~o lus_ rio t '-f. Il f~ Vårgårda Miljö- och samhällsbyggnadskontoret Ulricehamns kommun Ulricehamn

Transkript

1 Vårgårda ULF;lCEH/,;'.:1\i:;i VC ;,/l/ur~ Miljö- och Samhällsbyggnad Onr -~ rio t '-f. Il f~ Miljö- och samhällsbyggnadskontoret Ulricehamns kommun Ulricehamn Anmälan enligt miljöbalken för uppförande av 2 st vindkraftverk på fastigheterna Komskälet 1 :2 i Ulricehamn kommun, och Äspered 4:3 i Borås kommun, Västra Götalands län. r ~o lus_ Vi projekterar. säljer och förvaltar förnybar vind kralt.

2 SAMMANFATTNING Eolus Vind AB planerar att etablera 2 st vindkraftverk i projekt Hallabron. Ett av verken planeras i Ulricehamns kommun och ett verk i Borås kommun. Denna miljöanmälan avser hela projektet Hallabron d.v.s. två vindkraftverk. Ansökan om bygglov för varje enskilt verk kommer att lämnas till respektive kommun, Ulricehamn och Borås. Det främsta motivet till att etablera vindkraft är att producera förnyelsebar och miljövänlig el. Vindkraft bidrar till att ersätta och minska de globala utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar, såsom koldioxid, svavel- och kväveoxider. Området är beläget på en höjd av ca 31 O meter över havet, drygt 3,5 km sydost om Äspered som är närmsta tätort. Eolus Vind AB har bedömt att området har goda förutsättningar för vindbruk och avser därför att etablera upp till två vindkraftverk inom området. Landskapet inom det utpekade etableringsområdet präglas huvudsakligen av skogsterräng med skog i olika tillväxtstadier samt inslag av mossmarker. Etableringsområdet är intressant för vindkraftsetablering av främst fem anledningar: -~' -~' -~' -~' -~' Vindtillgången bedöms som god. Projektet är lokaliserat i produktionsskog och skogsbruk kan lätt anpassas och integreras med vindbruk. Avstånden till närmaste bostäder bedöms som tillräckligt stora för att vindkraften endast ska ge upphov till begränsad påverkan i form av ljud och skuggor. Projektet bedöms endast ge en begränsad påverkan på natur- och kulturvärden inom etableringsområdet l övrigt finns få motstående intressen som inte kan kombineras med vindkraft. Ett vanligt vindkraftverk i dagens storleksklass på 2 MW beräknas producera omkring 5,5 miljoner kwh per år, vilket innebär en total produktion av drygt 11 miljoner kwh för två vindkraftverk. Detta motsvarar behovet av hushållsel för ca 2200 hushåll. l denna miljöanmälan har vindkraftverk med 105 meters torn, 90 meters rotor och generatoreffekt på 2 MW använts i fotomontage samt för ljud- och skuggberäkningar. Projektets utformning innebär liten risk för påverkan på människors hälsa, natur och miljö. De riktvärden kring ljud och skuggor som satts upp av Naturvårdsverket och Boverket kommer att uppfyllas, dock kommer landskapets karaktär påverkas. Om denna påverkan uppfattas som positiv eller negativ är en subjektiv bedömning och därför svår att bedöma. Det så kallade nollalternativet innebär att inga fysiska ingrepp görs, d.v.s. att inget vindkraftverk byggs i området. Detta alternativ innebär att ingen störning sker på den lokala natur- och kulturmiljön och inte heller på boendemiljön. Nollalternativet innebär dock att de positiva effekterna av vindkraftsproducerad el uteblir och att energin då måste tas från en annan källa, vilken kan generera koldioxid utsläpp, radioaktivt avfall eller torrläggning av strömmande vattendrag. Bolaget bedömer att projektet ligger helt i linje med Ulricehamn kommuns Vindkraftsplan (rev ). 2

3 Innehållsförteckning l Inledning Bakgrund Syfte och verksamhetskod Vindkraften och miljön V erksamhetsutövare Projektbeskrivning Lokalisering Anläggning och utformning Huvudalternativ Alternativ utformning Nollaltemativ Etableringsområdets miljö och karaktär l Landskapets karaktär Naturmiljö Mark- och vattenförhållanden Riksintressen och naturreservat.... l O 5.5 Sumpskogar Nyckelbiotop och naturvärden Fladdermöss l(ulturmiljö Friluftsliv och rekreation Vindförhållande Vindkraftverken l Fundament Vägar och anläggningsplatser Elanläggning och anslutning Miljökonsekvenser och åtgärder Ljud Skugga Hinderbelysning säkerhetsrisker Flora och fauna Områdets kulturvärden Friluftsliv och relueation Landskapsbild Avgränsningar l O Miljömål Planförhålland en Närbelägna vindkraftverk Miljöbalkens hänsynsregler Satnlad bedötnning Satnråd

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna miljöanmälan utgör en del av processen för prövningen av vindkraftsprojekt Hallabron. Eolus Vind AB, (bolaget), planerar att etablera 2 st vindkraftverk varav ett verk i Ulricehamn kommun och ett i Borås kommun. Bolaget har i tidigare skede haft för avsikt att ansöka om miljötillstånd för verk upp till 180 meters totalhöjd. Myndighetssamråd med Borås och Ulricehamns kommun samt Länsstyrelsen i Västra Götaland genomfördes 2012 avseende större vindkraftverk. Bolaget ansöker nu istället om bygglov för vindkraftverk på upp till 150 meters totalhöjd och gör samtidigt miljöanmälan till respektive kommun. 1.2 Syfte och verksamhetskod. Uppförande och drift av 2 st. vindkraftverk. Ett verk på fastigheten Komskälet 1 :2 i Ulricehamns kommun och ett verk på fastigheten Äspered 4:3 i Borås kommun, Västra Götaland. Det planerade vindkraftsprojektet Hallabron definieras enligt miljöprövningsförordningen med kod C En sådan verksamhet är anmälningspliktig enligt miljöbalkens 9 kapitel. Miljöanmälan skall belysa verksamheten och dess positiva och negativa påverkan på hälsa, miljö och hushållning med naturresurser m.m. Den syftar också till att minimera anläggningens omgivningspåverkan och vara underlag för myndighetsbeslut Konsekvenserna av etableringen bedöms i förhållande till ett så kallat nollalternativ. 1.3 Vindkraften och miljön. Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Efter 3-8 månader har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid tillverkning av verket (Wizelius, 2008). Därefter produceras ren energi under den period som är verkets beräknade livslängd. Den miljöpåverkan som vindkraften orsakar är lokal. Skugga och ljud från vindkraftverk i drift samt en förändring av landskapsbilden. Även en påverkan på närmiljön vid byggnation av fundament och vägar. En vindkraftsanläggning har en tekniskt och kommersiell livslängd på ca år. (Vattenfall, 2011 ). När anläggningen har tjänat ut kan den monteras ner för återvinning eller ersättas med en ny anläggning. De spår som återstår efter nedmontering är eventuellt ett kvarlämnat fundament som en betongklump under marken samt väg i anslutning till etableringsplatsen. l juni 2006 antogs vindkraftsproposition av riksdagen "Miljövänlig el med vindkraft- åtgärder för ett livskraftigt vind bruk" (Prop. 2005/06: 143): "Regeringen vill med propositionen betona vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind. Vindkraft bör enligt regeringen ges högre prioritet än i dag. l propositionen presenteras inriktningen på regeringens arbete med vindkraft och vindbruk under de kommande fem åren". Den svenska riksdagen har satt ett planeringsmål för vindkraften till 30 TWh till Jämfört med ca 6,5 TWh 2013 är det en kraftig utbyggnad som man från politiskt håll anser nödvändig. För att uppfylla de nationella och globala miljö- och vindkraftsmålen krävs bra etableringsområden för vindkraft. 4

