FLERÅRSPLAN

Transkript

1 FLERÅRSPLAN MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2014 Skärgårdsbåtar i Gustafsberg Foto: Uddevalla kommun

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag till flerårsplan Kommunfullmäktiges styrkort 4 Flerårsplan och budget Ekonomiska förutsättningar 6 Resultat-, balans och kassaflödesbudget 16 Driftbudget 17 Nämndsvis redovisning av förändring av kommunbidrag samt nämndernas riktade uppdrag, mål mm 18 Kommunfullmäktiges beslut 22 Sammanställd budget 2014 Kommunens organisation 24 Från flerårsplan till sammanställd budget 25 Nämnderna 28 Bolag och stiftelsers organisation 53 Bolagen 54 Stiftelserna 64 Resultatbudget 67 Balansbudget 68 Kassaflödesbudget 69 Investeringar 70 3

4 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT

5 Mått Enhet Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Fler nöjda brukare i kommunala verksamheter och fler nöjda företagare i kommunen Fler Uddevallabor har en positiv uppfattning av de kommunala verksamheterna Fler Uddevallabor tycker att Uddevalla är en bra plats att bo och leva på Fler Uddevallabor upplever sig vara delaktiga och ha inflytande i kommunala beslut Fler Uddevallabor känner sig trygga i Uddevalla Fler brukare och medborgare är nöjda med kommunens bemötande Fler ungdomar upplever sig vara delaktiga och ha inflytande Index 75 Index Index Index Index % 80 % 32 Fler Uddevallabor har eftergymnasial utbildning % 37 Förslag till flerårsplan Uddevallabornas förutsättningar för god hälsa på lika villkor ska öka Index 112 Integrationen ska förbättras i Uddevalla % 64 Minska koldioxidutsläppen med totalt 170 kg/inv (3,4%) varav 100 kg/inv (2 %) gäller transporter (miljömål 6) Minska koldioxidutsläppen med totalt 170 kg/inv (3,4%) varav 70 kg/inv (1,4%) gäller energianvändning (miljömål 5) Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Fler nöjda medarbetare i Uddevalla kommun %, kg/inv kg/inv % 5,1 Index Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens. Ny definition fr. o m % 100 Nettokostnadsandel inkl finansnetto i % av skatter och bidrag % 98 Soliditeten ska öka % 27,5 Investeringsnivå i % av skatteintäkter % 10 Egenfinansiering av investeringar % 65 Finansiell profil jämfört med Västra Götaland (placering av 49 kommuner) Plats 28 Nettokostnader i relation till Västra Götaland Kr / inv Våra miljöförbättrande åtgärder har givit resultat för klimatet och effekt vad gäller energibesparingar för kommunens verksamheter Index 119

