FLERÅRSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLERÅRSPLAN 2015-2017"

Transkript

1 FLERÅRSPLAN MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2015 Regatta vid Uddevallabron Foto: Uddevalla kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Majoritetens politisk plattform 3 Flerårsplan och budget Ekonomiska förutsättningar 6 Resultat-, balans och kassaflödesbudget 17 Driftbudget 18 Nämndsvis redovisning av förändring av kommunbidrag 19 Kommunfullmäktiges beslut 24 Sammanställd budget 2015 Kommunens organisation 25 Från flerårsplan till sammanställd budget 26 Nämnderna 29 Bolag och stiftelsers organisation 42 Uddevalla Utvecklings AB 43 Stiftelserna 51 Övriga företag 53 Resultatbudget 54 Balansbudget 55 Kassaflödesbudget 56 Investeringar 57 2

3 Majoritetens politiska plattform Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurs- hushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Flerårsplan med sammanställd budget Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. 3 Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering.

4 Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. 4 För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet.

5 EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. Flerårsplan med sammanställd budget 5

6 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Tillväxten i den svenska ekonomin beräknas i de senaste prognoserna bli relativt kraftig under åren Den pekar mot en BNP-tillväxt om i runda tal ca 3 % per år vilket är klart över de närmaste åren tillbaka i tiden. Sysselsättningen stärks och arbetslösheten minskar. Effekten på den kommunala ekonomin av att tillväxten ökar och arbetslösheten minskar är positiv. Skatteunderlaget bedöms öka med i storleksordningen 5 % per år under perioden vilket är klart mer än normalt. Flerårsplanen resulterade i att de kommunbidrag som tilldelades var större än de finansiella målen gav utrymme för. Den prognos för skatteunderlaget som nu är aktuell visar att utvecklingen i planen var underskattad. Dessutom har avsättningen för underskott inom socialnämndens verksamhet kunnat avvecklas. Beslut om AFA s återbetalning av medel har återigen skjutits upp från 2014 till 2015 och förväntas i planen att tillföras kommunen 2015, även om det är en stor osäkerhet i detta. Demografin i enlighet med vår befolkningsprognos visar att både de yngre åldrarna och de äldre ökar och föranleder behov av ökade kommunbidrag i verksamheten. Samtidigt kommer också de med historiska mått höga investeringsplanerna som föreslås behöva finansiering hos nämnderna. Sammantaget skapar tillväxten i ekonomin samt skatteökningen om 25 öre förutsättningar för att både öka kommunbidragen till nämnderna och förbättra den ekonomiska ställningen. Flerårsplanen som här presenteras baseras på skattesatsen 22,16 kronor och innehåller väsentliga förstärkningar till nämnderna. Detaljerna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. Ökningen av kommunbidragen från 2014 till 2015 är den största resursförstärkning som skett under en lång tid tillbaka och långt över genomsnittet för kommunen. Dessa utfördelningar är dock för stora för att återställa de ekonomiska marginalerna till en nivå som når de finansiella målen. Förutom kommunbidraget ges nämnderna möjligheter att söka och erhålla riktade statsbidrag för olika kvalitetsförbättrande åtgärder, med den största volymen inom barn och utbildningsnämndens område. Det finansiella resultatet av flerårsplanen innebär ingen förstärkning av tidigare flerårsplan. Det ger fortsatt relativt små marginaler som vid en försvagad konjunktur snabbt föranleder åtgärder för att reducera kostnader och/eller höjd skatt. Den innehåller också förväntade ännu ej realiserade effektiviseringar. Investeringarna är omfattande och på en nivå som resulterar i en ökande andel av verksamhetens kostnader som går till räntor och avskrivningar på längre sikt. Årets flerårsplan innehåller en mer långsiktig resursfördelning än tidigare års eftersom kommunbidraget för 2016 och 2017 innehåller kompensation för demografiska förändringar mm. Att återställa det ekonomiska resultatet till en nivå som når de finansiella målen blir en viktig fråga framåt, inte minst för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning inom äldreomsorgen som den demografiska utvecklingen ger på lite längre sikt. 6

