DETALJPLAN FÖR KV BÖLJAN 3 M FL HELSINGBORGS STAD

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV BÖLJAN 3 M FL HELSINGBORGSS STAD SAMRÅDSHANDLING

2 Uppdrag: Nummer Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för Kv Böljan 3 m fl Helsingborgs Stad Status: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: JM AB Jonas Håkansson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare, ansvarig MKB: Tyréns AB Eva Sjödahl Cristiano Piga Tyréns AB Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Sammanfattning Den privata exploatören som köpt den aktuella fastigheten inom kv Böljan har begärt planändring och vill uppföra två flerbostadshus som ersättning för den gamla bensinmacken som tidigare legat på fastigheten. Platsen har bedömts ha goda förutsättningar för ett så kallat. förtätningsprojekt eftersom den ligger i centralt läge, det är nära till havet och har god tillgång till service och kollektivtrafik. Planändringen har tidigare varit föremål för detaljplanläggning men Regeringen upphävde 2006 kommunfullmäktiges beslut från 2005 att anta detaljplanen och Mark- och miljööverdomstolen upphävde 2013 kommunfullmäktiges beslut från 2011 att anta detaljplanen. Skälen till dessa upphävanden baserades på frågeställningar kring buller från järnvägen och Drottninggatan. Länsstyrelsen i Skåne län har framfört att det inte går att utesluta att ett genomförande av detaljplanen skulle kunna medföra betydande miljöpåverkan varmed denna miljökonsekvensbeskrivning har upprättats. Samråd om avgränsningen av MKB:n har hållits med länsstyrelsen. För denna MKB ligger tyngdpunkten på en beskrivning av effekter och konsekvenser på hälsa och säkerhet i form av buller och luftkvalitet samt även påverkan på kulturmiljö- och stadsbildsfrågor eftersom planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Förtätning av innerstadsmiljöer bidrar till ett ökat utnyttjande av befintlig infrastruktur i form av kommunikations- och uppvärmningssystem. Detta ligger i linje med miljömål som behandlar klimat och luftföroreningar. Under förutsättning att miljökvalitetsnormer och bullerriktvärden innehålls bedöms planen ligga i linje med miljömålen för god bebyggd miljö. På övriga miljömål bedöms planen ha ingen eller mycket begränsad påverkan. Utförda bullerberäkningar har visat att med den planerade utformningen av byggnaderna liksom dess planlösningar innehålls riktvärdet Leq 55 dba generellt för ca hälften av lägenheterna. För resterande lägenheter överskrids Leq 55 dba utanför vissa delar av lägenhetens fasad. Med visad utformning uppfylls Boverkets tillämpningsanvisningar (Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen). Det vill säga att för de lägenheter som utanför någon fasad erhåller nivåer över Leq 55 dba medför byggnadens utformning att Leg högst 50 dba innehålls utanför fönster till minst hälften av boningsrummen. Gemensamma uteplatser finns på gård där Leq högst 50 dba innehålls. Helsingborg är en stad med luftmiljöproblem längs vissa gator, varför ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för luft har fastställts av Länsstyrelsen. Några problem vid planområdet föreligger inte och bedöms inte heller uppkomma till följd av detaljplanen. Detaljplanen bedöms inte heller innebära negativ påverkan på någon av de åtgärder som vidtas i Helsingborg för att förbättra luftmiljön. Bevarandeintressena för kulturmiljön i anslutning till planområdet är främst kopplade till Helsingborgs utveckling från medeltiden fram till 1900-talets expansiva hamn- och industristad. Planförslaget innebär en komplettering av befintliga strukturer och läsbarheten av stadens historiska utveckling bedöms inte påverkas negativt. Den nya bebyggelsen kommer att påverka utblickarna mot Öresund från landborgen öster om planområdet. Påverkan varierar beroende på var man befinner sig och berör i första hand utblickar mot väster. 3(27)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Omfattning Avgränsning i sak Gällande planer Utredningar och beslut Riksintressen och förordnanden Planförslag och alternativ Sammanfattning av planförslag Nollalternativ Förutsättningar, konsekvenser och åtgärder Buller Kulturmiljö och stadsbild Grundvatten Uppfyllelse av mål och riktlinjer Samlad bedömning Uppföljning Källförteckning (27)

5 1 Inledning 1..1 Bakgrund och syfte Inom planområdet har en bensinmack funnits under en lång tid. Den tidigare ägaren be-- var dömde att en miljöanpassning av macken inte var ekonomiskt möjlig m då macken omodern enligt gällande miljökrav. Därefter har marken sålts till en privat exploatör, som nu begär planändring för att kunnaa uppföra bostadshus inom området. Platsen har bedömts ha goda förutsättningar för ettt så kallat förtätningsprojekt eftersomm den ligger i ettt centralt läge, det är nära till havet och har god tillgång till service och kollektivtrafik. Syftet med den aktuella detaljplanen ärr att pröva möjligheten att uppföra två flerbo- Ytan inom planområdet nyttjas idag som parkeringsyta. Planändringenn har tidigare varit föremål för detaljplanläggning men Regeringen upp- stadshus som ersättning för den bensinstation som tidigare legat inom planområdet. hävde 2006 kommunfullmäktiges beslut från 2005 att anta detaljplanen ochh Mark- och miljööverdomstolen upphävde 2013 kommunfullmäktiges beslut från 2011 att anta de- buller från järnvägen och Drottninggatan. Denna MKB syftar till att belysa de miljökonsekvenser som kan tänkas uppstå vid ge- taljplanen. Skälen till dessa upphävanden baserades på frågeställningar kring nomförande av planen fullt ut samt att beskriva hur eventuella negativa n miljökonse- Böl- jan 5. Även en ca 200 m lång sträcka av Drottninggatan ingår i planområdet. Området kvenser kan minimeras eller undvikas Omfattning Det föreslagnaa planområdet omfattar fastigheten Böljan 3 och en e del av fastigheten avgränsas av Drottninggatan i öster, Petter Pihls gata i söder, järnvägsviadukten i västerr och i norr av Örestrandsbadets parkering. Se bild nedan. Översikt över planområdet Uppdrag: Miljökonsekvensbeskrivning till Detaljplan för Kv Böljan 3 m fl, (27)