6 FLERÅRSPLAN FLERÅRSPLAN OCH BUDGET Flerårsplanen har reviderats efter kommunfullmäktiges beslut i juni och därför har den nu uppdaterats. Förändringarna mot den ursprungliga planen avser; Nytt beslut om förändrad skattesats i september där engångsintäkter för arbetsmarknadsförsäkringar, ökade skatteintäkter samt ny borgensavgift förändrade förutsättningarna. Korrigering har skett för 2013 års resultatprognos från senaste delårsrapport De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en lägre låneskuld. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Vi bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. För ökar BNP:s tillväxt med 3,6-3,8 procent. Flerårsplanen resulterade i att de kommunbidrag som tilldelades var större än de finansiella målen gav utrymme för. Det finns helt enkelt inga marginaler kvar i denna plan. Detta skapar tryck på vår ekonomi i tre delar: klara efterfrågökningen från demografiska förändringar, skapa utrymme för att klara underskott i verksamheten samt att återställa marginalerna så att de finansiella målen kan uppnås. Utgångsläget för 2014 har successivt förbättrats under Prognosen i senaste delårsrapport är klart bättre tack vare tillfälliga engångsintäkter, ansträngningar att hålla nere kostnader, samt reavinster. Det egentliga resultatet (före tillfälliga intäkter och reavinster) är dock svagt i relation till våra finansiella mål. Flerårsplanen som här presenteras innehåller en skattehöjning om 25 öre och kommungemensamma effektiviseringar för att finansiera de ovanstående behoven inkl. de demografiskt betingade kostnaderna. Åtgärderna räcker till att klara de förväntade verksamhetsunderskottet men däremot inte att återställa marginalerna till en nivå som når de finansiella målen. Det finansiella resultatet av flerårsplanen innebär en förstärkning av tidigare flerårsplan. Den förutsätter upptagna effektiviseringar ger förväntat resultat och att underskotten i verksamheten minskar och upphör. Ekonomiska nyckeltal De fyra finansiella målen är färgmarkerade och det som är markerat med rött uppfyller inte målen. Tabellen ger ett tydligt besked att balansen mellan kostnader och intäkter inte räcker till för att uppnå de finansiella målen och därmed en god ekonomisk hushållning. 6 Trots förbättringen i denna reviderade plan nås inte de finansiella målen men skillnaden har klart minskat. Avkall på alla finansiella mål utom ett görs under 2014 men då kommunbidragen minskar år för år förbättras måluppfyllelsen under Samtidigt bör det noteras att ingen ökning av respektive nämnds kommunbidrag finns med i planen. Blicken måste också riktas framåt för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning inom äldreomsorgen som den demografiska utvecklingen ger på lite längre sikt.

7 Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden: Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 97,6 99,8 98,1 98,2 98,5 96,9 98,0 Soliditet (%) 29,4 27,0 29,7 28,0 27,4 27,7 öka Egenfinansering (%) 53,9 36,1 51,9 47,9 61,0 85,4 65,0 Investeringsnivå (%) 11,9 11,9 10,1 12,1 9,7 9,0 10,0 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Finansiellt mål nås inte Finansiellt mål nås God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För Uddevalla kommun ger de övergripande finansiella målen i kombination med kommunfullmäktiges styrkort, uppdrag och nämndernas egna styrkort ledning om god ekonomisk hushållning uppnås. Förslag till flerårsplan Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Vi bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under loppet av 2014 från 8 procent till ner strax under 7,5 procent. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 procent. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för Utgångsläget för 2014 har klart förbättrats under Prognosen i senaste delårsrapport är klart bättre tack vare tillfälliga engångsintäkter, ansträngningar att hålla nere kostnader, samt reavinster. Det egentliga resultatet (före tillfälliga intäkter och reavinster) är dock svagt i relation till våra finansiella mål. Kommunens satsning på Torpområdet har i förutsättningarna beräknats utifrån den ursprungliga avsättning som gjordes 2008 och Avsättningen skall korrigeras varje år för eventuella förändringar i projektet. De utbetalningar som nu sker för detta ökar kommunens låneskuld. 7 Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till c:a 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under senare tid och en utplaning har skett på denna nivå. Merparten av socialnämndens underskott finns dock att finna i den ökade efterfrågan på hemtjänst som närmast exploderade 2010 men där det fortfarande finns en ökningstakt (se nedanstående diagram).

8 Arbetsmarknaden Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland från februari 2011 och fram tom augusti Arbetslösheten redovisas i relation mot arbetskraften. Jämfört med ett år tillbaka är den totala arbetslösheten relativt oförändrad men Uddevalla har förbättrat relationen mot riket och länet. När det gäller den höga ungdomsarbetslösheten på 19% befinner sig Uddevallas ungdomar i högre grad i olika former av program med aktivitetsstöd (12%) och den öppna arbetslösheten om 7% är något lägre än riket och länet i genomsnitt. Samtidigt har den förbättrats i relation till förra året. Könsuppdelad statistik för Uddevalla visar att männen har en högre arbetslöshet än kvinnorna. För ungdomarna visas resultatet i nedanstående diagram. Total arbetslöshet i % av arbetskraften öppet arbetslösa och i program 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Skillnad mot Vgr Uddevalla Västra Götaland Riket 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ungdomsarbetslöshet i % av arbetskraften öppet arbetslösa och i program Skillnad mot Vgr Uddevalla Västra Götaland Riket 8