7 Ekonomiska nyckeltal Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 96,3 98,2 98,5 98,3 98,9 99,2 98,0 Soliditet (%) 31,2 28,0 30,3 29,4 27,9 25,8 öka Egenfinansering (%) 75,1 47,9 50,1 48,5 40,3 28,3 65,0 Inv esteringsniv å (%) 9,8 12,1 10,4 10,9 11,8 16,6 10,0 Inv esteringsniv å (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Finansiellt mål nås inte Finansiellt mål nås Flerårsplan med sammanställd budget God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För Uddevalla kommun ger de övergripande finansiella målen i kombination med kommunfullmäktiges styrkort, uppdrag och nämndernas egna styrkort ledning om god ekonomisk hushållning uppnås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att vi skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 %, till 2,1 % (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 %. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2 % såväl i år som nästa år. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. BNP:s ökning mellan 4:e kvartalet 2013 och 2:a kvartalet 2014 uppgick enligt preliminära uppgifter till endast 0,1 %. Utvecklingen på olika delområden har varit splittrad. Produktionen i byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit snabbt samtidigt som svag export bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Från en nedgång med drygt 11 % i bostadsinvesteringarna 2012 beräknas dessa i år öka med 18 %. Även nästa år beräknas de öka, men då med mer måttliga 8 %. Låg inflation och därmed låga räntor Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen har varit mycket låg. I mars var tolvmånadersförändringen på 0,0 %, dvs. konsumentpriserna vid sidan om ränteförändringarna var oförändrade mellan mars 2013 och mars Det är den svagaste prisutveckling som uppmätts sedan september

8 Nedanstående tabell innehåller nyckeltal för perioden där det bl.a. framgår att sysselsättningen förbättras relativt kraftigt och arbetslösheten sjunker från 8 % till 6,6 % Detta har en gynnsam effekt på skatteunderlagets tillväxt som årligen ökar med ca 5 % under planeringsperioden BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 Relativ arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIF 1,1 1,0 0,9 0,6 1,6 1,8 2,0 Realt skatteunderlag 2,7 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för Förutsättningarna i den planen har förbättras genom att resultatet blev bättre än väntat för 2013 är och prognosen för 2014 är ungefär enligt planeringen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2013 års resultat blev bättre än planerat genom engångsintäkter och besparingsåtgärder med relativt små underskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2014 är relativt nära gällande plan trots att engångsintäkter uteblir. Kommunens satsning på Torpområdet har i förutsättningarna beräknats utifrån den ursprungliga avsättning som gjordes 2008 och Avsättningen ska korrigeras varje år för eventuella förändringar i projektet. De utbetalningar som nu sker ökar kommunens låneskuld. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr. Ökningstakten har avtagit under senare tid och en utplaning har skett. Arbetsmarknadens utveckling är avgörande för vilken riktning det tar framöver. Merparten av socialnämndens underskott några år tillbaka finns att finna i den ökade efterfrågan på hemtjänst som närmast exploderade Under 2013 planade ökningstakten ut för att återigen stegras 2014, se nedanstående diagram. Samtidigt har antalet platser inom särskilda boenden minskat med ca 100 st under 2013 och Arbetsmarknaden Arbetslösheten i Uddevalla var i oktober ,1 %, vilket är en högre nivå än både länet och riket (7,4 % resp. 7,9 %). Under det senaste året har dock kommunens arbetslöshet minskat med drygt 1 %. Samma trend återfinns i länet och riket, dock i något mindre omfattning.

