JÄMSTÄLLDHETSPLAN INKL. HANDLINGSPLAN MOT SEXUELLA TRAKASSERIER FÖR EKONOMISK-HISTORISKA INSTITUTIONEN MED HANDLINGSPLAN FÖR 2008

Transkript

1 JÄMSTÄLLDHETSPLAN INKL. HANDLINGSPLAN MOT SEXUELLA TRAKASSERIER FÖR EKONOMISK-HISTORISKA INSTITUTIONEN MED HANDLINGSPLAN FÖR

2 1. Jämställdhetsplan för Ekonomisk-historiska institutionen Jämställdhet i utbildning, anställning och forskning vid Ekonomisk-historiska institutionen...4 Grundutbildning...5 Forskarutbildning...6 Lärare/forskare...6 TA-personal...8 Institutionsledning och institutionsstyrelse...8 Övrigt jämställdhetsarbete...9 Mål, medel och ansvariga för åtgärder...10 Uppföljning Handlingsplan mot sexuella trakasserier...11 Vad är sexuella trakasserier?...12 Vad gör institutionen för att motverka sexuella trakasserier?...12 Vad skall man göra om man är utsatt för sexuella trakasserier?...12 Vad kan man göra om man får kännedom om förekomsten av sexuella trakasserier?...13 Bilagor till jämställdhetsplan...14 Bilaga 1. Antal studenter på grundutbildning (FFG/HPR) på olika kurser fördelade efter kön kalenderår Bilaga 2. Procentuell fördelning av studenter på grundutbildning (FFG/HPR) inom olika kurser på kön kalenderår Bilaga 3. Antagna till forskarutbildning Bilaga 4. Doktoranders finansieringsform Bilaga 5. Disputerades finansieringsform Bilaga 6. Lärarfördelning på grundutbildningen Bilaga 7: Personer ansvariga och involverade i jämställdhetsarbete vid ekonomisk-historiska inst

3 1. Jämställdhetsplan för Ekonomisk-historiska institutionen 2008 Enligt jämställdhetslagen (1991:433) skall alla arbetsplatser med mer än 10 anställda upprätta en jämställdhetsplan för varje år. Planen omfattar de med anställning, men enligt högskolelagen (1992:1434 5a) skall även studenter vid universitetet omfattas av universitets jämställdhetsarbete. Föreliggande jämställdhetsplan avser samtliga verksamma vid den Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet verksamhetsåret Vi ansluter oss till universitetets jämställdhetsplan och har tagit del av den guide till jämställdhetsarbetet som utfärdats av Uppsala universitet (juni 2000). Vidare vill vi uppmärksamma att det finns relaterade dokument av betydelse för jämställdhetsarbetet och som därmed bör uppmärksammas (se UFV 2004/1713: Plan för jämlikhet vad avser sexuell läggning och könsidentitet samt UFV 2005/119: Uppsala universitets föräldrapolicy). De allmänna målen för jämställdhetsarbetet är att: en jämn fördelning mellan kvinnor och män på olika nivåer och inom olika befattningar och yrken skall eftersträvas. en jämn könsfördelning bland studenterna inom såväl grundutbildning som forskarutbildning skall eftersträvas. likvärdiga anställnings-, utbildnings- och befordringsmöjligheter för kvinnor och män skall råda. oberoende av kön, skall alla få utveckla sina möjligheter och sin kompetens och ges lika möjligheter till nya arbetsuppgifter och meritering. lika lön för arbete av lika värde skall utgå. arbets- och studievillkor skall vara så utformade att varken kvinnor eller män missgynnas och att både kvinnor och män har möjlighet att förena förvärvsarbete eller studier med ansvar för hem och barn. en jämn representation av kvinnor och män i nämnder, styrelser, ledningsgrupper och övriga beredande och beslutande organ skall råda. integrera och förmedla genusperspektiv som en väsentlig del av det ekonomisk-historiska kunskapsinnehållet. ingen skall utsättas för diskriminerande eller trakasserande behandling, exempelvis i form av sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön, i sin arbetsmiljö. 3

