att muntlig återrapportering av arbetet med utvecklingsområden ska ske vid utbildningsnämndens sammanträde i april 2017.

Transkript

1 Utbildningsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Särskild granskning av hot och våld Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att godkänna rapporten Särskild granskning hot och våld samt kränkande behandling- Att barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad gäller risker för hot, våld och kränkande behandling och att handlingsplaner mot hot, våld och kränkande behandling är fungerande samt att muntlig återrapportering av arbetet med utvecklingsområden ska ske vid utbildningsnämndens sammanträde i april Yrkande Björn-Owe Björk tilläggsyrkar att muntlig återrapportering av arbetet med utvecklingsområden ska ske vid utbildningsnämndens sammanträde i april. Propositionsordning Ordförande Björn-Owe Björk finner att arbetsutskottet bifaller utsänt förslag till beslut samt Björn-Owe Björks tilläggsyrkande. Ärende Tjänsteskrivelse och rapport har varit utsända.

2 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Datum Verksamhetscontroller Rev Utbildningsnämnden Särskild granskning hot och våld samt kränkande behandling Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten särskild granskning hot och våld samt kränkande behandling- Att barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad gäller risker för hot, våld och kränkande behandling och att handlingsplaner mot hot, våld och kränkande behandling är fungerande, samt att muntlig återrapportering av arbetet med utvecklingsområdena i rapporten ska ske vid utbildningsnämndens sammanträde i april Sammanfattning Under hösten 2016 har en granskning gällande hot och våld samt kränkande behandling inom utbildningsnämndens verksamheter genomförts. Elev- och föräldraenkät, medarbetarenkäter från verksamheterna och enkätundersökning ut till verksamhetsansvariga har tillsammans med dokumentstudier varit underlag för granskning och bedömning. Vid granskningen har ett antal utvecklingsområden identifierats. Kommunens skolor bör analysera resultaten av elevenkäten i årskurs 5 och årskurs 9. Huvudmannen bör analysera ökningen av anmälningar om kränkande behandling och vilka som är orsakerna till detta. Ungdomsverksamheten bör ta fram en handlingsplan för att öka den upplevda tryggheten i sina verksamheter. En gemensam utbildning till verksamhetsansvariga och personal för att öka kompetens för hantering och förebyggande arbete inom området Hot och våld. Ett gemensamt stödmaterial för nämndens verksamheter bör tas fram som betonar det förebyggande arbetet, riskanalyser och förberedelser för situationer som kan uppkomma. Om nämnden beslutar att godkänna rapporten godkänner de samtidigt att den utförda kontrollen av kontrollområdet hot och våld samt kränkande behandling i internkontrollplan gällande kvalitet för utbildningsnämndens verksamheter år 2016 är tillfredsställande.

3 Sida 2 av 3 Bakgrund Utifrån utbildningsnämndens internkontrollplan gällande kvalitet för 2016 ska det genomföras en uppföljning av huruvida barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad gäller risker för hot, våld och kränkande behandling och att handlingsplaner mot hot, våld och kränkande behandling är fungerande. Utgångspunkt för granskningen har varit att; belysa hur elever/ungdomar, personal och verksamhetsansvariga upplever sin arbetsmiljö med fokus på hot och våld, belysa verksamhetsansvarigas kompetens inom området hot och våld och om det finns fungerande rutiner, att undersöka hur verksamheterna hanterar hot och våld, exempelvis genom utbildning och tillhandahållande av stöd till utsatta. Ekonomisk konsekvensanalys Föreslaget beslut bedöms inte leda till några ekonomiska konsekvenser utöver befintlig budgetram Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Lena K Larsson Fritid- och kulturchef Beslutet ska expedieras till: Akten

4 Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej X Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Uppföljningen och granskningen av utbildningsnämndens fastställda kontrollområden för 2016 syftar till att visa på hur förvaltningen under året arbetat med hot och våld samt kränkande behandling i verksamheterna. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

5 Särskild granskning Hot och våld samt kränkande behandling Att barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad gäller risker för hot, våld och kränkande behandling och att handlingsplaner mot hot, våld och kränkande behandling är fungerande.