9 Uddevalla noterade i oktober 2014 en ungdomsarbetslöshet på 15,9 %. Detta är högre än både Västra Götalands län och riket (13,4 % resp. 15,0 %). Under den senaste ettårsperioden har dock arbetslösheten i gruppen år minskat med 3 %. Könsuppdelad statistik visar att arbetslösheten är lägre bland kvinnor än bland män. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar år där arbetslösheten i Uddevalla är 13,7 % för kvinnor och 17,9 % för män. Även i gruppen utrikes födda finns en högre andel arbetslösa än bland befolkningen som helhet. Uddevalla hade i oktober 2014 en arbetslöshet bland utrikes födda på 25 %. Motsvarande siffror för både länet och riket är mellan %. Flerårsplan med sammanställd budget Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland Uddevalla har förbättrat sin placering 2013 med ytterligare två steg jämfört med 2012, från plats 29 till 27 bland Västra Götalands 49 kommuner. Uddevalla har de två senaste åren förbättrat sig med 5 platser. Årets (dvs års) mål enligt strategiska planen är minst plats 24, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet för 2014 är därmed inte uppnått. Rankingplaceringen visar att Uddevalla fortfarande ligger en bit under genomsnittet. Uddevalla har inte heller på många år varit bättre än genomsnittet utan snarare strax under. KFI s (Kommunforskning i Västsverige) sammanfattande bild av Uddevalla är en kommun med varken stark eller svag finansiell ställning och med ett starkt resultat (sett över treårsperioden ). Invånarantal och befolkningsprognos Invånarantalet uppgick till personer, vilket är en ökning med 495 personer under året. Kommunens befolkningsprognos pekar på invånare Enligt uppgift från SCB hade kommunen i slutet på tredje kvartalet invånare, vilket tyder på att befolkningsökningen är något högre än vad som prognosticerats. 9 Befolkningsprognosen indikerar en fortsatt växande befolkning som i slutet av 2023 förväntas uppgå till invånare.

10 Det ökande invånarantalet innebär dels ett ökat tryck på bl. a. boende och olika kommunala verksamheter men ger dessutom ökade skatteintäkter och bidrag. För skatter och bidrag gäller att varje ytterligare invånare innebär ett tillskott på ca 30 tkr. Demografiska förändringar De närmaste åren sker fortsatta förändringar i demografin för kommunen. För perioden fram till 2023 ger prognosen att trycket på förskolan och grundskolan ökar, de yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år ökar. Gymnasiet minskar fram t.o.m då kurvan vänder uppåt igen. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. Relativ demografisk utveckling för olika åldersintervall Långtidsprognos t.o.m Prognoser över befolkningsutvecklingen och förändringar i kommunens delområden görs med regelbundenhet för den närmaste tioårsperioden. Denna längre prognos redovisar en bedömning av befolkningsförändringen i kommunen i ett trettioårsperspektiv och med fokus på utvecklingen i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen blir äldre. Andelen äldre av befolkningen (65 år och uppåt) ökar och befolkningens medelålder stiger. Andelen ålderspensionärer utgör idag 19 % av befolkningen men väntas öka till 24 % vid prognosperiodens slut. Antalet nya pensionärer ökar stadigt under den första delen av prognosperioden vilket medför en kraftig ökning av äldre i åldersgrupperna från 80 respektive 90 år senare under perioden. Även den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna. Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svårare att förutse och är beroende av fler faktorer. Med en ökande befolkning och ett positivt flyttningsnetto kan dock även de yngre åldersgrupperna antas komma att öka. 10 Några av förändringarna: befolkningen ökar genomsnittligt med knappt 200 personer/år befolkningens medelålder stiger med 2 år till närmare 44 år

11 andelen äldre i befolkningen (65 år och uppåt) ökar med 5 % åldersklassen år ökar med 38 % åldersklassen år ökar med 41 % åldersklassen 90 år och uppåt ökar med 77 %. Utmaning på lägre sikt bortom planeringsperioden Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2035 är äldreomsorgen. Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrift sammanställt effekterna av detta och där dras slutsatsen att kostnaden kommer att öka med % för äldreomsorgen för Uddevalla motsvarar det mkr. Flerårsplan med sammanställd budget Pensionskostnader Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren, då kostnaden relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom förstärker de den utmaning om ökade framtida kostnader som redovisades ovan. mkr Pensionskostnader (brutto) Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. För en fullständig utjämning av kostnaderna över åren skulle nivån behöva vara ca mkr inkl. löneskatt per år. I flerårsplanen finns inte utrymme för denna inlösen. Följande diagram visar utvecklingen av pensionskostnaderna över längre tid där det framgår att nivån ökar stadigt och kommer öka ytterligare med ca 20 mkr fram till år 2025 (bruttovolymen är inte helt jämförbar med ovanstående tabell då den visar fasta priser från 2010). Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 18,5 % i förhållande till bokslut I denna ökning ingår den skatteökning med 25 öre som görs 2015 till 22,16 kronor. I följande tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. 11 mkr Bokslut Prognos Plan