4 Vidare skall institutionens ledning sträva efter en jämn fördelning mellan kvinnor och män på olika nivåer och befattningar vid tillsättningar av tjänster. institutionens ledning vid de fall då det föreligger skillnader i löner och andra anställningsformer mellan kvinnor och män som utför ett lika eller likvärdigt arbete eftersträva att utjämna dessa skillnader. institutionens ledning aktivt uppmuntra både kvinnor och män att söka tjänster när sådana blir lediga. institutionens ledning eftersträva att båda könen är representerade på lärarsidan vid planering av all undervisning. Vid rekrytering av externa lärare skall ledningen då ojämn könsfördelning råder sträva efter en jämnare fördelning av kvinnliga och manliga lärare. institutionens ledning vid utseende av ledamöter till institutionens olika organ och andra organ eftersträva en jämn fördelning mellan kvinnor och män institutionens ledning vid tillsättning av fakultetsopponenter och ledamöter i betygsnämnder eftersträva att båda könen är representerade vid varje enskilt tillfälle. En jämn könsfördelning skall också efterstävas vid inbjudan av gästlärare och gästforskare. institutionens ledning tillse att institutionen tillhandahåller formaliserad information till C- och D- studenter om ansökan till forskarutbildning, samt forskarutbildningens innehåll. lärare som handleder uppsatsskrivande studenter, när en student visar anlag för forskningsverksamhet, på eget initiativ uppmuntra studenten, i synnerhet det underrepresenterade könet, om möjligheterna att ansöka till forskarutbildning. Jämställdhet i utbildning, anställning och forskning vid Ekonomiskhistoriska institutionen I jämställdhetsplanens bilagor redovisas statistik över de faktorer som diskuteras under denna rubrik. I universitetets jämställdhetsplan anges att kvantitativ jämställdhet anses föreligga när könsfördelningen för en befattnings- eller studerandekategori finns inom intervallet procent. 4

5 Grundutbildning Under kalenderåret 2007 (Bilaga 1 & 2) har kvantitativ jämställdhet inte varit fallet i fråga om förstagångsregistrerade studenter på grundutbildningen i sin helhet. Det bör dock påpekas att institutionen ligger på gränsen till kvantitativ jämställdhet. Under de närmast föregående åren har fördelningen också legat på ungefär 60 procent män och 40 procent kvinnor. Under 2004 sjönk dock siffran till 35 procent kvinnor, för att sedan stiga till 40 procent 2005, 41 procent under 2006 och sjunka till 39 procent Under 2007 har andelen förstagångsregistrerade kvinnor på kurser i A-nivå huvudsak rört sig mellan procent, vilket tyder på en viss snedfördelning av könen. På B-kurserna ökar snedfördelningen, och kvinnor utgör där mellan procent av kursdeltagarna, och saknas helt bland de förstagångsregistrerade på 4 av de 6 B-kurser som gavs under året. På C-nivå utgör kvinnor hälften av de förstagångsregistrerade på 2 av 3 kurser, men saknas helt på den tredje. På D-nivå utgör de dock 100 procent av de registrerade på den ena kursen, men 20 procent på den andra. Det bör poängteras att antalet studenter på B-nivå och uppåt totalt under detta år aldrig över steg 7 stycken per kurs, och i flera fall endast utgjordes av en handfull studenter, vilket gör det svårt att utifrån ett så litet underlag dra några generella slutsatser. Dock syns alltså en viss snedföredelning på A-nivå, där ju ett större underlag finns. Utvecklingen av jämställdhet mellan könen har därmed gått från att i slutet av 1990-talet ha varit i det närmaste jämn till att kvinnor bitvis är underrepresenterade på vissa kurser. Men det finns även exempel på kvinnlig överrepresentation, som kurserna Kvinnor, män, makt och försörjning där kvinnor under 2007 utgjorde 73 procent av studenterna, och Företag, marknader och finansiella system, där kvinnor utgjorde 59 procent av förstagångsregistrerade. Kvinnor har också i jämförelse med män som helhet varit nästan lika bra på helårsprestation (HPR) som männen. Dock verkar kvinnor i något mindre utsträckning än män fullfölja sina studier på A-nivå, vilket visas av skillnaden mellan kvinnornas andel av förstagångsregistrerade och deras andel av helårsprestationer. Vilka förklaringar som kan finnas bakom detta är okänt, och med ett så litet studentantal som underlag är det svårt att dra några slutsatser kring sambandet mellan utfallet i prestation och könstillhörighet. Institutionen bör dock hålla ett öga på utvecklingen, inte minst om det visar sig vara en återkommande trend över tid. 5