5 2 Verksamhetsutövare. Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor Väpnaregatan 17, HÄSSLEHOLM Organisationsnr (Registreringsbevis se Bilaga 1) Eolus Vind AB (publ), nedan kallat bolaget, bildades år 1990 och är ett av Sveriges äldsta vindkraftsbolag. Bolaget projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftsanläggningar som uppfyller högt ställda miljökrav, med god totalekonomi för markägare, investerare och aktieägare. l dagsläget har bolaget etablerat närmare 450 vindkraftverk runt om i Sverige och har idag ca 40 vindkraftverk helt eller delvis i egen förvaltning. Som en del av kärnverksamheten erbjuder bolaget lokalt delägarskap i de vindkraftverk som byggs, till både markägare och närboende. Bolaget har hjälpt till att starta ett flertal ekonomiska föreningar och aktiebolag för att närboende och andra intresserade skall få möjlighet att vara med och äga vindkraftverk. Information om bolaget finns även på hemsidan; Kontaktperson i detta ärende: Mikael Henriksson Eolus Vind AB Postadress: Box VARGARDA Besöksadress: Kungsgatan 53 Tel mikael.henriksson@eolusvind.com 3 Projektbeskrivning 3.1 Lokalisering Eolus Vind AB har för avsikt att etablera upp till två vindkraftverk i ett område sydost om Äspered vid sjön Tolkens sydspets i Borås och Ulricehamns kommuner, Västra Götalands län. Närmaste tätort är Äspered som ligger drygt 3,5 km nordväst om projektområdet i Borås kommun. Totalhöjden för vindkraftverken är upp till 150 totalhöjd. Platsnamn: Kommun: Län: Fastighetsbeteckning: Prövningsmyndighet: Verksamhetskod: Hallabron Ulricehamn Västra Götaland Komskälet 1 :2, Ulricehamns kommun Miljö- och Samhällsbyggnadskontoret, Ulricehamn c Etableringsområdet för projekt Hallabron är beläget i ett område på gränsen mellan kommunerna Borås och Ulricehamn, 17 km öster om Borås och 7 km öster om Dalsjöfors, se figur 1. Närmaste tätort är Äspered som ligger drygt 3,5 km nordväst om etableringsområdet Väster om etableringsområdet, i dalgången mellan Hallabron och Rölle, finns ett flertal bostäder. Österut finns dock endast ett fåtal bostäder inom de närmsta två kilometrarna från de planerade vindkraftverksplaceringarna. Hela närområdet i sig är relativt glesbefolkat och avståndet från närmaste vindkraftverk till bostadshus uppgår till drygt 750 meter. 5

6 Figur 1 - Karta över området. Röd stjärna visar etableringsområdet, svarta linjer visar kommungränser. (GIS -Västra Götalands län) Figur 2- Etableringsområdet, inom röd cirkel. (GIS- Västra Götalands län) 6

7 4 Anläggning och utformning 4.1 Huvudalternativ Bolaget vill i projekt Hallabron etablera 2 st vindkraftverk med totalhöjd på upp till 150 meter. Området har goda förutsättningar för vindkraft. Verken planeras på fastigheter och koordinater enligt tabell 1. Koordinaterna är endast preliminära och justering kan förekomma. De exakta koordinaterna kan ges efter geoteknisk. Sökande begär i bygglovsansökan en flyttmån på +/- 50 meter vilket är inom det avstånd (radie av 100 meter) som Luftfartsverket godkänt i sitt remissutlåtande (se Bilaga 7). Då vindkraftverken planeras på fastigheter som ligger i Borås respektive Ulricehamns kommun kommer samtidigt ansökan om bygglov och lämnas in i respektive kommun. Vid etablering kommer en väg att anläggas mellan de båda verken för etablering, drift och underhåll. Vägen kommer att anläggas från verk Nr 1. i Ulricehamns kommun till verk Nr 2 i Borås kommun. Tabell 1 - Fastighetsbeteckningar och koordinater (RT 90 och SWEREF99 TM) Nr Fastighet Ost Nord l. RT90 2,5 gon V Komskälet 1:2, Ulricehamns k: n SWEREF99 TM RT90 2,5 gan V Äspered 4:3, Borås k:n SWEREF99 TM Vindkraftverkens tänkta placeringar är valda för att uppnå en så effektiv hushållning av värdefull mark- och vindresurser som möjligt. Vidare har vindkraftverken i möjligaste mån placerats i anslutning till befintlig väg och på redan exploaterad mark, för att därigenom minimera nödvändiga ingrepp i natur- och kulturmiljön. Även de aktuella vindkraftverkens tekniska utformning har beaktats, för att säkerställa en driftsäker och effektiv produktion. För transporter till de tänkta vindkraftverken kommer väg att anläggas i anslutning till befintliga vägar. sträckningen av vägen skall dras så att de med så liten påverkan som möjligt på omgivande natur och mark. Befintlig väg kommer att nyttjas och i den mån det behövs förstärkas, breddas och rätas ut. Nya vägar kommer att behöva anläggas fram till och mellan verken. / --. S \ ~ ~.c.ot»-,o...-. "'kce-:<~.., _/ '-7! H.o rt sen \ Hu lot.o~' l A n. do~ _)... _ : 1!<1 ''~.._ ) -\ / - Figur 3. Tänkt vägdragning. 7