12 Skatt, utjämning och bidrag Förändring (%) - 3,7 5,5 4,3 3,9 Ackumulerad förändring (%) 100,0 103,7 109,3 114,1 118,5 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag Pris- och lönereserv Arbetsmarknadsläget innebär en något minskad ökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de avtalsförhandlingar som sker I reserven finns beredskap för att avgiftsbefrielseföräkringen återgår till normal nivå från % Löneökningstakt 3,2 3,4 3,7 Löneökningstakt gällande plan 3,2 3,6 - Prisutveckling 1,5 1,8 1,8 Prisutveckling gällande plan 1,5 1,8 - Löneökningstakt i procent Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr Lönereserv Prisreserv (varor och tjänster) Summa Ändring jämfört med gällande plan Pris- och lönereserv Omräkning till löpande pris 2015 I tabellmaterialet framgår att nämndernas kommunbidrag har räknats om till löpande pris 2015 där kompensation utgått helt i enlighet med tidigare fattat beslut om omräkningen med tillägget om en kommunbidragsväxling mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden för personalöverföring med 0,8 mkr. Taxor och avgifter Ev. förändring av taxor och avgifter ska anpassas till kostnadsutvecklingen i samhället mätt som konsumentprisindex. Som framgår i avsnittet ovan under Pris- och lönereserv görs bedömningen att denna kommer att uppgå till från 1,5 % till 1,8 % per år. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå ska särskilt motiveras. 12 Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,5 % för Det faktiska utfallet för 2013 blev 3,10 %. Internräntan föreslås av praktiska skäl oförändrad till 3,5 % vilket är något högt när räntan är så låg. Korrigeras inför nästa plan. Amorteringar och ett sjunkande ränteläge har medfört att finansnettot stadigt förbättras under talet och har därmed frigjort finansiellt utrymme. Den enligt planen ökande låneskulden innebär en ökad andel av intäkterna som går till att betala räntor.

13 Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Tabell upplåning Total låneskuld Som framgår av tabellen ökar låneskulden med ca mkr under perioden Kommens andel av detta är ca mkr då investeringarna är omfattande samtidigt som utbetalningarna från avsättningen för Torp fortsätter. Resterade avser bolagens upplåning som antas öka med ca 125 mkr per år i planen. Flerårsplan med sammanställd budget Investeringsnivå Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Nedanstående tabell visar att de nivåer som nämndernas investeringsplaner enligt bilaga summeras till. Det är en utveckling mot allt större andel av skatter och bidrag som alltmer leder till mindre egenfinansiering av investeringarna. mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar Investeringar skattefinansierad verksamhet Investeringar i % av skatter och bidrag 9,8 10,4 10,9 11,8 16,6 Skattesats I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten ökas med 25 öre från 2014 års nivå om 21,91 kronor till 22,16 kronor Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har minskat från 85 öre år 2001 till 35 öre för år För 2015 finns inte aktuella siffror ännu. 13

14 Kommunal skattesats % 22,6 22,4 22, ,8 21,6 21,4 21, ,8 20, Skatteväxling 43 öre Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jmf med Västra Götaland Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2015 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet Förändring av antalet anställda med Inflationsförändring med 1 %-enhet +-4,0 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) Förändrad kommunalskatt med 1 kr Förändrad kommunalskatt med 10 öre Förändrat nettokostnadsmål med 0,1 %-enhet +- 2,7 Genomsnittlig ränta med 1 %-enhet +- 4,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 3* * exkl. effekter på kommunal service Finansiella mål En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden och för görs en framskrivning enligt samma principer. 14 Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar Från och med 2013 är vatten och avloppsverksamheten bolagiserad och faller därmed bort från kommunens egen verksamhet. Då målen i strategisk plan för investeringsnivå och egenfinansiering satts