6 Forskarutbildning Under 2007 fanns vid institutionen 21 aktiva doktorander, varav 10 kvinnor och 11 män. Tre sökte till forskarutbildningen, en antogs (kvinna). Av de 3 doktorander som disputerade var 2 kvinnor. Under våren 2008 antogs 4 nya doktorander, varav 1 var kvinna. Under våren 2008 har 4 personer blivit klara med sina avhandlingar, varav 2 kvinnor. En sammanställning av försörjningsformer för 2007 återfinns som bilaga 4. Kvinnor och män är relativt jämt fördelade både vad gäller de som har lön respektive stipendier. 2 av de 5 män som uppbar lön fick den betald från andra lärosäten/institutioner, och att 1 av kvinnorna var föräldraledig. 8 av de aktiva doktoranderna saknade under delar av 2007 försörjning, 4 kvinnor respektive 4 män. Det ska dock betonas att 3 av männen i denna kategori samtidigt var tjänstlediga och innehade heltidstjänst på annan plats, medan huvuddelen av kvinnorna i denna kategori inte var tjänstlediga, utan i varierande grad saknade finansiering för slutförandet av sitt avhandlingsarbete. Könsfördelningen på forskarutbildningen uppfyller som konstaterats ovan de kvantitativa målen. Det finns inga betydande snedfördelningar i fråga om försörjningsformer. Under 2007 undervisade doktorander sammanlagt 184 timmar (av totalt 1359 timmar), varav kvinnor stod för 105 timmar och män för 79. Jämfört med föregående års könsfördelning inom doktorandkollektivets undervisning (där kvinnor stod för 81 undervisningstimmar och män för 70) har de manliga doktoranderna minskat sin andel av undervisningen. Vad gäller undervisningen totalt (för såväl disputerade och doktorander) innebär detta att männens andel av antalet undervisningstimmar minskat något, men fortfarande är mycket högre än kvinnornas. Det är därför angeläget att de kvinnliga doktorandernas undervisningstimmar inte minskar i omfattning. Ett problem är dock att en tung arbetsbörda i fråga om undervisning kan inverka negativt på avhandlingsarbetet, vilket måste beaktas vad gäller samtliga doktorander. Lärare/forskare På lärar/forskarsidan fanns 27 personer anställda under Av dessa var 17 män och 8 kvinnor, varav 1 kvinna var tjänstledig på heltid, innan hon sedan helt slutade sin anställning under hösten. Könsfördelningen på lärar/forskarsidan uppfyller därmed inte det kvantitativa målet, utan uppvisar fortsatt en övervikt för män. Könsfördelningen är snedfördelad vad gäller institutionens professorer, då 1 av 9 verksamma professorer under 2007 var kvinnor. I praktiken är den manliga dominansen total ef- 6

