Hur undanröjer vi hinder för en hållbar stadsutveckling?

Transkript

1 Hur undanröjer vi hinder för en hållbar stadsutveckling? Reflektioner över stadsutveckling och förslag till strategier CKS seminarium Carl-Johan Engström f,d, planeringsdir Uppsala prof KTH

2

3 Uppdraget Utmaningen minska stadens fotavtryck och klimatutsläppen ge förutsättningar för ett gott liv socialt och kulturellt skapa merparten av framtidens arbeten i växande städer och i den befintliga strukturen ,5 miljarder ,0 miljarder Varje beslut nu och framåt måste medverka till utvecklingen mot en hållbar stadsutveckling Det gör de inte Omställningen går alltför långsamt vilka är de viktiga hindren och trögheterna vad kan vi göra åt det?

4 Utmaningen minska stadens fotavtryck och klimatutsläppen ge förutsättningar för ett gott liv socialt och kulturellt skapa merparten av framtidens arbeten i växande städer och i den befintliga strukturen

5 Trender i stadsutvecklingen och de livsmönster som utvecklas kan bidra till hållbarhet men också skapa hinder och trögheter. Vi får processer där utvecklingshastigheten i fel riktning går fortare än omställningshastigheten i rätt riktning: De hus som byggdes inte energisnålare än genomsnittet i det befintliga beståndet Kollektivtrafikens andel av trafiken är konstant sedan år Den pågående stadsomvandlingen har lett till ökande segregation De två flaggskeppen i svensk stadsutveckling Hammarby Sjöstad och Bo01 har över ett decennium på nacken

6 Vi har sega strukturer som tar tid att förändra genom sin omfattning t.ex. stadsstrukturen många förändringsprocesser kräver ny lagstiftning, förändring av mentala kartor eller ansvarsförhållanden Framförallt saknas kunskap om vad staden som företeelse är

7 En bakåtblick för att förstå framtiden Städer mer än sina hus produkten av tillgänglighet/nåbarhet och ekonomisk effektivitet genom arbetsdelning

8 ursprungligen? ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land

9 ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land industrialisering täthet stad/land

10 i går? ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land industrialisering täthet stad/land specialisering tidsnärhet stadsbygd

11 Hur tillvänjda är vi?

12 Mycket av samhällsplaneringens roll och tankefigurer bygger på moderismen Men nya förhållningssätt är nödvändiga - ny empiri om regionförstoring och regional integration företeelse på macro- och micro-nivå - rummets betydelse för förståelsen av tillväxt och hållbarhet ökar - urbanitet som dominerande livsform globalt och nationellt

13 Iakttagelser 1. städer växer särskilt i stora regioner 2. städernas centrala delar förtätas i alla regioner 3. städer i stora lokala arbetsmarknader förtätas i sin helhet tillfälliga tendenser eller..?

14 städer i omvandling fler boende, fler verksamheter i stadskärnan miljonprogramsområdena ökar sin befolkning utan bebyggelsetillskott industriområden omvandlas till handelsområden tjänsteföretag etablerar sig i hög grad i innerstan

15 Vad driver utvecklingen - idag? internat kontakter influenser modern tjänstebaserad ekonomi driver på koncentrationen mot stora stadsregioner tudelad tjänstemarknad hög specialisering och okvalificerade instegsjobb = låg arbetslöshet innovationsprocesser starkast i storstadsområden men innovationsbärare väljer region att verka i konkurrens kluster kultur LA matchn storregion marknad

16 Regionförstoring och stadsnätverk ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land industrialisering täthet stad/land specialisering tidsnärhet stadsbygd tid specialisering täthet i nätverk stadsregioner av tjänster

17 Stad och stadsutveckling tid kunskapssamhälle efterkrigstid Staden - en organism i ständigt samspel mellan offentliga beslut och marknadsbeslut medeltid