15 med hänsyn till att denna verksamhet ingår borde de finansiella målen för investeringsnivå och egenfinansiering revideras till 7 % respektive 100 % - från Nya finansiella mål ska på nytt sättas för nästa mandatperiod. Framskrivningarna används enbart för att ge en indikation för måluppfyllelsen Mål enligt strategisk plan Framskrivning Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 98,0 98,0 Soliditet % 27,5 27,9 28,3 28,7 29,1 Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar % 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Ger följande effekter på resultat och investeringar; Flerårsplan med sammanställd budget Mkr Resultat Maximal investeringsnivå Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enligt bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att enbart ett av de finansiella målen uppfylls för Den finansiella styrkan dvs. soliditeten minskar kraftigt på grund av investeringsnivån och även den ökande utlåningen till bolagen. Ur ett ekonomiskt perspektiv kunde balansen mellan att prioritera de ekonomiska målsättningarna och nämndernas tillskott varit mer till förmån för de ekonomiska målsättningarna. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 96,3 98,2 98,5 98,3 98,9 99,2 98,0 Soliditet (%) 31,2 28,0 30,3 29,4 27,9 25,8 öka Egenfinansering (%) 75,1 47,9 50,1 48,5 40,3 28,3 65,0 Inv esteringsniv å (%) 9,8 12,1 10,4 10,9 11,8 16,6 10,0 Inv esteringsniv å (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Finansiellt mål nås inte Finansiellt mål nås 15

16 16

17 RESULTATBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Exkl försäkringsåterbetalning 25 Flerårsplan med sammanställd budget Nettokostnadsandel inkl finansnetto 96,3% 98,5% 98,3% 98,9% 99,2% Nettokostnadsandel inkl finansnetto exkl försäkringsåterbet. 99,1% Resultat i % av skatter och bidrag 3,7% 1,5% 1,7% 1,1% 0,8% Finansnettos andel av skatter och bidrag 0,3% 0,5% 0,2% 0,0% -0,2% BALANSBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar varav långfristiga fordringar Omsättningstillgångar varav kassa, bank och korta placeringar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital varav årets resultat Avsättningar varav pensionsskuld Skulder varav långfristiga lån SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen Soliditet 31,2% 30,3% 29,4% 27,9% 25,8% KASSAFLÖDESBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Finansieringsbehov Investeringar Försäljning Summa investeringar Finansiering Från den löpande verksamheten Utlåning (-) / amortering (+) Utbetalning av övriga avsättningar Upplåning (+) / amortering (-) Ökning (+) / minskning (-) av övriga långfr skulder Ökning (-) / minskning (+) av likvida medel Summa finansiering Investeringsnivå (andel av skatter och bidrag) -9,8% -10,4% -10,9% -11,8% -16,6%

18 DRIFTSBUDGET Prognos Budget Budget Budget Budget Fast pris Löpande Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige och revision -9,2-9,3-9,5-9,5-9,5 Kommunstyrelse -158,2-178,2-183,3-177,9-177,9 Barn och utbildningsnämnd , , , , ,7 Socialnämnd , , , , ,5 Samhällsbyggnadsnämnd -107,7-115,2-116,7-118,7-120,7 Kultur- och fritidsnämnd -127,9-129,9-132,9-133,3-134,6 Valnämnden -2,0-1,6-1,6-0,1-0,1 Försörjningsstöd -14,0-14,0-14,0-14,0-14,0 Underskottsreserv socialnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Tillkommande kommunbidrag / underskott ,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Centrala effektiviseringar 0,0 11,0 10,0 16,5 16,5 Driftreserv för nytt badhus -4,0-4,0-8,0-12,0 överskottskrav gnm höjda internhyror 3,0 3,0 3,0 3,0 Social fond 0,0 0,0-3,0-3,0 Omställningsb & borgensavgift -4,5-4,5-3,0-3,0 Demografiska kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Omfördelning kostnader/kb räddningstj förb 3,4 3,4 3,4 3,4 Summa nämnder/styrelser , , , , ,1 Övriga ej fördelade poster *** -92,2-166,5-95,6-229,1-327,1 Eliminering internt finansnetto 52,0 60,0 60,0 69,0 77,0 Summa verksamhetens nettokostnad , , , , ,2 Skatteintäkter 2 133, , , , ,0 Generella statsbidrag och utjämning 595,0 609,0 609,0 619,0 622,0 Finansiella intäkter 77,3 70,8 70,8 74,5 78,1 Finansiella kostnader -64,6-66,2-66,2-75,1-85,6 Resultat e. finansnetto 41,1 48,7 48,7 31,5 25,3 REDOVISAT RESULTAT 41,1 48,7 48,7 31,5 25,3 Exkl försäkringsåterbetalning 24,7 24,7 18 Nettokostnadsandel inkl finansnetto 98,5% 98,3% 98,3% 98,9% 99,2% Finansnettots andel av skatteintäkterna -0,5% -0,2% -0,2% 0,0% 0,2% Resultat i % av skatteintäkterna 1,5% 1,7% 1,7% 1,1% 0,8% *** Specifikation ej fördelade poster: Arbetsgivaravgifter eg ökat statsbidrag 19,0 9,5 9,5 0,0 0,0 Avtalsförsäkringar 0,0 24,0 24,0 0,0 0,0 Pensioner -74,0-75,0-75,0-80,0-85,0 Pris och lönereserv -44,0-123,0-52,1-147,1-240,1 Riktade statsbidrag tillskott 0,0-2,0-2,0-2,0-2,0 Summa ej fördelade poster -99,0-166,5-95,6-229,1-327,1