7 tersom den kvinnliga professorn formellt är pensionerad och endast arbetat cirka tio procent. Under 2007 slutade som sagt dessutom en annan kvinnlig professor, som dessförinnan hade varit tjänstledig under flera år. Under 2008 har dock en kvinnlig professor i företagsekonomi knutits till institutionen, som föreståndare för STS-centrum. Likaså har det våren 2008 adjungerats en manlig professor som forskar på deltid med extern finansiering från regeringskansliet. Bland lektorer är den manliga dominansen fortfarande total. Inget av institutionens lektorat innehas i nuläget av en kvinna. Av de manliga lektorerna är, vikarierande lektorer undantagna, samtliga utom en docent eller professor. Institutionen har dock under våren 2008 utlyst ett biträdande lektorat med inriktning på genus, ekonomi och kultur, och i utlysningen uttrycks att man på grund av den rådande snedfördelningen mellan könen gärna ser kvinnliga sökanden. Det öppnar upp för möjligheten att institutionen i framtiden kanske får förstärkning av en kvinnlig lektor. Detta skulle i så fall vara en välbehövlig anställning sett ur ett jämställdhetsperspektiv. Könsfördelningen bland forskare under 2007 är betydligt mera jämn än bland lektorerna. Av 14 forskare med olika grad av tjänstgöring var 6 kvinnor. Bland forskarna återfinns 5 docenter, 3 kvinnor och 3 män. De disputerades deltagande inom grund- och forskarundervisning uppvisar fortsatt en mycket ojämn könsfördelning som är klart större än könsfördelningen inom hela lärar/forskarkollektivet. Det hänger dock naturligtvis samman med att samtliga lektorer och nästan alla professorer är män. Forskarutbildningen är svårare att analysera med utgångspunkt från institutionen eftersom vi samarbetar med andra institutioner i fråga om kursutbudet. Därtill deltar doktorander i forskarskolor och kan dessutom frivilligt söka sig utanför institutionens kursutbud. Under 2007 har det hållits tre kurser på forskarutbildningen varav samtliga leddes av män. Kurserna var introduktionskursen, klassikerkursen och kvalitativ metod. I de två första kurserna deltog enbart manliga doktorander, och i den sista 2 kvinnliga doktorander. Den sista kursen var dock ett samarrangemang mellan vår institution och SLU, och samlade doktorander från dessa institutioner, liksom från KTH och ekonomisk-historiska institutionen i Stockholm. Könsför- 7

8 delningen i denna kurs dominerades av kvinnor, med 6 kvinnliga deltagare och 3 manliga. Därtill fanns en kvinnlig gästföreläsare. Den ojämna könsfördelningen bland disputerade forskare återspeglas också i fördelningen av handledare, även om den varierar i intensitet var 21 personer verksamma som huvudhandledare, varav 8 kvinnor. 7 personer var verksamma endast som biträdande handledare, varav 4 kvinnor. Av dessa var dock en externt rekryterad. Av totalt 28 stycken formellt antagna doktorander hade endast fyra stycken kvinnlig huvudhandledare, samt därtill 10 stycken doktorander kvinnlig biträdande handledare. Av de 4 doktorander som hade kvinnlig huvudhandledare var 3 stycken kvinnor. Av 10 doktorander med kvinnlig biträdande handledare var 4 personer män. Könsfördelningen inom lärar/forskarkollektivet är fortfarande sned även om en kvinnlig forskarassistent (nu avslutad) samt kvinnliga post-docs har förbättrat situationen. Fördelningen av lärartimmar och handledaruppgifter har dock förbättrats, inte minst vad gäller den förra kategorin. Det finns numera en handfull kvinnliga disputerade forskare och doktorander som regelbundet undervisar. Samtidigt är det problematiskt att studenterna inte får möta fler kvinnliga lektorer eller professorer på grundutbildningen, likaså att få doktorander har kvinnor som huvudhandledare. Även andelen/antalet kvinnliga lärare på forskarutbildningen bör bevakas så att de inte sjunker på sikt. TA-personal Institutionen har för närvarande två personer anställda inom administration, en institutionssekreterare och en byrådirektör, båda kvinnor. I så måtto är könsfördelningen ojämn, men eftersom en nyanställning inte kommer att ske inom en överblickbar framtid är denna obalans svår att göra någonting åt. Institutionsledning och institutionsstyrelse Dominansen av manliga seniora forskare leder också till att flera inom institutionens ledning är män. Två manliga professorer verkar som prefekt respektive vice-prefekt, en manlig lektor som studierektor för GU, och en manlig lektor är studierektor för MU. Studierektorskapet för FU gick dock 2007 över från en man till en kvinna. Studievägledning sköts av den kvinnliga institutionssekreteraren. 8