9 Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland Uddevalla har förbättrat sin placering 2012 med tre steg jämfört med 2011, från plats 32 till 29 bland Västra Götalands 49 kommuner. Årets mål är minst plats 28 och för sista året i strategiska planen, 2014, är målet en förbättring till minst plats 24. Målet för 2013 är inte helt uppnått. Rankingplaceringen visar att Uddevalla fortfarande ligger en bit under genomsnittet. Uddevalla har inte heller på många år varit bättre än genomsnittet utan snarare strax under. KFi s (Kommunforskning i Västsverige) sammanfattande bild av Uddevalla är en kommun med svag finansiell ställning och med ett starkt resultat (sett över treårsperioden ). Det starka resultatet delas med ett större antal kommuner framför allt pga. återbetalning av AFA-pengarna Skattesatsen på 21,66 kronor jämförs med genomsnittet för länen på 21,40 kronor. Invånarantal och befolkningsprognos uppgick invånarantalet till personer. Nivån innebär en ökning med 374 personer sedan föregående år. Prognosen för i gällande flerårsplan är personer, vilket visar att utvecklingen ligger i linje med befolkningsprognosen. Befolkningsprognosen innebär ett fortsatt ökande invånarantal till c:a invånare år Det ökande invånarantalet innebär dels ett ökat tryck på bl. a. boende och olika kommunala verksamheter men ger dessutom ökade skatteintäkter och bidrag. För skatter och bidrag gäller att varje ytterligare invånare innebär ett tillskott på ca 50 tkr. Förslag till flerårsplan Demografiska förändringar De närmaste åren sker fortsatta förändringar i demografin för kommunen. För perioden fram till 2018 ger prognosen att trycket på förskolan och grundskolan ökar, gymnasiet minskar, de yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år ökar. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som skall ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. 9 Relativ demografisk utveckling för vissa åldersgrupper

10 Långtidsprognos tom 2040 Prognoser över befolkningsutvecklingen och förändringar i kommunens delområden görs med regelbundenhet för den närmaste tioårsperioden. Denna längre prognos redovisar en bedömning av befolkningsförändringen i kommunen i ett trettioårsperspektiv och med fokus på utvecklingen i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen blir äldre. Andelen äldre av befolkningen (65 år och uppåt) ökar och befolkningens medelålder stiger. Andelen ålderspensionärer utgör idag 19 % av befolkningen men väntas öka till 24 % vid prognosperiodens slut. Antalet nya pensionärer ökar stadigt under den första delen av prognosperioden vilket medför en kraftig ökning av äldre i åldersgrupperna från 80 respektive 90 år senare under perioden. Även den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svårare att förutse och är beroende av fler faktorer. Med en ökande befolkning och ett positivt flyttningsnetto kan dock även de yngre åldersgrupperna antas komma att öka. Några av förändringarna: befolkningen ökar genomsnittligt med knappt 200 personer/år befolkningens medelålder stiger med 2 år till närmare 44 år andelen äldre i befolkningen (65 år och uppåt) med ökar 5 % åldersklassen år ökar med 38 % åldersklassen år ökar med 41 % åldersklassen 90 år och uppåt ökar med 77 %. Utmaning på lägre sikt bortom planeringsperioden! Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2035 är äldreomsorgen. Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrift sammanställt effekterna av detta och där dras slutsatsen att kostnaden kommer att öka med 50-60% för äldreomsorgen för Uddevalla motsvarar det mkr. Pensionskostnader Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren då kostnaden för dessa relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom bygger de på den utmaning som redovisades ovan. mkr Pensionskostnader (brutto) Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden skall en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. För en fullständig utjämning av kostnaderna över åren skulle nivån behöva vara ca mkr inkl. löneskatt per år. I flerårsplanen finns inte utrymme för denna inlösen. Följande diagram visar utvecklingen av pensionskostnaderna över längre tid där det framgår att nivån ökar stadigt och kommer öka ytterligare med c:a 20 mkr fram till år 2025 (bruttovolymen är inte helt jämförbar med ovanstående tabell då den visar fasta priser från 2010). 10