19 NÄMNDSVIS REDOVISNING AV FÖRÄNDRING AV KOMMUNBIDRAG Beloppen i sammanställningarna är miljoner kronor (mkr). Kommunfullmäktige År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , ,1 9, ,1 9, ,1 9,3 0 0 Flerårsplan med sammanställd budget Kommentar Kommunfullmäktiges ram ökas med 0,1 mkr för Samma ram beräknas för Inom budgeterad ram ska även godemansarvoden för fler ensamkommande flyktingbarn ingå samt kostnader för en ny demokratiberedning. Kommunstyrelsen År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , ,0 178, ,5 172, ,5 172,7 4 - Kommentar Kommunstyrelsens ram ökar med 20 mkr för Förstärkningen i budget syftar först och främst på åtgärder som investerar i framtiden. Utöver kommunstyrelsens ram tillkommer riktade statsbidrag inom kollektivtrafiken. För 2015 tillförs 7,6 mkr, varav 2,0 mkr avser avdelningen för strategisk samhällsplanering och 2,0 mkr avser arbetsplatser för unga med funktionshinder. Inom ökningen av kommunbidraget ligger också en tjänst som projektkoordinator för att skapa förutsättningar för ökad tillförsel av externa utvecklings- och investeringsmedel från region och EU, en tjänst för arbete med besöksnäring och turism, utredning kring kommunens mötesplatser, ökad sponsring av föreningar, organisationer resp. evenemang, uteblivna intäkter för inköpscentralen för kommunkoncernen, kollektivtrafik för unga med 1 mkr, fri flexlinjetrafik för äldre (75+) samt ökad indexkostnad för flexlinjetrafiken, samt bevarande av Gula villan på Emaus inom ramen för arbetsmarknadsavdelningens verksamhet. From 2016 upphör satsningen avs. utbyggnad av bredband på landsbygden, vilket reducerar kommunbidraget med 2,9 mkr. Räddningstjänsten beräknas bli medlem i räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän fr.o.m Medlemskapet innebär ett ökat årligt kommunbidrag på brutto 6,9 mkr för medlemsavgift till förbundet. Denna summa reduceras budgetmässigt inom Uddevalla av preliminärt beräknade interna omfördelningar på 3,4 mkr (redovisas separat i budgetsammanställningen). Den ökade årliga nettokostnaden blir därmed 3,5 mkr. Vid inträdet i 19