9 Institutionsstyrelsen består sedan ht 2005 av 7 ordinarie ledamöter, varav 4 är kvinnor. Antalet suppleanter är 6, varav 3 är kvinnor. Inom lärargruppen finns två kvinnor som ordinarie ledamöter. Doktorandrepresentanten är man, medan studentrepresentanten är kvinna. Därmed har könsfördelningen inom styrelsen genomgått en tydlig förändring mot en liten överrepresentation av kvinnor, jämfört med tidigare års överrepresentation för män. Övrigt jämställdhetsarbete Institutionen har ett genusseminarium vars intensitet varierat under åren. Efter ett par livaktiga år har seminariet under 2006 och 2007 varit mer eller mindre inaktivt. Men verksamheten har sedan en tid återupptagits och har som syfte att öka genuskompetensen bland forskarna. Institutionens jämställdhetsgrupp har varit inaktiv under 2007, men nya ledamöter har valts in under våren 2008 så gruppen är åter aktiv. 9

10 Mål, medel och ansvariga för åtgärder Nedanstående åtgärder utarbetades i samband med den diskussion om jämställdhet som initierades under Åtgärderna ingick i jämställdhetsplanen sedan läsåret 2000/2001. Åtgärderna kvarstår, tillsammans med handlingsplanen mot sexuella trakasserier, för jämställdhetsarbetet Mål Medel Ansvar 1) Jämn könsfördelning bland studenterna - sammanställa könsfördelning på GU-kurser årligen och fundera över ev. Studierektor GU 2) Integrera och tillförsäkra genusaspekter i undervisningen 3) Jämn lärarfördelning och utveckling av lärarrollen åtgärder - kontinuerlig översyn Studierektor GU/FU - översyn fördelning av lärare på GU och FU - följa upp och bidra till kompetensutveckling och vidareutveckling av lärare - utse mentorer bland mer erfarna kollegor - varje doktorand oavsett kön bör ges möjlighet att undervisa två terminer under sin forskarutbildning, information ska spridas till doktorander - transparens i utlysningen av lösa timmar Studierektor GU/FU Studierektor GU/FU Studierektor GU Studierektor för GU Studierektor för GU 4) Jämn könsfördelning bland kursansvariga 5) Jämn könsfördelning bland handledare - kontinuerlig översyn Studierektor GU - alla disputerade forskare ska erbjudas att delta i universitetets handledarkurs - handledning ska spridas till fler personer - fler kvinnor ska uppmanas att bli handledare Studierektor FU Studierektor FU Studierektor GU/FU 10

11 7) Jämn könsfördelning bland doktorander 8) Bevaka antalet sjukskrivningar ur ett könsperspektiv 9) Rekrytera kvinnor Uppmuntra kvinnor att bli kvar på institutionen 10) Jämn könsfördelning i uppdrag i kommittéer 11) Öka institutionens kompetens i fråga om jämställdhet - uppmuntra sökande av båda kön - öka andelen kv. handl. på C, D. - formaliserad information om ansökan till forskarutbildningen - beakta könsfördelning vid medelstilldelning & antagning - utredning vid behov om sjukskrivningar kan knytas till ett könsperspektiv - förmedla kontakter och information om finansiering, utvecklingssamtal - översyn och rekrytering av underrepresenterat kön - återkommande utbildning för alla verksamma vid institutionen om jämställdhetsfrågor Studierektor FU Studierektor GU Studierektor FU Prefekt Studierektor för FU Prefekt Prefekt Prefekt Prefekt och jämställdhetsombud Uppföljning De problem, åtgärder och ansvarsförhållanden som stadgas i jämställdhetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas och när det är relevant leda till förändringar i jämställdhetsplanen. Ansvarig för att en årlig utvärdering och uppföljning görs är institutionens jämställdhetsombud. Denna tillsätts av prefekten och har till sin hjälp en grupp bestående av en studentrepresentant, en doktorand och en forskare/lärare, samt studierektorerna för grundutbildning och forskarutbildningen som tillsätts av institutionsstyrelsen. Förändringar i jämställdhetsplanen antas i institutionsstyrelsen. För att de åtgärder som stadgas i planen vidtas gäller den i planen stadgade ansvarsfördelningen. Ytterst ansvarig för att åtgärder vidtas och att uppföljning och utvärdering sker är prefekt. 2. Handlingsplan mot sexuella trakasserier Institutionens handlingsplan mot sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön följer den policy som gäller för hela Uppsala universitet. 11