6 1.3 Avgränsning i sak Länsstyrelsen i Skåne län har framfört att det inte går att utesluta att ett genomförande av detaljplanen skulle kunna medföra betydande miljöpåverkan. Om genomförandet av planen kan antas få en betydande miljöpåverkan, ska redovisningen enligt plan- och bygglagen (PBL) i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som krävs enligt miljöbalken (MB), och denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har därmed upprättats. Samråd om MKB:s avgränsning har hållits med länsstyrelsen i Skåne län Denna MKB har, efter samrådet med länsstyrelsen, avgränsats till aspekter där tyngdpunkten ligger på en beskrivning av effekter och konsekvenser på hälsa och säkerhet i form av buller och luftkvalitet samt även påverkan på kulturmiljö- och stadsbildsfrågor eftersom planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Beträffande stadsbilden anser Helsingborgs stad att bara påverkan på utblickar från landborgen skall behandlas, med tanke på riksintresset för naturmiljö som landborgen utgör, medan utblickar från befintliga bostäder inte är en fråga för MKB:n. Vidare beskrivs i MKB:n även påverkan på grundvattennivån. 1.4 Gällande planer Översiktsplan Översiktsplan för Helsingborgs Stad - ÖP 2010 är en strategisk översiktsplan för Helsingborgs utveckling som blickar framåt mot år I översiktsplanen redovisas planområdet som befintlig stadsbebyggelse vilken avses kompletteras och utvecklas till blandad stad Detaljplaner Planområdet omfattas dels av en detaljplan fastställd av länsstyrelsen 29 juli 1966 och dels en plan antagen av kommunfullmäktige 26 maj Större delen av planområdet är avsett för bensinstation, resterande område är avsett för parkering. 1.5 Utredningar och beslut Utredningar Trafikverket har 2010 tagit fram en förstudie där möjligheten att bygga ut Västkustbanan mellan Maria och Helsingborg C till dubbelspår. Alternativen som studerades var antingen i markplan eller i tunnel, där ett av tunnelalternativen (alt. C) går under det nu aktuella planområdet. Se bild nedan. Efter förstudien har Trafikverket beslutat att gå vidare med utredningar för utbyggnad till dubbelspår på sträckan Maria station Romares väg. Det är i nuläget oklart när det fortsatta arbetet med utredning för utbyggnad till dubbelspår på hela sträckan kan påbörjas. Trafikverket har i sitt ställningstagande skrivit att i den kommande järnvägsutredningen måste alternativen utredas i ett brett perspektiv där både tunnel alt A och alt C samt utbyggnad i markplan ska studeras vidare liksom att även ett tunnelalternativ B som ingick i Helsingborgs Stads idéstudie bör ingå i det fortsatta arbetet. I planeringsarbetet inför planförslaget har följande utredningar tagits fram: Kv Böljan 3, Helsingborg, Trafikbullerutredning, Tyréns AB (27)

7 Riskanalys, Kv Böljan, Helsingborg, Tyréns AB, Mätning av magnetiska fält, Kv. Böljan, Helsingborg, Eladministration Turesson & Olsson AB, Översikt över tunnelalternativen. Röd linje illustrerar borrad tunnel och blå linje visar grävd tunnel. Bild ur förstudie Västkustbanan Maria Knutpunkten, Trafikverket Beslut Stadsbyggnadsnämnden har gett stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att påbörja planarbetet. 1.6 Riksintressen och förordnanden Planområdet omfattas av två områden av riksintresse; kulturmiljövård och kustzon. Riksintresset för kulturmiljö, se bild nedan, behandlas utförligare i förutsättnings- och konsekvenskapitlet under rubriken Kulturmiljö och stadsbild. Planområdet i sin helhet ingår i ett av områdena som enligt Miljöbalkens kapitel 4 omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser. Dessa områden är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det inte möter hinder enligt kap MB och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör inte hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Eftersom den föreslagna utbyggnaden sker inom redan exploaterat område bedöms inte behov för ytterligare fördjupning i riksintresse för kustzon finnas. 7(27)

8 Västkustbanan, som planområdet gränsar mot i väster, är av riksintresse för kommunikation. Vid förändringar och exploatering i dess närhet ska hänsyn tas till järnvägen. Öster om planområdet ligger även ett riksintresse för naturvården; Pålsjö-Domsten. Riksintresset omfattar bland annat landborgen i Helsingborgs centrala delar och riksvärdena utgörs främst av geovetenskapliga värden samt naturbetesmark. I sina högre delar når landborgen ca 40 meter över havet men blir norrut allt lägre. Detta riksintresse bedöms inte påverkas annat än visuellt, vilket behandlas under rubriken Kulturmiljö och stadsbild. Utdrag ur regleringskarta i Helsingborgs stads Översiktsplan Riksintresse för kulturmiljön är markerat med turkos rastrering, riksintresse för natur är markerat med grön rastrering och järnvägen med svart linje med tvärgående streck. 2 Planförslag och alternativ 2.1 Sammanfattning av planförslag Planförslaget innebär uppförandet av två flerbostadshus där handel eller kontor ska finnas i bottenvåningen ut mot Drottninggatan. Befintlig allmän parkering, i västra delen av planområdet, övergår till kvartersmark för bostad. Parkering ska ske i underjordiskt garage på kvartersmark. Det nu gällande planförslaget medger uppförande av två nya flerbostadshus i uppdelade volymer. Det södra huset föreslås i två volymer, sex och sju våningar. Det norra huset föreslås också i två volymer, sex och nio våningar. Uppskattningsvis medger detta ca 50 lägenheter.se bild nedan. Bebyggelsen ligger placerad ut mot Drottninggatan i linje med angränsande bebyggelse. Bebyggelsen markerar kvartersstadens slut och ansluter till den nyare bebyggelse som finns uppförd norr om området. Gemensam uteplats ska anordnas inne i kvarteret. Innergården ligger upphöjd, i nivå med Drottninggatan, på ett planterbart bjälklag. I den västra kanten föreslås en mur i och med att innergården ligger högre än den angränsande parkmarken i väster. Detta behövs ur säkerhetsskäl mot slänten och garagenedfarten. 8(27)