20 räddningstjänstförbundet tillkommer dessutom engångskostnader på preliminärt 3,6 mkr netto. Totalt utökat kommunbidrag för 2015 blir 10,5 mkr. Beträffande upphandlings- och inköpseffekter finns det potential till ytterligare besparingar förväntas effekten kunna bli en minskad kostnad på ytterligare 1 mkr utöver den miljon som finns i 2014 års budget. För 2016 förväntas effekten öka med ytterligare 1,5 mkr. I dessa siffror inkluderas viss resursförstärkning inom upphandling och inköp. Effekterna redovisas under rubriken Centrala effektiviseringar på särskild rad. Ambitionen förutsätter en modell för effektberäkning och effekthemtagning genom kommunbidragsjusteringar mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder. Sociala investeringsreserven finansieras under 2015 som tidigare från fonderade medel, men bör därefter finansieras över resultatbudgeten. Under den särskilda raden Centrala effektiviseringar redovisas förväntade kostnadsminskningar på totalt 11,0 mkr 2015 resp. 17,5 mkr per år 2016 och Det pågående arbetet med effektiviseringar inom och mellan förvaltningar (KORPEN) förväntas ge minskning av kostnaderna med 5 mkr 2015 resp. 10 mkr per år fr.o.m I övrigt ingår 4 mkr avs. kommunledningskontorets personal- resp. IT-avdelning samt 2 mkr 2015 resp. 3,5 mkr fr.o.m för upphandlings- och inköpseffekter. Kommunstyrelsen behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta tydliga satsningar på arbetsmarknadsåtgärder, långtidsarbetslösa ungdomar, marknadsföring av kommunen och för att kunna möta framtidens olika behov och skeenden, en förvaltningsstruktur som syftar till att på ett bättre sätt kvalitetssäkra och effektivisera kommunens olika processer inklusive en förstärkt organisation för utveckling. Barn- och utbildningsnämnden År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , , , , , , Kommentar Barn- och utbildningsnämnden ram utökas med 32 mkr för Förstärkningen i budgeten syftar först och främst på åtgärder som handlar om att klara kvalitén i skolan där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. De utökade medlen skapar också förutsättningar till insatser för ökad läsförståelse. Utöver Barn- och utbildningsnämndens ram tillkommer riktade statsbidrag inom förskole- och skolområdet bl.a. för att minska gruppstorlekarna i förskolan, omsorg på kvällar, nätter och helger, läxhjälp, investeringar i bra arbetsmiljö, ökad personaltäthet, kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal, lärarlöner samt löneökningar för förstelärare, ökade antal platser inom vuxenutbildningen m.m. Omfattningen av de riktade statsbidragen bedöms i dagsläget till 18 mkr 2015 och 28 mkr från Till detta tillkommer satsningen på lärarlöner på ca 15 mkr årligen från Dessutom görs ingen minskning av det riktade statsbidraget för vuxenutbildning vilket innebär att verksamheten kan finansieras som tidigare. 20 Det är viktigt med särskilda satsningar på de barn som riskerar att hamna efter i sin utveckling. Särskilda projekt och aktiviteter kan finansieras genom kommunens sociala investeringsreserv. Detta är ett komplement till de åtgärder som kan genomföras i den förstärkning som sker av Barn- och Utbildningsnämndens ram.

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

FLERÅRSPLAN

FLERÅRSPLAN FLERÅRSPLAN 2016-2018 MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2016 Uddevallabron, vy från Palle näbba Foto: Uddevalla kommun Innehållsförteckning FLERÅRSPLAN 2016-2018...1 STRATEGISK PLAN...3 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2014-2016

FLERÅRSPLAN 2014-2016 FLERÅRSPLAN 2014-2016 MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2014 Skärgårdsbåtar i Gustafsberg Foto: Uddevalla kommun 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag till flerårsplan 2014-2016 Kommunfullmäktiges styrkort 4 Flerårsplan

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

EKONOMIUTBILDNING. Förtroendevalda 2015-01-20. Kenneth Erlandsson, ekonomichef

EKONOMIUTBILDNING. Förtroendevalda 2015-01-20. Kenneth Erlandsson, ekonomichef EKONOMIUTBILDNING Förtroendevalda 2015-01-20 Kenneth Erlandsson, ekonomichef Vad styr oss? Riksdagen Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rådet för Kommunal Redovisning God redovisningssed Kommunfullmäktige

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer