FLERÅRSPLAN

Transkript

1 FLERÅRSPLAN MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2016 Uddevallabron, vy från Palle näbba Foto: Uddevalla kommun

2 Innehållsförteckning FLERÅRSPLAN STRATEGISK PLAN...3 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...7 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET DRIFTSBUDGET KOMMUNENS ORGANISATION NÄMNDERNAS BUDGET OCH STYRKORT KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VALNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT SAMMANSTÄLLD BUDGET FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION BOLAGEN UDDEVALLA UTVECKLINGS AB (UUAB)-KONCERNEN UUAB MODERBOLAGET (100 %) UDDEVALLA ENERGI AB (100 %) UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %) UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %) UDDEVALLA TURISTTRAFIK AB (99,9 %) UDDEVALLA EVENT AB (100 %) STIFTELSERNA BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %) HSB:S STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %) STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %) GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN ÖVRIGA FÖRETAG UDDEVALLA VATTEN AB (100 %) VÄSTVATTEN AB (65 %) RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN (64 %) RESULTATBUDGET BALANSBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET KOMMUNENS INVESTERINGAR

3 STRATEGISK PLAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurs- hushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord. 3

4 MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. 4

5 MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet. EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. ÖVERGRIPANDE MÅL En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används PRIORITERADE OMRÅDEN EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ETT LEVANDE CENTRUM genom att bidra till exempelvis Aktiviteter i centrum Samverkan med aktörer i centrum Utnyttja det vattennära läget ETT RIKT KULTUR-OCH FRITIDSLIV genom att bidra till exempel Tillgänglighet Kreativitet GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING genom till exempel Fysisk planering Infrastruktur FÖREBYGGANDE ARBETE genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING genom till exempel Kommunens miljöarbete Klimatförbättrande åtgärder Upphandling ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog 5

6 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT

7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Tillväxten i den svenska ekonomin beräknas i de senaste prognoserna bli relativt kraftig under åren Den pekar mot en BNP tillväxt om i runda tal ca 3 % per år vilket är klart högre än de närmaste åren tillbaka i tiden. Sysselsättningen stärks och arbetslösheten minskar. För tiden minskar dock tillväxttakten i ekonomin. Effekten på den kommunala ekonomin av att tillväxten ökar och arbetslösheten minskar är positiv. Skatteunderlaget bedöms öka med i storleksordningen 5 % per år under perioden vilket är klart mer än normalt. Flerårsplanen resulterade i att de kommunbidrag som tilldelades var större än de finansiella målen gav utrymme för. Återbetalning av medel från AFA har skett under 2015 i enlighet med planeringen och det finns för närvarande inga indikationer på att ytterligare utbetalningar ska ske framåt. Demografin i enlighet med vår befolkningsprognos visar att både de yngre åldrarna och de äldre ökar och föranleder behov av ökade kommunbidrag i verksamheten. Samtidigt kommer också de med historiska mått höga investeringsplanerna som nämnderna redovisar inte att kunna genomföras utan ökade resurser. Tillväxten i ekonomin skapar förutsättningar för att både öka kommunbidragen till nämnderna och förbättra den ekonomiska ställningen. Flerårsplanen som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor och innehåller väsentliga förstärkningar till nämnderna och detaljerna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. Ökningen av kommunbidragen från 2014 till 2015 var den största resursförstärkning som skett under en lång tid tillbaka och långt över genomsnittet för kommunen. Även ökningarna för 2016 är omfattande och betydligt över genomsnittet. Dessa utfördelningar är för stora för att återställa de ekonomiska marginalerna till en nivå som når de finansiella målen. Förutom kommunbidraget ges nämnderna möjligheter att söka och erhålla riktade statsbidrag för olika kvalitetsförbättrande åtgärder, med den största volymen inom barn och utbildningsnämndens område. Det finansiella resultatet av flerårsplanen innebär ingen förstärkning av tidigare flerårsplan. Det ger fortsatt relativt små marginaler som vid en försvagad konjunktur snabbt föranleder åtgärder för att reducera kostnader och/eller höjd skatt. Den innehåller också förväntade ännu ej realiserade effektiviseringar. Investeringarna är omfattande och på en nivå som resulterar i en ökande andel av verk-samhetens kostnader som går till räntor och avskrivningar på längre sikt. 15 miljoner av kommunbidragen för 2016 har riktats till tillfälliga åtgärder som kan reducera kommunens kostnader på sikt. Att återställa det ekonomiska resultatet till en nivå som når de finansiella målen blir återigen en viktig fråga framåt inte minst för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning inom äldreomsorgen som den demografiska utvecklingen kommer att ge redan 2022 blir ökningstakten tydligt större. 7

8 Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 98,0 98,3 97,9 99,0 98,4 98,8 98,0 Soliditet (%) 61,8 59,5 65,4 63,2 58,0 53,6 öka Egenfinansering (%) 75,1 48,6 77,3 57,5 39,0 38,4 75,0 Investeringsnivå (%) 7,6 10,9 7,1 7,5 12,8 12,4 7-8 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges styrkort visar övergripande mål och målsättningar fram till 2018 utifrån tre perspektiv, medborgare, medarbetare och ekonomi. God ekonomisk hushållning uppnås då en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv nås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin I den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting är synen på konjunkturläget oförändrad jämfört med december Det innebär att kommunens skatteunderlag ganska väl följer tidigare planer och prognoser. Fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 % både i år och nästa år. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara väsentligt svagare i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning Sveriges kommuner och landsting gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 % och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs. KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 %. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 % vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 %. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. 8

9 Nedanstående tabell innehåller nyckeltal för perioden där det bl.a. framgår att BNP förväntas öka relativt kraftigt 2015 och 2016 för att sedan sjunka tillbaka BNP* 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar* 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Realt skatteunderlag** 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för Förutsättningarna i den planen är för närvarande relativt oförändrad. Resultatet för 2014 är positivt och prognosen för 2015 är något bättre än planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2014 års resultat blev bättre än planerat både genom engångsintäkter och överskott i verksamheten. Den bedömning som nu görs avseende 2015 är något bättre än gällande plan bl.a. på grund av realisationsvinster. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under de senaste åren och en utplaning har skett på denna nivå. Merparten av socialnämndens ökade kostnader några år tillbaka finns att finna i den ökade efterfrågan på hemtjänst som närmast exploderade 2010 men som under planade ut för att återigen ta fart under (se nedanstående diagram). Arbetsmarknaden Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. februari Arbetslösheten redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslösheten i Uddevalla (8,6 %) ligger fortfarande på en högre nivå än både länet (7,6 %) och riket (8 %). Under det senaste året har dock arbetslösheten i Uddevalla minskat med 0,8 procentenheter. Andelen arbetslösa har under de senaste 12 månaderna minskat både i länet och i riket, dock i mindre omfattning än i Uddevalla. Västra Götalands län (12,6 %) uppvisar en lägre ungdomsarbetslöshet än riket (14,3%). Uddevalla noterade i februari 2015 en ungdomsarbetslöshet på 15,1%, vilket ligger över nivåerna för både länet och riket. Under senaste året har dock ungdomsarbetslösheten i Uddevalla minskat med knappt 3 procentenheter, vilket gjort att man minskat skillnaden gentemot länet och riket. 9

10 Könsuppdelad statistik visar att kvinnor har en lägre arbetslöshet än män i både Uddevalla, länet och riket. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar år där arbetslösheten i Uddevalla är 13,2 % för kvinnor och 17 % för män. Sett till hela arbetskraften var 7,1 % av kvinnorna och 9,9 % av männen i Uddevalla arbetslösa. Utrikes födda är en grupp som möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. 23,1 % av de utrikes födda kvinnorna är antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Motsvarande siffra för utlandsfödda män är 29,4%. I likhet med befolkningen som helhet uppvisar även gruppen utlandsfödda en större andel arbetslöshet i Uddevalla än i länet och riket. Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland Sammanställningen är baserad på Kommunforskning i Västsveriges (KFi) finansiella profil för Uddevalla för I den jämförs de 49 kommunerna i Västra Götaland med varandra avseende åtta ekonomiska nyckeltal. Uddevalla har förbättrat sin placering 2014 med ett steg jämfört med 2013, från plats 34 till 33 bland Västra Götalands och Hallands 55 kommuner. Årets (dvs års) mål är minst plats 27, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet är därmed inte uppnått. Plats Nyckeltal Resultat före extraordinära poster Skattefinansieringsgrad av investeringar Soliditet Kassalikviditet Finansiella nettotillgångar Skattesats Budgetföljsamhet Resultat före extraordinaära poster, snitt 3 år Snitt

11 Rankingplaceringen visar att Uddevalla fortfarande ligger strax under genomsnittet i Västra Götaland och Halland. I den övergripande bilden hamnar Uddevalla i den grupp som har ett Starkt resultat (genomsnitt ) och Varken stark eller svag finansiell ställning (soliditet 2014 inkl. pensionsskulden mellan 0-20 %). I rankingsammanställningen framgår att Uddevalla förbättrat sig för tre nyckeltal, försämrat sig i tre medan två är oförändrade. De nyckeltal som förbättrats mest är Skattefinansieringsgrad av investeringar (10 platser). Det nyckeltal som försämrats mest är Resultat före extraordinära poster (6 platser). Övriga förändringar är marginella. Sammanfattningsvis skriver KFi Uddevalla redovisade, sammanlagt under perioden, en resultatnivå som kan betraktas som god ekonomisk hushållning ur ett generellt synsätt. Samtidigt var kommunens långsiktiga handlingsförmåga, i form av soliditet, svag relativt de andra kommunerna i länen. Uddevalla bör därför i framtiden bibehålla sin resultatnivå runt 2 % -enheter av bruttokostnaderna, för att soliditeten ska förbättras i tillräcklig omfattning och ge ökade möjligheter för att möta lågkonjunkturer i framtiden. Det är viktigt för nästan alla kommuner att ligga på en god resultatnivå, då de närmaste åren för många kommuner innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Invånarantal och befolkningsprognos Invånarantalet uppgår till personer 31/ , vilket är en ökning med 492 personer under året. Befolkningsökningen 2014 ligger i nivå med 2013, vilket innebär en högre tillväxttakt än vad vi sett under den senaste tioårsperioden. Kommunens senaste befolkningsprognos, som gjordes under våren 2014, pekade på personer Den faktiska befolkningsutvecklingen under 2014 är 82 personer mer än vad som prognosticerats. Detta beror huvudsakligen på att flyttningsnettot (inflyttning-utflyttning) varit större än vad som förutsågs vid prognostillfället. Befolkningsprognosen innebär ett fortsatt ökande invånarantal till knappt invånare år Demografiska förändringar De närmaste åren sker fortsatta förändringar i demografin för kommunen. För perioden fram till 2023 ger prognosen att trycket på förskolan och grundskolan ökar, de yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år ökar. I slutet av prognosperioden börjar de ökade antalen äldre bli än mer tydliga. Gymnasiet minskar fram tom 2017 där det vänder uppåt igen. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. 11