9 Vidare innebär detaljplanen att Drottninggatans körbana föreslås smalas av för ökad trafiksäkerhet i enlighet med illustration på plankartan, se bild s.9. Planförslaget medger allmän platsmark, park, i den västra delen av planområdet. Parkmarken ska utnyttjas för att ta upp höjd till bostadskvarteret och ska utformas som en slänt. Anslutning med trappa mellan bostadkvarteret och Gröningen väster om planområdet är möjlig. Illustration av hur föreslagen bebyggelse kan komma att se ut, vy mot söder. (Möller Arkitekter). 2.2 Nollalternativ Konsekvenserna av planförslagets genomförande ska jämföras mot ett nollalternativ, d v s miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Området är planlagt redan idag och den gällande detaljplanen medger användningen bensinstation och parkering. I denna miljökonsekvensbeskrivning antas att den huvudsakliga markanvändningen i nollalternativet fortsättningsvis kommer vara i enlighet med gällande plan, d v s parkering samt bensinstation. Det innebär i så fall att en ny bensinstation, som är anmälningspliktig verksamhet, uppförs inom planområdet om alla krav vid en lämplighetsprövning uppfylls. Som jämförelseår för nollalternativet gäller samma prognosår som för planalternativet, d v s år (27)

10 Illustrationsplan till detaljplanen. Tengbom arkitekter. 10(27)

11 3 Förutsättningar, konsekvenser och åtgärder 3.1 Buller Förutsättningar Riktvärden Följande riktvärden för trafikbuller gäller vid nybyggnad av bostadsbebyggelse enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97 Leq 30 dba inomhus i bostadsrum Lmax 45 dba inomhus i sovrum nattetid Leq 55 dba utanför fasad till bostadsrum samt på uteplats Lmax 70 dba på uteplats I Boverkets anvisningar, Boverkets byggregler samt Boverkets Allmänna råd 2008:1, lämnas anvisningar om hur riktvärdena kan tillämpas i de fall ursprungsvärdena, Leq 55 dba vid fasad samt Lmax 70 dba på uteplats, överskrids. Praxis är att tillämpa Boverkets allmänna råd från Boverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen Av Boverkets allmänna råd gällande trafikbuller framgår att bebyggelse kan tillåtas även om Leq över 55 dba erhålles vid fasad längs kollektivstråk i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Boverkets råd har tagits fram som hjälpmedel vid planering av bostäder intill trafikerade vägar / järnvägar. Om trafikbullernivåerna utanför fasad överskrider Leq 55 dba gäller: Minst hälften av bostadsrummen skall lokaliseras mot en ljuddämpad sida. På den ljuddämpade sidan får den dygnsekvivalenta ljudnivån (frifältsvärde) orsakad av trafikbuller högst uppgå till 50 dba. (Detta innebär att minst ett fönster i bostadsrummet, med möjlighet till vädring, skall vara vänt mot sida med Leq högst 50 dba, medan andra fönster kan vara vända mot sidor med högre ljudnivå) Inga enkelsidiga lägenheter får finnas mot den bullerstörda sidan med Leq över 55 dba. Varje lägenhet skall ha tillgång till egen eller gemensam uteplats där riktvärdena innehålls, Leq 55 dba / Lmax 70 dba. För Leq över 60 dba anges att uteplats skall finnas med Leq högst 50 dba Boverket menar att ljudklass C (Leq 30 dba inomhus i rum för sömn, vila och daglig samvaro respektive Lmax 45 dba nattetid i sovrum) skall innehållas. Som bostadsrum räknas rum för sömn, vila och daglig samvaro (vardagsrum). rum som hall, wc, kök etc får lokaliseras mot bullerstörd sida. Som praxis tillämpas normalt att några lägenheter (ca %) accepteras där ej utomhusriktvärdena eller tillämpningsanvisningarna ovan innehålls. I Boverkets skrift Tillämpningar av riktvärden för trafikbuller vid planering för och byggande av bostäder Redovisning av regeringsuppdrag med Dnr-nummer_ (27)

12 4150/2004 går det att läsa följande formulering: Varje bostad bör ha tillgång till en uteplats eller balkong, gemensam eller privat, med god ljudmiljö i nära anslutning till bostaden. Finns det en uteplats som klarar riktvärdena så kan t ex en balkong på den bullriga sidan utgöras ett komplement. Utöver de ovan angivna riktvärdena finns även mer övergripande miljökvalitetsnormer för buller. Dessa innebär att kommuner med mer än invånare (som exempelvis Helsingborg) vart femte år ska ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen och ha tagit fram strategiska bullerkartor som visar bullersituationen samt även vid behov upprätta förslag till åtgärdsprogram som ska fastställas. De bullerberäkningar som tas fram för detaljplanen utifrån de ovan angivna riktvärdena är dock på en betydligt mer detaljerad nivå, och det är därför dessa som utgör bedömningsgrund för denna miljökonsekvensbeskrivning. Trafikering Planområdet gränsar till Drottninggatan i öster och Västkustbanan i väster. Vid den senaste trafikmätningen som gjordes 2009 för Drottninggatan (vid Margaretaplatsen) trafikerades gatan då av fordon per vardagsdygn (VaDT). Genomförandet av planen medför en viss trafikökning på Drottninggatan. Ökningen uppskattas till ca 150 fordon/vardagsmedeldygn (VaDT). Den allmänna trafikökningen på gatan bedöms bli betydligt större. Enligt Helsingborgs stads prognos beräknas den totala trafikbelastningen år 2035 på den aktuella delen av Drottninggatan uppgå till ca fordon per vardagsdygn (VaDT). Hastigheten på sträckan föreslås till 40 km/h. Västkustbanan trafikeras på den aktuella delen förbi planområdet idag (2013) av 56 pågatåg/dygn, 14 snabbtåg/dygn och 32 öresundståg/dygn. Enligt uppgift från Trafikverket gällande prognosår 2035 så förväntas banan då trafikeras av 70 pågatåg/dygn, 24 snabbtåg/dygn och 70 öresundståg/dygn. Hastigheten på banan förbi planområdet uppgår till max 70 km/h såväl idag som vid prognosåret En bullerberäkning avseende vägbuller respektive tågtrafikbuller har genomförts av Tyréns Resultatet sammanfattas nedan Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen ny bostadsbebyggelse uppförs inom planområdet varpå den reducering av tågbullernivåerna som bebyggelse inom planområdet skulle innebära för exempelvis förskolan Hamilton uteblir. Konsekvensen blir att bullersituationen inte förändras mer än till följd av den allmänna trafikökningen, vilket innebär att bullernivåerna kommer att öka i takt med att trafiken ökar. Utbyggnadsalternativet För de planerade byggnaderna inom planområdet har trafikbullernivåer utomhus beräknats enligt Nordiska trafikbullermodellen genom att använda beräkningsprogrammet Trivector väg II version samt Trivector tåg version (27)