8 Eolus Vind AB - Miljöanmälan projekt HaHabron i Ulricehamns och Borås kommun Vägbanan behöver på raksträckor vara 4-5 meter bred och ytterligare ca. 1 meter på vardera sida för vägslänt för att klara transporter under byggnation. Vägdragning kan medföra sprängningsarbeten. Där skog måste avverkas för vägbygge blir avverkningen ca.1 O meter bred. Se tänkt vägdragning i Figur 3. Mer utförlig beskrivning ges i kap 7.2. Vid varje verk kommer en kranuppställningsplats på ca 20x45 meter att anläggas. För att ansluta vindkraftverken till Vattenfalls elnät krävs nedgrävning av elkablar och teleledningar för kommunikation, fram till verken. En möjlig elanslutning är befintlig transformatorstation i Dalsjöfors, cirka sju kilometer från etableringsom rådet.. Vindkraftverken ansluts sannolikt genom jordkabel som inom parken företrädelsevis förläggs längs befintliga och nya vägar. Verken är tänkta att placeras ut på två befintliga höjder. ca. 31 O meter över havet för verk Nr 1 ( Komskälet 1 :2) och ca 341 O meter över havet för verk Nr 2 (Äspered 4:3). (se koordinater Tabell 1 ). Denna utformning anser sökanden vara den bästa med tanke på avstånd till intilliggande bostäder, höjd och bästa vind utnyttjande. Den bostad som får kortast avstånd till närmsta vindkraftverk ligger drygt 750 meter från verket. Ett vanligt verk i dagens storleksklass på 2 MW beräknas producera ca 5,5 miljoner kwh per år, vilket innebär en total produktion av drygt 11 miljoner kwh för två vindkraftverk. Detta motsvarar ca 2200 villors behov av hushållsel. l denna miljöanmälan har vindkraftverk med 105 meters torn, 90 meters rotor och generatoreffekt på 2 MW använts i fotomontage samt i ljud- och skuggberäkningar. Bolaget reserverar sig för eventuella förändringar vad gäller vindkraftverkets typ, effekt, tornhöjd och rotordiameter då förändringar av verken sker i takt med utvecklingen. Dock kommer gränsvärden för ljud, skugga och totalhöjd inte att överskridas. Exempel på vindkraftverk finns i bilaga Alternativ utformning Bolaget har initialt studerat alternativ utformning av anläggningen. Ett alternativ som undersökts är större verk på totalhöjd upp till 180 meter. Kostnaden för större verk belastar projektets totalkostnad mer. Elproduktionen för två större verk skulle dock bli högre och därmed utnyttjar man vindresursen mer. Påverkan på området skulle med avseende på vägar, fundament, uppställningsplatser, kranplats och etableringsfas skulle bli marginellt större jämfört med huvudalternativet. Landskapsbilden påverkas mer med högre och större vindkraftverk. större verk genererar något högre ljud och genererar marginellt störreskuggpåverkan på området. Avvägning mellan alternativen samt tillsammans med inkomna synpunkter efter tidigare samråd med närboende gör att bolaget förordar Huvudalternativet. 4.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i området och att befintliga förhållanden kvarstår för såväl markanvändningen som övriga effekter som den planerade verksamheten skulle komma att generera. Det innebär bland annat att landskapsbilden förblir oförändrad och att området inte att påverkas av ljud och skuggor från de planerade vindkraftverken. Vid nollalternativet ges möjlighet för annan verksamhet i området som normalt skulle förhindras av en vindkraftsetablering. Nollalternativet innebär därutöver att hushållsel till mer än 2200 hushåll (baserat på ett årsbehov av 5000 kwh/hushåll) kan komma att produceras av icke förnyelsebar energi. Detta kan ge negativa miljökonsekvenser i form av utsläpp av koldioxid, kväveoxider och svaveloxid som bidrar till växthuseffekten, försurning av mark och vatten samt utsläpp av partiklar som påverkar människors hälsa. Nollalternativet innebär att ett främjande av arbetet med ett flertal av miljömålen uteblir. 8

9 5 Etablerin gsområdets miljö och karaktär 5.1 Landskapets karaktär. Topografin är relativt höglänt, ganska kraftigt kuperat och präglas av höjder på uppemot 31 O meter. Landskapet består huvudsakligen av produktionsskog i form av gran- och tallskog, varav en del är hyggen, med inslag av bokskog och mossar. På de berörda fastigheterna bedrivs idag modernt skogsbruk där skogen befinner sig i olika tillväxtstadier. 5.2 Naturmiljö. Naturmiljön i området är trivial och domineras av hyggen med inslag av granplanteringar. stora delar av området är hyggesberett och kraftigt påverkat av körning av skogsmaskiner vilket också framgår av artafoto i figur 4 Figur 4. Ortofoto som visar om rådes karaktär och vägdragning 5.3 Mark- och vattenförhållanden. Området består av berg och morän med inslag av mossmarker. Inom området finns inga öppna vatten. Planerade vindkraftverk ligger inom två olika huvudavrinningsområden, Viskans i norr och Ätrans i söder. Området ligger även delvis inom den sekundära skyddszonen för Öresjö vattentäkt vilket innebär att försiktighet måste iakttas när hantering av skadliga ämnen för grund och ytvattnet hanteras. Se karta, figur 5, där ljusblå linje markerar södra gränsen för skyddszonen. 9

10 Figur 5- Strandskydd och Öresjö vattentäkt. (GIS Västra Götalands Län) 5.4 Riksintressen och naturreservat. Drygt två kilometer norr om området finns naturreservatet Sundholmen och drygt tre kilometer västsydväst om området ligger naturreservatet Rölle som även är ett Natura 2000 område, se Figur 6. l anslutning till Rölle naturreservat finns även ett riksintresseområde, 2km från verken, för naturvård, Rölle-Säggryd, där man värnar om småskaligt odlingslandskap med slåtterängar, naturbetesmarker och rika lövskogar. lo

11 Figur 6- Naturskyddsområden (GIS Västra Götalands Län) 5.5 Sumpskogar. Inom etableringsområdet finns inga utpekade sumpskogsområden, se figur 6. l området finns dock dock två mindre våtmarker (3,5 och 4,5 ha), vilka kan karaktäriseras som mosseartad tallsumpskog. En naturvärdesklassning i enlighet med sumpskogsinventeringens metodik medför en bedömning klass 3, ordinär sumpskog med vissa naturvärden. 5.6 Nyckelbiotop och naturvärden. Inom etableringsområdet finns inga utpekade nyckelbiotoper eller naturvärdesområden. Ett naturvärdesobjekt med ädellövträd finns drygt 300 meter väster om etableringsområdet och cirka två kilometer öster om etableringsområdet finns en nyckelbiotop med ädellövskog och rikligt med död ved, se figur 6. strax utanför etableringsområdet finns enstaka dokumenterade fynd av ask och skogsalm. 11

