KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2015/2016. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Transkript

1 KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2015/2016 Anna Ullén Alsander förskolechef

2 Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet där barns naturliga lust att lära utnyttjas fullt ut. och välutbildade MÅL Förskolan i Mjölby är en förskola som arbetar utifrån en demokratisk värdegrund och tar tillvara mångfald och olikheter som ger barnet nya utmaningar samt stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter som ger pedagogisk stimulans för språklig, kommunikativ och matematisk utveckling som stimulerar barnets intresse för naturvetenskap och teknik där barn och föräldrar naturligt har inflytande och möjlighet att påverka som utvecklar verksamheten genom att ständigt systematiskt dokumentera, analysera och följa upp där personalen har ett medvetet och vetenskapligt förhållningssätt Mjölby kommuns värdegrund Medborgare och kunder i fokus Vi utgår från medborgarens och kundens behov, önskemål och rätt till delaktighet. Professionellt bemötande Vi bemöter medborgare och kunder på ett kompetent och respektfullt sätt. Samverkan för förbättringar Vi ser samverkan som en förutsättning för värdeskapande förbättringar. Kreativt förhållningssätt Vi är engagerade och modiga. Vi ser utmaningar som möjligheter och fokuserar på resultat.

3 Normlösa förskolas värdegrund Att synliggöra varje individ, varje dag, för att känna samhörighet och trygghet i vår förskola Det innebär att vi uppmärksammar barnet och föräldern när de kommer till förskolan. Vi säger hej på barnets nivå. Vi benämner barnen vid namn och tar oss tid att lyssna på dem. Vi bekräftar känslor nu ser jag att du är arg/ledsen/glad. I samlingar får alla säga sitt och i rutinsituationer pratar vi med barnen. Vi bekräftar goda beteenden och uppmärksammar när positiva saker sker. Pedagogisk grundsyn Vår pedagogiska grundsyn utgår från Barnet som är aktivt i sitt eget lärande och utvecklar färdigheter och förmågor. Barnet som är fyllt av vilja, nyfikenhet och lust. Barnet som vill vara delaktigt. Barnet som använder alla sina sinnen. Pedagogers ledning/förhållningssätt Som pedagoger är vi Medupptäckare med barnen Intresserade och nyfikna Modiga och vågar misslyckas Vi skapar en god relation med barnet. Vi erbjuder ett lärande där alla sinnen är involverade. Vi erbjuder en stimulerande miljö. Vi planerar efter barnens behov och intressen. Vi ställer öppna frågor. Vi låter barnet tänka och resonera. Vi är nära barnet och lyssnar på dem. Förskolechefens ledningsdeklaration Vi ska ha en förskola där barn, föräldrar och personal känner trygghet och glädje i mötet. Där lek, lust och lärande är ledord i barnens vardag. Ledord i min relation till personalen är kommunikation, demokrati och lärande- Kommunikation Organisationen ska präglas av öppenhet, delaktighet, respekt och tillit. Demokrati Jag vill uppmuntra alla till egna initiativ och stötta förslag till utveckling. Lärande Jag vill sätta lärande i centrum för alla både barn och personal.

4 Spelregler Mål: Vi ska känna trygghet och arbetsglädje på vår arbetsplats Glädje får vi genom att: Vi ser varandra, uppmuntrar varandra och ser det positiva. Trygghet får vi genom att: Vi pratar med varandra och inte om varandra - rak kommunikation Hjälpa och ställa upp för varandra på den egna avdelningen och i huset Ansvarsgrupper Pedagogisk ledningsgrupp - Linn, Maria A. Syftet med den pedagogiska ledningsgruppen är att skapa en mötesplats för lärande mellan arbetslagen. Ledningsgruppen ska verka för en helhetssyn på förskolan och utveckla verksamheten med barnens lärande och utveckling i fokus. Arbetslagsledarens roll är att Leda det pedagogiska arbetet i arbetslaget utifrån verksamhetens och styrdokumentens uppdrag och mål Driva det systematiska kvalitetsarbetet Ansvara för dagordning och protokoll på avdelningsmötena Ansvara för att arbetslaget följer Planen mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan.. Arbetslagsledarna har mandat att fatta beslut tillsammans med förskolechefen efter att frågorna diskuterats på avdelningarna. Samverkansgrupp Maria A. Lärarförbundet Anita Nilsson, Kommunal, Anna Blomqvist Lärarförbundet Inköp Maria H efter avdelningarnas önskemål. Ekonomi Bevaka avdelningens pengar Maria W., Camilla Traditionsgrupp Traditionsgruppen träffas vid behov Gruppen ansvarar för planering och genomförande av gemensamma traditioner och festligheter för barn och personal. Ex. gemensamt firande vid påsk, jul, midsommar, avslutningar, högtidsdagar, förskolans dag eller avtackning av personal. Daniel, Elenor, Joakim Utemiljögrupp Gruppen ansvarar för att utemiljön fortsätter att utvecklas. Träffas vid behov. Daniel, Maria