11 Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 14% i förhållande till bokslut I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. I beräkningen för 2014 ingår effekterna av det föreslagna kostnads och utjämningsförslaget samt kostnaden för införandebidraget för systemet. Förslag till flerårsplan mkr Bokslut Prognos Plan Skatt, utjämning och bidrag ökad skatt 25 öre till 21,91% Förändring (%) - 4,3 3,5 3,4 4,4 Ackumulerad förändring (%) 100,0 104,3 107,9 111,6 116,5 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) Lss-utjämning (ingår i totalen ovan) Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag Pris- och lönereserv Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något minskad ökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de avtalsförhandlingar som sker % Löneökningstakt 2,9 3,2 3,6 11 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,7 - Prisutveckling 1,3 1,5 1,8 Prisutveckling gällande plan 2,0 2,0 - Löneökningstakt i procent

12 Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): Mkr Lönereserv Prisreserv (varor och tjänster) Summa Ändring jämfört med gällande plan Pris- och lönereserv Taxor och avgifter Ev. förändring av taxor och avgifter skall anpassas till kostnadsutvecklingen i samhället mätt som konsumentprisindex. Som framgår i avsnittet ovan under Pris- och lönereserv görs bedömningen att denna kommer att uppgå till från 1,3 % till 1,8 % per år. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå skall särskilt motiveras. Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 3,25 % för 2014 och 3,50% för 2015 samt 3,75% för Det faktiska utfallet för 2012 blev 3,12 %. Internräntan har i beräkningarna antagits vara 3,5%. Amorteringar och ett sjunkande ränteläge har medfört att finansnettot stadigt förbättras under 2000-talet och har därmed frigjort finansiellt utrymme. Detta vänder nu i snabb takt på grund av den ökade upplåningen till att istället ta mer finansiellt utrymme i anspråk. Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan Total låneskuld Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Tabell upplåning Som framgår av tabellen ökar låneskulden med c:a mkr under perioden Detta avser c:a 60% kommunens egen upplåning då investeringarna är omfattande samtidigt som utbetalningarna från avsättningen för Torp fortsätter. I ovanstående tabell sker ett skifte mellan 2012 och 2013 då Vatten och avloppsverksamheten bolagiseras. Från 2013 ingår Va-verksamhets upplåning i bolagen istället för kommunen. Investeringsnivå Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Nedanstående tabell visar de investeringsnivåer som är fastställda av kommunfullmäktige i december. 12

13 mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar skattefinansierad verksamhet Investeringar avgiftsfinansierad verksamhet Summa investeringar (beslutad investeringsnivå) 76 bolagiserad Investeringar i % av skatter och bidrag 12,2 10,1 12,1 9,7 9,0 Investeringar Skattesats I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten ökas med 25 öre från 2013 års nivå om 21,66 kronor till 21,91 kronor enligt tidigare beslut. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar betr. gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har minskat från 85 öre år 2001 till 13 öre för år Förslag till flerårsplan ,60 22,40 22,20 22,00 21,80 21,60 21,40 21,20 21,00 20,80 20,60 Skattesats till kommun, (%) Uddevalla Skattesats till kommun, (%) Västra Götalands län (ovägt medel) Skattesatsens utveckling i jmf med Västra Götaland Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2014 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet Förändring av antalet anställda med Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 4,0 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) Förändrad kommunalskatt med 1 kr Förändrad kommunalskatt med 10 öre +- 9,6 13 Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 2,7 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 5,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 5 * * exkl effekter på kommunal service