18 Tillväxt och regionstorlek, utveckling % % 31 % % % Mindre än Större än Befolkning i lokal arbetsmarknad

19 lägets betydelse Moderna kontor

20 Businesses: years by comparison Wholesale and retail trade; repair Hotels and restaurants Financial intermediation Real estate, renting and business activities Förändring inom verksamhetsområden mellan 1985 och Textil- och beklädnadsvarutillverkning (DB) Massa-, pappers-, & pappersvarutillverkning (DE) Partihandel & detaljhandel (G) Hotell- & restaurangverksamhet (H) Transport, magasinering & kommunikation (I) Fastighets- & uthyrningsverksamhet, företagstjänster (K) Hälso- & sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet (N) Andra samhälleliga & personliga tjänster (O) förändringar i branschsammansättning stadskärnan

21 Businesses: years by comparison Manufacturing Construction Wholesale and retail trade; repair Hotels and restaurants Transport, storage and communication Real estate, renting and business activities Education Other community, social and personal service activities Förändring inom verksamhetsområden mellan 1985 och 2005 Partihandel & detaljhandel (G) Tillverkning av kemikalier & kemiska produkter (DG) Transport, magasingering & kommunikation (I) förändringar i branschsammansättning 6 Andra samhälleliga & personliga tjänster (O) Hotell- & restaurangverksamhet (H) Byggverksamhet (F) äldre industriområde Hälso- & sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet (N) Livsmedels-, dryckesvaru- & tobaksvaruframställning (DA)

22 lägets betydelse Flerbostadshus

23 Göteborg Stadskärnan 1% 1% 8% 3% 1% Stadskärnan (Göteborg) Göteborg Stadskärnan 2% 4% 5% 1% 6% 1% Göteborg Stadskärnan % 4% 4% 6% 1% 2% 10% 39% 12% 23% Åldersgrupper % 13% 26% Åldersgrupper % 9%

24 en ny stadskultur kunskapssamhället - staden som arbetsplats det mångkulturella - småföretag ungdomar aktiva äldre kvinnor - mot en ny offentlighet - nya konsumtionsmönster - kulturlivets konsumenter

25 Hållbarhet

26 Hållbarhet ekonomisk konfliktanalys social ekologisk

27 3 slutsatser 1. den ekonomiska utvecklingen driver på mot täta mångfunktionella städer 2. täta mångfunktionella städer är också en viktig förutsättning för minskad klimatpåverkan 3. och mångfunktionella miljöer stärker social interaktion, mångfald och kultur + 2 till hållbarhetskraven delvis i samklang med dominerande utvecklingstendenser nytt tidsfönster för samhällsplaneringen

28 trender för stadsutveckling väl belagda men hur blir de som redan bor - nyfikna - bärare av förändring och - stolta?

29 Att påverka mot hållbarhet individval kultur, kön, plats, pris, möjligheter hushåll struktur boplats, arbetsplats service strukturellt tvång generella insatser lokal o regional planering

30 Summering hållbar stadsutveckling ska 1.ge varje individ möjligheter till livskvalitet genom ett rikt vardagsliv, hälsa och välbefinnande samt delaktighet i utvecklingen. 2.underlätta för den enskilde att leva klimatneutralt och resurssnålt samt värna ekosystemtjänster och global solidaritet 3.främja innovativa tjänster och produkter som bidrar till egen utkomst, hög sysselsättning och skattefinansierad välfärd

31 Strategier idag

32 Strategier för stadsutvecklingen - Städer växer inåt - stadsläkning - Stadslivet livet mellan husen fokuseras - Kollektivtrafiken strukturerande - Gröna värden värnas och stärks

33 hållbar urban utveckling/förtätning utnyttjar gjorda investeringar i infrastruktur gynnar tekniska system som minskar energiförbrukning och miljöbelastning minskar - faktiskt bilinnehav - bilberoendet (gång- och cyckelavstånd) gynnar kollektiva transportsystem Men trafikflödet i innerstäderna ökar

34 hållbar urban utveckling/stadsläkning ökar möjligheterna till mångfunktionella stadsdelar (minskad segregation och ökad trygghet) gynnar specialiserat tjänsteutbud skapar mötestäta miljöer (serendipiditet) Men stadsläkning ökar kraven på trovärdigt skydd av och uppgradering av parker och grönområden integrerad trafik och bebyggelseplanering - trafiksäkerhet - buller - avgaser och partiklar