12 Vad är sexuella trakasserier? Jämställdhetslagens definition av sexuella trakasserier lyder: Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker arbetstagarens integritet i arbetet. (1991:433 6) Det är den som utsätts som avgör om ett beteende eller en handling är kränkande. Ingen skall behöva utsättas för sexuella trakasserier på ekonomisk-historiska institutionen. Vad gör institutionen för att motverka sexuella trakasserier? Under 2005 har Uppsala universitets handlingsplan reviderats. För att uppnå större likformighet och kvalitet i arbetet har rektor beslutat att utredningar av enskilda ärenden rörande diskriminering eller trakasserier fortsättningsvis ska hanteras på central nivå inom universitetet. En prefekt som får kännedom om missförhållanden vid sin institution bör göra en inledande bedömning av omständigheterna i det aktuella fallet. Om prefekten då finner att en utredning bör företas skall samråd ske med chefen för den juridiska avdelningen innan en formell anmälan görs." (Handläggningsordning UFV 2004/489 B5) Institutionen ska arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier. Ett viktigt medel är att bedriva aktivt arbetsmiljöarbete. Medarbetarsamtal skall användas för att diskutera psykosocial arbetsmiljö och eventuell förekomst av trakasserier. Ansvarig för att detta är prefekt. Institutionens studenter skall informeras om denna handlingsplan och vilka kontaktpersoner som finns på institutionen. Ansvarig för detta är studierektor på grundutbildningen. Handlingsplanen ska utvärderas efter genomförd utredning av fall av sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön. Ansvarig för detta är prefekt. Vad skall man göra om man är utsatt för sexuella trakasserier? Den som är utsatt för sexuella trakasserier skall dels säga ifrån till den som trakasserar, dels berätta om det som hänt för någon som man litar på. Att säga ifrån till den som trakasserar kan göras direkt eller vid senare tillfälle. Man kan göra det själv eller med hjälp av den person man berättar om det inträffade för. Det kan göras genom direkt konfrontation eller indirekt genom exempelvis brev. Det är också viktigt att skriva ner allt man minns av det inträffade. Datum, klockslag, vittnen, vad som sades och 12

13 gjordes både av den som trakasserade och den som blev utsatt. Reaktioner och känslor hos den som blivit utsatt bör också antecknas. Anmälan om sexuella trakasserier skall göras till prefekt eller annan arbetsledande person vid institutionen, eller universitetet. Du kan också anmäla sexuella trakasserier direkt till rektor. Institutionen har också utöver prefekten utsett en extra kontaktperson för sexuella trakasserier. Tanken bakom detta är att denna person ska ha motsatt kön i förhållande till prefekten, då det kan finnas ett särskilt värde i att den som anmäler sexuella trakasserier ska kunna vända sig till någon av det egna könet. Du kan få råd och hjälp av ett antal personer verksamma vid universitetet. På institutionen kan du tala med den jämställdhetsansvarige. Du kan också tala med den extra kontaktperson institutionsstyrelsen utsett, eller institutionens skyddsombud. Du kan därtill vända dig till Studentkåren, Studenthälsan, Previa, eller jämställdhetshandläggaren och personalkonsulenterna vid universitetet, samt din fackliga organisation. Vad kan man göra om man får kännedom om förekomsten av sexuella trakasserier? Om en annan person än de som är direkt inblandade får kännedom om förekomsten av sexuella trakasserier till exempel ser eller hör talas om ska denne tala med den som blivit utsatt och/eller den som utsätter någon för trakasserier. Därefter skall man informera eller rådgöra med prefekten eller andra personer enligt ovan. 13