14 Finansiella mål En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna skall de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden och för görs en framskrivning enligt samma principer. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar Från och med 2013 är vatten och avloppsverksamheten bolagiserad och faller därmed bort från kommunens egen verksamhet. Då målen i strategisk plan för investeringsnivå och egenfinansiering satts med hänsyn till att denna verksamhet skulle ingå borde de finansiella målen för investeringsnivå och egenfinansiering revideras till 7% respektive 100% - redan från Förslaget till beslut innebär dock att revidering inte sker utan tidigare nivåer gäller. Nya finansiella mål skall på nytt sättas för nästa mandatperiod. Framskrivningarna används enbart för att ge en indikation för måluppfyllelsen Mål enligt strategisk plan Framskrivning Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 98,0 Soliditet % 27,5 27,9 28,3 28,7 Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar % 65,0 65,0 65,0 65,0 Ger följande effekter på resultat och investeringar; Resultat mkr Maximal investeringsnivå mkr Kommunbidrag I fast pris (2013) mkr 2 556, , ,4 I löpande pris 2014 års priser 2 637, , ,4 14 Ekonomisk sammanfattning av flerårsplanen Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Trots förbättringen i denna reviderade plan nås inte de finansiella målen men skillnaden har klart minskat. Avkall på alla finansiella mål utom ett görs under 2014 men då kommunbidragen minskar år för år förbättras måluppfyllelsen under Minskningen av kommunbidragen sker enligt planen genom att socialnämndens underskott minskar och generella effektiviseringar genomförs. Samtidigt bör det noteras att ingen ökning av respektive nämnds kommunbidrag finns med i planen.

15 Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 97,6 99,8 98,1 98,2 98,5 96,9 98,0 Soliditet (%) 29,4 27,0 29,7 28,0 27,4 27,7 öka Egenfinansering (%) 53,9 36,1 51,9 47,9 61,0 85,4 65,0 Investeringsnivå (%) 11,9 11,9 10,1 12,1 9,7 9,0 10,0 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Finansiellt mål nås inte Finansiellt mål nås Investeringsnivå (%) Resultat (mkr) Förslag till flerårsplan ,0 10,0 5,0 0,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Utfall BudgetPrognosBudget Plan Plan Egenfinansering (%) Utfall BudgetPrognosBudget Plan Plan ,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95, Utfall Budget Prognos Budget Plan Nettokostnadsandel (%) Plan Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Låneskuld (mkr) Soliditet (%) , ,0 28,0 27,0 26,0 25, Utfall BudgetPrognosBudget Plan Plan Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Varför ökar låneskulden? Egen låneskuld (mkr) , Utgifter Finansiering Upplåning Resultat o avskrivningar Utlåning bolag Avsättningsutbetalni ng Investeringar Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan

16 RESULTATBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Nettokostnadsandel inkl finansnetto 97,6% 98,1% 98,2% 98,5% 96,9% Resultat i % av skatter och bidrag 2,4% 1,9% 1,8% 1,5% 3,1% Finansnettos andel av skatter och bidrag -0,2% 0,2% 0,1% -0,2% -0,4% BALANSBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar varav långfristiga fordringar Omsättningstillgångar varav kassa, bank och korta placeringar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital varav årets resultat Avsättningar varav pensionsskuld Skulder varav långfristiga lån SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen Soliditet 29,4% 29,7% 28,0% 27,4% 27,7% KASSAFLÖDESBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Finansieringsbehov Investeringar Försäljning Summa investeringar Finansiering Från den löpande verksamheten Utlåning (-) / amortering (+) Utbetalning av övriga avsättningar Upplåning (+) / amortering (-) Ökning (+) / minskning (-) av övriga långfr skulder Ökning (-) / minskning (+) av likvida medel Summa finansiering Investeringsnivå (andel av skatter och bidrag) -12,5% -10,1% -12,1% -9,7% -9,0% 16