12 Figur 7- Naturvärden (GIS Västra Götalands Län) Fåglar. Genomförda fältinventeringar i området resulterar i en bedömning att häckfågelfaunan är vad som kan förväntas i ett område med barrskog som är påverkat av rationellt skogsbruk. Tornseglare är den enda arten som observerats i området som anses vara känslig för vindkraftsetableringar på grund av kollisionsrisk. Häckning för denna fågel är dock starkt knuten till mänsklig bebyggelse och förekommer sannolikt inte i närheten av planerade vindkraftverk. Enligt sträckfågelinventeringen i Borås kommun från 2008/2009, vilken utfördes av Västergötlands Ornitologiska Förening, finns inga noterade sträcklinjer för flyttfåglar över området 1 l Ulricehamns Vindkraftsplan (rev ) gör man bedömningen: "Med stöd av befintlig kunskap bedöms risken för oacceptabla konsekvenser vid en konflikt mellan vindkraftsutbyggnad och fågel- och fladdermusfaunan i Ulricehamns kommun som liten. Bedömningen är att det i stora drag borde kunna gå att etablera vindkraft i många lägen i kommunen utan att mer omfattande analyser behöver göras innan tillstånd kan ges. Däremot kan det krävas att man i kontrollprogram har en uppföljning av om vindkraftverken ger upphov till några problem för till exempel f!addermöss, svalor etc. Vissa lägen t ex nära sjöar, våtmarker och lövskogar m.m. kan innebära förhöjda risker medan det i det rena barrskogslandskapet, som dominerar Ulricehamns kommun, torde vara låg risk för konflikter. Vissa arter kan dock behöva särskilda insatser, exempelvis bör smålommens flygvägar mellan fiskesjöar och häckningsgölar lokaliseras innan vindkraft etableras i dessa riskområden." 1 Anderson, Å. (2009). Rapport sträckstudier Borås , Västergötlands ornitologiska Förening (VgOF) 12

13 l "Förutsättningar för att bygga vindkraftverk i Borås" är ej heller området upptaget som ett område som bör undantas från vindbruk, bilaga 5. Bolaget bedömer med detta underlag att det föreligger mycket låg risk för fågellivet med en vindkraftsetablering i det aktuella området. F ~ge l ytor som bör undantas helt fra n vindbruk Termikytor, inga r i fagelytorna Fagelstrak söder, allmä n försiktig het bör r3da Fagelstrak norr. allmän försiktighet bör rada Karta - Filgelintressen att ta hänsyn til/ t;id etablering f71j tjindkmft (på karttill syw även kmftledningtij; riksinrm-se for llindbmk, lmvudbyggl/(tder och l)(lffe-n) Figur 8. Karta ur "Förutsättningar för att bygga vindkraftverk i Borås". Se bilaga Fladdermöss. En fladdermusinventering har sammanställts av fladdermusforskaren Jens Rydell (bilaga 11) l den kan man bland annat läsa, "Den föreslagna etableringen av två vindkraftverk på höjden vid Haifabron kommer inte att leda till några indirekta effekter för fladdermöss. Projektet kommer inte att förstöra eller påverka miljöer som är av särskilt värde i det här avseendet." slutsatsen i rapporten är: "Vindparken kommer inte att förstöra några för fladdermöss viktiga miljöer. Sådana finns inte i det område som berörs direkt av utbyggnaden. Den kommer inte heller att ha någon direkt påverkan på kolonier eller andra stadiga förekomster av sällsynta eller hotade arter. Några sådana har inte hittats. Det finns kanske en (svårbedömd) risk att vindparkerna kommer att påverka en del arter, vilka normalt jagar i stort antal över sjön, genom att de lockas till vindkraftverken under speciella väderbetingelser (lugna varma nätter) och då riskerar att dödas. Om det anses befogat kan man utvärdera denna risk genom ett enkelt kontrollprogram året efter uppförandet av verken. Om det visar sig nödvändigt, kan man anpassa driften så att risken 13

14 minimeras. Det finns ingenting som antyder att förekomster av fladdermöss kommer att förhindra uppförandet av de aktuella vindkraftverken. " Hela rapporten se Bilaga Kulturmiljö. Etableringsområdet är ej lokaliserat inom område klassat som riksintresse avseende kulturmiljö, se figur 9. l området finns få dokumenterade forn- och kulturlämningar. l närområdet finns dock en del fasta fornlämningar, mestadels i form av rester av bebyggelse. Bolaget bedömer att inga forn- och kulturlämningar kommer att påverkas. Figur 9- Kulturvärden. Röda stjärnor markerar planerade vindkraftverk. (GIS Västra Götalands Län) 5.9 Friluftsliv och rekreation. Sjuhäradsleden/Knalleleden sträcker sig utanför etableringsområdet mellan Rölle och Ängshestre och passerar cirka 300 meter öster om det närmst planerade vindkraftverk, figur 8. Området utnyttjas främst av närboende för normalt friluftsliv såsom skogspromenader och svamp- och bärplockning. 6 Vindförhållande Den valda etableringsplatsen med omgivande terräng tillhör den högsta i Götaland. Det finns gott om höjder på över 300 meter och med goda vindlägen som följd. De planerade vindkraftverken är placerade på ca 31 O meter över havsnivån. Arsmedelvinden på 100 meters höjd över marken ligger i området mellan 7,0-7,5 m/s, se figur Bolaget gör därför bedömningen att området är mycket lämpligt för produktion av förnybar el från vindkraft. 2 En er g i myndigheten, http ://en er g i myndigheten.se/sv /O m-oss/var -verksam het/fra m ja n d e-avvi ndkraftl/vindkarteringl/,

15 100m o. o.o- 3, , , ,5. 4,5-5, ,5. 5,5-6,0 6,0-6,5 6,5-7,0 7,0-7,5 Figur 10- Vindkartering enligt MIUU-modellen, 100meter över mark. 7 Vindkraftverken Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går mycket snabbt. Det är därför inte möjligt att i dagsläget med säkerhet avgöra fabrikat och modell för de vindkraftverk som kommer att etableras. Oavsett vilka vindkraftverk som slutgiltigt kommer att etableras ska detta ske med beaktande av de riktvärden och rekommendationer som gäller för ljud- och skuggpåverkan samt påverkan på människans hälsa, natur och miljö i övrigt. Oavsett alternativ kommer totalhöjden inte överstiga 150 meter. Tornen byggs som ståltorn eller som kombination i betong och stål. De synliga delarna av vindkraftverken har en gråvit färgton och ytbeläggningen på torn och rotor är antireflexbehandlad. l anslutning till varje verk kan det även komma att placeras en mindre marktransformatorstation. De kemikalier som hanteras i vindkraftverket är beroende av typen av vindkraftverk. Störst volymer av kemikalier finns i verk med växellåda. Det handlar då om smörjolja för växellåda, smörjfett för lager, hydraulolja för reglering av vingar och bromsar, antifrysvätska för kylsystem och rengöringsmedel för underhåll av vindkraftverket. Se figur