12 Relativ demografisk utveckling för olika åldersintervall Långtidsprognos tom 2040 Denna långtidsprognos har några år på nacken och har reviderats under hösten. Nuvarande prognoser och även faktiskt utfall är en högre befolkningsökning så skillnaderna kommer att bli mer dramatiska än vad siffrorna nedan anger. Denna ger dock ändå en indikation om det viktigaste budskapet: att de äldre åldersklasserna ökar väsentligt. Prognoser över befolkningsutvecklingen och förändringar i kommunens delområden görs med regelbundenhet för den närmaste tioårsperioden. Denna längre prognos redovisar en bedömning av befolkningsförändringen i kommunen i ett trettioårsperspektiv och med fokus på utvecklingen i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen blir äldre. Andelen äldre av befolkningen (65 år och uppåt) ökar och befolkningens medelålder stiger. Andelen ålderspensionärer utgör idag 19 % av befolkningen men väntas öka till 24 % vid prognosperiodens slut. Antalet nya pensionärer ökar stadigt under den första delen av prognosperioden vilket medför en kraftig ökning av äldre i åldersgrupperna från 80 respektive 90 år senare under perioden. Även den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svårare att förutse och är beroende av fler faktorer. Med en ökande befolkning och ett positivt flyttningsnetto kan dock även de yngre åldersgrupperna antas komma att öka. Några av förändringarna: befolkningen ökar genomsnittligt med knappt 200 personer/år befolkningens medelålder stiger med 2 år till närmare 44 år andelen äldre i befolkningen (65 år och uppåt) med ökar 5 % åldersklassen år ökar med 38 % åldersklassen år ökar med 41 % åldersklassen 90 år och uppåt ökar med 77 %. 12 Utmaning på lägre sikt bortom planeringsperioden Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2035 är äldreomsorgen. Det är den åldersgruppen där ökningen är mest dramatisk på sikt. Sveriges Kommuner och

13 Landsting har i en skrift sammanställt effekterna av detta och där dras slutsatsen att kostnaden kommer att öka med % för äldreomsorgen för Uddevalla motsvarar det ungefär 250 mkr. Pensionskostnader Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Ambitionen i detta beslut anses vara genomförd i och med den avsättning som gjordes på 96 mkr i bokslutet för Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren då kostnaden för dessa relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom förstärker de den utmaning om ökade framtida kostnader som redovisades ovan. mkr Pensionskostnader (brutto) Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 18 % i förhållande till bokslut I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. Ökningstakten drivs upp av kompensationen för de ökade arbetsgivaravgifterna för unga. mkr Bokslut Prognos Plan Skatt, utjämning och bidrag Förändring (%) - 5,1 5,2 3,8 3,7 Ackumulerad förändring (%) 100,0 105,1 110,7 114,9 119,1 Ändring jämfört med gällande plan Pris- och lönereserv Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något minskad ökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående % -satser. Dessa överensstämmer med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de avtalsförhandlingar som sker 2015 och framåt. I reserven finns ingen beredskap för att avgiftsbefrielseförsäkringen återgår till normal nivå. % Löneökningstakt 3,2 3,4 3,5 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,7 - Prisutveckling 1,4 1,7 1,8 Prisutveckling gällande plan 1,5 1,8-13

14 Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr Lönereserv Prisreserv (varor och tjänster) Summa Ändring jämfört med gällande plan Taxor och avgifter Ev. förändring av taxor och avgifter skall anpassas till kostnadsutvecklingen i samhället mätt som konsumentprisindex. Som framgår i avsnittet ovan under Pris- och lönereserv görs bedömningen att denna kommer att uppgå till från 1,4 % till 1,8 % per år. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå skall särskilt motiveras. Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 1,90 % för 2016, 2,00 % för 2017 och 2,25 % för Det faktiska utfallet för 2014 blev 2,83 %. Internräntan sänks för 2016 till 2,5 %. Effekterna av sänkningen har reglerats mot nämndernas kommunbidrag. Ett sjunkande ränteläge i kombination med att hela låneskulden i princip är vidareutlånad till bolagen och stiftelserna medförde ett positivt finansnetto för Den ökande låneskulden framöver innebär att en ökad andel av intäkterna som går till räntor. Upplåning Mkr Bokslut Prognos Plan Total låneskuld Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Som framgår av tabellen ökar låneskulden med ca mkr under perioden Kommunens andel av detta är ca 600 mkr då investeringarna är omfattande under Resterade avser bolagens upplåning som antas öka med ca 200 mkr per år i planen. Investeringsnivå Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Nedanstående tabell visar både de behov som nämnderna redovisat till budgetdialogen och de investeringsramar som kommunfullmäktige har beslutat om. Investeringarna har därför prövats under hösten i samband med internbudgetarbetet. En politisk målsättning i detta arbete är att skapa utrymme för omdispositioner inom angiven investeringsram. 14

15 mkr Bokslut Prognos Plan Investeringsönskemål från nämnderna Investeringsram skattefinansierad verksamhet Investeringar i % av skatter och bidrag 7,6 7,1 7,5 12,8 12,4 Skattesats I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2015 års nivå om 22,16 kronor. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har som mest varit 85 öre och som minst 13 öre (2013). För 2015 uppgår den till 55 öre. Skattesatsens utveckling i jmf med Västra Götaland Statsbidrag Regeringen har i vårpropositionen presenterat riktade statsbidrag till bl.a. äldreomsorgen och barnoch utbildningsverksamheten. För äldreomsorgen har mkr avsatts, vilket är mkr mer än för För barn och utbildning har drygt mkr avsatts, varav mkr avser lågstadiet, 830 mkr avser mindre barngrupper inom förskolan och 669 mkr avser fler platser inom yrkesvux. Uddevalla beräknas erhålla 0,5 % av beloppet vilket ger 10 mkr till socialnämnden och 25 mkr till barn och utbildningsnämnden. Beloppen är preliminära och det faktiska utfallet bestäms först när samtliga förutsättningar för statsbidragen är fastställda. Dessa statsbidrag är direkt riktade till nämnderna och ligger utanför det kommunbidrag som erhålls. De söks av nämnderna och erhålls efter beslut direkt till nämnden. 15

16 Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2015 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet Förändring av antalet anställda med Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 4,0 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) Förändrad kommunalskatt med 1 kr Förändrad kommunalskatt med 10 öre +- 10,7 Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 3,0 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 3,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 3 * * exkl. effekter på kommunal service Finansiella mål En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna skall de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet * Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar *Mäts från 2015 utan kommunens upplåning som gjorts för bolag och stiftelser. Utgångspunkten är att soliditeten skall öka från senaste boksluts värde. Mål enligt strategisk plan Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 97,4 Soliditet % 62 62, ,5 Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar % 75,0 75,0 75,0 75,0 Ger följande effekter på resultat och investeringar; mkr Resultat Maximal investeringsnivå

17 Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enl. bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som beräkningarna får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att två av de finansiella målen uppnås i budget 2016 medan inget uppfylls i planen för Resultatet måste stärkas och investeringarna begränsas mer för att målen ska nås. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 98,0 98,3 97,9 99,0 98,4 98,8 98,0 Soliditet (%) 61,8 59,5 65,4 63,2 58,0 53,6 öka Egenfinansering (%) 75,1 48,6 77,3 57,5 39,0 38,4 75,0 Investeringsnivå (%) 7,6 10,9 7,1 7,5 12,8 12,4 7-8 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte Investeringsnivå (%) Resultat (mkr) 15, ,0 5,0 0, Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Egenfinansering (%) ,5 99,0 98,5 98,0 97,5 97,0 Nettokostnadsandel (%) Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Låneskuld (mkr) 80,0 Soliditet (%) , , , , Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Varför ökar låneskulden? (mkr) Egen låneskuld (mkr) Utgifter Finansiering Upplåning Resultat o avskrivningar Utlåning bolag Avsättningsutbetalnin g Investeringar Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan 17

18 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET RESULTATBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Nettokostnadsandel inkl finansnetto 98,0% 97,9% 99,0% 98,4% 98,8% Finansnettos andel av skatter och bidrag 0,6% 0,3% 0,4% 0,3% 0,0% Resultat i % av skatter och bidrag 2,0% 2,1% 1,0% 1,6% 1,2% BALANSBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar varav långfristiga fordringar Omsättningstillgångar varav kassa, bank och korta placeringar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital varav årets resultat Avsättningar varav pensionsskuld Skulder varav långfristiga lån SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen Soliditet 61,8% 65,4% 63,2% 58,0% 53,6% KASSAFLÖDESBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Finansieringsbehov Investeringar Försäljning Summa investeringar Finansiering Från den löpande verksamheten Utlåning (-) / amortering (+) Utbetalning av övriga avsättningar Upplåning (+) / amortering (-) Ökning (+) / minskning (-) av övriga långfr skulder Ökning (-) / minskning (+) av likvida medel Summa finansiering Investeringsnivå (andel av skatter och bidrag) 7,6% 7,1% 7,5% 12,8% 12,4%

