Promenadstaden. Kollektivtrafiken som medel för att utveckla en attraktiv och hållbar stadsmiljö. Carl-Johan Engström gästprofessor stadsutveckling

Transkript

1 Promenadstaden Kollektivtrafiken som medel för att utveckla en attraktiv och hållbar stadsmiljö Carl-Johan Engström gästprofessor stadsutveckling Trafiknät Stockholm seminarium 2 november

2 Promenadstaden, men först en omväg 2

3 Var står vi? - ny empiri om regionförstoring och regional integration företeelse på macro- och micro-nivå - rummets betydelse för förståelsen av tillväxt och hållbarhet ökar - urbanitet som dominerande livsform globalt och nationellt - städer som ekonomiska motorer 3

4 Iakttagelser 1. städer växer särskilt i stora regioner 2. städernas centrala delar förtätas i alla regioner 3. städer i stora lokala arbetsmarknader förtätas i sin helhet tillfälliga tendenser eller..? 4

5 städer i omvandling fler boende, fler verksamheter i stadskärnan miljonprogramsområdena ökar sin befolkning utan bebyggelsetillskott industriomhandelsområdenråden omvandlas till tjänsteföretag etablerar sig i hög grad i innerstan 5

6 Regionförstoring och stadsnätverk ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land industrialisering täthet stad/land specialisering tidsnärhet stadsbygd specialisering täthet i nätverk stadsregioner av tjänster tid 6

7 Vad driver utvecklingen? internat kontakter influenser modern tjänstebaserad ekonomi driver på koncentrationen mot stora stadsregioner tudelad tjänstemarknad hög specialisering och okvalificerade instegsjobb = låg arbetslöshet innovationsprocesser starkast i storstadsområden men innovationsbärare väljer region att verka i konkurrens kluster kultur LA matchn storregion marknad 7

8 Förändring inom verksamhetsområden mellan 1985 och Textil- och beklädnadsvarutillverkning (DB) Massa-, pappers-, & pappersvarutillverkning (DE) Partihandel & detaljhandel (G) Hotell- & restaurangverksamhet (H) Transport, magasinering & kommunikation (I) Fastighets- & uthyrningsverksamhet, företagstjänster (K) Hälso- & sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet (N) Andra samhälleliga & personliga tjänster (O) förändringar i branschsammansättning stadskärnan 8

9 9 8 7 Förändring inom verksamhetsområden mellan 1985 och 2005 Partihandel & detaljhandel (G) T illverkning av kemikalier & kemiska produkter (DG) Transport, magasingering & kommunikation (I) förändringar i branschsammansättning Andra samhälleliga & personliga tjänster (O) Hotell- & restaurangverksamhet (H) Byggverksamhet (F) äldre industriområde Hälso- & sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet (N) Livsmedels-, dryckesvaru- & tobaksvaruframställning (DA) 9

10 åter till promenadstaden Inriktning för stadsutveckling -Städer växer inåt - stadsläkning -Stadslivet livet mellan husen fokuseras promenadstad Promenadstad -stadsväv mindre barriärer mellan områden -prioritet för gång- o cykeltrafik men kollektivtrafiken strukturerande 10

11 hållbar urban utveckling/förtätning utnyttjar gjorda investeringar i infrastruktur gynnar tekniska system som minskar energiförbruk-ning och miljöbelastning minskar - faktiskt bilinnehav - bilberoendet (gång- och cyckelavstånd) gynnar kollektiva transportsystem Men trafikflödet i innerstäderna ökar 11

12 hållbar urban utveckling/stadsläkning ökar möjligheterna till mångfunktionella stadsdelar (minskad segregation och ökad trygghet) gynnar specialiserat tjänsteutbud skapar mötestäta miljöer Men stadsläkning ökar kraven på integrerad trafik och bebyggelseplanering - trafiksäkerhet - buller - avgaser och partiklar 12

13 integrerad trafik och bebyggelseplanering långsam trafik - på de gåendes villkor - fyrtio år av reglering/separering/differentiering ersätts av arkitektur och gatudesign - gatan som transport och vistelsezon prioriterad kollektivtrafik i stadsstråk 13

14 Projektets bakgrund SK s och SKL s projekt Fördubbla Kollektivtrafiken delprojekt Kollektivtrafiken som norm i samhällsplaneringen Målbild En väl fungerande kollektivtrafik skapar frihet att resa bekymmerslöst, bekvämt och tryggt skapar mer jämlika och mer jämställda resmöjligheter skapar attraktiva stadsmiljöer med mer plats för människor och verksamheter och mindre för fordon vidgar arbetsmarknader och utbildningsmöjligheter och bidrar aktivt till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar samhällsutveckling individperspek tiv samhällsperspek tiv 14

