Övergripande styrnings- och planeringsdokument för 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergripande styrnings- och planeringsdokument för 2010"

Transkript

1 Övergripande styrnings- och planeringsdokument för 2010 Inre hamnen, Uddevalla Foto: Michael Mårtensson Medie-programmet Uddevalla Gymnasieskola Vision 2020 Strategisk plan Kommunfullmäktiges styrkort Flerårsplan Kommunens och kommunkoncernens budget 2010

2

3 INNEHÅLL Detta samlade dokument som är utgångspunkten för kommunens planering och uppföljning innehåller följande huvuddelar: Vision 2020 Strategisk plan för mandatperioden Kommunfullmäktiges styrkort Flerårsplan för perioden Kommunens och koncernens budget för 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision 2020 Uddevalla Kommun 3 Strategisk plan Kommunfullmäktiges styrkort 10 Flerårsplan Ekonomiska förutsättningar 12 Resultat-, balans- och kassafl ödesbudget 20 Kommunbidrag 21 Nämndsvis redovisning av förändring av kommunbidrag samt nämndernas riktade uppdrag 22 Kommunfullmäktiges beslut 24 Sammanställd budget 2010 Kommunens organisation 25 Från fl erårsplan till sammanställd budget 26 Nämnderna 27 Bolag och stiftelser 46 Bolagen 47 Stiftelserna 50 Resultatbudget 52 Balansbudget 53 Kassafl ödesbudget 54 Investeringar 55

4 .

5 VISION 2020 UDDEVALLA KOMMUN HJÄRTAT I BOHUSLÄN Där människor växer och erbjuds god livskvalitet! Kund / Medborgare Vi har lyckats när vi alla känner oss stolta, trygga, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft Detta uppnår vi genom att Brukare av kommunens tjänster är nöjda och har anledning att tala väl om Uddevalla Kommunens invånare ska så långt det är möjligt få sina behov och egna val tillgodosedda Motverka utanförskap och skapa delaktighet för alla Uddevalla ska kännas säkert och tryggt Ge ett gott bemötande, erbjuda hög tillgänglighet, god kvalitet, stor lyhördhet, snabb och smidig service Medarbetare Vi har lyckats när våra medarbetare trivs, utvecklas och känner sig stolta över att ge en god service Detta uppnår vi genom att Stimulera och tillvarata kreativitet, utveckling, initiativ och ansvarstagande hos varje medarbetare Vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda god arbetsmiljö Skapa förutsättningar för helhetssyn, flexibilitet och personlig bekräftelse Bedriva en tydlig personalpolitik för att öka jämställdheten och mångfalden Samhällsnytta Vi har lyckats när kommunen genom helhetssyn gör ett effektivt arbete och har en långsiktigt sund ekonomi Detta uppnår vi genom att Skapa ökad demokrati och utveckla dialogen med medborgarna Göra omvärldsanalyser Skatt och avgifter ska sättas i förhållande till omvärlden Se helheten och lösningar över förvaltningsgränserna Ha ett decentraliserat ansvar för ekonomi och beslut och stimulera till budgetdisciplin Utveckla den sociala ekonomin, samarbetet med näringslivet och alternativa driftsformer Utveckling Vi har lyckats när människors behov och efterfrågan styr mot hållbar utveckling. Uddevalla har rollen som utvecklingscentrum och befolknings-utvecklingen är fortsatt positiv Detta uppnår vi genom att Utveckla Högskolecentrum Bohuslän Stimulera livslångt lärande, högre utbildning och forskning Skapa attraktiva boenden och stimulera inflyttning Arbeta för en bra infrastruktur och goda kommunikationer Stimulera till ett rikt kultur- och fritidsutbud Skapa förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv Arbeta för ett hållbart samhälle med mångfald Driva aktivt folkhälsoarbete Utveckla samarbetsformer med verksamheter utanför den offentliga sektorn med inriktning på förebyggande arbete 3

6 STRATEGISK PLAN Inledning Uddevalla kommun arbetar målmedvetet med utveckling och förnyelse. Det mest centrala i utvecklingsarbetet är den politiskt gemensamt framtagna visionen som är vägvisaren i det längre perspektivet fram till år och inriktningar för den närmaste mandatperioden har majoriteten brutit ned i den strategiska planen. Den strategiska planen är det övergripande underlaget för arbetet med budget och de rullande flerårsplanerna. Planen ger därmed strategisk vägledning för beslut och insatser på olika nivåer i vår organisation. Uddevalla kommuns styr- och ledningsmodell utgår från fyra fokusområden som tillsammans bildar en helhet för att sikta mot visionen; kund/medborgare medarbetare samhällsnytta utveckling Uddevallas vision 2020 Uddevalla Hjärtat i Bohuslän där människor växer och erbjuds god livskvalitet! Detta har vi lyckats med när: vi alla känner oss stolta, trygga, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft våra medarbetare trivs, utvecklas och känner sig stolta över att ge god service kommunen genom helhetssyn gör ett effektivt arbete och har en långsiktigt sund ekonomi människors behov och efterfrågan styr mot hållbar utveckling. Uddevalla har rollen som utvecklingscentrum och befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv. Finansiella mål Ekonomin sätter en yttersta gräns för de ambitioner som kommunen kan ha. Lagstiftningen anger att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning och att finansiella mål fastställs. En god ekonomisk hushållning sträcker sig längre än balanskravet i lagstiftningen som endast anger en miniminivå. De finansiella målen syftar till att ge stabilitet åt kommunens finansiella utveckling. De finansiella målen omfattar följande områden: resultatmål investeringsnivå förmögenhetsutveckling skattesats Enligt kommunens riktlinjer för styrning skall de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och omprövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden Resultatmål Verksamhetens nettokostnader skall uppgå till högst 97,5 % av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. et innebär en restriktion för hur mycket av skatteintäkterna mm som får gå till den löpande verksamheten. Resterande 2,5 % av skatteintäkterna används till finansnettot samt att ge ett överskott som kan användas för finansiering av investeringar. et innebär även en buffert för att möta oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Investeringsnivå Investeringar i den skattefinansierade verksamheten skall i sin helhet finansieras med egna medel* Ett nytt investeringsmål har antagits av kommunfullmäktige i mars Detta ger begränsningar för hur mycket den skattefinansierade verksamheten kan investera under en rullande femårsperiod. et innebär en nivå på de skattefinansierade investeringarna som kan finansieras med egna resurser i form av avskrivningar och överskott. * Egna medel definieras som årets resultat och avskrivningar för den skattefinansierade verksamheten. et ses över en rullande 5-årsperiod, dvs den kommande treårsplaneringen och de två närmast föregående åren, med möjlighet till förskjutning mellan åren. 4