19 DRIFTSBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan Fast pris Löpande Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige och revision -9,6-9,4-9,6-9,6-9,6 Kommunstyrelse -189,1-186,1-218,3-208,3-208,3 Barn och utbildningsnämnd , , , , ,5 Socialnämnd , , , , ,6 Samhällsbyggnadsnämnd -116,7-122,5-117,6-114,6-114,6 Kultur- och fritidsnämnd -134,2-133,0-132,8-134,2-134,2 Valnämnden -0,1-0,1-0,1-0,1-1,6 Försörjningsstöd 0,0-14,0 0,0-14,0-14,0 Centrala effektiviseringar 14,0 10,0 10,0 10,0 Upphandlingseffekter -0,7 2,5-0,7-0,7-0,7 Prognos ,7 Driftreserv för nytt badhus -8,0-8,0-12,0-16,0 överskottskrav gnm höjda internhyror 3,0 3,0 3,0 3,0 Social investeringsreserv - ny avsättning -3,0-3,0 0,0 0,0 Borgensavgift -3,0-3,0-3,0-3,0 Omfördelning kostnader/kb räddningstj förb 3,4 0,0 0,0 0,0 Summa nämnder/styrelser , , , , ,0 Övriga ej fördelade poster *** -20,8-214,0-141,3-233,3-332,3 Eliminering internt finansnetto 60,0 69,0 46,6 53,7 54,8 Summa verksamhetens nettokostnad , , , , ,5 Skatteintäkter 2 247, , , , ,0 Generella statsbidrag och utjämning 607,3 631,0 631,0 642,0 653,0 Finansiella intäkter 55,5 73,2 64,2 71,8 80,3 Finansiella kostnader -46,7-69,3-53,3-64,0-80,9 Resultat efter finansiella poster 60,7 30,1 30,1 49,7 38,9 REDOVISAT RESULTAT 60,7 30,1 30,1 49,7 38,9 Specifikation ej fördelade poster: P Arbetsgivaravgifter 21,5 3,0 3,0 1,0 1,0 Avtalsförsäkringar 24,0 0,0 0,0 Pensioner -70,0-80,0-80,0-83,0-87,0 Pris och lönereserv 3,7-135,0-62,3-149,3-244,3 Riktade statsbidrag tillskott 0,0-2,0-2,0-2,0-2,0 Utbetalning social investeringsreserv -2,4 0,0 Summa ej fördelade poster -20,8-214,0-141,3-233,3-332,3 19

20 KOMMUNENS ORGANISATION 20

21 NÄMNDERNAS BUDGET OCH STYRKORT Belopp i miljoner kronor (mkr). KOMMUNFULLMÄKTIGE År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,5 0, ,1 9,4 0, ,1 9, ,1 9,4 - Kommunbidragsförändring Kommunfullmäktiges kommunbidrag minskar med -0,1 mkr pga. ett generellt sparbeting om -1 %. Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktiges samlade ram omfattar kommunfullmäktige, kommunens revisorer, överförmyndaren och vänortskommittén. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges budget omfattar kostnader för arvoden och ersättningar till ledamöter och ersättare, lokalhyra, TV/webb-sändningar, annonskostnader, nyårsmottagning på rådhuset samt kostnader kring ungdomsfullmäktige med webbsändning. Från och med 2016 inrättas en Hållbarhetsberedning inom kommunfullmäktige. Kommunens revisorer Revisorernas budget omfattar kostnader för sakkunnigt biträde till revisorerna beträffande administration och granskningsarbete, lokalhyra i stadshuset, arvoden och ersättningar till de förtroendevalda revisorerna samt utbildning och utveckling. Den största kostnaden avser fördjupad verksamhetsrevision. Överförmyndare Överförmyndarens budget omfattar främst kostnader för arvoden och ersättningar till gode män, förvaltare (även kallad ställföreträdare), överförmyndaren, dess ersättare samt lön och omkostnader för handläggare. Det råder en viss osäkerhet beroende på den stora tillströmningen av ensamkommande barn och vad detta medför i arvodeskostnader. Vänortskommittén Vänortskommitténs budget omfattar kostnader för ungdomsutbyte, arbetsmöte, samt arvoden till ledamöter äger vänortsmötet rum i danska Thisted. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 9,3 9,6 9,4 9,6 9,6 9,6 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 - -

22 KOMMUNSTYRELSEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,3 5, ,8 186,1 7, ,2 176, ,2 176,1 - Kommunbidragsförändring Kommunstyrelsens kommunbidrag ökar med 2,8 mkr 2016 för att därefter minska med 7,2 mkr Under 2016 har Kommunstyrelsen fått i uppdrag att använda 5 mkr i kommunbidrag som avser arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar, bl.a. fler sommar jobb ska hjälpa ungdomar utan egna kontakter att få sin första erfarenhet av riktiga jobb till stöd för framtida jobbsökanden fördela 5 mkr i kommunbidrag för arbetsmarknadsåtgärder för unga inom övriga nämnder fortsätta med det strategiska arbetet kring samhällsbyggnad gällande bostäder och centrum (Avdelning för strategisk samhällsplanering) Behovet av kommunbidrag 2016 och framåt minskar på grund av engångskostnader för Räddningstjänsten och att bredbandssatsningen upphör. Under den särskilda raden Centrala effektiviseringar redovisas förväntade kostnadsminskningar på 16,5 mkr per år Det pågående arbetet med effektiviseringar inom och mellan förvaltningar (KORPEN) förväntas ge minskning av kostnaderna med 10 mkr. Resterande 6,5 mkr fördelas mellan upphandlingseffekter, IT-avdelningen samt personalavdelningen. Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för arbetet med övergripande arbetsmarknadsfrågor och har det samordnande ansvaret för integrationsfrågor. I avdelningens arbete ingår att hantera arbetsmarknadsprogram och insatser för särskilt utsatta grupper som personer med funktionshinder och utrikes födda, insatser för ungdomar samt arbetslivsutvecklande projekt. I avdelningens ansvar för integrationsfrågor ingår bl.a. etableringsinsatser och samhällsorientering. Uddevalla är också ett finskt förvaltningsområde, vilket innebär att minoriteten medborgare i staden med finska som modersmål ska erbjudas särskilda insatser, vilket sköts av personal hos arbetsmarknadsavdelningen Avdelningen för juridik och administration leder och samordnar förvaltningens interna gemensamma processer och lämnar kvalificerat administrativt och juridiskt stöd till bl. a. kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd, samverkande överförmyndare i norra Bohuslän, kommunens bolag och kommunledning. Även kommunens arkiv och förvaltning av kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem ingår i avdelningens verksamhet. Avdelningen för strategisk samhällsplanerings ansvar är anpassat till kommunstyrelsens verksamhetsansvar och omfattar områdena översiktlig planering av användning av mark och vatten, kommunens långsiktiga samhällsbyggnadsstrategi, verksamhetsplanen/genomförandeplanen för samhällsbyggnad, förprövning av planbesked, markanvisningar och större exploateringsprojekt, vatten och avloppsverksamheten, bostadsförsörjning, övergripande transportinfrastruktur, kollektivtrafik samt inomkommunala och regionala kollektivtrafikfrågor i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland samt lokalförsörjning. 22

23 Ekonomiavdelningen ansvarar för den övergripande ekonomiska och finansiella planeringen, löpande redovisning och uppföljning mm, upphandlingar, inköpsprocessen, styr- och ledningssystemet VUV-IT, befolkningsprognoser, benchmarking samt visst övergripande kvalitetsoch verksamhetsutvecklingsarbete i kommunen. Avdelningen lämnar råd och stöd till förvaltningarna i de frågor som ligger inom avdelningens ansvarsområde. Avdelningen är systemansvarig för kommunens affärssystem Raindance, Stratsys (kommunens IT-system för styrning och ledning), samt kommunkoncernens internbank. IT-avdelningen har systemansvar för kommunens tekniska plattform och datanät samt för kommunens gemensamma telefonsystem. Avdelningen deltar i IT-upphandlingar, tillhandahåller användarstöd och på förvaltningarnas uppdrag sköter drift av verksamhetssystem. Kommunens växel och reception, ingår också i IT-avdelningen. Kommunikationsavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunikationsarbetet i kommunen såväl internt som externt. Kommunikationsavdelningen utvecklar och driver kommunens interna och externa kanaler för kommunikation via bl.a. Inblicken, Insidan, uddevalla.se, sociala media, presskontakter mm, utarbetar policys och riktlinjer samt ger stöd och råd i kommunikationsfrågor. Avdelningen ansvarar även för kris och säkerhet, medborgarkontoret, konsumentrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt ombud för äldre och personer med funktionsnedsättning. Personalavdelningen ansvarar för kommunens övergripande styrdokument och processer inom personalpolitiken. Avdelningens övergripande uppdrag är att stödja organisationens chefer till ökad måluppfyllelse samt verka för att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Tillväxtavdelningen ansvarar för kommunens tillväxtarbete samt folkhälsoutveckling. Arbetssättet är att möta utveckling i samverkan med det omgivande näringslivet och samhället, samt regionala, nationella och externa intressenter inom högskola och andra kunskapsintensiva organisationer. Ett starkt fokus är att positionera Uddevalla utanför kommunen, genom att ingå i partnerskap, samverka eller leda regionala utvecklingsprojekt. Inriktningen för folkhälsoutvecklingen är i första hand internt gentemot politik och förvaltning samt knutet till samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Avdelningen har fem verksamhetsområden, vilka är näringslivsutveckling, maritim utveckling, strategisk kompetensförsörjning, folkhälsoutveckling, samt tillväxtprojekt. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 165,0 189,1 186,1 218,3 208,3 208,3 Investeringar 7,5 5,0 7,1 7,

24 Andel av nettobudget per avdelning kommunledningskontoret Personalavdeln 24% Förvaltningschef 12% Avd för strategisk samhällsplanering 2% Avd för juridik o administration 4% IT-avdelning 2% Kommunikationsavdelning 7% Tillväxtavdelning 7% Arbetsmarknadsavdelning 28% Ekonomiavdeln 14% Museiparken i vinterväder Foto: Maria Rasmusson 24

