, 316:2, 317:1 Förfallen fäbodstuga, husgrunder, röjningsrösen och stenmur Husgrunder med spisröse, källargrund, röjningsrösen och stenmur Husby 403:1 Husgrunder och källargrund Berörs ej Husby 313:1 Fäbodstugor, delvis knuttimrade Berörs ej Genomkorsas av befintlig skogsbilväg Delvis sönderkörd. Genomkorsas av befintlig skogsbilväg Fysisk påverkan på fornlämningar uppkommer endast om ingrepp görs utan kunskap, vilket motverkas genom att inventera innan byggnation. Påverkan på kulturvärden begränsas därför normalt till det visuella intrycket samt ev. ljud och rörlig skugga. Riskebo - Samrådsunderlag 24

27 4.6 Landskap Vindkraftverken kommer att synas i landskapet. För att få en uppfattning av hur synbarheten i praktiken ter sig från viktiga platser i omgivningar kommer fotomontage att uppvisas på samrådsmötet. Valet av fotopunkter är gjort i samråd med berörda myndigheter. Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade och färgsatta i en neutral färg för att minska kontraster och ljusreflexer. 4.7 Riksintressen, områdesskydd och övrig förvaltning Riksintressen I miljöbalkens 3 och 4 kap finns de så kallade hushållningsbestämmelserna. Här återfinns bestämmelser om riksintressen som ska vara vägledande om det behöver göras avvägning mellan olika intressen. Vindkraftverken är inte placerade inom något område av riksintresse. Närmast liggande riksintressen är motorvägen E16 samt järnvägen mellan Storvik och Falun som båda är av riksintresse för kommunikationer. Dessa riksintressen påverkas ej av vindkraftverken. På större avstånd finns det riksintressen för kulturmiljövård, som närmast är det ca 7 km till ödebruket vid Silvhytteå. Från vissa av dessa kommer vindkraftverken eventuellt bli synliga. I övrigt finns inga riksintressen som berörs av verksamheten. Se figur 11 för riksintressens utbredning. Riskebo - Samrådsunderlag 25

28 Figur 11. Riksintressen i området kring Riskebo Naturreservat och Natura 2000 Det ansökta området ligger inte inom naturreservat eller Natura 2000-område. Närmaste naturreservat ligger i Snöbergets östra brant, ca 300 meter öster om närmaste vindkraftverk. Sydost om vindkraftverken finns även Kasttjärnbergets naturreservat på ett avstånd om ca 2,2 km (figur 12). Båda reservaten finns till för att bevara den äldre skog som finns i branterna. Riskebo - Samrådsunderlag 26

29 Figur 12. Naturreservat i området kring Riskebo Strandskydd Strandskydd är en generell bestämmelse som gäller vid hav, sjöar och vattendrag. Skyddet omfattar land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, samt att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Vindkraftverken med tillfartsvägar planeras längre än 100 meter från alla sjöar i området. Det kommer inom projektet att vara oundvikligt med viss byggnation inom 100 meter från mindre skogsbäckar och diken som avvattnar Stormossen Övrigt Inga vattenförekomster enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön finns inom projektområdet. Det finns inga biotopskyddsområden som berörs. 4.8 Kommunala planförhållanden Varje kommun ska, enligt plan- och bygglagen (PBL), ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunen. Planen utgör en vision för mark och vattenanvändning, infrastruktur och bebyggelseutveckling samt strategier och rekommendationer för att uppnå visionen. Planen är inte juridiskt bindande, men vägleder fortsatt planering och ärendehantering. Riskebo - Samrådsunderlag 27

30 Verksamheten planeras inom Hedemora kommun vars översiktsplan antogs 1991 och förklarades aktuell senast I denna plan tillhör det aktuella området vid Riskebo område S1 ( skogsbruksområde ), se figur 13. Figur 13. Vindkraftverkens placering i förhållande till gällande översiktsplan för Hedemora kommun. Det pågår ett arbete med att ta fram ny kommuntäckande ÖP. Inom det ansökta området finns inga detaljplanelagda områden. 4.9 Övrigt Försvarsmakten Försvarsmakten meddelar i remissvar daterat att man för närvarande inte har något att erinra mot vindkraftverken Luftfart Luftfartsverket kommer att under hösten 2014 att genomföra en s.k. flyghinderanalys för att kontrollera ev. påverkan på närliggande flygplatser, i detta fall Dala Airport i Borlänge samt Gävle Sandvikens flygplats. För att minska risken för olyckor kommer vindkraftverken utrustas med hinderbelysning i enlighet med gällande föreskrifter från Transportstyrelsen. Riskebo - Samrådsunderlag 28

31 4.9.3 Tele-/TV-/3G-operatörer På Grävlingberget finns en radio- och telemast. Från dessa går det radio- och telelänkar genom det område där vindkraftverken planeras. Remisser har skickats till berörda teleoperatörer och vindkraftverkens positioner har kunnat anpassas till länkstråken. Dala Vind kommer innan ansökan lämnas in att inhämta nya remissyttranden för att säkerställa att ingen av operatörerna har någon erinran mot etableringen. Riskebo - Samrådsunderlag 29