15 Projektets syfte öka kunskapsutbytet och klarlägga konkurrens- och prioriteringsfrågor Tre huvudområden för jämförelser och slutsatser strukturbildande kollektivtrafik - ökad framkomlighet och konkurrenskraft för kollektivtrafiken - medverkan till god stadsutveckling managementfrågor som säkrar genomförandet - i enskilda projekt (detaljplaner, bygglov) - i trafikeringen (turtäthet etc) - genom prioritering (parkeringspolitik etc) argument och kommunikationsstrategier - som brukaren tar till sig genom ändrat beteende - kopplas till ändringar av trafikutbud och framkomlighet 15

16 Tre fallstudier Karlstad Sundsvall Uppsala Bakgrund sjunkande kollektivtrafikandelar hög ambition att vända utvecklingen 16

17 Uppsala Övergripande analyser av linjenät Analyser av bussystem, spårväg och spårtaxi ÖP 2010 mål för kollektivtrafikens utveckling strategisk approach att starta genast men göra systemval 2104/15 kollektivtrafikstråk/stadsstråk 17

18 Attraktiv kollektivtrafik Stomlinjer FÖRENKLAR VARDAGEN ÄR SNABBT HAR HÖG TURTÄTHET ÄR TRYGGT Medelhastighet 24 km/h Busskörfält Signalprioritering Ljust ÄR LÄTTILLGÄNGLIGT ÄR ENKELT ÄR BEKVÄMT Biljetter Tydliga linjer Kartor 10 min 5 min Attraktiva stomlinjer och stadsstråk Stadsstråk HAR NÄRHET TILL ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK HAR EN VARIATION AV VERKSAMHETER ÄR LIVFULLA Variation Platser som inbjuder till aktiviteter HAR HÖG KVALITET Tydligt utformade offentliga rum Konst, Växtmaterial HAR GATURUM SOM GER KONTAKT TVÄRS GATAN HAR INNERSTADSKARAKTÄR ÄR IGENKÄNNANDE Bussen Skyltning Möblering ANGÖR MÅLPUNKTER samt HAR ATTRAKTIVA BYTESPUNKTER och HÅLLPLATSER ÄR RENT 18

19 Stomlinje Nyby-Gottsunda C Stadsstråk Hållplatser: Antal hållplatser i dec 2011: 21 st Antal hållplatser idag: 26 st Antal hållplatser som stryks: 5 1. En av två vid Gränby ishall 2. En av två vid Väktargatan 3. Vid korsningen Råbyvägen/Torkelsgatan 4. Norra Hugo Alfvéns väg, vid Bernadotte vägen 5. Precis norr om Gottsunda centrum Tillfällig sträckning via Vaksala torg innan järnvägs-passagen är byggd. Bytespunkter: 1. Resecentrum 2. Sjukhusvägen 3. Gottsunda centrum Samt Vaksala Torg innan järnvägspassagen. Kollektivtrafikkörfält: Total längd: 7300 m Varav Rosendal: 1300 m Tillfällig sträcka, Dag Hammarskjölds väg: 1200m Tillfällig linjesträckning: ARBETSMATERIAL 19

20 ARBETSMATERIAL 20

21 ytterområden del av stadensväven del av utvecklingen? socialt arbetsmarknadsmässigt kulturellt strukturellt 21

22 22

23 23

24 24

25 Från förort till fullvärdig stad komletteringsinsatser etablera nya verksamheter nya villkor för tillgänglighet och attraktivitet öka trygghet och tillit - avveckla inre och yttre barriärer trafikstrukturen innehåller markpotentialer nya byggrätter viktig delfinansiering 25

26 Karlstad strukturerande BRT-linje 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 Slutsatser En fördubbling bygger på att kollektivtrafiken: 1.är strukturande för en mer hållbar samhällsbildning och en attraktivare stad och ger individen reell möjlighet att leva utan bil 2.är en genomförandefråga, med omsorg om varje detalj i utformningen, där drift och marknad påverkar trafikering 3.bygger på resenärernas och medborgarnas uppfattning och kunskap OCH måste ske i alla tre dimensionerna parallellt och under ömsesidig påverkan 31

32 Två paradoxer Styrkan med bussystem flexibilitet och låga investeringsbehov är samtidigt dess svaghet Valfrihet för den enskilda människan blir större om stadsutvecklingen byggs kring oflexibla men medvetet gestaltade linjenät för kollektivtrafiken 32

33 Paradox I Styrkan med bussystem flexibilitet och låga investeringsbehov är samtidigt dess svaghet strukturellt olika tidsperspektiv ger lågt utbyte mellan aktörer bussen kör efter bilens strukturer management produktionsperspektiv, tidtabellsfokus design av gator, torg o noder inte möjlig 33

34 Paradox II Valfrihet för den enskilda människan blir större om stadsutvecklingen byggs kring oflexibla men medvetet gestaltade linjenät för kollektivtrafiken kommunicera individperspektiv strukturellt tvång relevans, dialog och marknadsföring ÅÅÅÅ-MM-DD 34

35 Summering: Promenadstad stadsväv (inte bara innerstad) Bilens tillänglighet inte framkomlighet Gatan trafikzon och vistelsezon Kollektivtrafik utrymme för gång- och cykel norm för stadsutvecklingen 35