25 KOMMUNSTYRELSENS STYRKORT

26 26

27 27

28 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,7 93, , ,7 85, , , , ,7 - Kommunbidragsförändring Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag ökar med 27 mkr 2016, ytterligare 12 mkr till 39 mkr 2017 samt slutligen med 6 mkr till 45 mkr Därutöver tillkommer 25 mkr för 2016 i sökbara riktade statsbidrag utifrån regeringens vårproposition. Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal elever i kategorierna förskola, fritids samt grundskola F-9, medan antalet ungdomar däremot fortsätter att minska för gymnasieskolan även From 2018 upphör minskningen och en uppåtgående trend förväntas börjar. Utvecklingen med allt fler elever har beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 15 mkr för 2016, 27 mkr 2017 och 38 mkr 2018 som tillförts nämnden i ovanstående kommunbidragsökning. Under 2016 har barn- och utbildningsnämnden fått i uppdrag att skapa fler förskoleplatser för att minska barnantalet i de största grupperna skapa sysselsättning för ungdomar utöka elevhälsan tillsätta fler speciallärare och specialpedagoger. Utöver barn- och utbildningsnämndens kommunbidragsram tillkommer riktade statsbidrag inom förskole- och skolområdet. Statsbidragen ska bl.a. ge utrymme för att öka antalet anställda samt minska klasserna i lågstadiet, minska barngrupperna och öka personaltätheten inom förskolan, skapande skola inom förskoleverksamheten, läxhjälp, utbyggnad av sommar- och lovskola, utökad undervisningstid i matematik åk 7-9, förstärkning av elevhälsan, ytterligare yrkesutbildningar för vuxna (yrkesvux) samt upprusta skollokaler genom ex. energieffektivisering. Omfattningen av de riktade statsbidragen för Uddevalla bedöms i dagsläget till 25 mkr. Verksamhetsbeskrivning Barn och utbildningsnämnden svarar för att Uddevallas invånare har tillgång till barnomsorg och utbildning. Även genomförandeansvaret för cirka gymnasieelever från närliggande kommuner inom Fyrbodal ingår i nämndens ansvar genom samverkansavtal. De olika verksamheterna ska uppmuntra till utveckling och lärande, ge stöd och ha positiva förväntningar på varje individ med tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet. All förskole- och utbildningsverksamhet för barn och ungdomar, även enskild och fristående verksamhet, finansieras över Barn och utbildnings budget. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erhålls statsbidrag för att stödja lärlingsutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns utbildningar som helt eller delvis finansieras med statsbidrag. De senaste åren har flera riktade statsbidrag införts som måste sökas av barn och utbildningsförvaltningen och alltså inte tilldelas kommunen generellt (automatiskt) och kanaliseras via kommunbidraget. 28

29 Vårdnadsbidrag Föräldrar med barn i åldern 1-3 år kan få ett bidrag per barn för att ordna barnomsorg för de egna barnen. Vårdnadsbidraget infördes i Uddevalla kommun från och med 1 september Barn och utbildningsnämnden har den 22 oktober 2015 beslutat hemställa att kommunfullmäktige beslutar att Uddevalla slopar detta bidrag under Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen erbjuder förskola och pedagogisk omsorg utifrån familjers olika behov. I kommunen kan föräldrar välja mellan kommunala och fristående verksamheter som vänder sig till åldersgruppen 1-6 år. Fristående pedagogisk omsorg vänder sig till åldersgruppen 1-13 år. Den fristående verksamheten är dock inte en del av nämndens uppdrag men den står under nämndens tillsyn. Förskoleklass Förskoleklass är en frivillig skolform för alla sexåringar, men med lagstadgat krav på kommunen att erbjuda den. Förskoleklassen är lokal- och verksamhetsmässigt knuten till grundskolan. Grundskola Grundskolan utgör det obligatoriska skolväsendet för elever 7 16 år. Inom kommunen finns kommunala och fristående grundskolor med delvis olika profiler. Kommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar, vars hemkommun är Uddevalla, får tillgång till grundskola. Grundsärskola Grundsärskola är en skolform för elever 7 16 år med utvecklingsstörning. Grundsärskolan ligger under verksamhetschefen för grundskolas ansvar och samorganiseras i viss mån med grundskolan. Fritidshem Kommunen ansvarar för tillgång till fritidsverksamhet för barn från sex till och med tolv års ålder. Verksamheten är lokal- och verksamhetsintegrerad inom grund- och grundsärskola. Samverkan sker med kultur- och fritidsförvaltningen i öppen verksamhet i vissa kommundelar för barn mellan tio och tolv år. Även fristående fritidshem finns i kommunen. Gymnasieskola Gymnasieskola är en frivillig skolform för ungdomar år. Den förbereder för yrkesverksamhet eller högskolestudier. På senare tid har elevens rätt att välja program och skola ökat. I kommunen finns kommunala Uddevalla gymnasieskola och flera fristående gymnasieskolor som tillsammans erbjuder ett stort antal utbildningar. Uddevalla gymnasieskola får ca 45 % av sina elever från andra kommuner, främst inom Fyrbodal. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är en frivillig skolform för elever med utvecklingsstörning i åldersgruppen år. Gymnasiesärskolan ligger inom Verksamhetschefen för gymnasieskolas ansvar och är lokalintegrerad i Uddevalla gymnasieskola. Liksom gymnasieskolan tar gymnasiesärskolan emot elever från andra kommuner. Det förekommer också att elever från Uddevalla går i gymnasiesärskola på annan ort. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå inkl. yrkes- och lärlingsutbildningar, särskild utbildning för vuxna (särvux), utbildning i svenska för invandrare (SFI)) samt utbildningar inom Yrkeshögskolan. Vägledningscentrum, där vuxna får studie- och yrkesvägledning, är lokalmässigt integrerat med Högskolecentrum Bohuslän. Barn och elevhälsa Elevhälsa ska enligt skollagen finnas i grund- och gymnasieskolan. I Uddevalla utgör elevhälsan ett eget verksamhetsområde Barn och elevhälsan. Verksamheten omfattar till viss del även förskolan. Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar för att elevhälsan fungerar enligt lagstiftningens krav i samtliga berörda skolformer. För den elevhälsans medicinska del finns en skolsköterska med medicinskt ledningsansvar och som också är Lex Maria-ansvarig i förvaltningen. Skolläkare upphandlas för närvarande. 29

30 Barn- och elevhälsan är en resurs- och stödfunktion till de kommunala förskolorna och skolorna. Här arbetar specialpedagoger, kuratorer, psykologer, talpedagoger och skolsköterskor och de ingår i rektorernas elevhälsoteam eller arbetar mot förskolan som verksamhetsområde. Personal inom Barn- och elevhälsan har uppdraget att främja barns/elevers lärande och utveckling, att vara en garant för elevens rättsäkerhet och likvärdighet samt verka för att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet prioriteras. Elevhälsopersonal som arbetar i förskola, grundskola och grundsärskola organiseras ansvarsmässigt under verksamhetschefen för barn och elevhälsa. Elevhälsopersonal inom gymnasieskola och gymnasiesärskola organiseras ansvarsmässigt under en rektor i varje gymnasiehus. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 1 143, , , , , ,5 Investeringar 100,1 93,0 85,5 85,5 - - Andel av nettobudget per verksamhet Vuxenutbildning 3% Särskola 4% Gemensam verksamhet 1% Gymnasieskola 15% Grundskola och fritids 51% Förskola och barnomsorg 26% 30

31 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS STYRKORT

32 32

33 SOCIALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,5 22, , ,9 26, , , , ,9 - Kommunbidragsförändring Socialnämndens kommunbidrag ökar med 13,4 mkr 2016 ytterligare 4 mkr till 17,4 mkr för 2017 och ytterligare 9 mkr till 26,4 mkr för Därutöver tillkommer 10 mkr i beräknat riktat statsbidrag för att öka bemanningen inom äldreomsorgen för Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal personer i både ålderskategorin år ( yngre äldre ) och 80 w år ( äldre äldre ). Det är framför allt kategorin yngre äldre som ökar de närmaste åren. Utvecklingen har beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 2 mkr för 2016, 6 mkr 2017 och 10 mkr 2018 som tillförts nämnden inom ovanstående kommunbidragsökning. Under 2016 har socialnämnden fått i uppdrag att öka personaltätheten inom äldreomsorgen skapa fler platser inom äldreomsorgen skapa sysselsättning för ungdomar generera satsningar på förebyggande och ingripande verksamheter med fältassistenter och socialsekreterare Utanför socialnämndens kommunbidrag upptas 14,0 mkr som ställs till kommunstyrelsens förfogande att användas under året för tillfälligt tillskott till nämnden avseende kostnader för försörjningsstödet som överstiger 34,0 mkr (nämndens budget). Även om den totala kostnaden för försörjningsstödet överstiger 48 mkr finansieras dessa utanför nämndens kommunbidrag. Inget anslag är dock upptaget i denna del och belastar resultatet om det blir aktuellt. Regeringen har lagt flera förslag som kan påverka utfallet för försörjningsstödet. Bl.a. föreslås en höjning av arbetslöshetsförsäkringen samt slopande av bortre tidsgräns för sjukpenning, vilket på sikt kan få positiva effekter för kommunens kostnader. Utöver socialnämndens kommunbidrags ram tillkommer 10 mkr i beräknat riktat statsbidrag för att öka bemanningen inom äldreomsorgen, i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. En utökad bemanning förväntas medföra en bättre arbetsmiljö och därigenom ökad attraktionskraft för yrken inom äldreomsorgen. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhetsområde fastställs av kommunfullmäktige i ett reglemente för socialnämnden. Enligt reglementet ska socialnämnden fullgöra kommunens uppgifter avseende: Socialtjänsten och vad som i socialtjänstlagen (SoL) sägs om socialnämnd. I huvudsak regleras detta genom biståndsparagrafen 4 kap 1. Socialnämnden ansvarar även för speciallagstiftningarna LVU (lag om vård av unga) och LVM (lag om vård av missbrukare) samt familjerätt genom föräldrabalken 33