35 Aktuella exempel

36 integrerad trafik och bebyggelseplanering långsam trafik - på de gåendes villkor - fyrtio år av reglering/separering/differentiering ersätts av arkitektur och gatudesign - gatan som transport och vistelsezon prioriterad kollektivtrafik i stadsstråk

37 Stadsutveckling och kollektivtrafik strategi: tydliga mål främja tätorter i samverkan centrala stadsdelar nås bekvämt och framkomlighet utveckla staden kring attraktiva stadsstråk med god kollektivtrafik bytespunkter utformas tryggt, tillgängligt och som målpunkter

38 Karlstad strukturerande BRT-linje

39

40 Stationsnärhetseffekten danska erfarenheter

41 Den tillgängliga bytespunkten Men även: Den trygga bytespunkten Bytesplatsen som mötespunkt Den karismatiska bytespunkten Den intelligenta bytespunkten Från: K2020 Den ideala bytespunkten

42 Bilresande och attraktiv stadsutveckling bilen på stadens villkor tillgänglighet/framkomlighet dämpa farten parkeringsnormer

43 Stadsgata före efter

44 miljonprogramområden del av staden! del av utvecklingen? socialt arbetsmarknadsmässigt kulturellt strukturellt

45

46

47

48 Från förort till fullvärdig stad Vita fläckar ger nya möjligheter komletteringsinsatser etablera nya verksamheter nya villkor för tillgänglighet och attraktivitet öka trygghet och tillit - avveckla inre och yttre barriärer trafikstrukturen innehåller markpotentialer nya byggrätter viktig delfinansiering

49 planeringsprocessens olika diskurser område förhållningssätt problemfokus innerstad industriområde utvecklad samverkan privata initiativ offentliga initiativ attraktivitet frihet för företaget miljonprogramsområde omhändertagande

50 ny station Överbrygga sociala och kulturella barriärer

51 Hinder och trögheter

52 Hinder företeelser och aktörer som motverkar förändring i riktning mot men också trögheter som gör att det går långsamt i förhållande till uppsatta mål strukturella/formella lagstiftning, sega strukturer, avtal, skatteregler strukturell/informella mentala bilder, prof synsätt projektspecifika uppdrag, processdesign

53 Projektspecifika förutsättningar Uppdragets karaktär Samverkansformer och organisering av processer. Ansvar och roller De specifika fysiska förutsättningarna Resurser och finansiering Projektets uppfattade acceptans och legitimitet Lärprocessen mellan aktörer mot en gemensam syn Formella förutsättningar Informella förutsättningar Stadens strukturella mönster Lagar och regelverk (t.ex. PBL, Lagen om offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning) Fastställda övergripande mål på olika nivåer Inlärda synsätt som fortsatt sätter spår i arbetssätt och vad som är möjligt Metoder, redskap och verktyg Media, opinion, aktörsgrupper och uppfattning av det politiskt möjliga Ekonomiska spelregler/förutsättningar Strukturella förutsättningar

54 Åtgärder sektors- och nivåsamverkan stadspolitik ledarskap upphandling hållbarhetskrav innovationsupphandling markpolitik organisationsformer och avtal flerpartsavtal hyresmarknaden resurser och finansiering offentliga och privata kunskapsutveckling metoder och redskap nyttiggörande av FUD o erfarenhet

55 Stadspolitik.. en plattform för samverkan begrepp, ansvar, spelregler på nationell nivå regler som uppfattar staden som företeelse kunskapsutveckling och innovationssystem dialogkapacitet med en röst på regional nivå lokala arbetsmarknader, regionförstoring och ortsstruktur servicestrukturens utveckling kretsloppslösningar på kommunal nivå visionsdriven utveckling / vitaliserad lokal politik governance och transparens för privata aktörer avtal i både investerings- och förvaltningsskedena för medborgarna medborgare/kund empowerment

56 en ansats ekonomisk social ekologisk

57 en ansats tillväxt attraktivitet markhushållning mellanrummen lokalisering socialt kapital flöden mångfald hållbarhet = värdeskapande

58 tack CKS Carl-Johan Engström