6 Inledning Alla barn/elever och medarbetare ska ha en god arbetsmiljö och känna sig trygga och säkra i sin vardag. Därför måste situationer där hot och våld förekommer tas på allvar. Situationer kan förekomma mellan elever, mellan vuxna och barn, mellan vuxna i verksamheter och från föräldrar. Många hot och våldssituationer kan undvikas genom förebyggande åtgärder och bra rutiner. Verksamhetsansvarig har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Trots det finns det situationer då barn och medarbetare upplever att de blir hotade eller utsätts för någon form av våld. Det är därför viktigt att alla vet vad man ska/kan göra i sådana situationer. Skollednings kompetens inom området är avgörande för det förebyggande arbetet. Utifrån utbildningsnämndens internkontrollplan gällande kvalitet för 2016 ska det genomföras en uppföljning av huruvida barn, ungdomar och personal känner sig trygga vad gäller risker för hot, våld och kränkande behandling och att handlingsplaner mot hot, våld och kränkande behandling är fungerande. Bakgrund Utgångspunkt för granskningen har varit att; belysa hur elever/ungdomar, personal och verksamhetsansvariga upplever sin arbetsmiljö med fokus på hot och våld belysa verksamhetsansvarigas kompetens inom området hot och våld och om det finns fungerande rutiner att undersöka hur verksamheterna hanterar hot och våld, exempelvis genom utbildning och tillhandahållande av stöd till utsatta Metod Elev- och föräldraenkät, medarbetarenkäter från verksamheterna och enkätundersökning ut till verksamhetsansvariga har tillsammans med dokumentstudier varit underlag för granskning och bedömning. Resultat På arbetsplatser ska det råda nolltolerans mot hot och våld. Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön. Rektor, förskolechefer och verksamhetsansvarig ska ha god kännedom om arbetsmiljölagen, 3 kap. 2 a och arbetsmiljöföreskriften "Våld och hot i arbetsmiljön" för att fullfölja sitt uppdrag. Barn/Elever Upplevd otrygghet påverkar skolupplevelsen i stort och de mest otrygga eleverna har genomgående en mer långt mer negativ upplevelse av skolan, exempelvis avseende sitt eget inflytande över undervisningen, studiemiljö och mycket mer. 1 Det är i förskolan som grunden läggs för normer och värden. Andel föräldrar som upplever att deras barn trivs i förskolan är 97 procent och 84 procent anger att det framgår tydligt att kränkande behandling inte är accepterat på förskolan. 92 procent av föräldrarna upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra. Området är ett av de första målen för förskolan enligt läroplanen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. 2 I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 3 står det att pedagogen ska arbeta på ett sådant sätt så barnet känner trygghet i skolan, det är en del i yrkets uppdrag. I föräldraenkäten för 1 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten, skolinspektionen.se 2 2. Normer och värden, läroplan för förskolan 98 (rev.2010) 3 Lgr 11, skolverket 2011b, skolverket.se

7 föräldrar till elever i förskoleklass anger 93 procent att de upplever att deras barn känner sig trygga i förskoleklass och 85 procent anger att det framgår tydligt att kränkande behandling inte är accepterat på skolan. I årskurs 2 anger 94 procent av föräldrarna att deras barn känner sig trygga i skolan och 89 procent upplever att det tydligt framgår på skolan att kränkande behandling inte accepteras. 4 Andel elever i årskurs 5 som känner sig trygga i skolan är 94 procent hösten Vilket är en ökning i jämförelse med vårterminen 2016: års resultat på 86 procent och resultatet för höstterminen 2014 var 91 procent. Resultatet för höstterminen 2016 visar att pojkarna (96 %) är tryggare än flickorna (92 %). Av de elever i årskurs 5 som anger att de inte känner sig trygga i skola svarar 30 procent att det finns vuxna i skolan som de är rädda för och 33 procent anger att vuxna på skolan inte agerar när elever behandlar varandra illa. Båda frågorna sätter de vuxna/skolan som en aktör som gör en medveten handling för att skapa en tryggare studiemiljö för eleverna. Andelen elever i årskurs 9 som känner sig trygga i skolan är 81 procent, vilket är en ökning i jämförelse med vårterminen 2016: års resultat på 79 procent. Resultatet för höstterminen 2016 visar att pojkarna (85 %) är tryggare än flickorna (77 %). Av de elever i årskurs 9 som anger att de inte känner sig trygga i skola svarar 54 procent att de vuxna på skolan inte reagerar om en elev blir kränkt och 68 procent upplever att skolan inte arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling. Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. 5 4 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lgr 11, skolverket 2011b, skolverket.se 5 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, skolverket.se, s.39