34 Den kommunala hälso- och sjukvården (HSL patientlagen from 2015) som reglerar kommunens primärvårdsansvar för sjuksköterskor, rehab- och vårdpersonal. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som fullgörs genom bland annat boenden, dagliga verksamheter och personlig assistans. Invandrar- och flyktingverksamhet där socialtjänsten idag framför allt ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar. Färdtjänst och riksfärdtjänst enligt särskild lagstiftning Alkohollagen, tillsyn över tobaksförsäljning enligt tobakslagen, tillsyn över detaljhandel med nikotinläkemedel, tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel samt yttranden enligt automatspelslagen Borgensåtagande för hyreskontrakt när medborgare på egen hand inte kan få tillgång till bostad. Socialtjänstens verksamhet omfattar och indelas i fyra verksamhetsområden; Individ- och familjeomsorg stöd till barn, unga, vuxna och familjer Omsorg om äldre (över 65 år) och funktionsnedsatta (under 65 år) stöd i hemmet, stöd i vård- och omsorgsboende, daglig sysselsättning och anhörigstöd. Insatser enligt LSS/SFB (socialförsäkringsbalken/personlig assistans) stöd till personer med funktionsnedsättning i hemmet, på boende eller daglig verksamhet Gemensam verksamhet Socialnämnden är en myndighet som utreder och fattar beslut enligt gällande lagstiftningar. Det innebär att utreda behov och ge barn, unga eller vuxna med behov det stöd, omsorg, vård eller hjälp som den har rätt till och i olika former. Socialtjänsten organiseras från och med årsskiftet 2015/2016 i fyra verksamhetsområden; hälso- och sjukvård, vård och omsorg, stöd och service samt individ- och familjeomsorg. Varje område kommer att ha en avdelningschef. Dessutom finns en biståndsavdelning och en administrativ avdelning. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris *Exkl. utökat kommunbidrag för försörjningsstöd 14 mkr. Andel av nettobudget per verksamhet Individ- och familjeomsorg 16% Gemensam verksamhet 2% Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 1 125, , ,9* 1 190, ,6* 1 189,6* Investeringar 4,4 22,0 26,0 26,0 - - Insatser enligt LSS/SFB 22% Omsorg om äldre och funktionsnedsatta 60% 34

35 SOCIALNÄMNDENS STYRKORT

36 36

37 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,7 139, ,8 122,5 90, ,8 119, ,8 119,5 - Kommunbidragsförändring Samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag ökar med 5,8 mkr 2016 till 122,5 mkr. För 2017 och 2018 är ökningen 2,8 mkr till 119,5 mkr. Under 2016 har samhällsbyggnadsnämnden fått i uppdrag att använda 5 mkr i kommunbidrag som avser underhållsinsatser på gator och gångbanor skapa sysselsättning för ungdomar fortsätta arbetet med översvämningsstrategin Nämnden ska ha fortsatt höjda internhyror gentemot nämnderna så att dessa ger ett överskott på 3,0 mkr per år. Det förväntade överskottet pga. höjningen redovisas på egen rad utanför nämndens kommunbidrag. Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden verkar för en långsiktigt hållbar samhällsbyggnadsutveckling i kommunen och har en avgörande betydelse i samhällsbyggnadsprocessen genom sin roll som myndighet, planerare och genomförare. Nämnden ansvarar också för att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och service åt kommunens verksamheter samt att exploatera nya bostadsområden. Nämnden är vidare ansvarig för den offentliga miljön på kommunens gator, torg och parker. Allt arbete utgår från samverkan och med ett helhetstänk i syfte att förverkliga de kommungemensamma målen för samhällsutveckling där alla kommuninvånare ska erbjudas god livskvalité. Ledning, stab och administration Här finns ett förvaltningsövergripande ansvar. Staben ger förvaltningen stöd i samordning, utredning och utveckling. Administrationen ger förvaltningen stöd och service och här inryms även kundtjänst och ekonomi. Förvaltningsverksamhet Fastighetsavdelningen tillhandahåller ändamålsenliga lokaler för kommunens verksamheter - utbildning, vård, omsorg, kultur och fritid - och till viss del kommersiella lokaler för kontor och industri. Verksamheten förvaltar m² lokaler varav m² är förvaltningslokaler och hyr dessutom in m² externa lokaler för övriga förvaltningars räkning. Hela verksamheten är en självkostnadsenhet och erhåller inga kommunbidrag. I förvaltningslokaler är hyran en självkostnadshyra, som ska täcka kapitalkostnader, driftskostnader och planerat underhåll inom avskrivningstiden. För externa lokaler gäller marknadshyra. Mark- och exploateringsverksamhet Mark- och exploateringsavdelningen utför nyexploatering av industri- och bostadsmark samt förvaltar tomträttsmark och markarrenden inom kommunen. Verksamheten företräder också kommunen vid försäljningar och inköp av fastigheter samt har hand om förvaltningen av kommunens skogar, mark och naturreservat. 37

38 Gatu- och parkverksamhet Gatu- och parkavdelningen förvaltar, anlägger och utvecklar gatu- och parkmiljöer i en öppen dialog med medborgare och brukare. Inom verksamheten ryms även parkeringsverksamhet. Parkeringsplatser ska vara estetiskt tilltalande med bra skyltning, god tillgänglighet och service samt hög säkerhet. Serviceavdelningen Serviceavdelningen utför uppdrag för samtliga kommunens förvaltningar och även service till kommunens medborgare när det gäller bostadsanpassning. Här inryms kost, byggservice, städservice, fordon, tryckeri, vaktmästeri och konferensservice. Hållbar utveckling Avdelningen ansvarar för kommunens miljöledningssystem (EMAS) och miljömålsarbete inkl. planering, genomförande och uppföljning av den interna och externa miljörevisionen. Avdelningen ansvarar för kommunens interna och externa miljöinformation. Avdelningen är samordnare för styrgruppen för Fairtrade City. Avdelningen är även samordnare för förvaltningens internkontrollplan. Planavdelningen Avdelningen ansvarar för framtagande av detaljplaner, utredningar samt medverkan i översiktsplaneringen. I anslutning till dessa uppgifter kompletteras verksamheten med förberedande planoch projektarbeten, remissvar, samrådsmöten och information till allmänhet, fastighetsägare, andra förvaltningar m fl. Kart- och mätavdelningen Avdelningen arbetar med att underhålla och förbättra kommunens kartbaser, utföra kart-, geografiska informationssystem (GIS) och mätuppdrag. Arbetet sker i nära samarbete med övriga avdelningar inom nämnden, främst lantmäteriavdelningen. Lantmäteriavdelningen Avdelningen ansvarar för lantmäteriförrättningar och rådgivning samt plansamråd vid detaljplaner. Inom avdelningen sker även namnsättning, registrering av byggnader, adresser, lägenheter mm samt ansvar för fastighetsregistret med kartbaser. Det sker även viss uppdragsverksamhet som utredningar, tillägg till lantmäteriförrättningar mm. Bygglovsavdelningen Avdelningen ansvarar för myndighetsutövning genom handläggning och tillsyn av bygglov, anmälan, startbesked och slutbesked mm samt information och rådgivning inom byggverksamheten. Arbetet sker med stöd av huvudsakligen plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets Byggregler. Miljöavdelningen Avdelningen ansvarar för myndighetsutövning genom tillsyn och kontroll enligt framför allt miljöbalken och livsmedelslagen. Även prövning av enskilda avloppsanläggningar, värmepumpar och strandskyddsdispenser utgör en stor del av miljöavdelningens verksamhet. Granskning av planremisser, förhandsbesked samt naturvårdsprojekt tillsammans med rådgivning och information är andra viktiga arbetsuppgifter som bidrar till arbetet för ett mer hållbart samhälle. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 116,5 116,7 122,5 117,6 114,6 114,6 38 Investeringar 73,4 139,0 90,2 90,2 - -

39 Andel av nettobudget per verksamhet Kartor och mätning 2% Gemensam verksamhet 15% Fastighetsavd -1% Planarbete 4% Miljöavd 5% Serviceavd 7% Gatu- o parkavd. 66% Havsutsikt från Rotviksbro äldreboende Foto: Maria Rasmusson 39

40 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDENS STYRKORT

41 41

42 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,9 55, ,1 133,0 16, ,4 134, ,4 134,3 - Kommunbidragsförändring Kultur och fritidsnämndens kommunbidrag ökar med 0,1 mkr för 2016 samt 1,4 mkr för 2017 och På särskild rad i driftbudgeten ( Driftreserv för nytt badhus ) upptas ett utrymme för kommande badhus på ackumulerat 8, 12 resp. 16 mkr tom 2018 för påbörjan av att skapa ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader. Den bedömda slutliga kostnaden uppgår till ca 20 mkr för drift- och kapitalkostnader när anläggningen är klar. Under perioden motsvaras inte detta utrymme av faktiska kostnader utan uppstår först den dag då badhuset tas i drift. Under 2016 har kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag att utveckla området Gustavsberg/Landbadet/Bodelid/ Skeppsviken skapa sysselsättning för ungdomar skapa möjligheter till en meningsfull fritid för barn och ungdomar Verksamhetsbeskrivning För att ett samhälle ska fungera krävs någon form av social sammanhållning. Något som binder samman människor som annars inte har några relationer till varandra, för att människor ska känna att de ingår i en helhet större än dem själva. Detta är grunden för kultur och fritid; att bidra till det demokratiska samhällets utveckling genom att stimulera till delaktighet, engagemang, lust och nyfikenhet. På kultur och fritidsförvaltningen finns kompetenser inom olika specialområden för att på bästa sätt göra meningsfulla aktiviteter tillgängliga för så många som möjligt. Specialkompetenserna finns inom i huvudsak fyra verksamhetsgrenar: Avdelningen för Unga bedriver öppen fritidsgårdsverksamhet och lägerverksamhet för barn och ungdomar. Gränsgångarverksamheten för norra Uddevalla tillhör avdelningen. Arbetet med ungdomsinflytande genom bland annat ungdomsfullmäktige handhas av avdelningen, liksom en lantgård, för alla åldrar. Förvaltningen ansvarar också för de två mötesplatser som bedriver verksamhet för vuxna. Organisatoriskt står de direkt under förvaltningschef. Avdelningen kultur åstadkommer olika typer av kulturarrangemang, upprätthåller kontakter med kulturföreningar, erbjuder frivillig undervisning i musik, dans, drama och bild för barn och unga samt arbetar med kommunens konst och kulturmiljöer. Biblioteken tillhandahåller, genom sitt rika utbud av böcker och andra media, möjlighet till förkovran, nya insikter och kulturella upplevelser. Fritidsavdelningen ansvarar för de kommunala idrotts- och rekreationsanläggningarna, liksom för bad- och båtplatser, vandringsleder och motionsspår samt uthyrning av fritidslokaler. Fritidsavdelningen stödjer, ger råd, och administrerar bidrag till ca 350 ideella föreningar i kommunen. 42 För att praktiskt och i dialog stödja dessa verksamhetsgrenar och för att ge professionell service till politisk nämnd och förvaltningsledning finns förvaltningens administrativa avdelning.