13 Av beräkningarna (Tyréns2013) framgår att: Utanför samtliga bostadrum mot järnvägenn erhålls nivåer på högst Leq 55 dba, förutom ett vardagsrum på bottenvåningenn med Leq 577 dba. Här väljer man att ha fasta fönster. För drygt hälften av lägenheterna innehålls grundkravet om Leq högst 55 dba Mot Drottninggatan erhålls trafikbullernivåer på upp mot m Leq 62 dba upp till vån 6, vilket ställer krav på att t utanför fönster till hälften av lägenhetens bo- 1,1 m ningsrum. skall Leq högst 50 dba innehållas. Med burspråk och täta höga balkongräcken, ljudabsorbenter på balkongers undersida och balkong mott norr som förses med helt tät sida mot Drottninggatan samt en meterr in mot gav-- innehålls larna uppfylls detta krav för samtliga lägenheter Med tätt plank på 1.6 m höjd samt täta plank på 2.2 m runt r bersåer Leq 50 dba på gemensamma uteplatser på gård Med den planerade utformningen av byggnaderna (se principskisser för utformning ne- 55 dba in- dan) liksom dess planlösningar gäller för ca hälften av lägenheterna att Leqq nehålls generellt. För resterande lägenheter överskrids Leq 55 dba d utanför vissa delar av lägenhetens fasad. Med visad utformning uppfylls Boverkets tillämpningsanvisning-- de lägen- ar (Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen). Det vill v säga att för heter som utanför någon fasad erhåller r nivåer över Leq 55 dbaa medför byggnadens ut- bonings- formning att Leg högst 50 dba innehålls utanför fönster till minst hälften av rummen. Till boningsrum räknas rum för sömn, vila och dagligg samvaro, d..v.s. ej kök, hall, wc etc. Principskiss burspråk. Genom att förse en byggnad med burspråk kann ljudnivån minskas med upp till 10 dba utanför fönster. Uppdrag: Miljökonsekvensbeskrivning till Detaljplan för Kv Böljan 3 m fl, (27)

14 Principskiss tätt balkongräcke. Genom att förse byggnaden med ett tätt räcke med en minsta höjd av 1.1 m utmed hela balkongräcket kan ljudnivån minskas med upp u till 5 dba-enheter utan-- för dörr/fönster. Principskiss delvis inglasad balkong. Genom att förse balkonger medd en tät glasskärm som är tät från golv till tak kan ljudnivån minskas med upp till 15 dba utanför fönster. Erforderlig ljudisolering hos fönster, evv friskluftsventiler samt yttervägg y tilll bostadsrum som krävs för att innehålla riktvärdenaa beslutas och tillgodoses under den kommande detaljprojekteringen. Vad gäller den befintliga förskolan f Hamilton, belägen mitt emot den planerade bebyg- från tågtrafiken blir 4 dba lägre i utbyggnadsalternativet än i nollalternativn vet beträf- gelsen på Drottninggatans östra sida, visar trafikbullerutredningen att bullerpåverkan fande såväl de ekvivalentaa som de maximala nivåerna. Detta beror på den tillkommande bebyggelsens dämpande effekt. Vad gäller vägtrafikbuller beräknas såväl ekvivalentni- vån som maxnivån komma att bli något högre i utbyggnadsalternativet än i nollalterna- Skillnaden i ekvivalent ljudnivå vid förskolan är dock mindre än ä en decibell mellan ut- tivet till följd av att Drottninggatans vägmitt flyttas 1,5 m närmare förskolan. byggnadsalternativet respektive nollalternativet. Avrundat till heltalsvärde h erhålls samma ekvivalenta ljudnivå, medan maxnivån blir 1 db högre. En förändring av max- Uppdrag: Miljökonsekvensbeskrivning till Detaljplan för Kv Böljan 3 m fl, (27)

15 nivån med 1 db bedöms endast marginellt påverka den upplevda ljudnivån från vägtrafiken. Sammantaget, med den ovan nämnda planerade utformningen av husen och bullerskyddsskärmar kring uteplatser, beräknas gällande riktvärden för buller kunna innehållas för drygt hälften av lägenheterna och för resterande uppfylls Boverkets tillämpningsanvisningar (Boverkets Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen). 3.2 Kulturmiljö och stadsbild Förutsättningar Drottninggatan är ett viktigt stråk som leder från Helsingborgs centrum norrut mot Pålsjö samt Sofiero. Gatan, som anlades under 1800-talet när staden skulle växa norrut, utformades som en bred och representativ esplanad kantad av påkostade fasader. Bebyggelse i kvarteret Viadukten, söder om planområdet. Vy från väster mot landborgen med kvarteret Viadukten till höger. Planområdet ligger utmed Drottninggatans västra sida som ett avslut på den befintliga ca sex våningar höga flerbostadshusbebyggelsen. Inom planområdet fanns tidigare en gammal bensinmacksbyggnad uppförd i en våning samt enstaka mindre byggnader. Idag 15(27)