14 Bilagor till jämställdhetsplan Bilaga 1. Antal studenter på grundutbildning (FFG/HPR) på olika kurser fördelade efter kön kalenderår 2007 FFG FFG FFG HPR HPR HPR Kurs Alla kvinnor Män Alla kvinnor män Ekonomisk historia A/Tem. Fördj. 15 p ,1 0 0,1 Ekonomisk historia A/Eko. Sys. 15 p ,63 0,88 3,75 Ekonomisk historia A/Eko. Utveck. 15 p ,75 0,75 3 Ekonomisk historia A/Företag. 15 p Ekonomisk historia A/Kvinnor. 15 p ,5 1,5 1 Ekonomisk historia A/Eko & Samh. 15 p ,75 2,38 1,38 Ekonomisk historia A/Eko & Samh. 15 p ,75 5,25 Ekonomisk historia A/Globalisering. 15 p ,13 0,75 1,38 Ekonomisk historia A/Pol. Eko. 15 p Ekonomisk historia A/ Mikrofinans 7.5 p ,88 1,63 1,25 Ekonomisk historia A/Kapitalism 7.5 p ,75 1,25 Ekonomisk historia B/.Metod 15 p ,88 0,5 1,38 Ekonomisk historia B/Fördjup. 15 p ,5 0 1,5 Ekonomisk historia B/Problem. 15 p Ekonomisk historia B/Business H. 15 p ,38 0,25 0,13 Ekonomisk historia B/Global eko. 15 p ,5 0 0,5 Ekonomisk historia B/Metod Ekonomisk historia C/ 30 p ,13 0,5 1,63 Ekonomisk historia C/Teori 15 p Ekonomisk historia C/ Uppsats 15 p Ekonomisk historia D/ 30 p ,5 0,5 1 Ekonomisk historia D/fortsättn. 30 p ,5 0,13 0,38 Vetenskapsteori för samhällsvetare 7.5 p ,13 0,88 Samhällsvetenskapliga metoder 7.5 p Summa ,13 16,4 27,76 Anm: Under höstterminen 2007 omstrukturerades kursutbudet på A, B, och C-nivå; därav det stora antalet kurser på dessa nivåer. 7.5 p-kurserna är sommarkurser. Helårsprestation motsvarar en individ som under året tar 40 kurspoäng. En student som fullföljer A-kursen om 20 poäng ger alltså exempelvis 0,5 HPR. Förstagångsregistreringar (FFG) avses, omregistrerade studenter finns alltså inte med. 14

15 Bilaga 2. Procentuell fördelning av studenter på grundutbildning (FFG/HPR) inom olika kurser på kön kalenderår 2007 FFG FFG FFG HPR HPR HPR Kurs alla kvinnor män alla kvinnor Män Ekonomisk historia A/Tem. Fördj. 15 p 0% 0% 0% 100% 0% 100% Ekonomisk historia A/Eko. Sys. 15 p 100% 28% 72% 100% 19% 81% Ekonomisk historia A/Eko. Utveck. 15 p 100% 29% 71% 100% 20% 80% Ekonomisk historia A/Företag. 15 p 100% 59% 41% 100% 50% 50% Ekonomisk historia A/Kvinnor. 15 p 100% 73% 27% 100% 60% 40% Ekonomisk historia A/Eko & Samh. 15 p 100% 50% 50% 100% 63% 37% Ekonomisk historia A/Eko & Samh. 15 p 100% 31% 69% 100% 34% 76% Ekonomisk historia A/Globalisering. 15 p 100% 38% 62% 100% 35% 75% Ekonomisk historia A/Pol. Eko. 15 p 100% 52% 48% 100% 0% 0% Ekonomisk historia A/ Mikrofinans 7.5 p 100% 48% 52% 100% 57% 43% Ekonomisk historia A/Kapitalism 7.5 p 100% 37% 67% 100% 38% 62% Ekonomisk historia B/.Metod 15 p 100% 0% 100% 100% 27% 73% Ekonomisk historia B/Fördjup. 15 p 100% 0% 100% 100% 0% 100% Ekonomisk historia B/Problem. 15 p 100% 0% 100% 100% 0% 0% Ekonomisk historia B/Business H. 15 p 100% 20% 80% 100% 67% 33% Ekonomisk historia B/Global eko. 15 p 100% 0% 100% 100% 0% 100% Ekonomisk historia B/Metod 100% 14% 86% 100% 0% 0% Ekonomisk historia C/ 30 p 100% 0% 100% 100% 24% 76% Ekonomisk historia C/Teori 15 p 100% 50% 50% 100% 0% 0% Ekonomisk historia C/ Uppsats 15 p 100% 50% 50% 100% 0% 0% Ekonomisk historia D/ 30 p 100% 100% 0% 100% 33% 67% Ekonomisk historia D/fortsättn. 30 p 100% 20% 80% 100% 25% 75% Vetenskapsteori för samhällsvetare 7.5 p 100% 56% 44% 100% 56% 44% Samhällsvetenskapliga metoder 7.5 p 100% 50% 50% 0% 0%% 0% Summa 100% 39% 61% 100% 37% 63% Anm: Helårsprestation motsvarar en individ som under året tar 40 kurspoäng. En student som fullföljer A-kursen om 20 poäng ger alltså exempelvis 0,5 HPR. Förstagångsregistreringar (FFG) avses, omregistrerade studenter finns alltså inte med. 15