17 DRIFTSBUDGET Bokslut Prognos Budget Budget Budget Budget Fast pris Löpande Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige och revision -8,4-9,0-9,0-9,2-9,2-9,2 Kommunstyrelse -153,7-157,0-151,0-158,2-158,2-158,2 Barn och utbildningsnämnd -1065,4-1084,4-1084, , , ,1 Socialnämnd -1080,8-1055,5-1065, , , ,8 Teknisk nämnd -59,2-79,4-82,4-85,2-85,2-85,2 Kultur- och fritidsnämnd -128,0-126,7-124,7-127,9-127,9-127,9 Miljö- o stadsbyggnadsnämnd -22,8-21,9-21,9-22,5-22,5-22,5 Valnämnden -0,1 0,0-2,0-2,0 0,0 0,0 Försörjningsstöd 0,0-6,0-14,0-14,0-14,0-14,0 Underskottsreserv socialnämnden 0,0-20,0-20,0-15,0 0,0 Centrala effektiviseringar 0,0 0,0 18,0 17,0 24,0 29,5 Utökade kommunbidrag pga. ökad investeringsnivå 0,0 0,0 0,0-4,0-12,0 Nämndernas underskott ,0 Summa nämnder/styrelser -2518,4-2555,9-2556,9-2637,9-2627,9-2615,4 Övriga ej fördelade poster *** 7,6-61,1-153,0-79,0-185,0-277,0 Eliminering internt finansnetto 61,6 39,0 42,0 49,0 56,0 64,0 Summa verksamhetens nettokostnad -2449,2-2578,0-2667,9-2667,9-2756,9-2828,4 Förslag till flerårsplan Skatteintäkter 1972,7 2035,0 2124,0 2124,0 2219,0 2337,0 Generella statsbidrag och utjämning 540,6 587,0 589,0 589,0 587,0 592,0 Finansiella intäkter 55,9 72,0 86,6 86,6 97,4 108,8 Finansiella kostnader -59,7-66,9-82,9-82,9-103,1-119,9 Resultat e. finansnetto 60,3 49,1 48,8 48,8 43,4 89,5 REDOVISAT RESULTAT 60,3 49,1 592,7 48,8 43,4 89,5 Nettokostnadsandel inkl finansnetto 97,6% 98,1% 98,2% 98,2% 98,5% 96,9% Finansnettots andel av skatteintäkterna 0,2% -0,2% -0,1% -0,1% 0,2% 0,4% Resultat i % av skatteintäkterna 2,4% 1,9% 21,8% 1,8% 1,5% 3,1% *** Specifikation ej fördelade poster: Arbetsgivaravgifter 20,7 18,0 19,0 19,0 19,0 19,0 Avtalsförsäkringar 55,0 52,0 24,0 24,0 0,0 0,0 Pensioner -68,1-79,0-74,0-74,0-75,0-80,0 Pris och lönereserv 0,0-53,1-127,0-55,0-129,0-216,0 Afa - lägre premier 7,0 7,0 0,0 0,0 Riktade statsbidrag tillskott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riktade statsbidrag avdrag 0,0 0,0-2,0 0,0 0,0 0,0 Utjämningsbidrag kollektivtrafiken 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa ej fördelade poster 7,6-61,1-153,0-79,0-185,0-277,0 17

18 NÄMNDSVIS REDOVISNING AV FÖRÄNDRING AV KOMMUNBIDRAG Beloppen i sammanställningarna är miljoner kronor (mkr). Kommunfullmäktige År Ändring Kommunbidrag Kommunbidrag , ,0 9, ,0 9, ,0 9,0 Kommentar Oförändrat kommunbidrag. Kommunfullmäktige ska fortsätta digitaliseringen av ärenden och sammanträden. Kostnadsminskningen ska leda till att revisionen återfår delar av tidigare neddragningar. Kostnaden för 2014 års vänortsjubileum i Uddevalla finansieras inom tilldelat kommunbidrag. Kommunstyrelsen År Ändring Kommunbidrag Kommunbidrag , ,0 151, ,0 151, ,0 151,0 Kommentar Kommunstyrelsens kommunbidrag minskas med netto 6,0 mkr. Räddningstjänsten tillförs 1,0 mkr medan kommunstyrelsens övriga kommunbidragsfinansierade verksamhet minskas med 7,0 mkr. Av denna summa avser 5,0 mkr kommunledningskontoret och 2,0 mkr övriga delar av kommunstyrelsens verksamhet (exkl. räddningstjänsten). Därutöver åläggs kommunledningskontorets personalavdelning ett resultatkrav på 1,0 mkr resp. IT-avdelningen 3,0 mkr from 2014 (beloppen ingår i raden Centrala effektiviseringar i den ekonomiska sammanställningen). Resultatkraven innebär att kommunstyrelsen vid årets slut ska uppvisa ett överskott mot budget på minst 4,0 mkr. Kommunledningskontorets upphandlingsavdelning ska åstadkomma kostnadssänkningar i upphandlingsverksamheten med minst 1,0 mkr from 2014 (beloppet ingår i raden Centrala effektiviseringar i den ekonomiska sammanställningen). Kommunstyrelsen får i uppdrag att fördela effekterna mellan nämnderna genom minskningar av tilldelade kommunbidrag. 18 I beloppet på raden Centrala effektiviseringar ingår även 3,0 mkr 2014 som en effekt av organisationsförändringar baserade på kommundirektörens genomförda utredning. Effekterna ökar 2015 till 10,0 mkr och from 2016 till 15,5 mkr. Kommunstyrelsen får i uppdrag att fördela effekterna mellan nämnderna genom minskningar av tilldelade kommunbidrag. Kommunstyrelsen ska öka tempot i fiberutbyggnaden och fortsätta satsningen på riktiga jobb för unga.

19 Barn- och utbildningsnämnden År Ändring Kommunbidrag Kommunbidrag , , , , , , ,4 Kommentar Oförändrat kommunbidrag. Nämnden ska klara redovisat behov av utökningar 2014 på 12 mkr (demografi och Sommarhemsskolan) genom effektiviseringar i verksamheten. Ny förskola i Rotviksbro tas i bruk under 2014, kostnader för detta finansieras inom kommunbidraget. Nämnden ska arbeta med utvecklad dialog med elever ( dialogforum ) samt sätta fokus på studieresultat i grundskolan. Förslag till flerårsplan Socialnämnden År ,5 Ändring Kommunbidrag Kommunbidrag , , , , , ,5 Kommentar Socialnämndens kommunbidrag ökas med 10,0 mkr. Utanför socialnämndens kommunbidrag upptages 14,0 mkr som ställs till kommunstyrelsens förfogande att användas under året för tillfälligt tillskott till nämnden för kostnader för försörjningsstödet som överstiger 34,0 mkr och som nämnden ska klara själv. Även om den totala kostnaden för försörjningsstödet överstiger 48 mkr finansieras dessa utanför nämndens kommunbidrag. Utanför socialnämndens kommunbidrag upptages 20,0 mkr 2014 som reservpost för kvarvarande, hittills ej uppnådda effekter, avs. nämndens handlingsplan för ekonomi i balans. Beloppet reduceras till 15,0 mkr 2015 och upphör 2016 då nämnden förväntas vara i ekonomisk balans, dvs klara verksamheten inom tilldelat kommunbidrag. Nämnden ska fortsätta arbetet med upprättad handlingsplan för en ekonomi i balans så snart som möjligt. Nämnden ska vidareutveckla daglig verksamhet inom LSS med bl. a. ökad bredd i utbudet. 19

20 Tekniska nämnden År Ändring Kommunbidrag Kommunbidrag , ,0 82, ,0 82, ,0 82,4 Kommentar Tekniska nämndens kommunbidrag ökas med 3,0 mkr. Nämnden ska arbeta vidare med investeringar i centrum framför allt Kungstorget, Södra resp. Norra Hamngatan samt området runt Bäveån i övrigt, genomföra nya exploateringar för bostäder samt vidareutveckla kollektivtrafiken. Nämndens fastighetsavdelning åläggs ett resultatkrav på 10,0 mkr per år under perioden (beloppet ingår i raden Centrala effektiviseringar i den ekonomiska sammanställningen). Resultatkravet innebär att tekniska nämnden vid årets slut ska uppvisa ett överskott mot budget på minst 10,0 mkr. Kultur- och fritidsnämnden År Ändring Kommunbidrag Kommunbidrag , ,0 124, ,0 124, ,0 124,7 Kommentar Kultur- och fritidsnämndens kommunbidrag minskas med 2,0 mkr. Neddragningen ska ske genom effektiviserad administration och ledning. Nämnden ska vidareutveckla Skalbanksmuseet. 20