8 Våld i skolan kan förebyggas på många olika sätt. Viktigast är att skapa en trygg miljö utan kränkningar, trakasserier och diskriminering det minskar riskerna för grövre våld. Bra skollokaler med närvarande skolpersonal och en elevvård som tar om hand om problemen i tid förebygger också. 6 I undersökningen från Liv och hälsa Ung 2015 så har andelen elever som upplever våld som ett problem minskat i årskurs 7 i jämförelse med 2013 men andelen elever som upplever våld som ett problem i årskurs 9 har ökat sedan Tio procent av flickorna i årskurs 9 upplever våld som ett problem i skolan och samma siffra för pojkar är 8,5 procent. Det främjande arbetet bör bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en del i det vardagliga arbetet. 7 Enkätsvar från gymnasieskolan saknas från hösten 2016 eftersom det var noll svarande på elevenkäten i årskurs 2 och därför kan inga jämförelser göras för Sjögrenska gymnasiet. Men svaret från skolans rektor på enkät till verksamhetsansvarig är en del av resultat och analys. Anmälningar kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 8 Antalet anmälningar om kränkande behandling som huvudmannen har fått inrapporterat År Antal st st st 9 En delförklaring till varför antalet anmälningar har ökat kan vara att medvetenheten hos lärarna och rektorer har ökat samt att rutiner hos huvudmannen gällande diarieföring etc. har förbättrats. 6 Våld i skolan, skolverket.se 7 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, skolverket.se, s.17 8 Skollagen (2010:800), 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling, 10 9 Sammanställt resultat

9 Ungdomar Knivsta kommun är en ung kommun med ung befolkning och bedriver två mötesplatser för ungdomar. I samarbete mellan Regionförbundet, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner genomförs regelbundet enkätundersökningen Liv hälsa Ung. Enkäten följer upp ungdomars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor och vänder sig till elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. I undersökningen från 2015 anger en stor andel av ungdomarna att de inte känner sig trygga i verksamheten. Endast 21 procent av de flickor i årskurs 7 som vistas i verksamheten anger att de känner sig trygga, vilket är den lägsta siffran av alla länets kommuner. 10 Enkätsvar från kulturskolan saknas i denna redogörelse. Men svaret från verksamhetsansvarig på enkäten är en del av resultat och analys. Medarbetare Enligt Lärarnas Riksförbunds egna undersökningar anser lärarkåren att våld och hot i skolan är ett växande problem. 11 Skolan är landets största arbetsplats om man ser till hur många individer som vistas där, och samtidigt omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljölagen gäller för både elever och skolpersonal i grund- och gymnasieskolan. Den gäller inte för barn i förskolan och på fritidshem, däremot för den personal som arbetar där. Som en del av granskningen har 2016: års medarbetarenkät analyserats. Störst andel medarbetare som anger att de blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats arbetar inom grund- och gymnasieskolan. 76 procent av dessa har anmält händelsen till sin chef medan mindre än hälften uppger att de fått den hjälp och stöd de behöver. Snittet för hela kommunen gällande andelen medarbetare som anger att de blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats är 8 procent, vilket är lägre än snittet inom grundskola och gymnasieskola. Ingen av medarbetarena inom kulturskolan och ungdomsverksamheten har upplevt hot och våld på sin arbetsplats de senaste 12 månaderna. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön i verksamheterna är något lägre än kommunsnittet och kulturskolan är den verksamhet med lägst positivt upplevs psykosocial arbetsmiljö. Svaren i tabellen är andel positiva svar Har du under de senaste 12 månaderna utsatts för våld eller hot om våld på din arbetsplats? Har du anmält händelsen till din chef? Har du fått det stöd och den hjälp du behöver? Förskola 1 procent För få svarande För få svarande 55 procent Grundskola & gymnasieskola 11 procent 76 procent 45 procent 49 procent Kulturskolan 0 procent procent Ungdomsverksamheten 0 procent procent Kommunsnitt 8 procent 72 procent 59 procent 57 procent Jag tycker att vi på min arbetsplats har en bra psykosocial arbetsmiljö 10 Liv och hälsa ung