16 är macken och byggnaderna rivna och ytan används som parkering. Vidare norrut finns en större öppen parkeringsyta, delvis kantad av vegetation, som sträcker sig till Västkustbanans korsningspunkt med Drottninggatan. Järnvägspassagen tillsammans med ett 8 våningar högt hus ligger som ett blickfång i norr. Planområdet avgränsas i väster av Västkustbanan. Järnvägen, placerad på en viadukt ca 2,3-3,5 m över marknivån, är en barriär som i första hand begränsar den visuella kontakten mellan området öster om järnvägen och strandområdet samt havet i väster. Helsingborgs centrala delar, där planområdet ingår, omfattas av riksintresse för kulturmiljövård (M:K15). Motiveringen är bl a att staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. Det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets stadsbyggande, med kompakta stenstadskvarter, boulevardstråk, platsbildningar, parker och offentliga byggnader är exempelvis uttryck för riksintresset. Så även lokal byggnadstradition med mycket tegel och ljust putsade och rikt ornamenterade fasader. Planområdet ingår även i den av länsstyrelsen utpekade särskilt värdefulla kulturmiljön Helsingborg. Länsstyrelsens motiv för bevarande är att Helsingborgs stadsbebyggelse med gatunät, fastighetsindelning, torgbildningar, parker och planteringar och ett variationsrikt byggnadsbestånd avspeglar utvecklingen av medeltidens befästningsstad till talens industri-, handels- och sjöfartsstad. Planområdet ligger även inom Skånelinjen, även s k Per Albin-linjen, som är en 500 km lång försvarslinje som uppfördes längs den sydsvenska kusten under andra världskriget. Skånelinjen är av länsstyrelsen utpekat som kulturmiljöstråk. Motiv för bevarandet är att försvarslinjen är en unik företeelse som tydligt visar Skåne som gränsprovins. Samtliga värn är viktiga delar i den helhet som Skånelinjen utgör. Några värn i direkt anslutning till planområdet har inte kunnat identifieras. Volymanalys. Bebyggelsestrukturen i området präglas av sammanhållen kvartersbebyggelse som på några ställen avslutas och markeras med högre byggnader. (Henrik Jais-Nielsen Mats White Arkitekter). 16(27)

17 Bevarandeprogram för Drottninggatan-Pålsjö, fastställd av kommunfullmäktige 1998, togs fram för att klarlägga och redovisa de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena inom detta område. De byggnader som tidigare fanns inom planområdet, kvarteret Böljan, är utmärkta som övrig bebyggelse, d v s de bedömdes inte ha sådant värde att särskilt skydd erfordrades. Bebyggelsen inom kvarteret Viadukten, belägen direkt söder om planområdet, bedöms i bevarandeprogrammet vara särskilt värdefull enligt PBL 3:12. Husen närmast planområdet är uppförda i Art Deco-stil och är unika inslag i Helsinborgs bebyggelsemiljö. Längre söderut i kvarteret finns även hus uppförda i nyklassicistisk stil. Även bebyggelsen inom kvarteret Hamilton, uppförd delvis under 1930-talet och delvis i slutet av 1960-talet, bedöms vara särskilt värdefull. Husen från 1960-talet uppförda i betong är ett gott exempel på dåtidens prefabbyggande. Karaktäristiskt för kvarteret Hamilton är det ca 180 meter långa sexvåningshuset som ligger nedanför Landborgens branta sluttning. Sydost om planområdet, öster om Drottninggatan, ligger ett större sammanhängande grönområde, bestående av Margaretaplatsen och en grönyta tillhörande kvarteret Hamilton. Margaretaplatsen, som anlades i början av 1920-talet och speglar dåtidens arkitektur och parkideal, samt grönområdet/parkeringen norr om planområdet, är utpekade som värdefull miljö/grönyta för att markera att ytorna är av stor vikt för stadsbilden. Inom planområdet finns inga kända fornlämningar Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär inte någon förändring av stadsbilden eller någon påverkan, vare sig negativ eller positiv, på de befintliga kulturmiljövärdena. Utbyggnadsalternativet Planförslaget innebär en komplettering av befintliga strukturer, se bild på föregående sida, och läsbarheten av stadens historiska utveckling bedöms inte påverkas negativt. Uppförandet av föreslagen bebyggelse ger ett naturligt avslut på den befintliga bebyggelsen inom innerstadens kvartersstruktur och utgör ett naturligt inslag i stadens utveckling med byggnader från olika epoker. Planförslaget bedöms inte innebära en negativ påverkan på kulturmiljövärdena i området eller på riksintresset för kulturmiljö. Den nya bebyggelsen kommer att påverka utblickarna mot Öresund från landborgen. Den norra byggnaden kommer i begränsad omfattning skymma horisonten i väst, se fotomontage nedan. Detta bedöms dock inte innebära negativ påverkan på landborgspromenadens rekreativa och estetiska kvaliteter. 17(27)

18 Föreslagen bebyggelse. Fotomontage som visar hur bebyggelsen kan komma att se ut, vy mot nordväst från landborgspromenaden vid Margaretaplatsen. (Möller Arkitekter). Vy från havssidan över stadssiluetten. Den planerade bebyggelsen, markerat med röd oval, i förhållande till landborgen och befintlig bebyggelse. Den i detaljplanen föreslagna högre bebyggelsen i planområdets norra del kommer att sticka upp något över landborgens kant betraktat från väster (från sundet). Bebyggelsen bedöms dock kunna smälta in bland den befintliga bebyggelsen på landborgen ur denna betraktningsvinkel, se bild ovan. Den tillkommande bebyggelsen innebär en skuggpåverkan både på kvarteret Hamilton och på förskolan Hamilton, belägna öster om Drottninggatan. Då skuggpåverkan är tidsmässigt begränsad bedöms varken bostadsmiljöerna eller förskolan Hamilton utsättas för skuggpåverkan som ger upphov till några påtagliga negativa effekter eller konsekvenser. Sammantaget bedöms planförslaget påverka utblickarna mot Öresund, i första hand från bostäder i kvarteret Hamilton, men totalt sett inte innebära en negativ påverkan på kulturmiljövärdena i området eller på riksintresset för kulturmiljö 18(27)

19 3.3 Grundvatten Förutsättningar Planområdet ligger inom Rååns avrinningsområde och omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvatten. Vattenförekomsten som berörs är Helsingborgssandstenen. Denna är ett grundvattenmagasin i sedimentär berggrund Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär inte någon förändring av planområdet som påverkar grundvattennivåerna. Utbyggnadsalternativet Byggande av underjordiskt garage innebär att all jord inom området för bostadsbyggnationen kommer schaktas ur, ner till ca 2,5-3,5 meter under nuvarande markytan (ner till ca +0,0 m). Detta kan innebära att en tillfällig grundvattensänkning behöver utföras vid fastigheten under själva byggskedet, med en bedömd varaktighet på ca 5 månader. Skulle inflödet av grundvatten bli för stort finns flera olika tekniska lösningar för detta, exempelvis kan tät spont att användas. För att minimera negativa miljöeffekter i Öresund ska länshållningsvatten och grundvatten från eventuella avsänkningsåtgärder kontrolleras och vid behov renas innan det återinfiltreras, släpps ut i dagvattennätet eller direkt i Öresund. En tillfällig grundvattensänkning under byggskedet bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för vegetation i omgivningen, eftersom den typ av vegetation som finns på platsen normalt inte bedöms vara beroende av grundvattenmagasinet för sin vattenupptagning. Då garaget utförs i vattentät betong kan grundvattennivån efter byggtiden återta sin tidigare nivå inom planområdet och någon påverkan på grundvattennivån till följd av utbyggnaden bedöms därmed inte uppkomma. Utbyggnaden bedöms inte heller innebära negativ påverkan på grundvattnets kvantitativa och kvalitativa status (se vidare under kap nedan). Sammantaget bedöms en eventuell tillfällig grundvattensänkning under byggtiden inte medföra några negativa effekter eller konsekvenser. Efter byggtiden kan grundvattennivån återta sin tidigare nivå inom planområdet, varmed ingen påverkan på grundvattennivån bedöms uppkomma till följd av utbyggnaden. 19(27)

20 3.4 Uppfyllelse av mål och riktlinjer Miljömål Nationella miljömål De 16 nationella miljökvalitetsmålen är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljömål De regionala miljömålen för Skåne följer i stort de nationella miljökvalitetsmålen (enligt länsstyrelsens beslut ), bortsett från målet Storslagen fjällmiljö som inte berör Skåne län. Lokala miljömål Helsingborg har tagit fram ett miljöprogram som antogs av kommunfullmäktige i maj Programmet är ett övergripande styrdokument inom miljöområdet och utgör en viktig del i stadens strävan mot en hållbar utveckling. Miljöprogrammet redovisar de lokala delmålen som i stort knyter an till de nationella miljökvalitetsmålen. Uppfyllelse av miljömålen Förtätning av innerstadsmiljöer bidrar till ett ökat utnyttjande av befintlig infrastruktur i form av kommunikations- och uppvärmningssystem. Detta ligger i linje med de mål som behandlar klimat och luftföroreningar (Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft i första hand). Eftersom miljökvalitetsnormer samt riktlinjer för bullernivåer innehålls bedöms planen ligga i linje med miljömålen för god bebyggd miljö. På övriga miljömål bedöms planen ha ingen eller mycket begränsad påverkan. 20(27)

21 3.4.2 Miljökvalitetsnormer Buller Miljökvalitetsnormer för buller innebär att kommuner med mer än invånare (som exempelvis Helsingborg) ska kartlägga omgivningsbullret inom kommunen samt även vid behov upprätta förslag till åtgärdsprogram som ska fastställas. De bullerberäkningar som tagits fram för detaljplanen utifrån beslutade riktvärden och anvisningar är dock på en betydligt mer detaljerad nivå, och det är därför dessa som utgör bedömningsgrund för denna miljökonsekvensbeskrivning (se vidare kapitel 3.1 Buller). Luft Miljökvalitetsnormer för luftmiljö finns för kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Normerna baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv. Förordningen heter idag Luftkvalitetsförordning (2010:477). Luftföroreningar definieras som kraftigt förhöjda halter av ämnen som i många fall finns naturligt i luften. Halten av olika luftföroreningar varierar ofta över tiden på en och samma plats. Det beror på dels att föroreningar transporteras med vindar från andra platser och länder, dels på att lokala väderförhållanden och utsläppskällor varierar. Luftföroreningar kan orsaka både kort- och långsiktiga hälsoeffekter. Särskilt känsliga individer är barn och äldre. Biltrafiken är generellt sett den största utsläppskällan och för denna är det miljökvalitetsnormerna avseende kvävedioxid och partiklar som är mest aktuella. För dessa miljökvalitetsnormer finns olika medelvärden att beakta, se tabell nedan. Även normen för bensen är relevant men överskrids generellt sett inte. Övriga fastställda normer beräknas vara av mindre betydelse längs vägar och gaturum eftersom dessa utsläpp ligger under miljökvalitetsnormen. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer till skydd för människors hälsa Ämne Halt [μg/m3] Medelvärde Övre utv.tröskel [μg/m3] *** Nedre utv.tröskel [μg/m3] **** Tillåtet antal överskridanden Kvävedioxid 40 1 år aldrig 60 1 dygn ggr/år 90* 1 tim ggr/år Partiklar (PM10) Partiklar (PM2,5) 40 1 år aldrig 50 1 dygn ggr/år 25 1 år ** 25 1 år Fr.o.m *Under bivillkor att halten 200 μg/m 3 inte överskrids mer än 18 ggr per år **BÖR-norm innan 2015, därefter ett krav (SKALL-norm) *** Övre utvärderingströskeln. Om nivån överskrids ska utvärdering av luftkvaliten ske med mätning som kan kompletteras med beräkning. **** Undre utvärderingströskeln. Om nivån överskrids får utvärdering av luftkvaliten ske med en kombination av mätningar och modelleringsmetoder. 21(27)

