På väg mot det goda arbetet
|
|
- Ove Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att förena arbete och familj På väg mot det goda arbetet Om akademikers arbetsvillkor Gunnela Westlander (red.) Medförfattare: Gunnar Aronsson Eva Bejerot Bernarda Cocke Annika Härenstam Annika Lantz Anneli Strömberg a
2 Att förena arbete och familj Produktionsgrupp Textredigering: Lars Grönkvist och Kenneth Leverbeck Grafisk formgivning: Eric Elgemyr, Lena Karlsson och Eva Nilsson Omslagsfoto: Jerker Andersson Arbetslivsinstitutet och författarna 1995 Arbetslivsinstitutet, Solna ISBN Tryckt hos AB Boktryck, Helsingborg
3 Att förena arbete och familj Förord För drygt tre år sedan startade diskussioner mellan SACO och Arbetsmiljöinstitutet om att få en bättre överblick över akademiskt utbildades arbetsvillkor. Vid jämförelser med andra yrken framstod bristen på kunskap om akademikers arbetsliv tydligt. Samtalen ledde till att dåvarande utredningssekreteraren Olle Hesselborn, SACOs samhällspolitiska avdelning, och ordförande Birgit Hansson, Sveriges Psykologförbund, numera också SACOs vice ordförande, tog initiativ till en bred kartläggning av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor. Enheten för socialpsykologi vid Arbetsmiljöinstitutet accepterade med glädje förslaget att svara för uppläggning, genomförande och rapportering av den omfattande survey-studien. I förberedelserna deltog förutom forskare från institutets enhet för socialpsykologi även Jörgen Ohlson avdelningschef, SACOs samhällspolitiska avdelning, och ombudsman Kerstin Hildingsson samt förbundsjurist Thomas Kihlberg, båda vid SACOs personalpolitiska avdelning. Vid planeringsmöten som anordnades deltog en rad representanter från olika SACOförbund och framförde önskemål om studiens uppläggning. Kerstin Hildingsson har för SACOs räkning följt hela projektet. Genom dessa diskussioner fick undersökningens innehåll efter hand fastare konturer och följande huvudområden inringades; inställning till kompetensutveckling, ledarskap och organisationsfrågor, stress och ohälsa i arbetet, samt hur förvärvsarbete och familj förenas. Data insamlades via postenkät från ett slumpmässigt urval om två procent av SACO-medlemmarna samt tilläggsurval för vissa yrkesgrupper. Studiens praktiska användning fastställdes till att ge analyser som
4 Att förena arbete och familj var användbara för lokalt och centralt fackligt arbetsmiljöarbete. De mer vetenskapligt inriktade analyserna skulle publiceras så att de dels kunde användas i undervisningen vid universitet och högskolor, dels ute i arbetslivet i sammanhang där intresse finns för dessa frågeställningar. Förutom de som redan nämnts vill projektledningen tacka ytterligare två medarbetare i SACO, nämligen statistiker Agneta Bergkvist, som varit en ovärderlig hjälp vid dragning av stickprov, samt redaktör Maja Ahlroos, som fortlöpande och på ett levande sätt rapporterat om projektet. Vi vill också tacka Lena Pettersson som svarat för inmatning av det omfattande enkätmaterialet. Arbetsmiljöfonden har beviljat forskningsmedel. Som mest har projektet haft elva medarbetare på hel- och deltid, varav hälften finansierades av Arbetsmiljöfonden. Samtliga har bidragit till förbundsrapporterna. Författarnas namn och rapporternas titlar finns i slutet av boken. Den vetenskapliga projektledningen, som bestått av professor Gunnar Aronsson, fil dr Annika Lantz och undertecknad, har uppskattat de olika medarbetarnas intensiva engagemang för projektet. Ett stort tack skall också framföras till Carin Sundström-Frisk, Inger Söderberg, Ewa Menckel och Elisabeth Åberg, forskare vid enheten för socialpsykologi, vilka bidrog med sina rika erfarenheter under arbetet med enkätens utformning. Boken skall ses som en slutprodukt från projektet Akademiker under 90-talet. En studie av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor. Projektledningen hoppas att boken ger beskrivningar som inte bara människor i akademikeryrken har nytta av utan som också kan intressera och påverka arbetsgivare och anställda inom andra sektorer och branscher. Bokens titel På väg mot det goda arbetet kan måhända inbjuda till flera tolkningar. För författarna är titeln snarast ett budskap att det finns anledning att uppmärksamt följa hur arbetsvillkor ter sig för olika yrkesgrupper. Under bokens slutredigering lades Arbetsmiljöinstitutet, Arbetsmiljöfonden och Institutet för arbetslivsforskning ned. Ett nytt institut, Arbetslivsinstitutet, bildades av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning samt delar av Arbetsmiljöfonden. Arbetslivsinstitutet, Solna, juli Gunnela Westlander professor