43 Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 129,8 132,9 133,0 132,8 134,2 134,2 Investeringar 14,0 55,0 16,0 16,0 - - Andel av nettobudget per verksamhet Unga 11% Gemensam verksamhet 8% Kultur 24% Bibliotek 15% Fritid 42% 43

44 KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDENS STYRKORT

45 45

46 VALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar ,1 0, ,1 0, , ,5 1,6 - Kommunbidragsförändring Nästa planerade val blir Verksamhetsbeskrivning Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EU-parlamentet som äger rum vart femte år samt för folkomröstningar. Valnämnden har 7 ledamöter och 4 ersättare. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 2,0 0,1 0,1 0,1 0,1 1,6 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,

47 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Förslag till beslut att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2016, att godkänna revidering av kommunfullmäktiges styrkort Tidigare beslut kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen för år 2016 till 22,16 kronor, att fastställa budget för år 2016 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 2 834,8 mkr, att fastställa flerårsplan för åren inkl. preliminära kommunbidrag på totalt 2 840,1 mkr resp ,6 mkr, att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2016, att ingen disposition sker av nämndernas egna kapital, att ytterligare reservering av medel sker med 3 mkr för sociala investeringar 2016, att de finansiella målen för år fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges styrkort, att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndernas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och uppdrag som redovisas, att uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efterhand som de uppstår hos nämnderna, att fastställa internräntan för år 2016 till 2,5 % och reglera kommunbidragen för effekterna av förändringen, att nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inkl. internbudget för år 2016 senast under november månad 2015, att en investeringsram antas om 310 mkr för 2016, 400 mkr för 2017 samt 400 mkr för 2018, att nämndernas föreslagna investeringar ska bli föremål för ny samlad prövning under hösten, att samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst 1 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan beställning lämnas till tekniska nämnden, 47 att finansieringsansvarig nämnd ska till respektive ärende enligt ovan redovisa hur nämnden avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet, att uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga.

48 att under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom tilldelade kommunbidrag godkänna investeringarna för 2016 till 225 mkr, att godkänna de projekt över 10 mkr som igångsätts 2016 enligt tabell 1, att inledande kostnader avseende utredningar, förprojektering mm för projekt enligt tabell 2 belastar projekten 2016 utan att slutligt ställningstagande sker, att ytterligare prövning sker i enlighet med kommunfullmäktiges tidigare beslut och kommunens ekonomistyrprinciper, att investeringarna för prövas på nytt i samband med flerårsplan Tidigare beslut kommunstyrelsen att godkänna omräkningen av kommunbidragen för år 2016 från fast till löpande pris, att nettoökningen av kommunbidragen med totalt 57,3 mkr finansieras genom disposition ur prisoch lönereserven, att fastställa de omräknade kommunbidragen enligt redovisning i bilaga. 48

49 Prognos 2015 Budget 2016 Flerårsplan med sammanställd budget 2016 SAMMANSTÄLLD BUDGET 2016 FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den utgår från flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni och har sedan reviderats med tillkommande beslut under hösten. Den består av nämndernas och företagens inrapportering i slutet av Alla sammanställningar i prognos 2015 för företagen och kommunen bygger på den senaste resultatprognos som gjorts under Följande förändringar har skett av flerårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Korrigering har skett för 2015 års resultatprognos från senaste delårsrapport Kommunfullmäktiges beslut om investeringar i december samt ny låneskuld De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en lägre låneskuld Omräkning av kommunbidragen från fast till löpande pris, reglering av effekter pga. sänkt internränta från 3,5 % till 2,5 % samt omfördelning av kommunbidrag för bl.a. växling av betalningsansvar för kostnader inom främst personalområdet. Resultatkommentarer kommunkoncernen Tabellen och diagrammen nedan sätter in resultatet och de ekonomiska nyckeltalen i ett historiskt perspektiv. Det kan konstateras att koncernens balansomslutning har ökat väsentligt men omsättning och resultat inte har utvecklas i samma takt. De investeringar som koncernen gjort har i alltför liten omfattning finansierats av egna medel och därmed har låneskulden ökat. Det sammanlagda resultatet för kommunen och företagen är ungefär i nivå med de närmast föregående åren. Kommunen har ett lägre resultat medan övriga delen av koncernen väger upp viss del av denna minskning. Det kan också konstaterats att har omfattande engångsintäkter för arbetsmarknadsförsäkringar drivit upp kommunens resultatnivå. Det egentliga resultatet är därför klart lägre för kommunen och därmed koncernen. Resultatet ska också ställas i ljuset av de senaste årens stora investeringar och planerade investeringar. 150 Resultat, mkr Kommunens resultat Företagens resultat Investeringarna för kommunkoncernen är fortsatt omfattande i budget 2016 och har en tydlig trend uppåt de senaste åren. Samtidigt har koncernens förmåga att egenfinansiera dessa försvagats påtagligt från 2010 och framåt. Effekten av detta är att koncernens soliditet sjunker och låneskulden ökar. När investeringarna från 2013 och framåt jämförs ska man ha i åtanke att de VA-investeringar som tidigare var kommunala nu finns inom företagens investeringar. För mer detaljer se avsnitten om nämndernas och bolagens investeringar. 49

50 Prognos 2015 Budget Prognos 2015 Budget 2016 Omsättning kommunkoncernen (mkr) och soliditet (%) % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Omsättning Soliditet Investeringsvolym, mkr Kommunens investeringar Företagens investeringar 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Investeringar och egenfinansiering Investeringsvolym, mkr Egenfinansiering av investeringar Ur ett ekonomiskt perspektiv är den utveckling som framgår av tabellen inte tillfredställande. De kommande åren krävs en konsolidering av ekonomin vilket innebär en förstärkning av soliditeten. Det kan åstadkommas genom en bättre balans mellan resultatnivå och investeringsnivå. Den faktiska utvecklingen går istället i motsatt riktning oförändrat resultat och ökande investeringar. 50

51 Nyckeltal - historik Progn Budget 2016 Omsättning Årets resultat Balansomslutning Investeringsvolym Egenfinansiering av investeringar 48 % 31 % 14 % 95 % 90 % 85 % 75 % 63 % 61 % 49 % Låneskuld Soliditet 38 % 32 % 26 % 29 % 29 % 30 % 31 % 31 % 32 % 31 % 51

52 KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION Kommunen Uddevalla Vatten AB 100 % Västvatten AB 65 % Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 64 % Uddevalla Utvecklings AB 100 % Uddevalla Energi AB 100 % Uddevalla Energi Elnät AB 100 % Uddevalla Energi Värme AB 100 % Uddevalla Kraft AB 100 % Bohusgas AB 100 % Bostadsstiftelsen Uddevallahem Bostadsstiftelsen Ljungskilehem HSB:s stiftelse Jakobsberg Lostif AB 100 % Gustafsbergsstiftelsen EnergiFokus i Thn och U-a AB 50 % Uddevalla Hamnterminal AB 100 % SwanFalk Shipping AB 100 % Uddevalla Omnibus AB 100 % Uddevalla Turisttrafik AB 99,9% Uddevalla Event AB 100 % 52

53 BOLAGEN UDDEVALLA UTVECKLINGS AB (UUAB)-KONCERNEN Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Investeringar Antal anställda I bolagskoncernen UUAB - ingår koncernmoderbolaget Uddevalla Utvecklings AB med dotterföretagen Uddevalla Energi AB (100 %) som i sin tur har dotterföretagen Uddevalla Energi Elnät AB (100 %), Uddevalla Energi Värme AB (100 %), Uddevalla Kraft AB (100 %), Bohusgas AB (100 %) och EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB (50 %), Uddevalla Hamnterminal AB (100 %) med dotterföretaget Swan Falk Shipping AB (100 %), Uddevalla Omnibus AB (100 %), Uddevalla Turisttrafik AB (99,9 %), samt Uddevalla Event AB (100 %). Samtliga resultat är efter finansiella poster, dvs. före ev. bokslutsdispositioner och skatt. Bolagens andel av koncernens nettoomsättning Uddevalla Turisttrafik AB 1% Uddevalla Omnibus AB 19% Uddevalla Hamnterminal AB 12% Uddevalla Utvecklings AB 0% Uddevalla Energi AB 68% Resultatkommentar bolagskoncernen UUAB UUAB-koncernen budgeterar ett resultat på 38 mkr för Prognosen för 2015 uppgår till 27 mkr vilket är 14 mkr sämre än budget Omfattande investeringar har gjorts under de senaste åren. Den enskilt största investeringen är Lillesjöverket som stod för en utgift på ca 900 mkr. De stora investeringsnivåerna har inneburit att låneskulden och balansomslutningen har ökat kraftigt. Soliditeten är på en mycket låg nivå även om den har ökat något de senaste åren. Investeringarna för 2016 budgeteras till 155 mkr och redovisas under respektive bolag. 53

54 Verksamhetens utveckling kan beskrivas i nyckeltal med ett historiskt perspektiv, se tabell. UUABkoncernen Nyckeltal - historik Prognos 2015 Budget 2016 Antal anställda Omsättning Årets resultat efter finansiella poster Balansomslutning Investeringsvolym Låneskuld Soliditet % Kuststigen Kärlingesund vandrare Foto: Uddevalla kommun 54