16 Figur 11. Kemikalieinnehåll i en typ av vindkraftverk som kan bli aktuellt Volym Kommentar Oljemängd i liter Bytesintervall efter anmärkning på oljeprov (4-7 är) växellåda Oljemängd i 3 151iler hydraulsystem l Broms Ingår i hydrauliksystemet Vridaxel Ca 36 liter 1 Bytesintervall ca 8 är Batterier 6 pennlampsbatterier, Pennlampsbatterier byts 1 gång/ar vid huvudservice 2st LC-R 127R2PG, 12V/7,2 Ah Fett Ca 29 kg i verket när Ca 7,7 kg fett pumpas i vid se1vice var 6:e månad. det lämnar fabriken Transformator l maskinhuset l Huvudalternativet är transformatorn placerad i torrisale rad, maskinhuset l alt. med transformatorn placerad innehåller inte olja antingen i tornet eller utanför vindkrattverket kan dessa vara fyllda med 800 l olja. 7.1 Fundament Ett vindkraftverk förankras i marken på olika sätt beroende på förutsättningarna på den aktuella platsen samt fabrikat och storlek på verk. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning för att fastställa de geologiska förutsättningarna. Vanligast förekommande är så kallade gravitationsfundament som konstrueras genom att en 3-4 meter djup och cirka 20x20 meter bred grop grävs i marken i vilken ett betongfundament gjuts, se figur 12 för exempel. l fall med godtagbara bergförhållanden kan bergförankringar av tornen utföras och på platser med svårare markförhållanden kan pålning krävas. Pålning bedöms inte vara aktuellt i detta fall. Fundament.,...,...,..._ Jordtäckning 010 o o o o o o o o o o o o o o o..._ <=> <=> <=> <=> <=> <=> <=> <=> 20m Figur 12 - Schematisk bild över gravitationsfundament 7.2 Vägar och anläggningsplatser För infartsväg till projektet kommer sannolikt vägen från Vatunga i nordväst mot Gunnarsåsen att användas, se figur 13 för exempel på möjlig vägdragning. l huvudsak kommer befintliga vägar och skogsvägar att användas inom området. Transporter till och från projektområdet kommer att vara märkbara under byggtiden. 16

17 Ntt drr>,--.'..., ' '.,,'. './ :,. ~j \ \ l ' ' \. Rallabron 1 \ -- a~.,.;,~ -~~ l "'"" ( Cnoo~ '\~ K~pa~ ~ ~ # A'jpas ~,' ;;--'' {j. lim ~r SOOon.o _A;,,,.,., lṛ: \ ' l ' ~ <n stuga V;S!.i'len 6 Sdåtorpet ---~ l.~... Figur 13 - Exempel på möjlig infartsväg och vägnät i projektet. Röd linje=ny väg och blå linje=förstärkning av väg. Befintliga vägar kommer i viss utsträckning behöva breddas, rätas ut och förstärkas och i vissa delar av parken kommer nyanläggning av väg vara nödvändig. Även närmast vindkraftverken kommer nya vägar anläggas. Vindkrafttransporter kräver en vägbredd på cirka 4-5 meter och inga skarpa krön och kurvor, se bild 1 för exempel på väg. Vid verken kommer en kranuppställningsplats på cirka 25x50 meter att anläggas i form av en grusad och förstärkt yta. Kranuppställningsplatsen kommer att finnas kvar efter att verket byggts och kommer således ej att kunna användas för skogsbruk. Bild 1 -Exempel. Nyanlagd grusväg för transport till och från vindkraftpark Vettåsen, Sandvikens kommun. 17

18 7.3 Elanläggning och anslutning En möjlig elanslutning är befintlig transformatorstation i Dalsjöfors, cirka sju kilometer från etableringsområdet Vindkraftverken ansluts sannolikt genom jordkabel som inom parken företrädelsevis förläggs längs befintliga och nya vägar. 8 Miljökonsekvenser och åtgärder 8.1 Ljud Vindkraftverk alstrar två typer av ljud, dels mekaniskt ljud från maskinhus samt aerodynamiskt, svischande ljud från roterande rotorblad. l moderna vindkraftverk har det mekaniska ljudet till stora delar eliminerats tack vare användandet av ljuddämpande material i maskin huset. På avstånd som överstiger cirka 200 meter från verket hörs normalt enbart det aerodynamiska ljudet. l Sverige tillämpas, enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, ett riktvärde på 40 db(a) ljudnivå från vindkraftverk vid närliggande bostäder. Vid en ekvivalent ljudnivå över detta riktvärde är det verksamhetsutövarens ansvar att se till att åtgärder vidtas så att anläggningen uppfyller riktvärdet. Alla ljudberäkningar har utförts i beräkningsprogrammet WindPRO DECIBEL (EMD, 2007) som är baserad på rekommendationer av Naturvårdsverket. Beräkningarna utgår från yttre förhållanden då det blåser 8 m/s på 1 O meters höjd, eftersom detta anses vara då ljudet från vindkraftverk uppfattas som tydligast. När det blåser mer än 8 m/s döljs i regel ljud från vindkraftverken av det naturliga bakgrundsljudet som skapas av befintlig vegetation (ex. lövprassel, vindbrus). Beräkningsprogrammet i WindPRO utgår också från ett "värsta fall" när det gäller vindriktning och hinder i landskapet vilket innebär att programmet inte tar hänsyn till bullerdämpande vegetation, byggnader etc., utan utgår från ett helt öppet, hårt och platt landskap mellan vindkraftverk och närliggande bostäder. Modellen antar även att ljudmottagaren ligger i vindriktningen från samtliga vindkraftverket hela tiden och att vindkraftverken alltid är i drift. Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktvärden om maximalt 40 db(a) inte kommer att överskridas vid någon bostad med redovisad verkstyp. Annan verkstyp kan bli aktuell men gällande riktvärden för buller vid bostad kommer ej överskridas. Se bilaga 4 för exempel på ljudberäkning. 8.2 Skugga Vindkraftverk ger med sina höga torn och roterande blad upphov till såväl fasta som rörliga skuggor, där den senare bedöms som mest relevant ur störningssynpunkt l praktiken påverkas närliggande bostäder främst när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Sannolikheten för detta är som störst dagtid under vinterhalvåret, respektive morgon/kväll under sommarhalvåret. Skuggan blir mer diffus med avståndet till vindkraftverk. Direktivet för skuggbildning kring vindkraftverk innebär att bostadshus inte skall utsättas för mer än åtta timmars skuggtid per år och/eller 30 minuter per dag 3. Skuggeffekter på närliggande bostäder har beräknats i beräkningsprogrammet WindPRO SHADOW. l beräkningarna tas ingen hänsyn till eventuella hinder mellan bostäder och vindkraftverk (exempelvis vegetation, kullar eller byggnader) vilka vanligen reducerar de faktiska skuggeffekterna markant. Genom att beakta den statistiska sannolikheten för molnfrihet, vindriktning och soltimmar i det aktuella etableringsområdet, erhålls förväntade värden på skuggeffekterna för ett 5x5 meter stort område vid varje bostadshus (tänkt uteplats) som kan beröras av skuggorna. 3 Boverket, sid 36-38, Uppdaterad l 18