10 Enkät till verksamhetsansvariga Under november och december har verksamhetsansvariga svarat på en enkät om hur verksamheten arbetar förebyggande med hot och våld i arbetsmiljöarbetet. Enkäten innehåller frågor som utgår från Arbetsmiljöverkets regler, Våld och hot i arbetsmiljön. 12 I begreppet personal ingår i förekommande fall elever och praktikanter, samt nyanställda, vikarier och timanställda. I en chefs ansvar ingår att genomföra riskanalyser, förslagsvis tillsammans med facken som sedan följs av handlingsplaner kring hot och våld. Handlingsplanerna ska gälla hur alla på en arbetsplats förebygger hot och våld och våldssituationer samt hur man ska agera när någon sådan situation uppstår. Personalens arbetsbelastning och kompetens är avgörande för det förebyggande arbetet och de ska finnas stöd och kontinuerlig handledning från verksamhetsansvariga. 13 Majoriteten av de verksamhetsansvariga anger att lokalernas utformning och utrustning inte är tillräckligt trygga för att undvika en hot- eller våldssituation och hälften av de tillfrågade verksamheterna anser att personalen saknar tillräcklig utbildning för att kunna arbeta säkert och tryggt. Samtliga enheter svarar i enkäten att de dokumenterar händelser beträffande hot och våld, alla verksamheter utom en anger även att de anmäler tillbud i KIA. 14 Lokalernas utformning för en trygg miljö bör utbildningsnämnden ha fokus på när nya skolor och lokaler byggs. Fungerar riskinventeringen? Vet all personal hur de bör agera i en hot- och våldsituation? Har all personal tillräcklig utbildning för att kunna arbeta säkert och tryggt? Är arbetsplatsen utformad och utrustad så att det går att förebygga eller undvika en hoteller våldssituation? Går det att få snabb hjälp vid en hot- eller våldssituation? Finns det ett för verksamheten anpassat larm? Händer det att någon arbetar ensam? Gör ni en riskbedömning vid ensamarbete? Dokumenterar ni händelser beträffande hot och våld? Vet ni vilken form av fysisk och psykisk hjälp eller socialt stöd som ska ges för att undvika eller lindra skador? Alsike skola Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Thunmanskolan Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ungdomsverksamheten Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Kulturskolan Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Sjögrenska gymnasiet Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Tallbackens- och Tärnans förskola Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja 12 AFS 1993:2 13 Arbetsmiljoverket.se 14 Knivsta kommuns system för registrering av skador, olyckor och tillbud