7 STRATEGISK PLAN Förmögenhetsutveckling Kommunens skall inte ha någon egen låneskuld för den skattefinansierade verksamheten* et innebär att, under perioden som helhet, skall inte någon extern nettoupplåning ha skett för att finansiera kommunens egna investeringar, utan dessa skall ha finansierats med egna medel. et är kopplat till målet om investeringsnivå. et innebär att kommunens totala låneskuld får inte överstiga den sammanlagda utlåningen till bolag, stiftelser och den avgiftsfinansierade verksamheten. * et ses över en 5-årsperiod, dvs. den kommande treårsplaneringen och de två närmast föregående åren, med möjlighet till förskjutning mellan åren. Egen låneskuld beräknas som skillnaden mellan total låneskuls enligt balansräkning/budget respektive summan av vidareutlåning till kommunens bolag, stiftelser samt avgiftsfinansierade verksamheter. Skattesats Skattesatsen skall sänkas med 45 öre till 21,99. Enligt kommunens vision skall skatten sättas i relation till omvärlden. Kommunens skattesats bör därvid framgent inte överstiga genomsnittet bland kommunerna i Västra Götaland ligger Uddevallas skattesats 58 öre över detta genomsnitt. Strategier och mål för verksamheterna under mandatperioden Kund Strategier Vi ska arbeta för att alla i Uddevalla kommun känner sig trygga och att alla känner sig lika mycket värda. Samspelet mellan medborgare och kommun är en viktig del för att förhindra utanförskap. Vi ska motverka mobbing och varje individ ska uppleva sig sedd. Uddevalla ska upplevas som en säker och trygg kommun där vi fokuserar på att förebygga skador hos barn och ungdom, skador hos äldre samt skador till följd av våld. Vi ska vara en lyhörd kommun som tar till sig de frågor som medborgarna lyfter fram. Vi ska underlätta för medborgarna i sina kontakter med kommunen. Flera kanaler och forum för dialog ska utvecklas med hjälp av ny teknik och genom att göra kanalerna väl kända. Vi ska i våra kommunala verksamheter erbjuda valfrihet och kvalitet med särskilt fokus på barnomsorg, skola och äldreomsorg. Brukarens valfrihet och inflytande ska öka och mångfalden ska stärkas genom att verksamheter konkurrensprövas. Arbetet med servicedeklarerade tjänster ger brukare en tydlig bild av vilken kvalitet som kommunen erbjuder. Våra mål som ska uppnås till 2010 (ökning/minskning anges i % som +/- inom parentes) 1. Tillgängligheten i form av kontakter och öppettider och minskade kötider ska förbättras inom 8 områden; svarstider e-post, telefontillgänglighet, hemsidan, öppettider på bibliotek, ungdomsmottagningen och kötider till förskola och till äldreboende samt tillgänglighet för funktionshindrade i allmänna lokaler. 100% (+5%). 2. Tillgodosedda förstahandsval inom förskola, grundskola, gymnasiet, äldreboende och kulturskola ska i genomsnitt öka till 84% (+4%). 3. Våra brukare ska vara nöjda eller mycket nöjda med de kommunala tjänster de nyttjar. sätts hösten Minst 90% av våra brukare ska vara nöjda eller mycket nöjda med bemötandet i kommunens verksamhet. 5. Våra medborgares uppfattning om kommunens verksamheter ska vara 60/100 (+28%). 6. Våra medborgares upplevda delaktighet och inflytande ska vara 42/100 (+20%). 7. Våra medborgares upplevda trygghet ska vara 53/100 (+8%). 8. Rättsäkerhet. Ny definition och nuläge sättning sker Minst 90 deltagande ungdomar (+25%) och minst 11 deltagande politiker (+/-0%) i ungdomsfullmäktige. 10. Äldreomsorgsindex. Nuläget tas fram 2009 och målsättning sker Medarbetare Strategier Vi ska skapa en god arbetsmiljö där medarbetare får möjlighet att realisera kreativa förslag och utrymme skapas för möjlig avknoppning. Vi ska fokusera på det som skapar den trivsamma arbetsplatsen. Vi ska bejaka den enskilde medarbetarens initiativförmåga och kreativitet, delaktighet och möjlighet att påverka. Goda insatser ska premieras. 5

8 STRATEGISK PLAN Vi ska ge våra medarbetare möjlighet att utveckla den egna kompetensen inom sin proffession. Våra medarbetares engagemang och effektivitet är centralt för vår verksamhetsutveckling. En organisations värde kommer alltid från de enskilda individernas prestationer och där är kompetensutveckling ett viktigt verktyg. Vi ska ständigt och medvetet tillämpa en personalpolitik för ökad jämställdhet och mångfald. Vi ska som arbetsgivare arbeta för jämställdhet och att ge likartade möjligheter till personer oberoende av kön, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Våra mål som ska uppnås till 2010 (ökning/minskning anges i % som +/- inom parentes) 11. Sjukfrånvaron ska sjunka till 6,7% (-8%) och frisknärvaron ska öka till 49% (+8%). 12. Medarbetares nöjdhet med Uddevalla kommun som arbetsgivare ska nå index 74 (+10%). 13. Jämställdhet - andel kvinnor på arbetsledande befattning ska nå 60% (+5%) samt kvinnors andel av männens löner ska nå 92% (+4%). Samhällsnytta Strategier Vi ska i organisationen gemensamt och med helhetssyn arbeta för att ge medborgaren bästa service till lägsta möjliga kostnad. Våra skattemedel ska användas på bästa sätt. Ökad samverkan mellan nämnder och förvaltningar ska leda till att organisationens samlade kompetens används på ett effektivare sätt. Vi ska samverka med det civila samhället, t ex den ideella sektorn, för att möta framtida behov. Vi ska stimulera, uppmuntra och synliggöra insatser inom den ideella sektorn. Sektorn kan fylla speciella behov inom serviceområdet. En kombination av den ideella sektorn och det offentliga kommer att ge oss en högre välfärdsnivå. Vi ska skapa en skola med frihet och kvalitet där alla når målen. Utbildning är centralt för individens och samhällets utveckling. Vi satsar på en skola med ordning och reda och en pedagogisk inriktning som innefattar mångfald och inflytande från elev och föräldrar. Våra mål som ska uppnås till 2010 (ökning/minskning anges i % som +/- inom parentes) 14. Den genomsnittliga betygsnivån på grundskolan ska minst motsvara den nivå som vi bör prestera utifrån de förutsättningar (SALSA) som Uddevalla har. Behörigheten till gymnasiet ska vara 95% (+10%). 15. Den genomsnittliga betygsnivå på gymnasiet ska öka med 3% till 14,5 poäng/kurs. Behörigheten till högskolan ska vara 95% (+7%). 16. Skillnaden mellan kommunens nettokostnader och genomsnittet för Västra Götalands kommuner ska minska till 500 kr/invånare (-41%). 17. Vår finansiella profil (KFI-index) jämfört genomsnittet för Västra Götalands kommuner ska minst bibehållas på nivån 92% (+/-0). 18. Vår effektivitet i system och processer (Kommunkompassen) ska vara 84% (+11%). Utveckling Strategier Vi ska möjliggöra en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn taget till hållbar utveckling. Attraktiva boenden är en viktig del av Uddevallas framtida utveckling. Undersökningar visar att valet av etableringsort för företag oftast sker utifrån VDs önskemål för bosättning. Attraktiva boenden lockar företagare och i Uddevalla ska vi använda vårt kustnära läge till att erbjuda attraktiva boenden. Vi ska föra en aktiv dialog med berörda aktörer för att stärka infrastrukturen och öka attraktiviteten för vår kommun. Vi ska ha en väl fungerande infrastruktur och utgöra ett strukturellt nav i Oslo-Göteborg-Köpenhamnsperspektivet och vara en knutpunkt i regionen. Vi ska värna och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun. Uddevalla ska med en småföretagaranda vara en attraktiv kommun för företagsetableringar. 6