19 Etableringsområdet är beläget inom ett skogbeklätt område med relativt stora avstånd till närliggande fastigheter, vilket gör att skuggpåverkan minskar. Resultaten från genomförd skuggberäkning för vindkraftverken i etableringsområdet redovisas i bilaga 5. Om skuggeffekter uppstår som överskrider Boverkets rekommenderade värden på åtta timmar per år och/eller 30 minuter per dag, kommerskuggreducerande åtgärder att vidtas. Mest effektivt är att genomföra en så kallad skuggoptimering. Detta innebär i korthet att det utifrån en teoretisk beräkning fastställs vid vilka tidpunkter varje enskild bostad riskerar att erhålla skuggeffekter som överstiger gällande rekommendation. Därefter kan vindkraftverkens styrdatorer programmeras för att stänga av vindkraftverken då de yttre betingelserna är sådana att skuggning föreligger. Dessa yttre betingelser, exempelvis vindriktning, solinstrålning och tidpunkt på dagen, undersöks kontinuerligt via en monterad väderstation på respektive vindkraftverk. Genom skuggoptimering kan det således säkerställas att Boverkets rekommenderade värden avseende skuggeffekter inte överskrids eller att uppkomna skuggeffekter inte ger upphov till orimlig störning för närboende. 8.3 Hinderbelysning Ur flygsäkerhetssynpunkt kommer vindkraftverken att utrustas med hinderbelysning i enlighet med Transportstyreisens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 201 0:155) 4, med ändringar TSFS 2013:9. "Markering av vindkraftverk. 12 Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av meter över mark- eller vattenytan ska markeras med vit färg enligt 19 och vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker". 8.4 säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Is kan släppa från vingarna, brand kan uppstå i en generator och rotorblad kan lossna. Övervakning och regelbunden service gör dock sannolikheten för olyckor liten och såvitt känt har ingen olycka med personskador på tredje man förekommit vid något av Sveriges cirka 2000 vindkraftverk 5. Viss aktsamhet bör visas vid risk för isbildning på samma sätt som vid högre radiomaster. Vindkraftverken är dock placerade i skogsmark med relativt långa avstånd till bostäder och allmänna vägar. Etableringsområdet nytljas för normalt friluftsliv och rekreation vilket bedöms kunna fortsätta även efter etableringen. Viss aktsamhet bör vidtas vid speciella väderförhållanden vintertid. Främst sker bildandet av is i underkylt regn, duggregn och i låga moln men det kan även ske vid lägre luftfuktighet. På grund av att isbildningen beror på fler parametrar än enbart temperatur och luftfuktighet är den svår att förutse. l Elforsk rapport, Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat- nedisning, iskast och avisning**, sammanställs rådande kunskapsläge. l den konstaterar man att nedisning är starkt beroende av lokala förhållanden och varierar stort mellan åren. Det aktuella etableringsområdet bedöms vara ett område med "lätt nedisning" där nedisning förekommer ca 2-7 dygn/år. l Elforskrapporten framgår det att risk för iskast finns, men sannolikheten för att en människa ska träffas av nedfallande is är mycket liten. En eventuell etablering ökar tillgängligheten till området vintertid. För att minska riskerna för olyckor orsakade av fallande is är det viktigt att informera alla som tar sig in i området om att det finns sådana risker vintertid. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem så att verken stängs av om temperaturen blir onormalt hög i nacellen, (maskin huset), eller om det uppstår obalans i rotorbladen. Risk för brand i vindkraftverken minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftsansvarig som undersöker vindkraftverket innan det startas på nytt. 4 Transportstyrelsen /www. transportstyrelsen.se/tsfs/tsfs%2020 l O 155.pdf transportstyrelsen.se/tsfs/tsfs% pdf 5 Energimyndigheten, 11 O/V indkraftsstatistik-20 l 0-ny.pdf, Uppdaterad Fig 14.

20 l vindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviks därigenom. Dörren till tornet är alltid låst och endast behörig personal har tillträde. ** Göran Ronsten, Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat- nedisning, is kast och avisning, Elforsk rapport 04:13, FOI Maj Flora och fauna Fågellivet kan påverkas av felaktigt placerade vindkraftverk. Främst är det termikflygande fåglar och vissa arter av sjöfågel som kan störas. Gällande vindkraftens påverkan på fågellivet har tre sammanhang; direkta kollisioner, störningar och omflyttningar samt barriäreffekter, identifierats som kan innebära skada på fågellivet. Kollisioner uppstår framför allt när vindkraftverk placerats i viktiga flyg- eller flyttleder men även där verk placerats nära kraftiga höjdskillnader eller vid markerade skogsbryn. Fåglar följer vissa stråk i landskapet, antingen på grund av väderförhållanden eller som en följd av landskapets topografi. Risk för kollision mellan vindkraftverk och fåglar berör sträckande fåglar under vår och höst. Risken är störst för större arter som är beroende av termik- och glidflygning (vråkar, tranor, glador m.fl.). Senare tids undersökningar har för flertalet arter funnit att den generella risken att fåglar skadas eller dödas genom kollision med vindkraftverk är låg, från mindre än 0,01 kollisioner per vindkraftverk och år. Inom en radie på 2500 m omkring etableringsområdet finns dokumenterade observationer av rödlistade fåglar av arterna Backsvala, Gräshoppsångare och Gråtrut. Samtliga dessa fynd är gjorda nordväst om etableringsområdet, i området omkring Sundholmen naturreservat. Dessa arter påträffas dock sällan inne i skog, utan istället vid sjöar, grustag och igenväxande sly- och buskmarker. De kommer därmed sannolikt inte att påverkas av vindkraftsetableringen. Efter genomförda fältinventeringar i området görs en bedömning att häckfågelfaunan är vad som kan förväntas i ett område med barrskog som är påverkat av rationellt skogsbruk. Tornseglare är den enda arten som observerats i området som anses vara känslig för vindkraftsetableringar på grund av kollisionsrisk. Denna fågelarts häckning är dock starkt knuten till mänsklig bebyggelse och förekommer sannolikt inte i närheten av planerade vindkraftverk. 6 En fladdermusinventering har genomförts under sommaren 2012 av fladdermusforskaren Jens Rydell och resultaten, bilaga 11, har visat att de höglänta produktionsskogarna som etableringsområdet utgörs av däremot har en fattig fladdermusfauna utan sällsynta arter. Resultaten från inventeringen visar därmed att vindkraftverken inte riskerar att förstöra några för fladdermöss viktiga miljöer då inga sådana har hittats i det område som berörs direkt av utbyggnaden.? l samband med den inledande etableringsfasen med anläggande av ny tillfartsväg, ledningsdragning, kranplatser, fundament och vindkraftverk kommer vissa direkta ingrepp i naturmiljön att vara nödvändiga. Alla sådana arbeten kommer att utföras med hänsyn till den befintliga naturmiljön och de kommer att genomföras på ett sådant sätt att påverkan minimeras. Angående den potentiella påverkan kopplat till drift av vindkraftverken, indikerar erfarenheter från tidigare etableringar att djur, efter en begränsad tid, vänjer sig vid det nya inslaget i miljön som vindkraftverken utgör. Vilda däggdjur i omkringliggande skogsområden bedöms inte påverkas negativt av en etablering. Under etableringsfasen är det dock troligt att vilda djur kommer att undvika området. 6 Ömborg & Kyrkander Biologi Miljö, Personlig kontakt, Jens Rydell, Personlig kontakt,