55 UUAB MODERBOLAGET (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 1,0 1,0 1,0 1,3 Resultat efter finansiella poster -1,8-1,4-2,1-1,5 Balansomslutning 118,1 118,1 119,7 126,0 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Antal anställda Verksamhet 2016 Kommunfullmäktige har gett bolaget i uppdrag att jämte kommunstyrelsen utöva aktiv ledning, styrning, tillsyn och uppföljning av koncernbolagen. Detta innebär bl.a. att bolaget löpande ska utvärdera koncernbolagens verksamheter och verksamhetsformer, strategier och mål samt styrelsers och bolagslednings skötsel av bolagsverksamheten. Bolaget har till uppgift att upprätthålla och utveckla en helhetssyn i koncernen och för koncernen i relation till kommunen. Samordning och samverkan ska ske i de fall då vinst kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Kommunen ska ha en effektiv finansförvaltning som omfattar hela kommunkoncernen. Bolaget ska samordna all finansförvaltning för koncernbolagen. Bolaget beslutar om koncernbolagens koncernbidrag i anslutning till årsbokslut. Bolagets rörelsekostnader är koncerngemensamma och består av bland annat av administration, arvode för VD och styrelse, revision mm. Under våren kommer inlösenprocessen av minoritetspost om 0,1 % i Uddevalla Turisttrafik AB att avslutas så att bolagskoncernen blir helägd av kommunen. Efter avslutad inlösenprocess och antagande av ny bolagsordning och ägardirektiv kommer en översyn ske av aktieslagen i bolaget. Ägardialog kommer att genomföras i syfte att säkerställa dialog med dotterbolagen och implementering av ny bolagspolicy, bolagsordningar och ägardirektiv. Bolaget kommer att planera och genomföra företagsdag och bolagsstämmor under våren 2016 tillsammans med kommundirektör och kommunledningskontorets ekonomichef. UDDEVALLA ENERGI AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 465,7 436,3 388,7 416,2 Resultat efter finansiella poster 45,9 32,6 43,4 31,1 Balansomslutning 1 593, , , ,3 55 Investeringar 103,9 236,0 168,0 88,9 Antal anställda

56 Verksamhet 2016 Koncernen Uddevalla Energi består av moderbolaget Uddevalla Energi AB och dotterbolagen Uddevalla Energi Elnät AB, Uddevalla Energi Värme AB, Uddevalla Kraft AB samt Bohusgas AB. EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB är samägt med Trollhättan Energi AB (50 %). Uddevalla Energi Elnät AB bedriver elnätsverksamhet vilket inkluderar drift, underhåll, anslutningar samt mätning och avräkning. Uddevalla Energi Värme AB består av distribution av fjärrvärme och svarar för värmeaffären. Uddevalla Kraft AB svarar för energiproduktionen och dess anläggningar inklusive vattenkraftsstationerna samt produkterna pellets och renhållning. Uddevalla Energi AB består av stödfunktionerna ekonomi, personal, VD/styrelse, kundservice, marknad, försäljning samt IT. Moderbolagets kostnader fördelas ut på respektive bolag enligt adekvat fördelningsnyckel. Stadsnäts- och elhandelsverksamheten är organiserad i moderbolaget. EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB är samägt med Trollhättan Energi AB (50 %). Det är främst Uddevalla Energi Elnät AB som köper entreprenadtjänster från bolaget, men även Uddevalla Energi Värme AB och Uddevalla Energi AB. Ingen verksamhet är planerad i Bohusgas AB under En omfattande genomlysning av kostnader i koncernen har skett. Budgeten är stram och kommer att kräva noggrann kostnadskontroll. Endast måttliga prishöjningar samt inflationsjustering med 1 % görs. Budgeterat inköpspris för el är 30 öre och budgeterat försäljningspris för elproduktion 25 öre. Renhållningen har budgeterat med 0 procents höjning för hushållssopor och slam. Energimarknadsinspektionen (EI) har fastställt en intäktsram för elnät för perioden Med fastställd intäktsram kan bolaget höja taxan enligt plan för samma period. Budgeterad taxehöjning för elnät är 1,5 %. Arrendeavgifter för ledningsnät i mark är 2,9 mkr. Låne- och borgensavgifter till kommunen uppgår till 17,9 mkr. Finansiering Långfristig upplåning från internbanken sker genom utnyttjande av checkkrediter via koncernkontosystem. Budgeterad ränta 2016 för checkkrediter är 1,80 %. Utöver räntan tillkommer en låne- och borgensavgift motsvarande 0,04 % för Elnät och 0,63 % för Värme och Kraft. Uddevalla Energi Elnät AB samt Uddevalla Kraft AB har leasingfinansiering via Handelsbanken Finans AB. Samtliga avtal är finansiella och redovisas som hyresavtal. Till leasingfinansieringen är kopplad en räntesäkring, en mixränteswap på 300 mkr fram till 30 juni Därefter sjunker den till 370 mkr. Ränteswapen är ett avtal mellan Uddevalla Kraft AB och Handelsbanken. Budgeterad leasingränta är för %. Till det kommer en borgensavgift på 0,25 % för Kraft. Investeringar Koncernens planerade investeringar 2016 är 104 mkr, varav 21,5 mkr avser projektet fiber till villa och 14,0 mkr avser pelletsfabriken. Risker och osäkerhetsfaktorer Koncernen Uddevalla Energi bedriver en stabil verksamhet och har sund ekonomi. För att behålla dessa förhållanden ställs krav på en långsiktigt positiv resultatutveckling och en öppen dialog med ägaren. Verksamheten är inte utsatt för kortsiktiga konjunktursvängningar. En längre lågkonjunktur kommer dock att påverka efterfrågan på företagets produkter och tjänster. Den höga skuldsättningen medför att förändringar i ränteläget har stor påverkan. Genom räntesäkringar i leasingfinansieringen och genom koncernkontosystemet i kommunkoncernen hanteras ränterisken. 56 Företagets resultat är väderberoende. Volymrisken för värmeaffären ligger i att priset mot kund inte speglar exakt självkostnaden vid förändrad volym. Ökad volym ger ett bättre resultat medan minskad volym ger ett resultat under budget. Fjärrvärmeverksamheten kommer att bli mer väderberoende när nya prismodeller som bygger på verkligt uttagen effekt införs från 1 juli 2016.

57 Elpriserna har betydande påverkan på resultatet. Elmarknaden uppvisar stor volatilitet. För att möta denna har egenförbrukning och produktion tidigare hanterats i portföljer med hjälp av extern aktör. Beslut har fattats om att upphöra med säkring av såväl produktions- som förbrukningsportföljerna tills vidare och istället följa prisutvecklingen fortlöpande. Anledningen är att när produktionen är i gång i pelletsfabriken kommer produktion och egenförbrukning närma sig varandra mer. På grund av ökad import av avfall är marknaden osäker men priserna uppvisar en uppåtgående trend. I budgeten är tillgängligheten i Lillesjöverket antagen till cirka 99 procent, vilket ligger i paritet med den tillgänglighet som varit de senaste åren. Detta motsvarar en ca 100 timmar i oförutsedda stopp under året. Varje dygns stopp kostar vintertid mellan 0,4 mkr - 0,5 mkr beroende på värmelast och elpris. Konsekvenserna av ett längre stopp blir därför avsevärda. En störning vid Hovhultsverket får till följd att Brattåsverket startas. Merkostnaden vid 50 MW är ca 0,45 mkr per dygn. Bränslekostnader har stor påverkan på resultatet. Möjligheter Vi ska utveckla pelletsproduktionen och dess affär. Ökad elförsäljning till slutkund ger möjlighet till fler kundrelationer. Regionen expanderar vilket ger elnäten fler affärer. Vi inför en ny prismodell för fjärrvärme till alla näringsidkare den 1 juli 2016 Vi utvecklar också nya koncept och närmar oss kunderna bland annat via Prisdialogen - för att bibehålla värmeaffären. Ytterligare optimera produktionsapparaten samt jobba med kostnadsoptimeringar i stort. Driva sammanbindning av fjärrvärmenäten i Trestad. Ökat samarbete med andra kommunala aktörer och kollegor i branschen. Utbyggnaden av Stadsnät innebär ökade möjligheter till nya kunder vilket resulterar i höjda intäkter och nöjdare kunder. UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 82,4 79,5 80,3 70,6 Resultat efter finansiella poster 3,0 2,0 2,0 2,2 Balansomslutning 121,6 99,9 128,4 103,3 Investeringar 32,0 6,5 31,5 2,3 Antal anställda Verksamhet 2016 Uddevalla Hamnterminal, inkl. dotterbolaget SwanFalk Shipping, verkar på en internationell och konkurrensutsatt marknad och det som sker i omvärlden, både i Sverige och inom världsekonomin, har påverkan på det som sker i den dagliga verksamheten i hamnen. Förväntade godsvolymer över Uddevalla hamn, och därmed intäkter, är som alltid svårbedömt och svängningar sker snabbt. 57 Kommande års budgeterade godsvolymer över kaj beräknas till tusen ton, vilket är en mindre ökning jämfört med året innan. Viktiga godsslag på importsidan av malm, pappersmassa och projektgods. Exportgods i hamnen är bl.a. tekniskt nitrat, spannmål och begagnade fordon. Till

58 ovanstående godsvolymer tillkommer dessutom drygt 80 tusen ton som inte skeppas med båt utan enbart hanteras på terminalsidan och transporteras till och från hamnen med lastbil och tåg. Marknadsarbetet är fortsatt intensivt i syfte att hitta nya segment samt en breddning av marknadsområdet. Det innebär också satsningar för att expandera affärerna med existerande kunder och bearbeta både befintliga och tidigare kunder för att öka kundbasen ytterligare. Underhållskostnaderna beräknas öka något under Bolaget spårbundna kranar är gamla och i budget ingår det en större kostnadspost för livslängds- och materialanalys på två av kranarna samt en kostnadspost för rivning av en gammal kran på Sörvik. För 2016 beräknas investeringarna uppgå till totalt 32 mkr. Den största posten avser utbyte av skadade pålar på en av kajdelarna på Skeppsholmspiren, ca 23 mkr. Under budgetåret planeras för en överflyttning av speditionsverksamhet från dotterbolaget SwanFalk Shipping till moderbolaget Uddevalla Hamnterminal i syfte att förtydliga och förenkla, både internt och externt. UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 129,4 156,2 155,8 152,9 Resultat efter finansiella poster -5,7 3,5 4,5 7,4 Balansomslutning 96,7 113,0 108,7 99,8 Investeringar 18,5 22,4 24,6 61,3 Antal anställda Verksamhet 2016 Under våren 2015 avsattes stora resurser på att återvinna Expressbussavtalet men tyvärr övergår denna trafik på annat trafikföretag från halvårsskiftet Expressbusstrafiken utgör en väsentlig del av Uddevalla Omnibus verksamhet, både vad gäller affärsvolym och vinst. Dessvärre drabbas också anställda hos företaget, i den mån de inte erhåller anställning hos det nya trafikföretaget. Det förlorade Expressbussavtalet innebär också att Uddevalla Omnibus måste avveckla flertal bussar på en, för begagnade bussar, redan prismässigt kärv marknad. Bolaget kommer att fokusera på kvalité enligt NKI mätning (Nöjd Kund Index) under tredje kvartalet 2015 svarade 95 % av våra resenärer att de var nöjda med den senaste resan (stadstrafiken). Utfallet ska jämföras med uppsatt mål om 85 % nöjda resenärer med den senaste resan. Den fortsatta satsningen på kvalitet avser både förar- och ledningssidan såväl som marknadsföringsinsatser. Vår förhoppning är också att vi skall få fler resenärer. Fler resenärer och fler nöjda resenärer innebär incitamentersättning till Uddevalla Omnibus enligt aktuella trafikeringsavtal. Investering i nya skolbussar kommer att genomföras under våren Vidare kommen en ny organisation att sjösättas, som följd av det förlorade Expressbussavtalet. 58