5 Mentorsansvar Handleder studenter. Fotografering Tar kontakt med fotograf och bokar datum för fotografering. Maria Axelsson Dataansvarig Ansvarar för uppdatering av hemsidan. Håller sig uppdaterad på program för förskolan. Johanna Schemaansvar/vikariebokning Samordna schema vid lov och klämdagar. Daniel, Johanna Kvalitetsarbete 1 Var är vi? beskriva, reflektera, analysera 4 Hur blev det? utvärdera, analysera, dra lärdomar 2 Vart ska vi? prioritera, formulera smarta delmål 3 Hur gör vi? planera, genomföra, analysera processen

6 Årsplanering AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER Introduktion av grundverksamhet Värdegrund Omsorg och rutiner Lek och lärandemiljö Inskolning Lekobservationer Lärandeobservationer Barnintervjuer Uppföljningssamtal Likabehandlingsplan Lek och lärandeobservationer Dokumentation Reflektion/utvärdering Föräldramöte JULI Grundverksamhet Grundverksamhet Sommarverksamhet NOVEMBER LÄROPLANSMÅLEN Lek och lärandeobservationer Dokumentation Reflektion/utvärdering JUNI Grundverksamhet Sammanfattande utvärdering Barns lärande Verksamhetens utveckling Arbetsprocesser Likabehandling Sommarplanering DECEMBER Lek och lärandeobservationer Sammanfattande utvärdering Barns lärande Verksamhetens utveckling Arbetsprocesser Likabehandling Grundverksamhet Grundverksamhet MAJ JANUARI Utvecklingssamtal Avslutningssamtal Överskolning Grundverksamhet Målsättningar efter utvärdering Inskolningsplanering APRIL MARS FEBRUARI Förberedelser för utvecklingssamtal Barnintervjuer Reflektion Lek och lärandeobservationer Dokumentation Reflektion/utvärdering Lek och lärandeobservationer Dokumentation Reflektion/utvärdering Dokumentation Utvecklingssamtal Grundverksamhet Grundverksamhet Grundverksamhet Sammanfattande utvärdering Hur har arbetet bidragit till barns lärande och utveckling? Analys Hur ser vi det? Resultat? Fortsättning? Utveckling? Hur har arbetet bidragit till att verksamheten utvecklats? Analys Hur ser vi det? Resultat? Fortsättning? Utveckling? Vilka arbetsprocesser leder till goda resultat? Analys Hur ser vi det? Resultat? Fortsättning? Utveckling? Något som behöver förändras? Utvecklingsbehov? Vad? Hur? Varför?

7 Planeringsunderlag Inför temastart Vilka kunskaper har barnen idag? Vilka behov och intressen har barnen /gruppen? Vilka läroplansmål kan vi arbeta mot i temat? Hur gör vi? Vilka arbetsprocesser leder till resultat? Uppföljning Vad har barnen lärt sig? Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra? På vilket sätt får barnen påverka hur vi ska gå vidare i arbetet? Nya läroplansmål? Reflektionsfrågor Vad har jag gjort idag för att utmana och stimulera? Hur var stämningen idag? Varför? Hur tog jag hand om ögonblicket? Dagens guldstund vilken var det? Lyssnar jag på barnen? Vad pratar de om? Vad och hur leker de? Vilka frågor har väckts i mig idag? Hände det något oväntat idag? Är det något jag skulle gjort annorlunda? Vad talar rummen? Vad inspirerar de till? Vad intresserar barnen? Vad vet barnen? Hur tänker de?