21 8.6 Områdets kulturvärden l området finns få dokumenterade forn- och kulturlämningar. l närområdet finns dock en del fasta fornlämningar, mestadels i form av rester av bebyggelse. Vid planering och projektering av projektet kommer hänsyn att tas till dessa lämningar Friluftsliv och rekreation Det friluftsliv, rekreation och jakt som bedrivs i området bedöms inte påverkas nämnvärt av anläggandet av vindkraftverken. Vindkraftverken kommer att synas och höras från sjuhäradsleden som sträcker sig längs med etableringsområdet mellan Rölle och Angshestre och passerar cirka 300 meter öster om det närmst planerade vindkraftverket. Eolus Vind AB gör dock bedömningen att denna del av vandringsleden inte har anmärkningsvärt stora naturvärden, varför ljud och visuell påverkan i detta område inte bör påverka naturupplevelsen alltför negativt. Framtagna fotomontage, se bilaga 6, visar också att vindkraftverk kommer att synas från "Raska-Minas stuga" som ligger drygt 550 meter från närmsta planerade vindkraftverk. 8.8 Landskapsbild För att uppnå bästa produktion från vindkraft placeras vindkraftverk i skogsområden på högt belägna platser där vindförhållandena är bra. Området som har valts ut är en av sjuhäradsbygdens höjder och är tillräckligt stort för att ge plats åt vindkraftverk. Dessa kommer att påverka landskapsbilden i närområdet. Vindkraftverken kommer bland annat synas tydligt från sjön Tolken och från höjder i närområdet. För att ge en uppfattning om hur vindkraftverken kommer att se ut i landskapet har fotomontage att tagits fram, se bilaga 6. Hur väl ett vindkraftverk framträder i landskapet beror på många olika faktorer så som landskapets karaktär, väderlek, verkets storlek, betraktaravstånd till verket, omgivande bebyggelse samt betraktarens attityd till vindkraft. Ett vindkraftverks visuella påverkan krymper snabbt med ökat avstånd från verket. Dagens större vindkraftverk har den fördelen att rotorbladen inte roterar lika fort som rotorbladen på de äldre verken med mindre rotordiameter. En långsammare rotationsrörelse har visat sig skapa ett lugnare intryck i landskapet och i mindre grad dra till sig människors uppmärksamhet. Om vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden upplevs som positiv, negativ eller saknar betydelse är till stor del en subjektiv bedömning där åsikterna går kraftigt isär. Landskapets estetiska och visuella värden är subjektivt och färgat av vår relation till landskapet. Föreslagen vägsträckning utnyttjar befintliga skogsvägar och kompletteras med nya vägsträckor som kommer att sträcka sig genom skogsmark med aktivt skogsbruk. Inga våtmarksområden bedöms påverkas av vägbyggnationen. 9 Avgränsningar De planerade vindkraftverkens livslängd beräknas vara år. Avtalet med markägarna är sådant att marken upplåts under längre tid om verken visar sig ha längre livslängd eller att platsen är lämpad för vindkraft även efter de planerade verkens livslängd. Det område som tas i anspråk begränsas av närheten till bostäder, topografiska och vindmässiga förutsättningar samt av upplåten mark för projektet. Områdets storlek har valts så att platsen på bästa sätt skall utnyttjas för vindbruk utan att överskrida riktlinjer för buller och skugga på bostäder. 10 Miljömål FN:s klimatkommitte har konstaterat att koldioxidutsläppen måste minska med 50-70% för att motverka klimatförändringarna och att en snabb utbyggnad av förnybara energikällor är en av de viktigaste åtgärderna. Utbyggnaden av vindkraft drivs av dess positiva 21