16 Bilaga 3. Antagna till forskarutbildning År Kvinnor Män (vt) 1 3 Totalt Bilaga 4. Doktoranders finansieringsform 2007 Dokt. tjänst Stipendier Arbete m. forsk. Ej finans Aktiva Anknyt Män 5* 2 0 4** 11 Kvinnor ** 10 Summa *Två hade extern finansierad tjänst. ** Alla hade antagits med full finansiering inom de villkor som stipuleras vid gällande regler för antagning. Bilaga 5. Disputerades finansieringsform 2007 Professor Lektorat FoAss Forskning lön Forskning stip Övr Män 7* 5** - 2*** 4**** 2 Kvinnor 2-0 5*** 1 Summa Anm: En professor var tjänstledig på 100 procent, en var tjänstledig på 50 procent, en hade 20 procent av sin tjänst förlagd på institutionen och de andra 80 procent på en annan institution, fyra var till stor del finansierade med externa medel, varav en var deltidspensionerad. En av de kvinnliga professorerna är emerita och numera pensionerad, och har endast haft ett par handledaruppdrag, den andra slutade, efter lång tjänstledighet, sin anställning helt under Övr = lärare med lösa timmar. * Två av dessa var vid årets början lektorer, men befordrades till professorer under året. En av lektorerna har haft 50 procent tjänst, meden en haft 20 procent tjänst på institutionen och resten på en annan institution. ** Två av dessa blev senare under året professorer (se ovan). En är pensionerad på deltid. ***I huvudsak lönefinansiering **** I huvudsak stipendiefinansiering. 16

17 Bilaga 6. Lärarfördelning på grundutbildningen 2007 Undervisning totalt tjänst & lösa (arvoderade) timmar Timmar Procent Tjänst % Lösa % Totalt % Undervisning totalt kvinnor/män Timmar Procent Kvinnor % Män % Totalt % Undervisning på tjänst (end. disp.) Timmar Procent Kvinnor 78 9% Män % Totalt % Undervisning på lösa timmar disp. Timmar Procent Kvinnor % Män % Totalt % Doktoranders undervisning (end. Lösa timmar) Timmar Procent Kvinnor % Män 79 43% Totalt % 17

18 Bilaga 7: Personer ansvariga och involverade i jämställdhetsarbete vid ekonomisk-historiska inst Jämställdhetsgrupp Prefekt: Mats Morell Jämställdhetsombud: Michael Funke ( fr.o.m Studierektor GU: Dan Bäcklund Studierektor FU: Pernilla Jonsson Lärarrep: Sofia Murhem Doktorandrep: Frida Östman Studentrep: under tillsättning T-A: Lynn Karlsson Extra kontaktperson i samband med sexuella trakasserier: Pernilla Jonsson 18