8 Prioriterade åtgärder enligt föregående års dokumentation Prioriterade mål ht 2014 Mål : Förskolan uppmuntrar barnens nyfikenhet och fantasi samt stimulerar deras kreativitet och förmåga att lösa problem. Genomförande: Vi ser till att material är tillgängligt för barnen och att det går att använda på olika sätt. Vi byter material oftare. Vi planerar och organiserar verksamheten så att barnen får möjlighet att både enskilt och tillsammans fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. Vi observerar och dokumenterar hur material finns tillgängligt och hur det är anpassat och används, för att utmana och stimulera barnen i deras utveckling och lärande. Vi fortsätter att arbeta med teman som skapar som sammanhang barnens lärande och utveckling. Kvalitetsutveckling 2014/2015 Verksamhetsförändringar Förskolan har under året varit organiserad på tre avdelningar med totalt 48 barn. Prognosen inför hösten 2015 var en kraftig minskning av barnantalet i upptagningsområdet. Förskolan har därför lokalanpassats under våren så att det nu är två avdelningar med 34 barn. Som en konsekvens av minskat barnantal har antalet personal minskat och nya arbetslag bildats. Lokalanpassningen innebar att avdelning Snäckan fick fler rum och möjlighet att ge rummen olika funktion och karaktär. Genom att observera barnens lek och lyssna på deras önskemål har pedagogerna kompletterat med material i de olika rummen. Materialet har placerats tillgängligt för barnen för att de ska kunna göra aktiva val. Personalen deltog i resursenhetens utbildning Miljön den extra pedagogen och fick därigenom inspiration från andra förskolor. Analys och vidareutveckling: Flera av rummen är genomgångsrum vilket skapar en rörlighet hos barnen som behöver begränsas för att skapa en lugnare miljö. Barnen flyttar leken mellan rummen.

9 Värdegrunden: Vi uppmärksammar barn och föräldrar när de kommer till föskolan Vi säger Hej, vi benämner vid namn och tar oss tid att lyssna på dem. Vi bekräftar känslor. Under våren har barngrupperna förändrats, nya barn har kommit till gruppen och nya kamratrelationer har skapats. Klimatet har varit lite mer turbulent med mer konflikter i gruppen. Under denna period har vi arbetat aktivt med konflikthantering och hur vi är mot varandra -samspelet. Detta har vi främst gjort genom att vi pedagoger har varit nära barnen och handlett dem när konflikter uppstått. Vi har samtalat med barnen om olika situationer som har uppstått. Vi har även samarbetat med en del föräldrar kring dessa frågor. Vi ser redan en förändring till det positiva. Barnen visar mer hänsyn mot varandra och en förståelse för sina kamrater. Barnen frågar om de får låna något och kan vänta på sin tur, alternativt ta ett nej till svar. Analys Det blev väldigt tydligt hur snabbt klimatet i en grupp kan förändras när någon slutar eller kommer ny till gruppen. När rollerna förändras. Vidareutveckling Vi kan vara bättre förberedda när vi ska ta emot nya barn. Planera aktiviteter och redan från början vara tydliga med vad som gäller på vår avdelning. Hjälpa barnen att lära känna varandra. Samverkan med föräldrar Det har länge funnits en efterfrågan hos föräldragruppen om att få det tydliggjort hur våra aktiviteter leder mot målen i förskolan. Eftersom föräldrarna i vår förskola gärna kommunicerar digitalt har vi funderat över hur en sådan kommunikation skulle se ut. Vi blev intresserade av förskoleappen och bjöd in personal från en förskola som arbetat några år med appen. Efter det bestämde vi att detta var ett verktyg vi ville prova. Vidareutveckling Att under hösten 2015 införa förskoleappen som en del i vårt samarbete med föräldrar.

10 Utveckling och lärande Exempel på tema under året Tema sagor Barns lärande Tillsammans med barnen har pedagogerna kontinuerligt utvärderat temat kring sagan Rödluvan och Vargen. Vid temats avslut gjordes en tillbakablick tillsammans med barnen. Det visade sig då att barnen kommer ihåg mycket av det som hänt från uppstarten till slutet. De kan redogöra för vad de gjort och hur, vilket material de använt, men också vad de lärt sig. Barnen uttrycker också på egen hand vad de lärt sig genom temaarbetet. De har dramatiserat i temat och då intagit olika roller. Pedagogerna har sett blyga barn ta huvudroller och tvärtom. Barn som inte talar så mycket i vanliga fall pratar hela meningar och repliker, vilket är en stor utveckling. Denna dramatisering har bidragit till en glädje och gemenskap i barngruppen. Barnen leker Rödluvan och Vargen i den fria leken med glädje och utvecklar sagan på egen hand. T.ex finns numera Rödluvan och Blåluvan, mormor byts ut mot morfar, och morfar har en katt i sin stuga. Dramatiseringarna har skapat ett tillåtande klimat. Det har stimulerat barnens fantasi och de leker sagor. Osäkra lekare har haft lättare att inta en roll, ett tillåtande klimat där barnen lyssnar på varandra och visar respekt mot varandra. Barnen vill i större utsträckning berätta för varandra. Verksamhetens utveckling Att arbeta med tema på ett icke förutbestämt sätt har utvecklat verksamheten. Barnen har genom temat fått en gemensam upplevelse som har legat till grund för fortsatt arbete. Deras tankar och idéer har legat till grund för pedagogernas arbete och har styrt riktningen i temat. Pedagogerna har tittat på filmer när barnen har spelat upp/ lekt sagan. Genom detta har de lärt sig mer och sett de barn som syns i bild men som de inte fokuserat på vid just det tillfället tex de som är åskådare. Arbetsgången har utgått från Lpfö med mål, genomförande, utvärdering och utveckling och gett ett medvetet arbetssätt. Målsättningen med årets tema var från början att det skulle innehålla flera klassiska sagor. Men det blev Rödluvan och Vargen som fångade barnens intresse och de började vidareutveckla sagan. Alla barn har varit delaktiga och aktiva i arbetet. Genom tankekartor har barnen funderat och resonerat kring olika frågor: Vad finns i sagan? Vad behöver vi om vi ska bygga upp en sagomiljö utifrån sagan? Hur ska vi bygga? Hur kan vi göra en igelkott? Vad händer om vi lägger kladdigt gips på en ballong? Hur ska vi göra vargens mage så att den går att öppna? I sagoarbetet har barnen haft tillgång till många olika sorters material. Färg, gips, papier maché, tyg, material de hämtat i skogen. De har varit ute i naturen och tittat på skog, växter och djur, men även forskat om olika djur med hjälp av Ipaden. Något som också utvecklat och inspirerat verksamheten är samarbete med bibilioteket.

11 Arbetsprocesser Närvarande och delaktiga pedagoger ger kunskap om barnen som ger förutsättningar att utveckla verksamheten utifrån barnens intressen och behov. Pedagoger har haft en roll som handledare och stöttat barnen i leken. De lite mer osäkra barnen har kunnat vara delaktiga i dramatiseringen genom att spela en roll tillsammans med en pedagog. Vi kan vara mormor tillsammans. Arbetsprocesser som gett bra resultat har varit när barnen får prova, lyckas och misslyckas. När de kan spara konstruktioner och utveckla dem så länge intresset finns. När vi hittar rätt nivå. När vi utmanar barnen med inspirerande material. När vi tar tillvara barnens intresse i vardagen. Fasta rutiner. När vi frågar vad de vill lära sig. Analys Genom pedagogisk dokumentation har barnen blivit mer delaktiga. Pedagogerna har tittat på bilder och filmer tillsammans med barnen där barnen har berättat vad som hänt och vad man mer kan göra för att gå vidare i temat. Detta har varit en stor utveckling i arbetslagens pedagogiska arbete. Svårigheten har varit att använda tiden på avdelningsplaneringarna så att fokus blir reflektion över den pedagogiska dokumentationen. Vidareutveckling Arbetslagen har tagit fram en ny struktur på dagordningen för avdelningsplanering för att få mer fokus på de pedagogiska diskussionerna.. För att öka samhörigheten och kunna samarbeta i vardagen har avdelningarna i år valt samma övergripande tema. Eftersom en av avdelningarna haft tema vatten under våren och barnens intresse fortfarande är stort kommer det gemensamma temat att vara vatten, men med lite olika vinklingar. Tema vatten Snäckan Mål Hav och sjö Barnen ska lära om vatten på ett lustfyllt sätt Barnen ska utforska vatten med alla sina sinnen Pärlan Barnen ska få möjlighet att lära och utforska matematik med hjälp av vatten. Lära genom vattenlek Barnen ska lära sig om livet i vattnet.