22 miljöegenskaper och detta projekt uppfyller ett flertal av riksdagens 16 satta miljökvalitetsmål 8, såsom:../ Frisk luft../ Ingen övergödning../ Bara naturlig fårsurning../ Begränsad klimatpåverkan../ Levande sjöar och vattendrag De svenska nationella miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som bedöms vara ekologiskt hållbara på lång sikt och som måste uppfyllas för att vi till nästa generation ska kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Vindkraftsetableringar kan dock även bidra med negativ påverkan på miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål som kan påverkas negativt eller upplevas som negativt är:../ God bebyggd miljö../ Levande skogar../ Ett rikt växt och djurliv Hallabron vindkraftsprojekt har egenskaper som gör att den negativa påverkan blir relativt liten i jämförelse med de positiva effekterna. Platsen är således väl lämpad för etableringen. Förutom riksdagens beslutade miljökvalitetsmål finns det även planeringsmål där det i samhällsplaneringen skall skapas förutsättningar för 30 TWh elproduktion, varav 20 TWh på land, från vindkraft till år Detta kan jämföras med elproduktionen för år 2013 på ca 1 O TWh. 11 Planförhållanden Ulricehamns kommun har mycket goda förutsättningar för vindkraft. En god indikation på detta är att Energimyndigheten har pekat ut flera områden i kommunen som riksintresse för vind bruk. l vindbruksplanen utpekas områden i kommunen ut som är lämpliga för vindbruk. l planen utpekas större områden där det finns plats för att etablera ett större antal vindkraftverk. Om så kallade enstaka verk står det: "Kommunens ställningstagande är att enstaka verk inte bör uppföras där de riskerar att förhindra en effektiv utbyggnad av i närhet liggande vindkraftparker inom de utpekade områdena." l detta fall finns det inget utpekat områden utpekade inom de närmsta kilometrarna. Borås kommun har i sitt styrdokument, "Förutsättningar för att bygga vindkraftverk i Borås" bilaga 12, bedömt området som ett "område värt att studera vidare". Reservationen är "Eventuell konflikt med kulturmiljön i Rö/le samt flera områden med höga naturvärden. Knalleleden bör beaktas". Avståndet till naturreservatet i Rölle är över 3km och området innehåller inga betydande naturvärden. Eolus Vind AB gör bedömningen att området som en helhet, på båda sidor av kommungränsen, är relativt okontroversiellt avseende vindbruk Närbelägna vindkraftverk Sju kilometer nordväst om det tilltänkta etableringsområdet, utefter motorvägen söder om Rångedala, finns tillstånd för fem vindkraftverk. Drygt 2,5 kilometer väster om etableringsområdet ligger vindkraftprojektet Lövaskog som Eolus Vind AB också arbetar med. 8 Miljömålspmialen, uppdaterad

23 12 Miljöbalkens hänsynsregler Nedan följer en redovisning av hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB uppfylls i och med den nya verksamheten. 2 kap. Miljöbalken Om någon vill göra något, eller tänker göra något, som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, skall de allmänna hänsynsreglerna följas om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Syftet med reglerna är framför allt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang skall öka. Bevisbörderegeln 1 Verksamhetsutövaren skall visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en skall kunna visa att verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Han skall också kunna visa att verksamheten inte medför effekter eller på annat sätt motverkar miljöbalkens mål på ett sätt som inte kunnat begränsas. l praktiken innebär detta att verksamhetsutövaren med stöd av t.ex. utredningar, undersökningar eller faktasammanställningar lämnar in en redovisning i samband med en ansökan om tillstånd, samt när tillsynsmyndigheten särskilt begär det. Denna s.k. "bevisbörderegel" innebär att det är den som skall vidta en åtgärd som skall bevisa att hänsynsreglerna uppfylls. Den som riskerar att drabbas av en olägenhet skall inte behöva bevisa motsatsen. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att sökanden gjort denna beskrivning av miljökonsekvenserna. Syftet med denna beskrivning är att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla de konsekvenser som projektet medför. Etableringen kan då anpassas så att eventuella negativa effekter blir så små som möjligt. Kunskapskravet 2 Kunskapsregeln understryker vikten av att i förväg klargöra konsekvenserna för miljön av ett visst handlande. Syftet med bestämmelsen är att kunskap skall gå före handling och att skador och olägenheter därmed skall kunna förebyggas. Den kunskap det handlar om, är tillräcklig kunskap i varje enskilt fall för att kunna avgöra hur åtgärden eller verksamheten påverkar eller riskerar att påverka människors hälsa eller miljön. Hur långt kunskapskravet sträcker sig, varierar naturligtvis med verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att sökanden gjort denna beskrivning av miljökonsekvenserna samt att sökanden under de senaste 20 åren har medverkat vid etableringen av ca 430 vindkraftverk. Bolaget äger och driver dessutom vindkraftverk och samarbetar, i byggandet och vid driften av verken, med tillverkarna av dessa. Verken övervakas såväl av en lokal driftansvarig som via datakommunikation av tillverkarna. Försiktighetsprincipen - den grundläggande hänsynsregeln 3 3 innehåller tre olika principer; miljöbalkens försiktighetsprincip, principen om att förorenaren betalar och principen om bästa teknik. Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö skall förebyggas, hindras eller motverkas. skyldigheten gäller alltså inte bara konstaterade skador och olägenheter, utan även möjliga/sannolika/troliga skador och olägenheter. Principen om att förorenaren betalar (Polluters Pays Princip/e, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärderna. Uttrycket bästa möjliga teknik omfattar både den teknologi som används, det sätt på vilket en anläggning konstrueras, utformas, byggs, underhålls, leds och drivs samt avvecklas och tas ur bruk. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring 23

24 som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada, samt att de planerade vindkraftverken är kvalitets- och säkerhetstypgodkända i ett EU-Iand. Lokaliseringsprincipen 4 Lokaliseringsprincipen bygger på det faktum att platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter som uppkommer i samband med att en verksamhet bedrivs och att man genom att välja rätt plats kan minimera olägenheter för både miljö och människors hälsa. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att de planerade vindkraftverken är kvalitets och säkerhetstypgodkända i ett E U-land, att de är placerade på betryggande avstånd från bebyggelse, att verkens ljud/skuggpåverkan på bostäder blir inom gällande riktlinjer och att vindkraftverken använder den senaste tekniken. Hushållningsprincipen 5 Denna princip innebär att all verksamhet skall drivas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Med förnybara energikällor menas flödande energikällor som sol, vind och vatten samt biologiskt förnybara energikällor. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Efter 3-8 månader har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid tillverkningen av verket. Därefter produceras ren energi under den period (20-25 år) som är verkets beräknade livslängd. Kretsloppsprincipen 5 Denna princip innebär att vad som utvinns ur naturen skall kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Denna princip siktar mot slutna materialflöden. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att vindkraftverkens olika metalldelar kan återanvändas respektive återvinnas. Vindkraftverken kommer under sin drifttid att producera energi gånger sin egen tillverkningsenergi. De aktuella vindkraftverkens tillverkare och serviceansvarig är mi/jöcertifierade. Produktvalsprincipen 6 Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla skall undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Detta gäller också för varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Att undvika kan betyda att man helt avstår från att använda en produkt som i och för sig är tillåten. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att de aktuella vindkraftverkens tillverkare är miljöcertifierade samt att verksamheten är planerad så att den skall motsvara miljöbalkens krav på att inte skada människors hälsa eller miljön. skälighetsregelns innebörd 7 Alla hänsynsregler skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs skall vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomisk orimliga. Någonstans går en gräns där nyttan för miljön inte uppväger de kostnader som läggs ned på försiktighetsmåtten. Nyttan för miljön har dock företräde vid avvägningen Om kostnaderna för att vidta åtgärder är för höga, men åtgärderna är miljömässigt motiverade, träder den s.k. stoppregeln i kraft. Verksamheten får då bara bedrivas om det finns särskilda skäl. Detta gäller oavsett vilken typ av verksamhet det rör sig om. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada. 24