5 På väg mot det goda arbetet Det goda arbetet ideal och verklighet Gunnar Aronsson Eva Bejerot Annika Härenstam Vilken är de högutbildades idealbild av det goda arbetet? Begreppen kunskapssamhälle och det goda arbetet har etablerats i det allmänna tänkandet och blivit vägvisare för önskvärda förändringar i arbetslivet. Högt kvalificerade arbetsuppgifter finns inom all produktion av varor och tjänster i det moderna Sverige. En hög kunskapsnivå hos befolkningen anses vara en förutsättning för att Sverige skall kunna bibehålla en hög internationell konkurrenskraft. Hög-utbildade har en nyckelroll i kunskapssamhällets framväxt och SACOs medlemmar är en del av denna omvandlingskraft. Vad lägger då människor i dessa strategiskt viktiga yrken i begreppet det goda arbetet och hur överensstämmer deras egna arbetsvillkor med idealbilden? Väger traditionella arbetsmiljöfrågor, t ex möjligheter att påverka beslut och arbetsgemenskap, tyngre än möjligheter till karriär och hög lön? Hur viktigt är intellektuell stimulans, möjlighet att göra något gott för andra och att få använda den personliga läggningen konstruktivt i förhållande till andra aspekter?
6 114 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet De frågor som ska belysas, kan också formuleras så här: Vad kännetecknar det goda arbetet för akademiskt utbildade och hur stor är klyftan mellan deras nuvarande arbete och det goda arbetet? Har olika yrkesgrupper eller män och kvinnor olika syn på det goda arbetet och i vilken utsträckning det förverkligas? Kunskaper om sådana skillnader bör ha praktiskt värde för förändringsarbete och arbetslivets utveckling. Studien skiljer sig från de flesta tidigare ansatser att undersöka det goda arbetet. Det beror dels på att den är inriktad på högutbildade, dels på att det goda arbetet härleds från de anställdas egna bedömningar. Dessutom fokuseras analyserna på skillnader mellan ideal och verklighet och mellan olika yrkesgruppers svarsmönster. Begreppet det goda arbetet har framför allt använts som riktmärke och stöd för att reformera industriellt arbete (LO, 1991). För de kriterier som då ställdes vägde generella forskningsresultat tungt, dvs forskningen har i mindre utsträckning inriktat sig på hur olika bakgrunds- och individuella förhållanden som ålder, kön, fas i livscykel, yrke och arbetsmarknadsläge påverkar värderingarna av det goda arbetet. I en serie studier har ungdomars värderingar och syn på det goda arbetet undersökts (Gamberale, Hagström och Tesarz, 1993; Gamberale och Mardones, 1994; Hagström 1990, 1991). Yngre och äldre vårdbiträdens syn på det goda arbetet har också studerats (Astvik och Aronsson, 1994). Resultaten från dessa studier motiverar fortsatt belysning av sociala och individuella faktorers betydelse, inte minst därför att det goda arbetet också ska erbjuda möjligheter till individuell utveckling (Aronsson och Hagström, 1993). Kärnan i det goda arbetet Studiens frågeformulär innehöll tolv aspekter på vad som kännetecknar det goda arbetet. Deltagarna fick ta ställning till dessa på en tregradig skala med omdömena mycket viktigt, ganska viktigt och mindre viktigt. De fick också bedöma i vilken grad dessa aspekter uppfylldes i det nuvarande arbetet, i hög, viss eller låg grad. Delfrågornas innehåll styrdes dels av tidigare forskning om arbetsmiljö och psykosociala aspekter, dels av anpassning till studiens urval av akademiker. Nya frågor formulerades om nytänkande och