11 Analys/slutsatser En viktig förutsättning för att kunna skapa trygghet är att barn, elever, ungdomar, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar och har respekt för varandra i verksamheten. För barn och ungdomar är det viktigt att se att de vuxna i verksamheten reagerar direkt när någonting sker, att ordningsregler följs och upprätthålls enhetligt och att det finns en ömsesidig respekt mellan barn/ungdomar och vuxna. Samtidigt är kommunikation och förväntningar viktiga i relationerna med vårdnadshavare och andra som berörs av verksamheterna. Varje enhet bör inför varje läsår göra en riskanalys vilka yttre hot som finns på verksamheten. Förskola Förskolans uppdrag handlar enligt läroplanen om att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. 15 Förskolepersonalens närvaro och kompetens gällande barns konflikthantering och interaktion är grunden för resten av skolåren. 97 procent av föräldrarna till barn i förskolan uppger att deras barn trivs i förskolan och 92 procent av föräldrarna upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra. Enkätresultaten visar att förkolorna arbetar med området normer och värden ur förskolans läroplan samt gör detta lärande synligt för föräldrarna. Tillfrågad förskolechef har arbetat med riskanalyser gällande hotfull kommunikation tillsammans med personalen. Hotfull kommunikation från föräldrar har varit aktuellt i verksamheten vid exempelvis hämtning och lämning. 1 procent av personalen i förskolan angav i medarbetarenkäten att de blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats. Siffran är lägre än kommunsnittet och samma siffra för grund- och gymnasieskola är 8 procent. Förskolan har i rutiner för vad ska genomföras i anslutning till hotfulla situationer och är en del av den lokala krishanteringsplanen Utbildning och rutiner för verksamhetsansvarig och personal är tillräckliga för att bedriva en trygg och god verksamhet. Skola I skolans tidiga årskurser besvarar föräldrarna enkäter om elevernas trygghet och skolans arbete mot kränkande behandling. 93 procent av föräldrarna i förskoleklass och 94 procent av föräldrarna i årskurs 2 anger att deras barn är trygga i skolan. Samma siffra för skolinspektionens skolenkät till föräldrar i förskoleklass är 96 procent. Förskoleklassen har en viktig roll i att utveckla trygghet och gruppgemenskap inför skolstarten. Upplevd trygghet i årskurs 5 på grundskolan har ökat i jämförelse med tidigare resultat. 94 procent av eleverna upplever sig trygga i skolan vilket kan jämföras med samma siffra för skolinspektionens skolenkät som var 92 procent. Dock anger var tredje av de eleverna som känner sig otrygga att vuxna på skolan inte agerar när elever behandlar varandra illa. Det är viktigt att rektor och skolpersonal är uppmärksamma på den jargong och de förhållanden som råder mellan eleverna och mellan skolpersonal och elever. Normer och föreställningar om vad som betraktas som normalt ligger ofta bakom kränkningar och diskriminering. Vuxennärvaro i skolan är viktig, även utanför lektionstid. Det är ovanligt att det begås grova våldsbrott i skolan om det finns vuxna i närheten och att om sådana brott ändå inträffar blir de mindre allvarliga om vuxna finns i närheten. 16 I årskurs 9 är siffran gällande trygghet som lägst på 81 procent, det har skett en marginell ökning sedan den senaste mätningen men kommunen ligger fortfarande under rikets snitt på 83 procent. Endast 62 procent av eleverna uppger att skolan arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling. För att säkra arbetet med likabehandling och planer mot kränkande behandling ute på skolorna krävs att eleverna får vara delaktiga kap. 2 skollagen; Läroplanen för förskolan (Lpfö98), 1. Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag. 16 Våld i skolan, skolverket.se

12 Elever och personal kan göras delaktiga i arbetet med planerna genom att exempelvis vara med och analysera resultatet av kartläggningarna och planera vilka insatser som ska sättas in. All personal samt alla barn, elever och vårdnadshavare ska aktivt informeras om innehållet i planerna. Det är också angeläget att planerna alltid är tillgängliga för alla. 17 Endast var tredje elev i årskurs 9 anger att de deltagit i framtagande av ordningsregler på skolan. För att underlätta arbetet är det bra om bestämmelsernas innehåll och centrala begrepp förklaras i en likabehandlingsplan. 61 Detta underlättar för barn/ungdomar, vårdnadshavare och personal att ge kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter. Skolorna ska arbeta främjande och förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling och arbetet ska vara aktivt och integreras i all verksamhet. I grundskolan högre årskurser visar elevenkäten att de vuxnas närvaro bör bli bättre. Skolorna bör arbeta med attityder och förhållningssätt gällande kränkningar. Barn och elever får aldrig utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling i förskolan eller skolan. Om personalen får reda på att någon blivit utsatt för sådant ska den som driver förskolan eller skolan snabbt utreda situationen och vidta åtgärder. Rektorer och verksamhetsansvariga är ansvariga för att samtlig personal utbildas och är införstådda med hur deras verksamhet ska arbeta med likabehandling, kränkningar, hot och våld. Av personalen i grundskolan anger 1 av 10 att de blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats de senaste 12 månaderna. Respektive rektor får även resultat för sin enhet och bör i sammabete med personalen vilket nuläge som den enskilda skolan står inför, inventera om det finns tillräckliga rutiner, stöd och kompetens för att hantera dessa frågor. Diskussioner i personalgruppen kan exempelvis innefatta om lärarna vågar stävja våld på skolan? Vilka befogenheter har man som lärare? I Liv och hälsa Ung har det skett en ökning i årskurs 9 av de elever som uppfattar att våld är ett problem på skolan. Både Alsike skola och Thunmanskolan bör söka orsaker till varför det är ett ökat problem, dra slutsatser tillsammans med elever och personal samt komma med förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemet. Anmälningar om kränkande behandlingar har ökat sedan 2015 men det saknas förklaringar gällande varför detta har skett. Huvudmannen bör analysera resultatet och se vilka orsaker som kan ligga till grund för ökningen. En inventering om samtliga anmälningar har följts upp är viktigt i arbetet för att förankra sättet att arbeta utifrån lagstiftningen. Ungdomsverksamheten och kulturskolan Ungdomarna i kommunen befinner sig i fler av kommunens verksamheter under olika delar av dagen. Därför är samarbete och kommunikation mellan verksamheterna avgörande för tryggheten för ungdomar och personal. Andelen ungdomar som känner sig otrygga i kommunens ungdomsverksamhet. Orsaker kan vara flera och variera mellan de två verksamheterna, dock bör ungdomsverksamheten ser över orsakerna och upprätta en handlingsplan på hur de kan åtgärda otryggheten i verksamheten och då främst hos flickor. Andelen medarbetare i ungdomsverksamheten och kulturskolan som angett att de blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats de senaste 12 månaderna var vid medarbetarundersökningen procent. 17 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, skolverket.se, s.17