22 Nuläge Luftkvaliteten längs vissa gatuavsnitt i Helsingborgs tätort är periodvis dålig och halterna av kvävedioxider har tidvis under de senaste åren varit högre än gällande miljökvalitetsnorm. Till följd av överskridandena har länsstyrelsen upprättat ett bindande åtgärdsprogram som fastställdes Åtgärdsprogrammet har sedan reviderats löpande över perioden De senaste publicerade mätresultaten, i årsrapport 2012, visar att årsmedelvärdet för kvävedioxid på Drottninggatan blev 31,9 µg/m 3. I gatunivå noterades 11 överskridanden av normens dygnsvärde på 60 µg/m 3, mot normens 7 tillåtna överskridanden. Normen överskreds därmed på Drottninggatan vid mätsträckan i höjd med Sundstorget. Mätpunkt för luftföroreningar på Drottninggatan, söder om Sundstorget, drygt en km söder om planområdet. (Resultat från mätningar av luftföroreningar, årsrapport 2012.) Med tanke på den relativt öppna ytan vid Kv Böljan samt den betydligt lägre trafikmängden på denna del av Drottninggatan (storleksordningen fordon färre per dygn) bör värdet ligga något lägre inom planområdet. Beräkningar visar att halten kvävedioxid bör ligga under 20 µg/m 3 som årsmedelvärde i det aktuella området (Ramböll 2012). Således bedöms miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i nuläget inte överskridas vid planområdet. Utbyggnadsalternativet Enligt uppgifter från Helsingborgs stad beräknas trafiken på Drottninggatan vid kv Böljan uppgå till ca fordon per vardagsmedeldygn år Utbyggnaden av planområdet innebär att ca 50 nya bostäder uppförs. Mängden trafik som planförslaget genererar beräknas ej vara av sådan omfattning att den medför att halten luftföroreningar på det aktuella gatuavsnittet överskrider gällande miljökvalitetsnormer. 22(27)

23 Genomförandet av detaljplanen kan leda till att mängden kvävedioxid i gatunivå ökar något då det inte sker samma utspädning av luftföroreningarna när föreslagen bebyggelse uppförs. Enligt uppgifter från Miljökontoret på Helsingborgs stad bedöms dock alternativet inte leda till att miljökvalitetsnormerna överskrids eftersom gaturummet även fortsättningsvis kommer att vara relativt öppet samtidigt som de rådande vindriktningarna från syd- och nordväst är gynnsamma. Enligt uppgifter från Helsingborgs stad råder ingen parkeringsbrist i anslutning till planområdet i nuläget. Borttagning av ett antal p-platser bedöms inte leda till ökad trafikering och därmed bedöms heller inte luftmiljön påverkas negativt till följd av detta. Detaljplanen bedöms inte heller innebära någon negativ påverkan på någon av de åtgärder som vidtas i Helsingborg för att förbättra luftmiljön. Sammantaget bedöms mängden trafik som planförslaget beräknas generera inte vara av sådan omfattning att den medför att gällande miljökvalitetsnormer överskrids. Vatten Planområdet ligger inom Rååns avrinningsområde och omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvatten. Vattenförekomsten som berörs är Helsingborgssandstenen. Denna är ett grundvattenmagasin i sedimentär berggrund. Vattenmyndigheten har klassat dess kemiska och kvantitativa status som god idag. Samtidigt har de gjort en riskbedömning att det finns risk att god kemisk status inte uppnås till 2015 på grund av att det finns flera större tätorter, industrier och jordbruksmark inom förekomsten. Vattenmyndigheten bedömer även att det finns risk att målet om en god kvantitativ status år 2015 inte heller uppnås på grund av att det finns ett stort antal uttag inom förekomsten. Aktuellt planområde befinner sig inom ett utströmningsområde och en negativ påverkan på miljökvalitetsnormen (kemisk status) för vattenförekomsten Helsingborgssandsten bedöms därför inte som trolig, speciellt inte efter den omfattande sanering av markföroreningar som planeras inom planområdet - vilket snarare, totalt sett, bedöms innebära en positiv påverkan på den kemiska statusen. Den kvantitativa statusen påverkas inte heller då ingen permanent sänkning av grundvattennivån föreslås Folkhälsomål Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället, men Statens folkhälsoinstitut har ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering. 23(27)

24 De utpekade målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Uppfyllelse av folkhälsomål Eftersom miljökvalitetsnormer, bullernivåer och riktlinjer vad gäller elektromagnetiska fält innehålls får planen anses uppfylla de delar av folkhälsomålen som är relevanta i planprocessen. I planen föreskrivs åtgärder för att dessa mål skall kunna uppfyllas Miljöbalken - allmänna hänsynsregler I Miljöbalken 2 kap finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa skall följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följs. Nedan beskrivs de allmänna hänsynsreglerna kortfattat samt kommenteras med avseende på relevans i denna plan. 1 Bevisbörderegeln - verksamhetsutövaren har bevisbördan. MKB-processen är ett led i uppfyllelsen av bevisbörderegeln som innebär att verksamhetsutövaren ska visa att hänsynsreglerna uppfylls. 2 Kunskapskravet - man ska veta vad man gör så att man inte stör. Planprocessen enligt PBL borgar för god kunskap om planens förutsättningar, effekter och eventuella konsekvenser. 3 Försiktighetsprincipen - redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Negativa konsekvenser och risk för sådana belyses i MKB:n. Åtgärdsförslag för att undvika eller minska negativa konsekvenser redovisas och har inarbetats i planförslaget. 4 Produktvalsprincipen - man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön. Ej aktuellt i detaljplanskedet. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna - man ska hushålla med råvaror och energi. Ej aktuellt i detaljplanskedet. 24(27)

25 6 Lokaliseringsprincipen - man ska välja den plats som är lämpligast för miljön. Helsingborgs stad har bedömt att planen ligger i linje med 2 kap PBL. 7 Skälighetsregeln - nyttan av en skyddsåtgärd eller ett försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna. De föreslagna skyddsåtgärderna är framtagna utifrån ett skälighetsperspektiv. 8 Skadeansvar - skador ska avhjälpas, även sådana som orsakats tidigare. Verksamhetsutövaren är ansvarig för skador. Sanering av förorenad mark, orsakad av tidigare verksamhet, kommer att genomföras. 4 Samlad bedömning Planområdet påverkas av vägtrafikbuller från Drottninggatan och tågtrafikbuller från Västkustbanan. Den genomförda bullerberäkningen visar att med den planerade utformningen av byggnaderna, liksom dess planlösningar, innehålls riktvärdet Leq 55 dba generellt för ca hälften av lägenheterna. För resterande lägenheter överskrids Leq 55 dba utanför vissa delar av lägenhetens fasad. Med visad utformning uppfylls Boverkets tilllämpningsanvisningar (Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen). Det vill säga att för de lägenheter som utanför någon fasad erhåller nivåer över Leq 55 dba medför byggnadens utformning att Leg högst 50 dba innehålls utanför fönster till minst hälften av boningsrummen. Gemensamma uteplatser finns på gård där Leq högst 50 dba innehålls. Bevarandeintressena för kulturmiljön i anslutning till planområdet är främst kopplade till Helsingborgs utveckling från medeltiden fram till 1900-talets expansiva hamn- och industristad. Planförslaget innebär en komplettering av befintliga strukturer och läsbarheten av stadens historiska utveckling bedöms inte påverkas negativt. Den nya bebyggelsen kommer att påverka utblickarna mot Öresund från landborgen öster om planområdet. Påverkan varierar beroende på var man befinner sig och berör i första hand utblickar mot väster. Utbyggnaden kan komma att innebära en tillfällig grundvattensänkning under byggtiden. En sådan tillfällig sänkning bedöms inte medföra några negativa effekter eller konsekvenser för grundvattensituationen i området eller för naturmiljön. Efter byggtiden kan grundvattennivån återta sin tidigare nivå inom planområdet, varmed ingen påverkan på grundvattennivån bedöms uppkomma till följd av utbyggnaden. Förtätning av innerstadsmiljöer bidrar till ett ökat utnyttjande av befintlig infrastruktur i form av kommunikations- och uppvärmningssystem. Detta ligger i linje med miljömål som behandlar klimat och luftföroreningar. Under förutsättning att miljökvalitetsnormer och bullerriktvärden innehålls bedöms planen ligga i linje med miljömålen för god bebyggd miljö. På övriga miljömål bedöms planen ha ingen eller mycket begränsad påverkan. Helsingborg är en stad med luftmiljöproblem längs vissa gator och ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid har fastställts av Länsstyrelsen. Några problem vid planområdet föreligger inte och den förändrade markanvändningen medför endast försumbara förändringar i trafikmängderna. Detaljplanen bedöms inte heller innebära negativ påverkan på någon av de åtgärder som vidtas i Helsingborg för att förbättra luftmiljön. 25(27)

26 5 Uppföljning I en miljökonsekvensbeskrivning kan inte alla effekter beskrivas fullt ut i detalj. Påverkan kan vara svårbedömd och kräva ytterligare utredningar för att i ett senare skede kvantifieras. Miljökonsekvensbeskrivningen ska därför ses som en fortgående process, för att med åtgärder kunna minimera anläggningens påverkan på miljön, snarare än som en färdig och avslutad handling. Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Åtgärder för att begränsa störningar under byggnation bör följas upp och vid behov justeras för att inte riskera att riktvärden eller miljökvalitetsnormer överskrids. Detta förutsätts ske genom egenkontroll av anlitade entreprenörer med kommunen som tillsynsmyndighet. 26(27)

27 6 Källförteckning Kv Böljan 3 m, Helsingborg, Trafikbullerutredning, Tyréns AB ÖP En strategisk översiktsplan för Helsingborgs utveckling, antagandehandling 18 maj 2010 Riskanalys, Kv Böljan, Helsingborg, Tyréns AB, Resultat från mätningar av luftföroreningar, årsrapport 2012, Dnr , Miljönämnden i Helsingborg, Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort, Tredje utökade upplagan, Sveriges Kommuner och Landsting, 2009 Helsingborgs stads policy för låg- och högfrekventa elektromagnetiska fält, Helsingborgs stad, december 2008 Miljöprogram för Helsingborgs stad , Helsinborgs stad, Reviderat åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg, Länsstyrelsen i Skåne län, Uppdatering av emissionsdatabas för Helsingborg, Ramböll, Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige. Haltberäkningar av NO 2, PM10 och PM2.5 i svenska trafikmiljöer för framtidsscenarier med minskade europeiska emissioner, SMHI, Mätning av magnetiska fält, Kv Böljan, Helsingborg, Eladministration Turesson & Olsson AB, Elektromagnetiska fält omkring järnvägen, Banverket, 2003 Magnetfält och hälsorisker, Arbetsmiljöverket, Boverket, Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten. Bevarandeprogram Drottninggatan och Pålsjö, Helsingborgs Museum, Helsingborgs bevaringskommitté, 1999 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande järnvägsplan för Södertunneln - tunnel för Västkustbanan söder om Helsingborg C. Godkännandehandling PM Klimatanpassning. Fördjupningspromemoria om Helsingborgs stads klimatanpassning, Helsingborgs stad Digitalt material: Muntliga källor: Torsten Nilsson, Miljökontoret, Helsingborgs stad 27(27)