7 På Det väg goda mot arbetet det goda ideal arbetet och verklighet 115 initiativ samt om möjligheterna att använda sin personliga läggning på ett konstruktivt sätt. (Se kapiel 1, figur 1.3, för en rangordning av skattningen viktighet.) Figur 7.1 och 7.2 visar både hur viktiga olika aspekter på arbetet är och hur stora skillnaderna är mellan idealet och det nuvarande arbetet. Den ljusa delen av stapeln är andelen för vilka det mycket viktiga också uppfylls i hög grad. Den mörka delen av stapeln är den andel som angett att det mycket viktiga inte uppfylls i hög grad. För denna grupp finns en diskrepans mellan ideal och verklighet. Två områden framträder som särskilt betydelsefulla. Det ena är frågor som ringar in arbetets intellektualitet, nämligen intellektuell stimulans, frihet och självständighet, nytänkande och initiativ samt att den personliga läggningen kan användas konstruktivt. Ett andra område gäller arbetets värde för samhället och överensstämmelse mellan egna värderingar och det nuvarande arbetet, figur 7.1. I figur 7.2 redovisas arbetsorganisatoriska förhållanden, lön, specialisering och yrkeskarriär samt riskfri arbetsmiljö. I figur 7.3 har några yrkesgrupper valts ut för att belysas närmare. Skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning har också analyserats, liksom ålderns och positionens (vad gäller verksamhetsansvar) betydelse. Det rör sig ofta om skillnader på en eller ett par procentenheter, och kommenteras då inte närmare. Arbetets intellektualitet och värde De aspekter av det goda arbetet, som de flesta högutbildade tycker är viktigast, är knutna till professionens kärna, t ex att de får använda intellektet, att arbetet erbjuder frihet och nytänkande, samt att den personliga läggningen kan användas konstruktivt (figur 7.1). Ett område som många anser vara mycket viktigt men som mer sällan uppfylls gäller nytänkande och initiativ. Det är också stora skillnader mellan ideal och verklighet i frågorna om intellektuell stimulans och möjligheten att använda den egna läggningen konstruktivt. Att arbetet är värdefullt för samhället och förenligt med egna värderingar är viktigt för många. Här är skillnaderna mellan ideal och verklighet relativt sett mycket mindre än beträffande intellektualitetsfrågorna.
8 116 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet Intellektuellt stimulerande Fritt och självständigt Nytänkande och initiativ värderas högt Personliga läggningen kan användas konstruktivt Arbetet tillför andra/ samhället något positivt Arbetet förenligt med för mig viktiga värderingar Mycket viktigt, uppfylls i hög grad Mycket viktigt, uppfylls ej i hög grad % 100 Figur 7.1. Procentuella andelen som anger att olika aspekter är mycket viktiga samt om dessa aspekter uppfylls eller ej i det nuvarande arbetet. Områden som värderas är arbetets intellektualitet, frihet i arbetet, arbetets värde för andra och samklang mellan egna värderingar och arbetet ( SACO totalt ). Genomgående anger kvinnor oftare än män att de olika aspekterna på ett gott arbete är mycket viktiga för dem. Skillnaderna är i flertalet fall små men några undantag finns. Kvinnor betonar mer än män vikten av att det egna arbetet tillför andra eller samhället något positivt och att arbetet ska vara förenligt med de egna värderingarna. Sju av tio kvinnor tycker att dessa aspekter är mycket viktiga jämfört med fem av tio män. Samma tendens finns i synen på möjligheterna att använda den egna läggningen konstruktivt (mycket viktigt för 71 procent av kvinnorna jämfört med 58 procent av männen). Män och kvinnor är olika fördelade på yrken och näringsgrenar. När män och kvinnor i samma yrken jämförs är skillnaderna oftast små. Bland läkare och lärare fanns dock större könsskillnader. Kvinnor i dessa yrken värderar högre än män arbetets intellektualitet, arbetets värde för andra och samklang med de egna värderingarna. Arbetsorganisatoriska förhållanden Män och kvinnor värderar möjligheten att kunna påverka viktiga beslut på i stort sett samma sätt. Sex av tio tycker att det är mycket viktigt. Ungefär var tredje som sätter stort värde på möjligheten att påverka har också denna möjlighet i sitt nuvarande arbete, figur 7.2. Män upplever betydligt oftare än kvinnor att detta uppfylls (40 procent bland männen jämfört med 25 procent bland kvinnorna).
9 På Det väg goda mot arbetet det goda ideal arbetet och verklighet 117 Kunna påverka viktiga beslut Utvecklande arbetsgemenskap Möjligheter till specialisering Välavlönat arbete Möjligheter till yrkeskarriär Mycket viktigt, uppfylls i hög grad Mycket viktigt, uppfylls ej i hög grad Riskfri arbetsmiljö % Figur 7.2. Procentuella andelen som anger att olika aspekter är mycket viktiga samt om dessa aspekter uppfylls eller ej i det nuvarande arbetet. Områden som värderas är arbetsorganisation, lön, specialisering, yrkeskarriär samt riskfri arbetsmiljö ( SACO totalt ). Det materiella utbytet av arbetet avspeglas i frågor om välavlönat arbete och möjligheter till yrkeskarriär. För dem som värderar dessa aspekter som mycket viktiga har kraven förverkligats för mycket få. Värderingen av riskfri arbetsmiljö skiljer sig påtagligt mellan män och kvinnor. Varannan kvinna anser att en riskfri miljö är mycket viktig jämfört med var tredje man. Kvinnor fäster också betydligt större avseende vid utvecklande arbetsgemenskap än män. Ideal och verklighet i olika yrken Hur enhetligt är värderingsmönstret i några yrkesgrupper med olika utbildning och i olika samhällssektorer? Här redovisas resultaten för läkare, SACO-anslutna lärare, civilingenjörer samt medlemmar i DIK, som arbetar med dokumentation, information och kultur, figur 7.3. Även civilekonomer och universitetslärare/forskare analyserades men de redovisas inte i figuren. Dessa yrken representerar på olika sätt det framväxande kunskapssamhället. De frågor som jämförts gäller intellektualitet, samhällsnytta och värderingar, vilka är de aspekter på det goda arbetet som flest bedömt som viktigast. Yrkesgrupperna visar både likheter och skillnader. Genomgående värderas ett intellektuellt arbete högst av alla yrkesgrupper. Den mest påtagliga skillnaden i svarens mönster finns å ena sidan mellan de grupper som arbetar med vård, undervisning och kultur/information
10 118 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet och å andra sidan civilingenjörer och ekonomer. Möjligheten att göra något gott för samhället och att arbetet överensstämmer med egna värderingarna väger tyngre för läkare, lärare, bibliotekarier och informatörer än för ingenjörer och ekonomer. Mycket viktigt, uppfylls i hög grad Läkare Intellektuellt Fritt Nytänkande Konstruktivt Samhället Värdering % Lärare Intellektuellt Fritt Nytänkande Konstruktivt Samhället Värdering % Mycket viktigt, uppfylls ej i hög grad Kulturarbetare/informatörer Intellektuellt Fritt Nytänkande Konstruktivt Samhället Värdering % Civilingenjörer Intellektuellt Fritt Nytänkande Konstruktivt Samhället Värdering % Figur 7.3. Procentuella andelen som anger att olika aspekter är mycket viktiga samt om dessa aspekter uppfylls eller ej i det nuvarande arbetet. Områden som värderas är betydelsen av arbetets intellektualitet, frihet i arbetet, arbetets värde för andra och samklang mellan egna värderingar och arbetet. Resultat för läkare (n=359), kulturarbetare/informatörer (DIK)(n=138), lärare (n=466) och civilingenjörer (n=528). Läkarna värderar ett intellektuellt stimulerande arbete högt. De anser också att det är viktigt att arbetet stämmer väl med de egna värderingarna och att arbetet tillför samhället något gott. Dessa aspekter på det goda arbetet tycker också läkarna uppfylls av det nuvarande arbetet. Att arbetet är fritt och självständigt är mindre viktigt för läkare än för de andra yrkesgrupperna. Denna aspekt är emellertid i mycket liten utsträckning uppfylld. Skillnaderna mellan ideal och
11 På Det väg goda mot arbetet det goda ideal arbetet och verklighet 119 verklighet är störst i området nytänkande och möjligheten att använda den personliga läggningen på ett konstruktivt sätt. De som arbetar inom kultur och information har rankat samtliga aspekter av intellektualitet och värderingar mycket högt. Dessa yrkesgrupper betonar mest av alla analyserade grupper möjligheterna till nytänkande, att kunna använda den personliga läggningen samt att arbetet ska tillföra något gott för samhället. Lärare i grundskola/gymnasium och universitetslärare/forskare har i stort sett samma syn på vad som är ett gott arbete, även om universitetsanställda rankar intellektuell stimulans något högre än lärare i grundskola och gymnasium. Skillnaderna mellan de två grupperna är dock stora vad gäller intellektuell stimulans i det nuvarande arbetet. Bland universitetsanställda anger åtta av tio att arbetet i hög grad är intellektuellt stimulerande, jämfört med lärare i grundskola/gymnasium där knappt tre av tio menar att arbetet är intellektuellt stimulerande i hög