59 UDDEVALLA TURISTTRAFIK AB (99,9 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 5,2 3,9 4,3 3,9 Resultat efter finansiella poster -5,4-9,4-5,7-5,4 Balansomslutning 14,3 16,6 18,7 20,1 Investeringar 0,5 0,2 0,3 0,2 Antal anställda Verksamhet 2016 Under 2016 utökas bolagets verksamhetsområden med ansvar för Uddevallas Turistcenter (f.d. turistbyrå). Bolaget får en ny bolagsordning samt byter namn till Uddevalla Turism AB. Bolagets verksamhetsområden är: Skärgårdsbåtarna i Uddevalla Bassholmens gästhem & gästhamn Uddevalla gästhamn Uddevalla Turistcenter Rederiet med skärgårdsbåtarna och dess linjesträckningar är kärnverksamheten, fast samtliga förstärker Uddevalla som maritim kommun och berikar det lokala varumärket samt är viktiga för besöksnäringens utveckling inom Uddevalla - en del av Bohuslän. Skärgårdsbåtarna med sina resenärer/år anses vara av stort kulturhistoriskt värde och en viktig del av varumärket, då främst med sina reguljära trafiklinjer i Ljungskile och Uddevalla till Orust, Lysekil via Bassholmen. Skärgårdsbåtarna är ett av förhållandevis få kvarvarande rederier och har i sin tur endast kunnat överleva genom att ägaren/kommunen tillskjuter medel för drift av båtarna. Under 2016 kommer bolaget att ingå i en kampanj som Turistrådet Västsverige står bakom gällande att båtluffa i den inre skärgården under augusti. En nyhet 2016 är helgtrafik från Uddevalla via Slussen till Lyckorna. Bassholmen har med sin unika natur och fantastiska kulturhistoria med sill och båtbyggeri med möjlighet för övernattning i gästhamnen på ön eller i den gamla mangårdsbyggnaden en av Bohusläns högsta beläggningssiffror under högsäsong. Uddevalla Turistcenter inryms i Gamla badhuset tillsammans med rederi- och gästhamnkontor, under sommarmånaderna finns här även ett kafé och cykeluthyrning. Det är Turistcentrets ansvar att samverka med föreningar och näringslivet inom besöksbranschen, för att förmedla relevant och aktuell information på hemsidan samt upprätta InfoPoints med god kännedom om destinationens utbud och ett gott värdskap. 59

60 UDDEVALLA EVENT AB (100 %) Ekonomisk översikt Mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0-0,1 Balansomslutning 2,5 2,5 2,2 2,8 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Antal anställda Verksamhet 2016 Bolagets verksamhet är avvecklad fr.o.m men kostnader för administration, revision och vissa pensionskostnader kvarstår. 60 Kanot och fiske Foto: Uddevalla kommun

61 STIFTELSERNA BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 290,6 281,0 277,6 283,0 Resultat efter finansiella poster 41,5 36,2 36,2 42,6, Balansomslutning 1 522, , , ,7 Investeringar 269,2 172,9 127,9 167,4 Antal anställda Verksamhet 2016 Verksamheten kommer under 2016 i huvudsak att omfattas av nyproduktion, förvaltnings- och ombyggnation av fastighetsbeståndet. Uddevallahem äger och förvaltar vid utgången av år 2015, lägenheter och 646 lokaler. Utöver detta tillkommer garage och parkeringsplatser. Under 2016 planerar Uddevallahem att påbörja nybyggnation av fastigheten Sundberg samt fastigheten EOL i centrala Uddevalla. I december väntas 30 nybyggda lägenheter vara klara för inflyttning i Ljungskile (Tjöstelseröd). Kostnaden för dessa tre projekt uppgår till 500 mkr varav 143 mkr belastar året Fastigheten Sundberg och EOL förväntas slutföras under Skuldportföljen beräknas öka med 160 mkr i samband med nyproduktion. HSB:s STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 33,8 33,6 33,9 33,9 Resultat efter finansiella poster -2,1 0,0-4,0 1,6 Balansomslutning 248,7 255,3 251,9 268,6 Investeringar 0,0 1,9 1,9 0,8 Antal anställda Verksamhet 2016 Stiftelsen Jakobsberg äger och förvaltar 401 bostadslägenheter och 16 lokaler inom kommunen. Stiftelsens fastigheter är i gott skick. Tomma lägenheter förekommer endast i samband med nyinflyttning. 61 Hyresförhandlingarna är inte klara för 2016 vilket innebär att intäkterna är osäkra. Planerat underhåll 2016 är framförallt projektering av stambyte i 201 lägenheter.

62 STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 12,5 12,3 12,4 12,0 Resultat efter finansiella poster 0,9 1,5 0,6 1,3 Balansomslutning 83,4 62,9 65,1 63,7 Investeringar 22,1 1,2 1,2 16,8 Antal anställda Verksamhet 2016 Verksamheten kommer under 2016 i huvudsak att omfattas av förvaltning samt stamrenovering av fastighetsbeståndet. Stiftelsen äger och förvaltar vid utgången av år 2015, 180 lägenheter jämte 20 lokaler. Utöver detta tillkommer garage och parkeringsplatser. Under första kvartalet 2016 kommer stam- och badrumsrenovering påbörjas på fastigheten Parkvägen 9 och 11 sammanlagt 42 lägenheter. Projektet beräknas pågå under ett år och slutförs under första kvartalet GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 3,2 2,5 2,7 2,6 Resultat efter finansiella poster 0,0-0,7 0,0-0,7 Balansomslutning 8,5 7,9 8,2 8,8 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,1 Antal anställda Verksamhet 2016 Stiftelsens huvuduppgift är att främja ungdomars utbildning och uppfostran i enlighet med donator Anders Knapes vilja. För närvarande sker detta genom årlig utdelning av stipendier. Sedan 2013 delar stiftelsen ut kr eller kr/stipendiat/år. Förutom löpande underhåll av stiftelsens byggnader, parkmark och vägar kommer det under 2016 genomföras bland annat restaurering av Ettan och Ladugården. Detta kräver delvis extern finansiering. En byggnadsvårdsplan följs för stiftelsens 33 byggnader, varav 26 är byggnadsminnen. Av stiftelsens 493 hektar mark är ca 331 hektar skogsmark. Avverkning av skog sker årligen genom en långsiktig skogskötselplan. 62

63 ÖVRIGA FÖRETAG UDDEVALLA VATTEN AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 106,5 95,3 82,5 101,4 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansomslutning 837,6 698,0 724,8 666,2 Investeringar 164,9 64,7 149,4 51,6 Antal anställda Verksamhet 2016 Uddevalla Vatten AB är ett av tre ägarbolag till Västvatten. Uddevalla Vatten AB äger de allmänna VA-anläggningarna i Uddevalla kommun. Drift, underhåll och utveckling görs i Västvatten AB. För år 2016 uppgår de budgeterade investeringar till 164,9 mkr och består bland annat av en ny pumpstation på Junogatan, Sundskogen etapp 2 och Restenäs Andorra och Restenäs strand. Budgeterat finns ett överuttag (skuld till VA-kollektivet) på knappt 7 mkr som dediceras helt och hållet en ny råvattenledning. VÄSTVATTEN AB (65 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 51,9 52,7 53,4 54,1 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansomslutning 12,1 12,1 12,7 12,0 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,1 Antal anställda Verksamhet 2016 Västvatten AB ska tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VAanläggningarna, svara för drift, underhåll och utveckling av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. I de tre kommunerna finns flera vattenverk, reningsverk, pumpstationer och många mil ledningar. Under 2015 har ett arbete genomförts gällande en gemensam taxekonstruktion i Uddevalla, Munkedal och Färgelanda kommun. I dagsläget har kommunerna olika taxekonstruktioner och det behöver ändras för att bättre följa gällande lagstiftning. Målsättningen är att en ny taxekonstruktion beslutas och införs våren Budgeterat resultat för 2016 är 0 mkr vilket är i linje med bolagets resultatkrav. Bolagets kostnader fördelas mellan ägarbolagen.

64 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN (64 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 74,9 71,3 71,3 - Resultat efter finansiella poster 0,0 6,2 0,0 - Balansomslutning 35,7 28,2 - - Investeringar 6,0 16,7 - - Antal anställda Verksamhet 2016 Räddningstjänsten Mitt Bohuslän är ett kommunalförbund som omfattar Uddevalla, Lysekil och Munkedals kommuner. Förbundet styrs av förbundsdirektionen bestående av politiker från medlemskommunerna. Direktionens inriktning för 2016 sker genom handlingsprogram samt verksamhetsplan Förbundets uppdrag är att stödja de människor som lever, verkar och vistas i kommunerna. I första hand innebär detta förebyggande insatser i syfte att öka förmågan hos den enskilde att förhindra eller begränsa följderna av olyckor. På ett effektivt sätt ska förbundet hantera behovet av akuta skadeavhjälpande räddningsinsatser. Budgetår 2016 kommer att präglas av medlemskommunernas ekonomiska läge och krav på besparingar. Generell översyn av förbundets driftkostnad kommer att genomföras under året i syfte att identifiera möjlig effektivisering. Förbundets ramminskning för 2016 kommer främst innebära ambitionssänkningar i verksamheten samt en översyn av intäkter i syfte att öka dessa. 64 Skärsläckare Foto: Uddevalla kommun