Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering

Transkript

1 Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering behovet, former och förslag, hinder och lösningar Carl-Johan Engström Uppsala k:n, KTH Var står vi? ny empiri om regionförstoring och regional integration företeelse på macro- och micro-nivå rummets betydelse för förståelsen av tillväxt och hållbarhet ökar

2 iakttagelser städernas centrala delar förtätas i alla regioner städer i stora lokala arbetsmarknader förtätas i sin helhet de nya kunskapsintensiva företagen (KIBS) växer i (inner)stadsmiljö tjänstebaserad ekonomi driver på koncentrationen mot stadsregioner 70% av all tjänsteverksamhet i storstadsområden idag

3 Den Goda Staden plattform för agerande 2007

4 Stadsregioner och tillväxt Den snabbaste tillväxten av jobb och ekonomi sker i stadsregioner där människor har ett rikt utbud av arbete, service, kultur inom pendlingsavstånd. Och där företag har sin marknad och störst chans att hitta nya medarbetare med rätt kvalifikationer. Utvecklingen är självförstärkande. Staden och klimathoten De lägsta koldioxidutsläppen per capita kommer från boende och verksamma i den täta staden. Och de bästa förutsättningarna att nedbringa utsläppen ytterligare finns där. En ny stadskultur Äldre, ungdomar, kvinnor samt invandrare är således bärare av en ny urban kultur i Sverige. Tillsammans med de ekonomiska krafterna i kunskapssamhället lägger detta grunden för en förstärkt urban utveckling. Staden blir arena för boende, tjänsteverksamheter, för besökare och möten.

5 tre slutsatser 1. den ekonomiska utvecklingen driver på mot täta mångfunktionella städer 2. täta mångfunktionella städer är en viktig förutsättning för minskad klimatpåverkan 3. mångfunktionella miljöer stärker social interaktion, mångfald och kultur

6 tre slutsatser 1. den ekonomiska utvecklingen driver på mot täta mångfunktionella städer 2. täta mångfunktionella städer är en viktig förutsättning för minskad klimatpåverkan 3. mångfunktionella miljöer stärker social interaktion, mångfald och kultur + två till: hållbarhetskraven är i samklang med utvecklingstendenser nytt tidsfönster för samhällsplaneringen

7 tid kunskapssamhälle efterkrigstid medeltid ökad betydelse av organiseringen av rummet - miljörisker och klimatvinster - attraktivitet skapar tillväxt - sammanlänkning ökar regional integrationen ökat behov av - investeringar i infrastruktur och urbana miljöer

8 Vi förslår: att infrastrukturplanering ges förutsättningar att arbeta mer koordinerat mellan stat och kommun att staten initierar en samlad omprövning av regelverk och att kommunerna att utvecklar en ny praxis. att en samordnad politik för utvecklingen av våra städer

9 Vi är överens om det övergripande målet: En kraftfull ökning av marknadsandelen för kollektivtrafik För att vi ska lyckas måste staten skapa nödvändiga förutsättningar för branschen genom att ta sitt ansvar för: att den övergripande infrastrukturen är av god kvalitet och har tillräcklig kapacitet att förändra lagstiftningen för att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafiken det nationella perspektivet och ett sammanhållet system

10 Mål 8: Utveckla samhällsplaneringen och samhällsbyggandet så att de främjar ett effektivt och hållbart resande. MOMENTUM Historien har lärt oss att bara då en medveten sammanhållen utbyggnad av bebyggelse och kollektivtrafik skett har en livskraftig trafik etablerats och fortlevt 1. skapa en trovärdig vision - regional planering ska främja tätorter i samverkan - kommunal planering ska främja att tätorterna byggs upp kring noder och kollektivtrafikstråk 2. bygg skarpare allianser (OPS) 3. gör kollektivtrafiken till norm för planeringen

11 4. förenkla lagstiftningen och öka möjligheterna till samordning i processer som kräver beslut enl flera lagar RUP regionplanelik och ska åberopas i kommens ÖP 4.3 tillämpliga delar av en förstudie eller väg-/jvg-utredning ska kunna ske med stöd av en ÖP/FÖP-process 4.4 förenkla förfarandet vid förstudier enl VägL och JvL, till att omfatta vad som krävs enl MB 4.5 en formell planprocess ska kunna åberopas för beslut enl PBL, VägL, JvL 4.6 Järnvägsplan ska inte behövas i tätorter vid utbyggnad av spårburna koll-system

12 Att gå vidare en fråga om laglogik makt helhetsperspektiv = problemformuleringsprivilegium processrationalitet

13 Tillståndsprövning m.m. Fysisk planering den obotfärdiges förhinder Regionplan PBL Översiktsplan PBL Fördjupning av ÖP - PBL Detaljplan PBL Miljöfarlig vsh 9 kap MB Tunnelavlopp Täkter Upplag Förstudie Väg /Jvg Utredning Väg/Jvg Planläggning Väg/Jvg Tillåtlighetsprövning Regeringen MB 17 kap vissa vägar vissa järnvägar Vattenverksamhet 11 kap MB Broar, kajer, utfyllnader Dikning, markavvattning Naturskydd 7, 12 kap MB Natura 2000 Strandskydd mm Samråd länsstyrelse Lov mm PBL/BVL Bygglov tunnel Marklov utfyllnad mm Byggsamråd teknik Prövning Kulturminneslagen Arkeologisk undersökn.

14 central rationell kommunikativ lokal

15 central Miljöbalken rationell VägL JvL kommunikativ lokal PBL

16 central god miljö optimering MKN rationell kommunikativ lokal avvägning - miljönytta/belastning

17 central god miljö optimering rationell MKN synsätt tillämpningsregler kommunikativ lokal avvägning - miljönytta/belastning

18 makt? måste beslutsmakt = processmakt? (OPS-allianser)

19 Gör något nu! utnyttja processregler från olika lagar utnyttja samma underlag vid prövning enl olika lag beslut enl olika lagar