13 Verksamhetsansvariga Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Personalen ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna. Samtliga verksamheter bör klargöra vem som är ansvarig för vad och ta fram handlingsplaner för hot och våld i verksamheten. Dessa handlingsplaner kan vara en del av skolornas lokala krisplaner. Riskanalyser och planer ska tas fram tillsammans med elever/ungdomar och personal. Delaktighet och inflytande över frågorna är avgörande för att de sedan ska tillämpas på bästa sätt. Verksamhetsansvarigas kompetens och struktur av arbetet med hot och våld bör utvecklas, chef ska vara den som handleder personalen i dessa frågor. Ungdomsverksamheten är den verksamhet som saknar flest delar i det systematiska arbetet. Verksamheterna bör delge varandra erfarenheter och metoder för att bygga upp en struktur. Förskolans arbete med krishanteringsplaner är väluppbyggt pga. att man behöver säkra brandrutiner, barns försvinnande, rikshantering vid utflykt etc. i och med att man har med yngre barn att göra. Denna systematik och erfarenhet kan andra verksamheter applicera i sin verksamhet. Det är de förtroendevalda politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som ytterst har arbetsgivaransvaret i kommunerna, vilket leder till att huvudmannen måste tillhandahålla stöd för rektorer och verksamhetsansvariga i deras arbete. Ett gemensamt stödmaterial för nämndens verksamheter bör tas fram som betonar det förebyggande arbetet, riskanalyser och förberedelser för situationer som kan uppkomma. Detta stödmaterial bör även kompletteras med en utbildningsinsats för verksamhetsansvariga som ger dem verktyg och metoder för hur respektive enhet ska arbete med området. Utvecklingsområden Utifrån det som framkommit av enkäter och dokumentstudier som genomförts har fem utvecklingsområden identifierats: Kommunens skolor bör analysera resultaten av elevenkäten i årskurs 5 och årskurs 9. - Varje skola bör ta fram orsaker till varför en hög andel av eleverna anser att de vuxna inte ingriper vid kränkningar. - Elevers och personals delaktighet i likabehandlingsarbete och framtagandet av ordningsregler bör ske systematiskt och integreras i samtliga delar av verksamheten. - Alsike skola och Thunmanskolan bör söka orsaker till varför elever i årskurs 9 ser våld som ett ökat problem. Därefter dra slutsatser tillsammans med elever och personal samt komma med förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemet. Huvudmannen bör analysera ökningen av anmälningar om kränkande behandling och vilka som är orsakerna till detta. Ungdomsverksamheten bör ta fram en handlingsplan för att öka den upplevda tryggheten i sina verksamheter. En gemensam utbildning till verksamhetsansvariga och personal för att öka kompetens för hantering och förebyggande arbete inom området Hot och våld. Ett gemensamt stödmaterial för nämndens verksamheter bör tas fram som betonar det förebyggande arbetet, riskanalyser och förberedelser för situationer som kan uppkomma.