grad. Läkare, lärare, kulturarbetare och informatörer, som sätter stort värde på att den egna arbetsinsatsen är till nytta för andra och för samhället samt att arbetet stämmer med de egna värderingarna, anger också att deras arbetsuppgifter uppfyller dessa mål. Studien kan inte besvara vad skillnaderna mellan yrkesgrupperna beror på utan det får närmast bli antaganden. Lärare, läkare, kulturarbetare och informatörer arbetar i större utsträckning inom den offentliga sektorn. Dessa yrken utövas ofta i samspel med elever, patienter respektive medborgare, medan ingenjörer och ekonomer ofta hanterar ting och data. Redan vid yrkesvalet finns sannolikt dessa värderingar och intresseinriktningar, vilka sedan förstärks under utbildning och i yrkeslivet. Bakgrundsfaktorer som ålder och position spelar viss roll. Akademiker med en hög position i organisationen värderar karriärmöjligheter högt liksom möjligheten att påverka beslut och utrymme för initiativ och nytänkande. De som har lägre positioner har en högre värdering av möjligheten att göra något gott för andra och en riskfri miljö. För de med hög position uppfylls nästan alla aspekter på det goda arbetet i högre grad än för de som har lägre positioner, dvs ju högre position desto mindre diskrepans mellan ideal och verklighet. Att kunna göra något gott för andra och att arbetet är förenligt med de egna värderingarna är viktigare bland de äldre SACO-
12 120 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet medlemmarna. Intresset för karriär och specialisering är däremot mindre utbrett bland de äldre. Tidigare forskning har visat liknande resultat (Astvik och Aronsson, 1994). Hinder för det goda arbetet Sammanfattningsvis visar studien att akademikerna i sin syn på det goda arbetet starkt betonar arbetets professionalitet och dess intellektuella kärna. Ett uppseendeväckande resultat är skillnaden mellan individernas höga värdering av möjligheten till initiativ och nytänkande och hur lågt de upplever att detta värdesätts på arbetsplatserna. Bland exempelvis lärare och läkare är det åtta av tio av de som värderar nytänkande högt som samtidigt anger att detta inte uppskattas på deras egen arbetsplats. Bilden av outnyttjat kunnande bekräftas ytterligare av svaren på den fråga som ställdes angående i vilken utsträckning man får använda Foto: Esko Manniko/Gorilla/MIRA
13 På Det väg goda mot arbetet det goda ideal arbetet och verklighet 121 sin högsta kompetens i arbetet. I hela slumpmässiga SACO-urvalet är det 40 procent av de svarande, som anger att de ungefär halva eller mindre än halva arbetstiden får använda sin högsta kompetens. Bland civilingenjörerna är det så många som 60 procent som gör denna bedömning. Motsvarande värden för läkare och universitetsanställda är betydligt lägre, 28 respektive 24 procent. Undersökningen kan inte ge svar på vari hindren består. Några försök till tolkningar kan dock göras. En genomgående trend i arbetslivet är att verksamheter orienterar sig bort från tröga hierarkier och från regel- till målstyrning. I takt med detta tänks styrningen uppifrån minska till förmån för ett mera situationsanpassat arbete. Den anställde ska ha större utrymme för egna initiativ och unika lösningar i mötet med medborgarnas/elevernas/patienternas/kundernas behov och önskemål. En möjlighet är dock att denna individuella frihet samtidigt föder tankar om eller kräver förändringar på andra organisatoriska nivåer. Utrymmet för och uppskattningen av sådant nytänkande kan vara begränsat. En annan tolkning är att det pågår en värderingsförskjutning, där betydelsen av att få sätta sin egen prägel på arbetet blir allt viktigare. Indikationer i denna riktning finns i de återkommande enkäter som görs om ungdomars önskemål om yrkesval. Gemensamt för ungdomars och akademikers syn på det goda arbetet är att arbeten där individen blir synlig värderas högt. Att vara en anonym kugge i ett stort maskineri kan vara svårförenligt med ett växande behov av synlighet och av att få använda sin personliga läggning i arbetet. En ytterligare och kompletterande tolkning är att datateknik och slimning av organisationer har lett till att interna servicefunktioner minskats kraftigt. Ett välbekant exempel är att när sekreterare rationaliseras bort övertar handläggare många av deras arbetsuppgifter. Resultaten i denna studie kan tolkas som att det i den studerade gruppen av högutbildade finns en stor potential av utvecklingskraft. En något spekulativ slutsats blir att vägen till det goda arbetet i mindre utsträckning går över allmän kompetensutveckling utan snarare via arbetsorganisatoriska förändringar, som tar till vara människors initiativ och nytänkande och undanröjer hinder för de anställda att till fullo använda den kompetens de redan har.
14 122 Det goda arbetet På väg mot ideal det och goda verklighet arbetet Litteratur Astvik W och Aronsson G. Det goda arbetet i hemtjänsten. I G Aronsson, W Astvik, Å Kilbom, C-H Nygård, N F Petersson och M Torgén. Vårdbiträde i öppen hemtjänst och vid servicehus. Arbete och Hälsa (32) Arbetsmiljöinstitutet, Solna. Aronsson G och Hagström T. Generell eliminering eller differentiell utveckling. Nordisk Ergonomi 9-11 (21) Gamberale F, Hagström T och Tesarz M. Vad är ett bra arbete? Uppfattningar bland gymnasieungdomar. Arbete och Hälsa (22) Arbetsmiljöinstitutet, Solna. Gamberale F och Mardones S. Lågkonjunkturens effekt på arbetsmotivation hos gymnasieungdomarna. Arbete och Hälsa (20) Arbetsmiljöinstitutet, Solna. Hagström T. Ungdomars livsstil och förhållningssätt till arbete. En intervjuundersökning. Arbete och Hälsa (42) Arbetsmiljöinstitutet, Solna. Hagström T. Ungdomars livsstilar arbetslivets krav. En forskningsöversikt. Arbete och Hälsa (19) Arbetsmiljöinstitutet, Solna. LO. Det utvecklande arbetet, Människor och möjligheter. Rapport till LOkongressen
Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Läs meraugusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna
augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna
Läs merStockholms läns landstings Personalpolicy
Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service
Läs merPersonalpolitiskt Program
Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice
Läs merPersonalpolicy för dig i Ängelholms kommun
ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merPersonalchefsbarometern 2012
Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka
Läs merFörslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Läs merPersonalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merHur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Läs merEn föräldraförsäkring i tre lika delar
2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 2 av 5 Synen på lönesättning och löneskillnader 23 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1942 1 LO 3.1 1 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merVi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Läs merPersonalpolitiskt program
FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs mer71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA
71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller
Läs merPå väg mot det goda arbetet
Att förena arbete och familj På väg mot det goda arbetet Om akademikers arbetsvillkor Gunnela Westlander (red.) Medförfattare: Gunnar Aronsson Eva Bejerot Bernarda Cocke Annika Härenstam Annika Lantz Anneli
Läs merTIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN
I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden
Läs merPersonalpolicy. för Stockholms stad
Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik
Läs merStockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Läs merMed engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy
Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll
Läs merCivilekonomer utvecklar företag och samhälle
Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merKort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av
Kort om: kort om Rapport 7 av 7 2007 7 RAPPORT 7 AV 7 2007 En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten De många frågeställningarna om facket och jobbet betraktas en avslutande gång, men denna gång
Läs merFrågeformulär för arbetsmötet
Frågeformulär för arbetsmötet Inledning varför plan för aktiva åtgärder? En arbetsgivare ska ha en plan för aktiva åtgärder som är en handlingsplan för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter
Läs merI ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!
NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och
Läs merJämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!
Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv
Läs merP E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4
1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.
Läs merArbetsmiljöarbete och motivation
Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr
Läs merArbetsliv. Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB
Arbetsliv Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport arbetsmiljökompetens 2008 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merFalköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30
Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete
Läs merSocialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014
Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje
Läs merFriskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!
Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Mats Glemne och Ylva Nilsson Bakgrund Ett av delprojekten inom HALV-projektet har huvudsakligen handlat om att utveckla den individuella hälsokompetensen.
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merGuide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök
Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide för att komma igång med Saco Lönesök Du når Saco Lönesök genom att logga in på ditt förbunds medlemssidor. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en
Läs merArbetsgivarpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 94
Arbetsgivarpolicy Antagen av kommunfullmäktige 2018-05-31, 94 Lyssna, lära, leda. Så lyder våra förhållningssätt för att leva upp till visionen: Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet.
Läs merPersonligt. Roger Syrén. Utredare, Fackförbundet ST
Personligt Roger Syrén Utredare, Fackförbundet ST Välkommen! Vilka jobb kommer det finnas? Hur kommer det bli att jobba? Hur förbättrar du dina chanser? Välkommen! Vad gör du idag? Vad vill du göra om
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merden professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.
Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt
Läs merOm chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF
Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merVad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?
Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?
Läs merPersonalpolicy för Laholms kommun
STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merFAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Läs merEn styrelse som gör skillnad
Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions
Läs merSamverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Läs merRobertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan
Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och
Läs merAtt sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg
Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen
Läs merSTATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet
STATISTIK FÖRÄLDRA VÄNLIGA ARBETS PLATSER Familjen i det flexibla arbetslivet Flexibilitet är viktigt för många kvinnors karriär Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fort
Läs merPlan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola
2017-05-12 2017/1308 1 (1) Beslutande Rektor Handläggare Marika Hämeenniemi Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola 2017-2018 Beslut Rektor beslutar att fastställa plan för jämställdhetsintegrering
Läs merANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET
Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter
Läs merKarriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer
Karriärvägar för forskande och undervisande ingenjörer INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 VARFÖR EN RAPPORT OM FORSKANDE OCH UNDERVISANDE INGENJÖRERS KARRIÄRVÄGAR?...5 RESULTATET...6 RESPONDENTERNAS BAKGRUND...6
Läs merUnderlag vision. Kongressombuden November 2008
Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas
Läs merDECEMBER En kunskapssammanställning sammanfattning. Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning
DECEMBER 2017 En kunskapssammanställning sammanfattning Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning Författare Psykologiska institutionen, Stockholms universitet:
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)
Läs merPersonalpolitiskt program
1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun
Läs merSkolans insatser för en hälsosam yrkesdebut - en kartläggning
Skolans insatser för en hälsosam yrkesdebut - en kartläggning Marina Jonsson, allergisamordnare, med dr marina.jonsson@sll.se Marianne Parmsund, samhällsvetare marianne.parmsund@sll.se Kartläggningens
Läs merLjusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari
Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och
Läs merBilder av arbete för social hållbar utveckling
Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i
Läs merLöneavtal. Tjänstemän. Giltighet: 1 maj 2010 30 april 2012. Akademikerförbunden
Löneavtal Tjänstemän Giltighet: 1 maj 2010 30 april 2012 Akademikerförbunden Kontaktförbund för Akademikerförbunden är Jusek I Akademikerförbunden ingår: Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Jusek
Läs merVi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.
Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är
Läs merFolkuniversitetets personalpolitiska ramprogram
Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merPERSONALPOLITISKT PROGRAM
PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare
Läs merVårdförbundets lönepolitiska idé
Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen
Läs merS a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Läs merPersonalpolitiskt program. Motala kommun
Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:
Läs merRör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda
Läs merRAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.
RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar
Läs merSkyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning 2012-04-29 Syfte Verktyget för psykosocial skyddsrond kan användas för att identifiera de psykologiska och sociala
Läs merBåstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning
Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens
Läs merSamtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet
VÅRDFÖRBUNDET Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet Förslag på frågor för dialog med medlemmar Hej förtroendevald! I Vårdförbundet arbetar vi tillsammans för att påverka hur våra yrken, vården
Läs merVem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap
Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat
Läs merAlmegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1
ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.
Läs merEtt hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Läs merPERSONALPOLITISKT PROGRAM
PERSONALPOLITISKT PROGRAM Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut
Läs merSaco chefsguide. Att sätta lön
Saco chefsguide Att sätta lön En guide för dig som ska sätta lön vad du behöver tänka på och vad du ska efterfråga från din arbetsgivare för att du ska få rätt förutsättningar att sätta lön på ett så bra
Läs merVallentuna kommuns värdegrund:
PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007
Läs merLÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag
LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag AVTAL TECKNAT 2016 Giltighetstid: 2016-05-01 2017-04-30 Akademikerförbunden Innehållsförteckning Löner Unionen... 3 Förhandlingsordning vid lönerevision Unionen...
Läs merJämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.
Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merPolicy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
Läs merMedarbetare i Norrköpings kommun
Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt
Läs merPlan för lika rättigheter och möjligheter i Regeringskansliet
2016-12-20 Förvaltningsavdelningen Plan för lika rättigheter och möjligheter i Regeringskansliet Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Denna plan... 3 1.2 Inkluderande synsätt... 3 2. Diskrimineringslagen...
Läs merMiljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014
Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och
Läs merstatliga arbetsgivare finns med på listan över de tio arbetsgivare som juridikstudenter rankar som mest attraktiva. Källa: Universum, 2016.
6st statliga arbetsgivare finns med på listan över de tio arbetsgivare som juridikstudenter rankar som mest attraktiva. Källa: Universum, 2016. statliga myndigheter är med och arrangerar Hack for Sweden,
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET 2010
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i
Läs merMedlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar
Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra
Läs merLOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Läs merMed Tyresöborna i centrum
Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning
Läs merDet flexibla arbetslivets möjligheter
Statistik Det flexibla arbetslivets möjligheter Ett arbetsliv med individen i fokus Ett arbetsliv med individen i fokus Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Med moderna tekniska lösningar kan
Läs merPersonalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf
Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf 129 www.upplands-bro.se Vårt gemensamma uppdrag Vår personalpolicy beskriver våra grundläggande värderingar och samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare.
Läs mer