9 STRATEGISK PLAN Vi ska medverka till blomstrande turism och näringsliv. Med sitt kustnära läge och i hjärtat av Bohuslän har Uddevalla stora möjligheter att inneha den ledande rollen inom utvecklingen av turism och besöksnäring. För att lyckas med denna utmaning och därmed skapa tillväxt för näringslivet krävs kraftfulla resurser som hjälper oss att styra mot tydliga gemensamma mål. Profilering av våra kulturella värden, vår unika miljö och våra välkända handelsplatser är avgörande för att Uddevalla ska uppfattas vara Hjärtat i Bohuslän. Att vi sedan bygger vidare med att utveckla kustnära boende och marina anläggningar tydliggör och stärker ytterligare vårt varumärke. Besöksnäringen i form av shopping, möten och upplevelser ska vara en del av Uddevallas framtida viktiga näringsliv. Vi ska värna de mångkulturella värden som tillförs Uddevalla genom invandrare och förhindra utanförskapet. Mångfald är en resurs. Våra invandrare ska ses som en tillgång där mångfalden tillförs genom visad ömsesidig respekt. Språkutbildningen ska utvecklas liksom samverkan med andra berörda myndigheter för att förbättra introduktionen av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare. Vi ska ta Uddevalla ett steg närmare mot ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energiförbrukning och bli oljeoberoende. Kommunens VA ska säkerställas genom samverkan med andra kommuner då vi därigenom ökar vårt upptagningsområde för färskvatten. Nämnder och bolag ska samverka för att vi själva ska optimera vår energianvändning. VA-samverkan ska ske mellan kommunerna för att säkra tillförsel av vatten samtidigt som det underlättar VA-saneringar längs kustbandet. Vi vill också se en bättre samverkan för att underlätta nyetablering av miljöorienterade företag. Vi anser också att kommunen ska gå före via t.ex. ett kommunalt program för miljöbilar. Socialt hållbar utveckling innebär för oss att vi ska fånga upp varje individs sociala behov. Våra mål som ska uppnås till 2010 (ökning/minskning anges i % som +/- inom parentes) 19. Våra medborgares upplevelse av Uddevalla som en plats att leva och bo med avseende på kommunikationer ska vara 60/100 (+9%) och fritid 75/100 (+6%). 20. Vi ska öka befolkningen till invånare (+2,7%). 21. Antalet nyregistrerade företag ska vara 285 under året (+5%). 22. Vi ska rankas bland de 100 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs ranking om företagsklimatet (förbättring minst 90 platser). 23. Antalet föreningsaktiviteter/ungdom 7-20 år ska vara 38 (+19%). 24. Uddevallas folkhälsoindex jämfört riket ska vara 110 (+/-0%) % av våra nyanlända flyktingar ska efter avslutad introduktion ha gått till arbete eller utbildning. 60% ska ha kunskaper i svenska motsvarande årskurs 6. Alla områden/stadsdelar ska minst ha utanförskapsindexet Miljömålet innebär 33 nya klimatsmarta tips, 25% kravmat inom verksamheten, minska koldioxidutsläpp med 170 kg/invånare till 2011, 100% lagefterlevnad, minst 130 avvikelser/förbättringsförslag, information och utbildning till minst 840 personal. 27. Utbildningsnivån (andel personer år med eftergymnasiel utbildning) ska vara minst 35% (+11%). Så här berörs nämnderna av målen: Barn- och utbildningsnämnden (BUN): 2, 9, 14, 15 Kultur och fritidsnämnden (KFN): 2, 23 Miljö och stadsbyggnadsnämnden (MSN): 8 Socialnämnden (SN): 2, 8, 10 Tekniska nämnden (TN): Kommunstyrelsen (KS): 8, 9,16, 17, 21, 22, 27 Alla nämnder: 1, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 13, 18, 19, 20, 24, 25, 26 7

10 STRATEGISK PLAN Uppdrag till nämnder Omsorg, trygghet och integration Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall införa ökad valfrihetinom hemtjänsten (SN). Uddevalla kommun skall aktivt verka för en satsning på äldre- och seniorboende (SN, MSN, KS). Uddevalla kommun skall uppmuntra och stödja frivilliga organisationers insatser inom det sociala området (SN). Uddevalla kommun skall utveckla stödet till anhörigvårdare (SN). Uddevalla kommun skall påbörja arbetet med ACTION modellen (SN). Uddevalla kommun skall införa individuella åtgärdsprogram till dem som söker försörjningsstöd (SN). Uddevalla kommun skall aktivt bevaka utvecklingen av Uddevalla sjukhus(ks). Uddevalla kommun skall mer aktivt arbete för en bättre integration (KS, alla nämnder). Uddevalla kommun skall införa en funktion som äldreombudsman (KS). Uddevalla kommun skall tillsätta en arbetsgrupp med representanter från SN, BUN, KFN som ska lägga fram ett handlingsprogram för hur Uddevalla kommun kan stödja familjer och föräldraskapet (KS, SN, BUN, KFN). Handlingsprogram för social ekonomi ska tas fram. Två konferenser ska hållas med intressenter under mandatperioden (KS). Kultur-och fritidsliv Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall öka föreningsstödet till barn och ungdomar (KFN). Uddevalla kommun skall se över om föreningar eller andra aktörer kan ta över kommunal verksamhet (KS alla nämnder). Uddevalla kommun skall ta fram rättvisa regler mellan de föreningar som har en egen anläggning och de föreningar som nyttjar kommunens (KFN). Uddevalla kommun skall se över bidragen till allmänna samlingslokaler (KS). Uddevalla kommun skall se över driften av simhallen, landbadet och fritidsgårdar så att externa aktörer kan delta i utveckling av verksamheten (KFN). Uddevalla kommun skall ta fram samlade lösningar för moderna idrotts- och träningshallar (KFN, TN). Uddevalla kommun skall ha ett aktivt kulturliv där föreningar och folkbildning spelar en viktig roll (KFN). Teknisk verksamhet och centrumutveckling Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall ta fram en modell som skapar konkreta incitament för verksamheterna att sänka sina lokalkostnader (TN). Uddevalla kommun skall rusta upp Kungstorget och torget i Ljungskile (TN). Uddevalla kommun skall förbättra tillgängligheten till Uddevalla centrum (TN). Uddevalla kommun skall utreda utökad samverkan mellan Tekniska nämnden och Uddevalla Energi AB (TN). Uddevalla kommun ska bygga samman sitt VA-nät med åtminstone en annan kommun (TN). Skola och barnomsorg Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall återinföra barnskolan (BUN). Uddevalla kommun skall utveckla och konkretisera elevinflytandet (BUN). Uddevalla kommun skall ta bort det treprocentiga avdraget på friskolornas elevpeng fram till dess att lämplig omfattning är klarlagd (BUN). Uddevalla kommun skall tillämpa nolltolerans mot mobbning och sätta mobbningsoffrets bästa i första hand (BUN). Uddevalla kommun skall utveckla och förbättra valfriheten inom barnomsorgen (BUN). Uddevalla kommun skall under 2007 avveckla den nuvarande områdesorganisationen och ta fram en modell där de enskilda skolorna har ansvaret för sin verksamhet och ekonomi. Detta arbete ska ledas av Barn och utbildningsnämnden. Uddevalla kommun skall fortsätta den pågående översynen av lokaler men ska inte lägga ner någon skola under mandatperioden (BUN). Uddevalla kommun skall under mandatperioden kraftigt öka lärar- och personaltätheten i skolan. Detta ska ske genom ökade resurser såväl som omfördelning av befintliga resurser (BUN, KS). 8

11 STRATEGISK PLAN Uddevalla kommun skall verka för ökad ordning och reda i skolan och att respekten för lärarnas auktoritet stärks (BUN). Uddevalla kommun skall genomföra en läsa-, skriva- och räknasatsning (BUN). Uddevalla kommun skall med resursfördelningssystemet ta hänsyn till skolornas förmåga att leva upp till de mål som finns för verksamheten (BUN). Infrastruktur och boende Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall verka för en mångfald av olika boendeformer samt ha en positiv inställning till spridd bebyggelse utanför planlagt område (MSN). Uddevalla kommun skall ändra stadsplaneringen så att det blir möjligt att utveckla bl.a. området kring Bäveån och hamnen till attraktiva bostadsområden (MSN). Uddevalla kommun skall verka för flygbussar till både Landvetter och Säve (KS). Uddevalla kommun skall samordna sitt bostadsinnehav (KS). Uddevalla kommun skall utnyttja möjligheterna med överföringsledningen till Ljungskile för att utveckla det kustnära boendet (MSN, TN). Uddevalla kommun skall aktivt verka för Bohusbanans utveckling (KS). En revidering av kommunens översiktsplan ska göras (MSN/KS). Näringslivsfrågor Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall utveckla en dörr in principen (KS). Uddevalla kommun skall upphandla entreprenader på ett sätt som underlättar för mindre företag (KS, alla nämnder). Uddevalla kommun skall utreda förutsättningar att sälja Uddevalla Omnibuss samt aktierna i Östkraft (KS). Uddevalla kommun skall förbättra näringslivsklimatet så att kommunen kontinuerligt stiger på näringslivets rankinglistor (KS). Uddevalla kommun skall i första hand stödja initiativ från näringslivet och endast i liten omfattning driva egna näringslivsprojekt (KS). Uddevalla kommun skall påbörja byggnationen av ett trådlöst bredbandsnät inom kommunen (KS). Uddevalla kommun skall tydliggöra Uddevalla Event ABs roll som marknadsförare av Uddevalla kommun (KS). Valfrihet och konkurrensprövning Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall förstärka inköpskontoret för att genomföra upphandlingar (KS). Uddevalla kommun skall tillsätta en beredning som ska gå igenom Uddevalla kommun och föreslå inom vilka områden Uddevalla kan utöka medborgarnas valfrihet samt effektivisera genom konkurrensutsättning (KS). Uddevalla kommun skall under 2007 påbörja konkurrensprövning av bl.a. följande verksamheter: städning, renhållning, gatu- och parkunderhåll, barnomsorg, hemtjänst och äldreboende (KS, TN, BUN SN). Demokrati, medinflytande och miljö Majoritetens politik innebär att Uddevalla kommun skall tillsätta en beredning som kommer med förslag om hur Uddevalla kan bli mer miljövänligt (KS). Uddevalla kommun skall använda ny teknik för att ge medborgarna större påverkansmöjligheter (KS, alla nämnder). Uddevalla kommuns skall införa ett premieringssystem till anställda och verksamheter som syftar till att uppmuntra högre kvalité och ekonomiska besparingar (KS, alla nämnder). 9

12 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT Fokusområdets önskade läge Kund/ medborgare Vi alla känner oss stolta, trygga, delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft Strategier 1. Vi ska arbeta för att alla i Uddevalla kommun känner sig trygga och att alla känner sig lika mycket värda. 2. Vi ska vara en lyhörd kommun som tar till sig de frågor som medborgarna lyfter fram. 3. Vi ska i våra kommunala verksamheter erbjuda valfrihet och kvalitet med särskilt fokus på barnomsorg, skola och äldreomsorg. Medarbetare Våra medarbetare trivs, utvecklas och känner sig stolta över att ge god service 4. Vi ska skapa en god arbetsmiljö där medarbetare får möjlighet att realisera kreativa förslag och utrymme skapas för möjlig avknoppning 5. Vi ska ge medarbetare möjlighet att utveckla den egna kompetensen inom sin profession. 6. Vi ska ständigt och medvetet tillämpa en personalpolitik för ökad jämställdhet och mångfald Samhällsnytta Kommunen gör ett effektivt arbete, har helhetssyn och har en långsiktigt sund ekonomi 7. Vi ska i organisationen gemensamt och med helhetssyn arbeta för att ge medborgaren bästa service till lägsta möjliga kostnad. 8. Vi ska samverka med det civila samhället, t ex den ideella sektorn, för att möta framtida behov. 9. Vi ska skapa en skola med frihet och kvalitet där alla når målen Utveckling Människors behov och efterfrågan styr mot en hållbar utveckling och rollen som utvecklingscentrum. Befolkningsutvecklingen är fortsatt positiv. 10. Vi ska möjliggöra en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn taget till hållbar utveckling. 11. Vi ska föra en aktiv dialog med berörda aktörer för att stärka infrastrukturen och öka attraktiviteten för vår kommun 12. Vi ska värna och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 13. Vi ska medverka till blomstrande turism och näringsliv 14. Vi ska värna de mångkulturella värden som tillförs Uddevalla genom invandrare och förhindra utanförskapet. 15. Vi ska ta Uddevalla ett steg närmare mot ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energiförbrukning och bli oljeoberoende. Kommunens vatten och avlopp skall säkerställas genom samverkan med andra kommuner då vi därigenom ökar vårt upptagningsområde för färskvatten. 10

13 Uddevalla - hjärtat i Bohuslän - där människor växer och erbjuds god livskvalitet! Uppföljning. Tomma rutor i målkolumner målsätts senare. Enhet Utfall Uppfyllda tillgänglighetsmål ( A-J kontakter och öppettider) % 87 % 100 % 100 % 100 % 100% 2. Tillgodosedda förstahandsval inom förskola, grundskola, gymnasium, äldreboende och kulturskola % 83 % 86 % 84 % 84% 84% 3. Brukares nöjdhet med kommunala tjänster (NBI egen/skl) % 45 % 87 % 4. Brukares nöjdhet med bemötande % 90% 90% 90% 5. Medborgarens uppfattning om kommunala verksamheter (NMI/SCB)) index Våra medborgares upplevda delaktighet och inflytande (NII/SCB) index Våra medborgares upplevda trygghet index av av av Rättssäkerhet % Ungdomsfullmäktige (deltagande ungdomar/ deltagande politiker) Antal 64/6 85/11 90/11 90/11 90/ Äldreomsorgsindex index Sjukfrånvaro/ frisknärvaro % 12. Våra medarbetares uppfattning om Uddevalla kommun som arbetsgivare (NMI egen/skl) 13. Organisationens jämställdhet: kvinnors andel av männens löner / andel kvinnor på arbetsledande befattning 6,8 % / 44,9% 7,25 % / 48% 6,7 % / 49% 6,7 % / 50% 6,7% / 52% index % 89,6 % / 64% 14. Behörighet till gymnasiet % 95 % 92 % 95 % 95 % 95% 91 % / 60% 92 % / 60% 92 % / 60% 92% / 60% 15. Behörighet till högskola % 93 % 93 % 95 % 95 % 95% 16. Totala nettokostnader jmf VG kommuner kr/inv Finansiell profil (KFI-index) jmf VG kommuner index Effektivitet i våra system och processer (Kommunkompassen) % - 84 % 84 % 84 % 84% 19. Våra medborgares upplevelser av Uddevalla som en plats att leva och bo på (med fokus på kommunikationer och fritid) (NRI/SCB) index 53/69 59/74 60/75 60/75 av /75 av Befolkningsutveckling inv Nyregistrerade företag ftg Företagsklimatet (Svenskt Näringslivs ranking) plats Bland de 100 bästa 23. Föreningsaktiviteter / person (ungdom 7-20 år) antal Folkhälsoindex jmf genomsnitt riket index Uppfyllda integrationsmål % 0 % 66 % 100 % 100 % 100% 26. Uppfyllda miljömål % 100% 100% 100% 27. Utbildningsnivå (andel personer år med eftergymnasial utbildning) % 32 % 34 % 35 % 35 % 35% 11

14 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Den snabba och överraskande kraftiga konjunkturförsvagningen under 2008 och 2009 har drastiskt försämrat de ekonomiska förutsättningarna för kommunen. En snabb avmattning av ekonomin gör att tillväxttakten för skatteintäkterna minskar kraftigt. Höjningen av stats-bidragen 2010 har delvis kompenserat det bortfall av skatteintäkter som följer av den eko-nomiska nedgången. Statsbidragen gäller dock bara för 2010 vilket innebär att de följande åren blir svårast i perioden. En försämrad konjunktur innebär också minskad ökningstakt för löner och där inflationstakten är måttlig. Samtidigt ökar kostnaderna för försörjnings-stödet. Flerårsplanen ökar nämndernas kommunbidrag 2010 med c:a 7 mkr inklusive 38 mkr som inte nämndsfördelas på grund av att statsbidragen inte är långsiktiga. Kommunbidragstilldelningen finansierar inte intäktsbortfallet. Därför sänks inte skatten som planerat och den planerade avsättningen för framtida pensionskostnader om 10 mkr genomförs inte. Detta tillsammans ger ett utrymme på 18 mkr. Genom att inte heller budgetera för ett överskott på 47 mkr ger detta en sammalagd effekt på 65 mkr som medför att resultatet blir i närheten av 0 mkr per år under planeringsperioden. Flerårsplanen innebär ett tillfälligt avsteg från de långsiktiga finansiella målen och en återgång bör ske snarast möjligt. Det senaste årets snabba förändringar i ekonomin visar att de prognoser som gjordes 2008 blev mycket långt ifrån verkligheten. Det finns därför anledning att följa den ekonomiska utvecklingen noga och ha en beredskap för att snabba förändringar kan ske även under denna planeringsperiod. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. en och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För Uddevalla kommun ger de övergripande finansiella målen i kombination med kommunfullmäktiges styrkort, uppdrag och nämndernas egna styrkort ledning om god ekonomisk hushållning uppnås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Vi befinner oss fortfarande i en situation där BNP minskar i Sverige och stora delar av vår omvärld. OECD-ländernas BNP beräknas på årsbasis minska med 3 procent 2009 och Sveriges BNP med 4,5 procent. Effekterna av det höga svenska exportberoendet får spridningseffekter och efterfrågeutvecklingen i Sverige blir synnerligen dålig i år när även investeringar och hushållens konsumtion minskar jämfört med Efter den extremt negativa BNP-utvecklingen under 2008 och 2009 följer oundvikligen en betydande försvagning på arbetsmarknaden, med både minskande arbetskraftsutbud och minskande sysselsättning som följd. I synnerhet minskar sysselsättningen i år och antalet sysselsatta, som mellan 2005 och 2008 ökade med , beräknas minska med lika mycket fram till Samtidigt beräknas arbetslösheten nästan fördubblas till knappt 11 procent Av den snabba försämringen på arbetsmarknaden följer en avtagande löneökningstakt, samtidigt som inflationen både i år och 2010 klart kommer att ligga under Riksbankens inflationsmål. För en stor del av arbetsmarknaden är parterna låsta av centrala avtal en bit in på 2010, men därefter kommer avtal och utfall att innebära en ännu lägre löneökningstakt. Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för Förutsättningarna i denna plan har radikalt förändrats i och med att konjunkturläget ändrats. Även resultatet för 2008 och prognosen för 2009 är inte i enlighet med planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att konjunkturläget ger avtryck redan under innevarande år. Skatteintäkterna har blivit 67 mkr lägre än planeringen vilket är största orsaken till att prognosen för 2009 är lägre än budget. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till 30 mkr i maj. För helåret 2009 beräknas ökningstakten uppgå till 11 mkr till 36 mkr. Nedanstående diagram visar en historik hur försörjningsstödet utvecklats över tid. 12

15 FLERÅRSPLAN Försörjningsstöd rullande 12-månader 12-månader Arbetslöshet i Uddevalla (inkl sökande med aktivitetsstöd) Tkr Dec ,5 mkr Dec mkr Dec mkr Dec mkr Dec ,5 mkr Dec -04 Maj mkr Dec ,9 mkr 24 mkr antal maj-08 maj-09 Övriga år feb-09 jul-08 dec-07 maj-07 okt-06 mar-06 aug-05 jan-05 jun-04 nov-03 apr-03 sep-02 feb-02 jul-01 dec-00 maj-00 okt-99 mar-99 aug-98 jan-98 jun-97 nov-96 apr-96 sep-95 feb-95 jul-94 dec-93 Arbetsmarknadsläget har försämrats både i Uddevalla och övriga Sverige. Varselstatistiken för hela riket som redovisas nedan visar på den snabba ökningen i oktober 2008 upp till ca Denna sjunker nu under flera månader i rad och är för maj och juni ca antal % apr jun aug Arbetsmarknaden i riket kan beskrivas med nedanstående diagram över % arbetslöshet från 2005 till och med maj Den kan konstateras att den ökat konstant efter sommaren Uddevalla följer rikets utveckling baserat på lokal statistik, dock med ett högre utgångsläge med ca 1%-enhet. 05-okt dec feb apr 06-jun Antal varsel per per månad månad aug okt dec feb antal varsel Arbetslösa i % relaterat till arbetskraften 07-apr I nedanstående diagram beskrivs antalet arbetslösa i Uddevalla i maj 2009 jämfört med förra året. Den totala ökningen är från ca 1300 till 2100 personer medan ungdomarna år är den grupp som drabbas hårdast med mer än en fördubbling från ca 250 till 600 personer jun aug okt dec feb apr jun 08-aug okt dec feb apr Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland Jämförelser av ekonomin sker mot Västra Götalands kommuner när det gäller finansiella nyckeltal och verksamheternas nettokostnader. De finansiella nyckeltalen består av skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet, resultat, genomsnittligt resultat över 3 år samt skattefinansiering av investeringar. Den finansiella profilen för 2008 för Uddevalla är på totalnivå något sämre än Den förändring som skett mellan 2008 och 2007 är att resultatet före extraordinära poster och budgetföljsamheten har försämrats medan kassalikviditeten har förbättrats. Uddevalla avviker negativt betr. skattesatsen, där vi har högre skatt än genomsnittet och kassalikviditeten, där vi har lägre likviditet än genomsnittet. De försämrade nyckeltalen påverkas i hög grad av jämförestörande engångskostnader som belastar Invånarantal och befolkningsprognos uppgick invånarantalet till personer. Nivån innebär en ökning med 265 personer under Prognosen för i gällande flerårsplan är personer, vilket visar att utvecklingen under året var något bättre än beräknat. Befolknings prognosen tom 2015 innebär ett fortsatt ökande invånarantal till drygt invånare antal Befolkningsutveckling prognos Invånarantal

16 FLERÅRSPLAN Det ökande invånarantalet innebär dels ett ökat tryck på bl. a. boende och olika kommunala verksamheter men ger dessutom ökade skatteintäkter och bidrag. För det sistnämnda gäller att varje ytterligare invånare innebär ett tillskott på ca 50 tkr. Demografiska förändringar De närmaste åren sker fortsatta förändringar i demografin för kommunen. För perioden fram till 2015 ger prognosen att trycket på barnomsorg kommer att öka, grundskolan oförändrad, gymnasiet att sjunka, de yngre äldre ökar och åldersgruppen över 80 är oförändrad Antal personer i olika åldersklasser Långtidsprognos Prognoser över befolkningsutvecklingen och förändringar i kommunens delområden görs med regelbundenhet för den närmaste tioårsperioden. Denna prognos redovisar en bedömning av befolkningsförändringen i kommunen i ett trettioårsperspektiv och med fokus på utvecklingen i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen blir äldre. Andelen äldre av befolkningen (65 år och uppåt) ökar och befolk ningens medelålder stiger. Andelen ålderspensionärer utgör idag 19 % av befolkningen men väntas öka till 24 % vid prognosperiodens slut. Antalet nya pensionärer ökar stadigt under den första delen av prognosperioden vilket medför en kraftig ökning av äldre i ålders grupperna från 80 respektive 90 år senare under perioden. antal w Även den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svårare att förutse och är beroende av fler faktorer. Med en ökande befolkning och ett positivt flyttnings netto kan dock även de yngre åldersgrupperna antas komma att öka. I diagrammet nedan framgår utvecklingen av invånarantalet för fem åldersgrupper som berör förskola, grundskola, gymnasium samt äldreomsorg. Den verifierar ovanstående men visar också att variationer förekommer inom perioden framförallt för grundskolan som minskar mellan 2006 och 2007 samt för gymnasieskolan där antal personer i åldersgruppen ökar i början men sedan kommer att minska. Sveriges Kommuners och Landstings analysgrupp lyfte fram demografin som en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som skall ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämndsområde men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. antal Befolkningsutveckling i olika åldersklasser jmf w Relativ demografi sk utveckling för vissa åldersgrupper Några av förändringarna: Befolkningen ökar genomsnittligt med knappt 200 personer/år. Befolkningens medelålder stiger under trettioårsperioden med 2 år till närmare 44 år. Andelen äldre i befolkningen (65 år och uppåt) med ökar 5 %. Åldersklassen år ökar under prognosperioden med 38 %. Åldersklassen år ökar under prognosperioden med 41 %. Åldersklassen 90 år och uppåt ökar under prognosperioden med 77 %. Antal Antal invånare efter ålder 2007 och Ålder Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 8% i förhållande till bokslut I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/- avgift. Beräkningarna bygger på oförändrad skattesats från 2009 på 22,09. 14

17 FLERÅRSPLAN mkr Bokslut Prognos Plan Skatt, utjämning och bidrag Förändring (%) - 1,4 4,0 0,0 2,8 Ackumulerad förändring (%) 100,0 101,4 105,5 105,5 108,5 Ändring jämfört med gällande plan Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag Pris- och lönereserv Löneutveckling Försämringen på arbetsmarknaden innebär en minskad ökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till 2,6 % för 2010, 2,3 % 2011 samt 2,3 % 2012, vilket står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de avtalsförhandlingar som sker Ökningstakten är klart lägre än gällande plan. % Löneökningstakt 2,6 2,3 2,3 Löneökningstakt gällande plan 4,4 4,5 - Löneökningstakt i procent Prisutveckling Kostnadsutvecklingen för varor och tjänster beräknas till 0,7 %, 1,9 % och 2,0 % för , vilket är lägre än gällande plan. Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr Lönereserv Prisreserv (varor och tjänster) Summa Ändring jämfört med gällande plan Pris- och lönereserv Taxor och avgifter Ev. förändring av taxor och avgifter skall anpassas till kostnadsutvecklingen i samhället mätt som konsumentprisindex. Som framgår i avsnittet ovan under Prisoch lönereserv görs bedömningen att denna kommer att uppgå till från 0,7 % till 2,0 % per år. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå skall särskilt motiveras. Se också under avsnittet Investeringar nedan angående den avgiftsfinansierade verksamheten och krav på underlag och beslut. Pensionskostnader Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren då kostnaden för dessa relativt sett ökar och undan- tränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden skall en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. För en fullständig utjämning av kostnaderna över åren skulle nivån behöva vara ca 15 mkr plus löneskatt per år, dvs. c:a 18 mkr. I den redovisade flerårsplanen görs ett avsteg från dessa riktlinjer och ingen inlösen sker under planeringsperioden. Upplåning Under 2009 har kommunens internbank utvidgats till att omfatta även stiftelsernas upplåning vilket kraftigt ökar den totala låneskulden men också fordringarna på bolagen och stiftelserna. Kommunens egen låneskuld påverkas inte av denna förändring. Som framgår av tabellen ökar låneskulden med 784 mkr under planeringsperioden. Av denna ökar företagens upplåning med 129 mkr och kommunens med 655 mkr. Av kommunens upplåning avser 300 mkr en likviditetsförstärkning som byggs upp för att möta förändringar i verksamhetskostnader och investeringar under planeringsperioden för infrastruktursatsningar och Östra Torp. Detta belopp är idag inte känt vare sig till storlek eller fördelning. Resterande 355 mkr är en följd av upplåning på grund av kommunens investeringar. Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 4,25 %. Det faktiska utfallet för 2008 blev 4,56 %. Internräntan föreslås sänkas från 5 % till 4 % i enlighet med Sveriges Kommuners och Landstings rekommendation. Den amortering av låneskulden som skett under perioden har medfört att finansnettot förbättras för den kommande perioden och har därmed frigjort finansiellt utrymme. Detta vänder nu på grund av den ökade upplåningen till att istället ta mer finansiellt utrymme i anspråk. Se nedanstående diagram: Kr per invånare mkr Bokslut Prognos Plan Total låneskuld Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Finansnetto i kr per invånare jmf Västra Götaland Uddevalla Västra Götaland

18 FLERÅRSPLAN Avstämning av flerårsplanen mot finansiella mål En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets 0-resultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa marginaler när den ekonomiska utvecklingen vänder neråt igen. Enligt styrprinciperna skall de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden nettokostnadsandel investeringsnivå låneskuld/förmögenhetsutveckling skattesats. om nettokostnadsandel Verksamhetens nettokostnader skall uppgå till högst 97,5 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag. mkr Bokslut Prognos Plan Skatt, utjämning och bidrag Nettokostnadsandel (%) 98,7 98,4 99,1 99,2 99,1 Verksamhetens nettokostnader ,0 101,0 105,9 105,9 108,9 Verksamhetens nettokostnader enligt plan Skillnad Nettokostnadsmålet uppnås inte för något år av planen. Nettokostnadsandel Jämfört med historiken och Västra Götaland kan nedanstående bild visas. Uddevalla följer i stort samma mönster som övriga kommuner och nettokostnadsandelen minskar fram till och med Därefter kommer andelen att försämras och det uppstår ett glapp mellan målet och utfallet på 0,9-1,7 %. % 101,0% 100,0% 99,0% 98,0% Nettokostnadsandel Definieras som verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag. et anger hur stor andel av skatteintäkterna som används till den löpande verksamheten. sättningen innebär indirekt ett ställningstagande till överskott i verksamheten för att leva upp till balanskravet och kravet på god ekonomisk hushållning. 97,0% 96,0% 95,0% Uddevalla Västra Götalands län om investeringsnivå Varje 1/10-dels procents ökning eller minskning av målet innebär +/- 2,3 mkr 2010, 2,4 mkr 2011 resp. 2,4 mkr 2012 i ökade eller minskade nettokostnader. sättningen med en nettokostnadsandel som uppgår till högst 97,5 % innebär att vi skapar en ökad beredskap för resp. ökade möjligheter till: finansiering av investeringar utöver avskrivningar minska ökningen av låneskulden oförutsedda kostnadsökningar eller övriga intäktsminskningar som leder till att nämnderna inte klarar att hålla sina kommunbidragsramar minskade skatteintäkter marginal för ränterisk, borgensrisk eller bolagsrisk värdesäkringen av det egna kapitalet (2 % per år innebär ca 23 mkr). Investeringar i den skattefinansierade verksamheten skall i sin helhet finansieras med egna medel* * Egna medel definieras som årets resultat och avskrivningar för den skattefinansierade verksamheten * et ses över en rullande 5-årsperiod, dvs den kommande treårsplaneringen och de två närmast föregående åren, med möjlighet till förskjutning mellan åren. Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Dessutom gör Kommunforskning i Väst bedömningen i redovisningen av den finansiella profilen att en förutsättning för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning är att vi har en kontrollerad investeringsnivå. et ger en tydlig investeringsnivå som skall ses över hela planeringsperioden samt de två föregående åren. Investeringsmålet ger begränsningar för hur mycket den skattefinansierade verksamheten kan investera un- 16

19 FLERÅRSPLAN der en rullande femårsperiod. För den avgiftsfinansierade verksamheten har investeringsmålet slopats. Underlagen för kommunfullmäktiges beslut om taxor skall tydligt innehålla investeringarnas effekter på taxorna som beskrivs på 5 års sikt och med en relativ jämförelse av gällande taxor mot t ex Västra Götalandsregionens kommuner eller annan lämplig jämförelse. Enligt styrprinciperna gäller fortfarande att det är resp. nämnd som avgör vilka investeringar som skall ske. Förutsättningen är att de åtföljande kapitalkostnaderna (avskrivning och internränta) kan finansieras inom tilldelat kommunbidrag såvida det ryms inom kommunens totalram för investeringar. Nedanstående tabell bygger på det beslut om investeringar som kommunfullmäktige tog i december 2009 för För kommande år ligger den ursprungliga nivån kvar, trots att den aviserade nivån från nämnderna är väsentligt högre. De investeringar som presenterats av nämnderna för (framgår av bilaga) innebär en utökad nivå med ytterligare 360 mkr till från c: a 800 mkr till mkr under perioden. Nämndernas planering innebär att investeringsönskemålen överstiger det finansiella utrymmet med c:a 480 mkr under perioden Frågan aktualiseras i kommande flerårsplan. mkr Budget Prognos Plan Avskrivningar skattefinansierad verksamhet Resultat (plan) Summa investeringsutrymme Nämndernas plan totala investeringar Varav skattefinansierad verksamhet Tabell beräkning av investeringsutrymme Årlig investeringsnivå Överskott/underskott Ackumulerat mkr Bokslut Prognos Plan Planerad investeringsnivå Relaterat till procentandel av skatter och bidrag kan följande jämförelse göras över tid avseende investeringsnivån. Jämförelse sker med Västra Götaland och riket i diagrammet nedan. Det blir tydligt att investeringsnivån kraftigt ökar både i förhållande till kommunens historiska genomsnitt men även i relation till länet och riket. Värdet för 2012 är lägre på grund av att det finansiella utrymmet är begränsat och är inte kopplat till nämnderna behov av investeringar. Kopplingen mellan minskade kommunbidrag och önskade investeringar kommer att göra det svårt att genomföra de gällande planerna. Investeringarna skall vidare bearbetas i kom- mande flerårsplan och tills vidare ligger nedanstående investeringsvolymer i de beräkningar som används i planen. De skattefinansierade investeringarna är 118 mkr för höga under perioden jämfört med målet om egenfinansiering. 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% Nettoinvesteringar Uddevalla Västra Götalands län Hela riket 0,0% om låneskuld Kommunen skall inte ha någon egen låneskuld för den skattefinansierade verksamheten* För att kunna koppla ihop de finansiella målen i övrigt med detta mål, måste låneskulden ses utifrån perspektivet vidareutlåning till bolagen m.fl. samt avgiftsfinansierad verksamhet. Kommunens totala låneskuld får inte överstiga den sammanlagda utlåningen till dessa. Det innebär att vi finansierar den skattefinansierade verksamhetens investeringar utan extern upplåning vilket hänger ihop med investeringsmålet. mkr Budget Prognos Plan Utlåning till bolag och stiftelser Utlåning till avgiftsfinansierad verksamhet Summa utlåning Total låneskuld Ovanstående tabell visar utvecklingen under femårsperioden av den totala låneskulden samt utlåningen till bolag och stiftelser samt den avgiftsfinansierade verksamheten. Den totala låneskulden ökar och 2011 överstiger den utlåningen vilket innebär att målet inte blir uppfyllt och skillnaden ökar ytterligare till Då resultatet inte medger mer än avskrivningarna i egenfinansiering är kommunens investeringsnivå för hög. Samtidigt sker den tidigare nämnda likviditetsuppbyggnaden. Detta tillsammans innebär att målet inte nås. * et ses över en 5-årsperiod, dvs. den kommande treårsplaneringen och de två närmast föregående åren, med möjlighet till förskjutning mellan åren. * Egen låneskuld beräknas som skillnaden mellan total låneskuld enligt balansräkning/budget resp. summan av vidareutlåning till kommunens bolag, stiftelser, övriga samt avgiftsfinansierade verksamheter. 17

20 FLERÅRSPLAN Den totala låneskulden jämförs i nedanstående diagram med vidareutlåningen till bolag och stiftelser samt avgiftsfinansierad verksamhet. Där framgår att merparten av nyupplåningen inte används till vidareutlåning samt investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet ,5 22 Skattesats Låneskuld 21, Skattefinans vht Avg fin vht Vidareutlåning Total låneskuld Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jmf med Västra Götaland Övrig ekonomisk analys Nedanstående diagram visar den historiska utvecklingen av den egna låneskulden, dvs förutom utlåning till företagen samt finansnettot. Det visar att från och med 2004 har en amortering skett på lånen och därmed har kommunen minskat finansnettot. Den minskning av finansnettot som sker före 2004 beror på att räntsatsen för lånen sjunkit. Från 2010 ökar låneskulden igen och därmed också finansnettot. Resultat Resultatutvecklingen fram till 2008 har varit positiv. Trots att ökningstakten för skatteintäkterna snabbt fallit för 2009 förväntas ett resultat om 41 mkr. Planen för innebär att kommunen genom att budgetera med ett marginellt positivt resultat ger avkall på att hålla målet om nettokostnadsandelen till 97,5 %. Nedanstående diagram visar resultatet per invånare historiskt och jämfört med kommunerna i Västra Götaland. Egen Låneskuld och finansnetto Resultat i kr/invånare Mkr Kr/inv Egen låneskuld - höger skala Finansnetto - vänster skala" -400 Uddevalla Västra Götalands län om skattesats Skattesatsen skall sänkas till 21,99 kronor. Enligt kommunens vision skall skatten sättas i relation till omvärlden. I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2009 års nivå om 22,09. et uppnås därför inte. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats för 2009 uppgår till 33 öre (49 öre 2008, 58 öre 2007, 72 öre 2006). Soliditet Soliditeten är ett mått på den långsiktiga kapaciteten eller betalningsförmågan. Den visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Detta mått påverkas bl. a. av hur tillgångarna förändras över tiden. Soliditeten förändras bl.a. av orsaker som ligger utanför den egna organisationen. % Bokslut Prognos Plan Soliditet 43,5 33,7 30,3 28,4 27,4 Inkl samtliga pensionsåtaganden 2,0 2,1 3,0 2,0 1,9 Förändringen av internbanken som numera omfattar hela koncernen ger försämringen mellan 2008 och Soliditeten försämras dock ytterligare från 33,7 % till 27,4 % under perioden. Detta beror framförallt på kommunens ökade egna upplåning. Tillkommande 18

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Övergripande styrnings- och planeringsdokument för 2008

Övergripande styrnings- och planeringsdokument för 2008 Övergripande styrnings- och planeringsdokument för 2008 Nationaldagsfirande på Gustavsberg 2007-06-06 Foto: Informationsavdelningen Vision 2020 Strategisk plan 2007-2010 Kommunfullmäktiges styrkort Flerårsplan

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2014-2016

FLERÅRSPLAN 2014-2016 FLERÅRSPLAN 2014-2016 MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2014 Skärgårdsbåtar i Gustafsberg Foto: Uddevalla kommun 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag till flerårsplan 2014-2016 Kommunfullmäktiges styrkort 4 Flerårsplan

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2015-2017

FLERÅRSPLAN 2015-2017 FLERÅRSPLAN 2015-2017 MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2015 Regatta vid Uddevallabron Foto: Uddevalla kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Majoritetens politisk plattform 3 Flerårsplan och budget 2015-2017 6 Ekonomiska

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011 PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT December 2011 Resultatet Årets resultat är 35 Mkr, vilket är 32 Mkr bättre än budget men 14 Mkr sämre än föregående år. Budgetavvikelser för 2011: Nämnderna 2 Mkr bättre än budget.

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer