På väg mot det goda arbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På väg mot det goda arbetet"

Transkript

1 Att förena arbete och familj På väg mot det goda arbetet Om akademikers arbetsvillkor Gunnela Westlander (red.) Medförfattare: Gunnar Aronsson Eva Bejerot Bernarda Cocke Annika Härenstam Annika Lantz Anneli Strömberg a

2 Att förena arbete och familj Produktionsgrupp Textredigering: Lars Grönkvist och Kenneth Leverbeck Grafisk formgivning: Eric Elgemyr, Lena Karlsson och Eva Nilsson Omslagsfoto: Jerker Andersson Arbetslivsinstitutet och författarna 1995 Arbetslivsinstitutet, Solna ISBN Tryckt hos AB Boktryck, Helsingborg

3 Att förena arbete och familj Förord För drygt tre år sedan startade diskussioner mellan SACO och Arbetsmiljöinstitutet om att få en bättre överblick över akademiskt utbildades arbetsvillkor. Vid jämförelser med andra yrken framstod bristen på kunskap om akademikers arbetsliv tydligt. Samtalen ledde till att dåvarande utredningssekreteraren Olle Hesselborn, SACOs samhällspolitiska avdelning, och ordförande Birgit Hansson, Sveriges Psykologförbund, numera också SACOs vice ordförande, tog initiativ till en bred kartläggning av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor. Enheten för socialpsykologi vid Arbetsmiljöinstitutet accepterade med glädje förslaget att svara för uppläggning, genomförande och rapportering av den omfattande survey-studien. I förberedelserna deltog förutom forskare från institutets enhet för socialpsykologi även Jörgen Ohlson avdelningschef, SACOs samhällspolitiska avdelning, och ombudsman Kerstin Hildingsson samt förbundsjurist Thomas Kihlberg, båda vid SACOs personalpolitiska avdelning. Vid planeringsmöten som anordnades deltog en rad representanter från olika SACOförbund och framförde önskemål om studiens uppläggning. Kerstin Hildingsson har för SACOs räkning följt hela projektet. Genom dessa diskussioner fick undersökningens innehåll efter hand fastare konturer och följande huvudområden inringades; inställning till kompetensutveckling, ledarskap och organisationsfrågor, stress och ohälsa i arbetet, samt hur förvärvsarbete och familj förenas. Data insamlades via postenkät från ett slumpmässigt urval om två procent av SACO-medlemmarna samt tilläggsurval för vissa yrkesgrupper. Studiens praktiska användning fastställdes till att ge analyser som

4 Att förena arbete och familj var användbara för lokalt och centralt fackligt arbetsmiljöarbete. De mer vetenskapligt inriktade analyserna skulle publiceras så att de dels kunde användas i undervisningen vid universitet och högskolor, dels ute i arbetslivet i sammanhang där intresse finns för dessa frågeställningar. Förutom de som redan nämnts vill projektledningen tacka ytterligare två medarbetare i SACO, nämligen statistiker Agneta Bergkvist, som varit en ovärderlig hjälp vid dragning av stickprov, samt redaktör Maja Ahlroos, som fortlöpande och på ett levande sätt rapporterat om projektet. Vi vill också tacka Lena Pettersson som svarat för inmatning av det omfattande enkätmaterialet. Arbetsmiljöfonden har beviljat forskningsmedel. Som mest har projektet haft elva medarbetare på hel- och deltid, varav hälften finansierades av Arbetsmiljöfonden. Samtliga har bidragit till förbundsrapporterna. Författarnas namn och rapporternas titlar finns i slutet av boken. Den vetenskapliga projektledningen, som bestått av professor Gunnar Aronsson, fil dr Annika Lantz och undertecknad, har uppskattat de olika medarbetarnas intensiva engagemang för projektet. Ett stort tack skall också framföras till Carin Sundström-Frisk, Inger Söderberg, Ewa Menckel och Elisabeth Åberg, forskare vid enheten för socialpsykologi, vilka bidrog med sina rika erfarenheter under arbetet med enkätens utformning. Boken skall ses som en slutprodukt från projektet Akademiker under 90-talet. En studie av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor. Projektledningen hoppas att boken ger beskrivningar som inte bara människor i akademikeryrken har nytta av utan som också kan intressera och påverka arbetsgivare och anställda inom andra sektorer och branscher. Bokens titel På väg mot det goda arbetet kan måhända inbjuda till flera tolkningar. För författarna är titeln snarast ett budskap att det finns anledning att uppmärksamt följa hur arbetsvillkor ter sig för olika yrkesgrupper. Under bokens slutredigering lades Arbetsmiljöinstitutet, Arbetsmiljöfonden och Institutet för arbetslivsforskning ned. Ett nytt institut, Arbetslivsinstitutet, bildades av Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning samt delar av Arbetsmiljöfonden. Arbetslivsinstitutet, Solna, juli Gunnela Westlander professor

5 Att förena arbete och familj 5 Innehåll 1. Inledning Kompetensutveckling behov och utbud Invandrare i akademikeryrke Ledarskap Styrsystem, effektivitet och arbetsvillkor Arbetsvillkor, stress och coping Det goda arbetet ideal och verklighet Att förena arbete och familj Bilaga

6 Att förena arbete och familj

7 Att förena arbete och familj 1 Inledning Gunnela Westlander Akademikeryrkena utgör en brokig samling. Inom Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), som omfattar de flesta av dessa yrken, har de olika fackförbunden liksom också olika yrken inom samma förbund sina särdrag, men det finns självfallet också något gemensamt. Hur ser akademikers arbetsliv och arbetsmiljö ut idag? Finns det någon problematik som påtagligt angår de flesta akademiker? Inom SACO blir svaret på den sista frågan ja. Det ökande antalet medlemmar beror bl a på att de senaste årens utbildningsexplosion nu bär frukt. Nya sociala grupper studerar vid universitet och högskolor. Sedan 1976, då SACO gjorde sin senaste arbetsmiljöundersökning på ett urval av medlemmar har antalet mer än fördubblats. Det är viktigt att följa hur arbetsvillkoren förändras för denna växande del av arbetskraften. Akademikernas arbetsförhållanden har inte studerats särskilt mycket jämfört med andra yrkesgruppers. I undersökningen från mitten av 1970-talet tillfrågades var 45:e SACO-medlem och resultaten sammanfattades i en internrapport, som byggde på personer. I några arbeten kring1990 uppmärksammades akademiska yrken inom sociologisk professionsforskning, som behandlade offentligt anställda akademiker i Norden (Hellberg, 1989, 1991). Huvudfrågan gällde konsekvenserna av offentliga sektorns modernisering.

8 8 Att förena arbete Inledning och familj Projektet Akademiker under 90-talet, en studie av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor började planeras 1991 och genomfördes fram till årsskiftet 1993/1994 med finansiellt stöd från Arbetsmiljöfonden. Detta projekt medgav en bredare kartläggning av akademikers arbetsförhållanden. Efter ett års förberedelser med diskussioner och samråd mellan forskargruppen och representanter för SACO centralt samt olika förbund låg det definitiva innehållet till en omfattande enkätundersökning klart. Den byggde på ett antal temata, nämligen kompetensutveckling, arbetsorganisation, arbete och hälsa, samt arbete-familj-hälsa-livskvalitet (Aronsson, Lantz och Westlander, 1992). Datainsamlingen genomfördes under mars och april Svar inhämtades dels från medlemmar som valts slumpmässigt, dels från olika tilläggsurval som gjordes för att komplettera slumpurvalet efter speciella ändamål. Sammanlagt 8233 SACO-medlemmar fick enkäten. En rad analyser gjordes av olika yrkesgrupper och rapporter om olika yrken publicerades under 1993 och I denna bok används det slumpmässiga urvalet, fortsättningsvis benämnt SACO totalt, för att ur olika perspektiv belysa akademikers arbetsvillkor. Det rör sig om två procent av de medlemmar som i början av 1990-talet var anslutna till SACO. Av detta obundna slumpmässiga urval besvarade personer enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 75 procent sedan studerande medlemmar sorterats bort. Svarsfrekvensen varierade emellertid mycket mellan olika SACO-förbund. Mer än åtta av tio skolledare, ingenjörer och farmaceuter svarade medan endast fyra av tio jägmästare och forstmästare skickade in sina svar. 1 Att så många svarade på enkäten var imponerande, i synnerhet som formuläret var omfattande och tog en bra stund att besvara. En viktig aspekt att ta hänsyn till är vad det slumpmässiga urvalet egentligen representerar: förvärvsarbetande med längre högskoleutbildning eller förvärvsarbetande i yrken som kräver längre högskoleutbildning eller förvärvsarbetande som är anslutna till SACO och har yrken som fordrar längre högskoleutbildning. Sistnämnda alternativet definierar den undersökningsgrupp som studeras. SACO kan betraktas som ett skikt av fackligt organiserade

9 Att Inledning förena arbete och familj 9 svenska löntagare parallellt med större organisationer som LO och TCO. Även utanför SACO finns förvärvsarbetande med längre högskoleutbildning, t ex chefer, både oorganiserade och sådana som är anslutna till andra fackförbund. De flesta SACO-medlemmar arbetar inom den offentliga sektorn, något som också blir tydligt i undersökningens urval. Endast en fjärdedel är anställda inom den privata sektorn och ett fåtal är fria yrkesutövare. När enkäten genomfördes under mars och april 1992 rapporterade en procent att de var arbetslösa. Många yrken finns representerade i vart och ett av SACOs 24 fackförbund. Sammanlagt 131 yrkeskategorier ingår i undersökningsgruppen 2 och därutöver döljs ytterligare ett antal inom svarskategorin annat. Undersökningsgruppen innefattar 60 procent män och 40 procent kvinnor, vilket stämmer väl med fördelningen inom hela medlemskåren (SACO och förbunden, 1991). Åldersmässigt dominerar de äldre något, figur 1.1. En tredjedel är i åldrarna år och två tredjedelar år. Fördelningen mellan könen är tämligen jämn i de olika åldersgrupperna, men bland SACO-medlemmar över 54 år är andelen kvinnor något lägre medan det omvända gäller för dem som är under 35 år % Ålder Figur 1.1. Ålder för SACO totalt. Procentuell fördelning. Mer än hälften av de undersökta är gifta eller sammanboende med barn. Bland dem finns något fler män än kvinnor. Lika stor andel män som kvinnor är gifta eller sammanboende utan barn. Det finns förhållandevis fler kvinnor såväl bland ensamstående utan barn som bland ensamstående med barn. Den ordinarie arbetstiden varierar med de arbetsvillkor som är förknippade med yrket. Våren 1992, då enkäterna besvarades,

10 10 Att förena arbete och Inledning familj arbetade 85 procent mer än 35 timmar per vecka, men arbetstiden varierade mycket mellan män och kvinnor. 93 procent av männen arbetade mer än 35 timmar per vecka jämfört med 73 procent av kvinnorna. Fler män än kvinnor arbetade emellertid mer än 41 timmar per vecka. Fler kvinnor än män arbetade timmar per vecka. Övertid är vanligt och 57 procent rapporterade att de ofta arbetade övertid, från någon eller några gånger per vecka till praktiskt taget dagligen. Det är känt att många SACO-anslutna har någon form av chefsposition. Det visar också den här undersökningen, där ungefär hälften uppger att de har personalledande befattning på någon nivå i arbetsorganisationen. En något större andel svarade att de har någon form av verksamhetsansvar. Mönstret varierar emellertid mellan män och kvinnor på olika nivåer, figur 1.2. % Män Kvinnor På högre nivå På mellannivå På gruppnivå Enbart egna arbetsuppgifter Figur 1.2. Andel män respektive kvinnor som har personalledande ansvar eller enbart egna arbetsuppgifter. SACO totalt (bortfall=240 som ej arbetar under chef). Eftersom män och kvinnor fördelar sig ojämnt på olika organisationsnivåer är det inte förvånande att drygt 70 procent har en man som närmaste chef. Man kan också konstatera att chefens könstillhörighet oftast är densamma som majoritetens i den egna arbetsgruppen. De flesta manliga cheferna hade manlig personal medan två av tre kvinnliga chefer hade en egen arbetsgrupp, som domineras av kvinnor. Sjukfrånvaron var förhållandevis låg. Endast sju procent hade varit hemma från arbetet mer än två veckor de senaste tolv månaderna.

11 Att Inledning förena arbete och familj 11 Kvinnor rapporterade något högre frånvaro än män, men oftast mindre än en vecka per år. Sju av tio uppgav att de inte hade någon ersättare när de var borta utan att de måste arbeta in i stort sett alla sina arbetsuppgifter, när de kom tillbaka efter kortare frånvaro. Innan den stora volymen av enkätsvar redovisas kan några viktiga påpekanden om enkätmetoden vara på sin plats. Enkäten är en av utfrågandets många former några viktiga påpekanden om metoden Ett frågeformulär med anhållan om skriftliga svar på standardiserade frågor distribueras. Den tillfrågade skall svara opåverkad av såväl utfrågare som av andra människor. Att använda enkätmetoden blir ofta en utmanade erfarenhet. Enkätmetodens skenbara självklarhet och enkelhet försvinner, om inte förr så när svaren skall bearbetas och tolkas. Det är viktigt att uppmärksamma förhållandet mellan utfrågad och utfrågare. Samtalet innebär att intervjuaren vanligen vill undersöka hur intervjupersoner ser på en situation, på sitt eget sätt, och hur mycket han/hon vill uppehålla sig vid enstaka frågor och spontant utveckla sina svar (Lantz, 1993). En enkät har helt andra kännetecken. Undersökningsledaren har bestämt sig för att vissa skriftliga frågor ska ställas till en rad personer för att jämföra deras svar med i förväg standardiserade alternativ. Den tillfrågade har ofta ett mycket litet utrymme för att närmare utveckla sina svar. En annan skillnad mellan ett samtal och en enkät är att den tillfrågade vid dialogen kan sätta gränser för vad som ska behandlas och därmed också har ett övertag, medan enkätens författare bestämmer vad som skall tas upp och på det sättet har en starkare ställning. Enkätförfattaren har dock begränsat inflytande över bortfall på frågor eller viljan att svara på enkäten som helhet. Detta gäller särskilt vid postenkäter. Det finns motståndare till och anhängare av enkätmetoder. Motståndarnas vanligaste och mest bestickande argument är att enkätundersökningar är ett uttryck för att undersökaren ställer sig på utsiktsberget och gör en kontroll av läget. I de flesta fall är det lönlöst, eftersom det oftast gäller att åstadkomma förbättringar eller förändringar, vilket inte kan göras med ledning av enkätsvar. Anhängarnas argument är att ett principiellt nej till metoden innebär en risk att kasta ut barnet med badvattnet. Enkätmetoden skapades från början för att nå människor som befinner sig på avstånd. Enkäten som utfrågningsform kan alltså, paradoxalt nog, vara enda sättet att få förmedla sin uppfattning. Enkätmetoden är oundgänglig för att kunna nå och få veta något om dem som på annan sätt är svåra att nå (Westlander, 1992). Enkätmetoden kräver att frågorna utformas med noggrannhet och prövas i förväg, särskilt vad gäller ordval och giltighet för de människor som skall tillfrågas.

12 12 Att förena arbete och Inledning familj Bokens olika kapitel behandlar bl a resultaten av olika jämförelser mellan yrken, och klargör särdrag som kan öka förståelsen för specifika yrkens karaktär. Förutom det gemensamma att yrkets utövande vilar på en längre teoretisk utbildning finns det också något gemensamt i synen på arbetet. Vad anses vara ett gott arbete? Vad är det som kännetecknar ett gott arbete för en akademiker? Intervjupersonerna ombads ange hur viktiga, mycket viktiga, ganska eller mindre viktiga, ett antal arbetsförhållanden (se figur ) var för att han eller hon skulle karakterisera arbetet som gott. Svarsbilden avspeglar ett värderingsmönster som blir särskilt framträdande när frågorna fokuseras på vad som är mycket viktigt och för hur många. Olika arbetsförhållanden kan rangordnas utifrån hur många som anser att det är mycket viktigt för att kriterierna för ett gott arbete skall vara uppfyllda. Därmed framträder vad de flesta är eniga om, och i vilka avseenden det råder delade meningar om vad som är viktiga kännetecken, figur Intellektuellt stimulerande Fritt och självständigt Nytänkande och initiativ värderas högt Personlig läggning kan användas positivt Kunna påverka viktiga beslut Utvecklande arbetsgemenskap Arbetet tillför andra/ samhället något Arbetet förenligt med för mig viktiga värderingar Möjlighet att specialisera mig inom mitt intresseområde Riskfri arbetsmiljö Välavlönat arbete Möjlighet till yrkeskarriär Figur 1.3. Vad kännetecknar det goda arbetet för Dig? Andel som svarat mycket viktigt. SACO totalt.

13 Att Inledning förena arbete och familj 13 Det som förenar är vikten av ett intellektuellt stimulerande, fritt och självständigt arbete. Det som varierar mest mellan undersökningspersonerna är huruvida det är mycket viktigt eller inte att ha ett välavlönat arbete samt huruvida det finns möjligheter till en yrkeskarriär. Är helhetsbilden densamma när olika yrkesgrupper jämförs? De fem yrkesbeteckningar som var vanligast i hela undersökningsgruppen; jurister, civilekonomer, tekniska specialister, lärare och läkare med specialistutbildning, valdes för en närmare granskning. En jämförelse visar att det som enligt den totala bilden starkt förenar (ett intellektuellt stimulerande arbete) var detsamma i de fem yrkeskategorierna, och också det som det rådde mest skilda uppfattningar om (vikten av att arbetet var välavlönat och att det fanns möjligheter karriär) gick igen inom respektive yrken. Jurister, tekniska specialister och civilekonomer hade ett värderingsmönster som närmade sig helhetsbilden av SACO totalt, medan lärare och läkare på avgörande punkter hade avvikande värderingar. För de flesta läkarna var ett fritt och självständigt arbete kanske inte det viktigaste. De var emellertid relativt sett fler läkare jämfört med andra yrken som lade stor vikt vid att ha ett arbete som tillförde andra/samhället något positivt, att ha ett arbete som var förenligt med egna viktiga värderingar samt att ha en riskfri arbetsmiljö. Mönstret hade vissa likheter med lärarnas, men för dem tillkom möjligheterna att specialisera sig. Ett viktigt förbehåll är att resultaten måste värderas med hänsyn till enkätmetodens begränsningar. De svarande har fått ta ställning till ett antal i förväg formulerade arbetsförhållanden och de har alltså inte haft möjligheter att uttrycka sig spontant. De färdiga frågorna skulle täcka allt från det basnödvändiga till den personliga kompetensutvecklingen. Att möjligheter till yrkeskarriär eller välavlönat arbete inte enhälligt ses som mycket viktiga väcker en fundering. Kan det vara så att när vissa förhållanden ligger inom möjligheternas gräns, något som kanske oftare gäller SACOs än LOs och TCOs medlemmar, är det mindre angeläget för akademikerna att inför sig själva betona dessa omständigheters betydelse så starkt? I kapitel 7 Det goda arbetet ideal och verklighet går analysen och diskussionen om det goda arbetet vidare, bl a belyses förhållandet mellan värderingar om vad som är ett gott arbete och vad som anses bli uppfyllt i det dagliga arbetet.

14 14 Att förena arbete Inledning och familj Foto: Nina Korhonen/MIRA I synen på det goda arbetet värderas alltså intellektuell stimulans högt. Detta leder osökt tanken till hur individens kompetens skall kunna komma till sin rätt, blomma och utvecklas, och hur kompetensutveckling tillgodoses och främjas i arbetslivet. Mycket forskning har ägnats denna problematik under senare årtionden. Inte minst de produktionstekniska förändringarna har klargjort den önskvärda mänskliga kompetensens form och innehåll. Inom forskning om kompetens och kvalifikationskrav betraktas akademiker ofta som prioriterade grupper och de har därför kommit lite i skymundan. En konsekvens är att bilden av akademikeryrken är mera oklar vad gäller såväl behov som utbud av kompetensutveckling.

15 Att Inledning förena arbete och familj 15 Under planeringen av projektet Akademiker under 90-talet, en studie av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor stod det tidigt klart att kompetensutveckling måste få stort utrymme bland raden av problemområden som skulle belysas. Inom akademikeryrkena är den långa utbildningen före debuten i arbetslivet ett uttryck för inneboende behov av kompetensutveckling. Att arbetsgivaren utnyttjar denna kompetens innebär samtidigt krav på kompetens och kompetensutveckling och skapar en ömsesidig förväntan. Det är därför naturligt att inleda med ämnet kompetensutveckling, bokens andra kapitel handlar om Kompetensutveckling behov och utbud. En speciell aspekt gäller invandrare med akademisk utbildning som kommer till arbetsplatserna med en delvis annan arbetserfarenhet och högskoleutbildning. Hur deras kompetensprofiler beaktas, utnyttjas och kommer arbetsplatserna till godo behandlas i kapitel 3, Invandrare i akademikeryrke, där en specialanalys av 282 invandrare som ingick i undersökningens slumpurval redovisas. Ytterligare en aspekt av kompetensens önskvärda innehåll berörs i samband med de långtgående strukturförändringar som sker i samhället. De innebär ofta ändringar av de organisatoriska styrsystemens utformning, som påverkar alla anställda, oavsett yrke och position i organisationen. När resultaten skall tolkas är det viktigt att hålla i minnet att enkätsvaren samlades in våren Den bild som framkommit kan nu efter drygt tre år ha accentuerats. I kapitel 5, Styrsystem, effektivitet och arbetsvillkor, görs en omfattande analys av hur dessa förändringar upplevs och hur de uppfattas påverka den egna effektiviteten och arbetsmiljön. Hur problem och besvärliga situationer hanteras och hur detta hänger ihop med stress och andra symtom på minskat psykiskt välbefinnande är näraliggande frågor. I studien riktas fokus mot akademikers sätt att hantera problematiska situationer och hälsokostnader förknippade med sådana copingmönster. Olika yrken jämförs för att klarlägga vad som eventuellt kan vara speciellt för ett yrke och användbart för att förebygga stress inom det, men även generellt inom akademikeryrken. Angreppssättet, som är nytt i forskning om akademikeryrken, presenteras i kapitel 6, Arbetsvillkor, stress och coping. I två kapitel vidgas perspektivet till jämförelser mellan mäns och kvinnors villkor. I kapitel 4, Ledarskap, belyses arbetets ledning ur

16 16 Att förena arbete och Inledning familj två synvinklar, nämligen medarbetarens och chefens. Betoningen ligger på det sociala stödet, hur det ges och tas emot samt hur ledningssituationen ser ut för män och kvinnor. Det avslutande kapitlet, Att förena arbete och familj, belyser en ständigt aktuell fråga. Detta ämne kräver nya empiriska undersökningar och förnyad undersökningsmetodik allt eftersom synen i samhället på mäns och kvinnors ansvar och delaktighet inom dessa två livsområden förändras. Att det i dagens läge finns flera varianter än tidigare för att förena dessa roller är något som detta kapitel visar. Kapitlen är skrivna så att de kan läsas fristående. De har utvecklats i samarbete mellan bokens olika författare, med kapitlets huvudförfattare som ansvarig. Noter till kapitel 1 1. För detaljer om olika urval och svarsfrekvenser, se Cocke och Strömberg Se Cocke och Strömberg, 1992, bilaga. 3. För en djupare analys se kapitel 7. Litteratur Aronsson G, Lantz A och Westlander G Akademiker under 90-talet. En studie av SACO-medlemmarnas arbetsvillkor. Undersökningsinstrumenten och studiens bakgrund. (Undersökningsrapport 1992:11) Arbetsmiljöinstitutet, Cocke B och Strömberg A Akademikers arbetsvillkor. Jämförelser mellan SACO-förbunden. (Undersökningsrapport 1992:31) Arbetsmiljöinstitutet, Hellberg I Könsutjämning och könspolarisering inom professionerna på dagens svenska arbetsmarknad. I: S Selander (red.). Kampen om yrkesutövningen. Studentlitteratur, Lund. Hellberg I Professionalisering och modernisering. Arbetslivscentrum. Stockholm. Lantz A Intervjumetodik. Studentlitteratur. Lund. SACO och förbunden Sveriges Akademikers Centralorganisation. Stockholm. Westlander G Enkätmetoden som väg till kunskap. I: J Schaller och J Johansson. Arbetsmiljö och ledarskap, Akademiförlaget. Göteborg.

17 Att förena arbete och familj Kompetensutveckling behov och utbud Gunnela Westlander I arbetslivet finns det ett dubbelt intresse att främja kompetensutveckling. Ett gäller människors egenintresse, kompetensutveckling skall ses och respekteras som ett personligt mål. Ett annat gäller företagets intresse att utveckla människors kunnande, kompetensutveckling ses då som ett medel för företagets framgång. I dessa två perspektiv speglas SACOmedlemmars behov och erfarenheter. Kompetensutveckling är ett hett ämne i dagens diskussion om produktivitet, ekonomi och arbetsmiljö. Ordet kompetensutveckling antyder något framåtsyftande, det hör hemma i själva framtidsplaneringen av produktivitet, ekonomi och arbetsmiljö i hela det svenska samhället. Att det är angeläget speglas i många officiella uttalanden. Några exempel: Utbildnings- och kompetensfrågor antas idag allmänt ha en mer avgörande betydelse för utvecklingen inom såväl privat som offentlig sektor än kanske någonsin tidigare (Civildepartementet DS 1993:65).

18 18 Kompetensutveckling Att förena arbete behov och familj utbud Ett nödvändigt villkor för en ekonomisk tillväxt på minst två procent per år är en mycket snabb kompetenstillväxt i näringslivet (SACO 1994). Begreppet kompetensutveckling har två sidor (Ellström, 1992). Den ena är vänd mot arbetsgivare och företagsledningar. Vad erbjuds de anställda? I vilka former? Hur värderar de anställda sådana satsningar? Till denna organisationsrelaterade kompetensutveckling hör personalutbildning i olika former samt organisationsförändringar för att främja kompetensutnyttjandet i arbetslivet. Den andra sidan av begreppet kompetensutveckling, den individrelaterade, är vänd mot de anställda. Vilka behov har de av att utveckla sin kompetens för att kunna genomföra de arbetsuppgifter de åtagit sig? Att kompetensutveckling har sina rötter i ett djupt liggande mänskligt behov har framhållits av social- och motivationspsykologer allt sedan 1950-talet, t ex Festingers och Whites berömda artiklar 1954 respektive Den individrelaterade kompetensutvecklingen är en inre kraft som under en människas liv driver henne att söka sina mål och uttrycksformer. Det är då viktigt att de yttre villkoren ger utrymme för denna drivkraft. Ett dubbelt intresse I arbetslivet finns det ett dubbelt intresse att främja kompetensutveckling. Ett gäller människors egenintresse. Kompetensutveckling ses då som ett personligt mål. Ett annat gäller företagets intresse som snarast kan betecknas som instrumentellt. Att utveckla människors kompetens ses då som ett medel för företagets framgång. I konkreta situationer sammanfaller ibland dessa två slags intressen medan de ibland går i sär. På den strukturella nivån spelar partsintressena en roll. Å den ena sidan värnar den fackliga organisationen om sina medlemmars egenintresse av en god och hälsosam arbetsmiljö, i vilken kompetensutveckling är ett inslag. Å den andra sidan har företagens ledning och arbetsgivarnas organisationer intresse av att utbud och åtgärder för kompetensutveckling är direkt användbara för verksamheten. Vad är då kompetens? En definition som kan vara vägledande är: Kompetens avser en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext, i e förmåga att

19 Att Kompetensutveckling förena arbete och familj behov och utbud 19 framgångsrikt utföra ett arbete, identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder. (Ellström, 1992.) Kompetens förbinder alltså människa med uppgift. Det bör poängteras att förmågan/kompetensen kan orienteras antingen mot en anpassning till en förelagd uppgift eller en utveckling inom ramen för en uppgift (Ellström, 1992). En del arbetsuppgifter fordrar helt enkelt att den anställde underordnar sig eller noggrant följer uppställda krav och riktlinjer, medan andra ger stort utrymme för den anställde att skapa och utveckla något utifrån egna idéer. Där emellan finns olika blandningar. Kompetensutveckling används, förutom med den här specifika innebörden, också mer allmänt för vad en människa kan tänkas uträtta i olika sammanhang, kända eller mindre kända. En sådan innebörd faller sig mer naturlig i diskussioner om hur framtidens krav på kompetensutveckling skall mötas av samhället. Fyra frågeställningar När SACO-undersökningen Akademiker under 90-talet. En studie av SACO-medlemmars arbetsvillkor planerades, var kompetensutveckling ett av de ämnen som stod högt på önskelistan. Såväl SACO-ledningen som forskarna uppfattade att de olika yrken som var företrädda i SACO var starkt berörda av frågor om kompetensutveckling. Mer konkreta aspekter skulle kunna belysas i mer förbundsspecifika delstudier. Men för analysen av det slumpmässiga urvalet gällde det att prioritera vad som kunde vara generellt giltiga frågor för hela SACO-kollektivet. Fyra frågeställningar ansågs särskilt värdefulla att få belysta med hjälp av de anställdas uppfattningar: Hur utbrett är arbetstagarnas behov av kompetensutveckling? I vilken mån motsvaras arbetstagarnas behov av kompetensutveckling av ett adekvat utbud från arbetsgivaren? Hur värderas effektiviteten i den egna arbetsgivarens åtgärder för kompetensutveckling? Hur uppfattas den lokala fackliga organisationens bevakning av frågor om kompetensutveckling? Enkätens frågor formulerades så att de i mesta möjliga mån skulle passa alla SACO-medlemmar, oavsett yrke 1. Bedömningarna av

20 20 Kompetensutveckling Att förena arbete behov och familj utbud organisationsrelaterad kompetensutveckling gällde sådana insatser eller åtgärdsystem som är relevanta och kan vara angelägna, oavsett vilken verksamhet det är frågan om, t ex utbildning inom det egna fackområdet, ledning och styrformer, hantering av förändringar samt förändringsarbete. Frågan om det fackliga engagemanget tog av samma skäl inte upp några speciella aspekter utan den fackliga bevakningen i allmänhet. När det gällde det personliga behovet att komplettera yrkeskunskaperna begärdes inte några speciella uppgifter om kunskapsbehov eller vilken form av formell eller reell kompetens som den behövde bygga på. Alla anställda antogs gemensamt ha föraningar om mer eller mindre drastiska förändringar av arbetet inom en inte alltför avlägsen framtid. Detta torde leda mångas tankar till att egna yrkeskunskaper med större eller mindre säkerhet borde kompletteras. Trendbeskrivningar Resultaten som presenteras och diskuteras är beskrivningar av trender, t ex: Vilka är de dominerande behoven? Hur många vill komplettera sina kunskaper genom fortbildning eller vidareutbildning? Hur vanligt är det att arbetsgivarens utbud av kompetensutveckling tillgodoser behoven? I vilken utsträckning upppfattas att den lokala fackliga organisationen engagerar sig? Hur värderas de utbud som den egna arbetsgivaren erbjuder? Vilka behöver då kunskap om de trender som kan fångas upp om SACOs medlemmar? Informationen är i första hand en angelägenhet för de chefer som svarar för att det blir någon kompetensutveckling, att den får utrymme och ekonomiska resurser, men självfallet är den också av intresse för de anställda och deras fackliga organisationer. Matnyttiga resultat Tanken är att väcka intresse för de uppfattningar och behov som speglas i denna undersökning. Resultaten kan också vara matnyttiga vid diskussioner om fördelning av resurser till de anställdas kompetensutveckling.

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Vårdförbundets lönepolitiska idé

Vårdförbundets lönepolitiska idé Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

STATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet

STATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet STATISTIK FÖRÄLDRA VÄNLIGA ARBETS PLATSER Familjen i det flexibla arbetslivet Flexibilitet är viktigt för många kvinnors karriär Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fort

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...

Läs mer

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide för att komma igång med Saco Lönesök Du når Saco Lönesök genom att logga in på ditt förbunds medlemssidor. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Guide till Saco Lönesök

Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide för att komma igång med Saco Lönesök Du når Saco Lönesök genom att logga in på ditt förbunds medlemssidor. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en webbtjänst som ger dig tillgång

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8) Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

När det värsta händer

När det värsta händer När det värsta händer Fem sätt att agera när en medarbetare blir svårt sjuk, drabbas av psykisk ohälsa eller dör. 2015 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Fem sätt att agera när en medarbetare blir

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Medlemsstatistik års forsknings-h

Medlemsstatistik års forsknings-h Medlemsstatistik 2013-12-31 2012 års forsknings-h Tabell 1 Medlemsutveckling Sacomedlemmar 2003-2013 År Antal medlemmar Förändring Proc. förändring 2003 556 473 18 985 3,5 2004 569 308 12 835 2,3 2005

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Lönekartläggning Tyresö kommun

Lönekartläggning Tyresö kommun Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av Kommunfullmäktige 1998 Kf 105 Syfte Syftet med ett personalpolitiskt program för Arboga kommun, är att skapa förutsättningar för ett gemensamt förvaltningsövergripande

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Personalchefsbarometern 2012

Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste

Läs mer

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007. AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Ingångslöneskillnaderna ökar dramatiskt 2 Om Juseks arbetsmarknadsundersökning

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

2016:26 B. Tillit på jobbet

2016:26 B. Tillit på jobbet 2016:26 B Tillit på jobbet Innehåll Sammanfattande iakttagelser 5 1 En undersökning om tillit på jobbet 9 2 Kartläggning av tillit på jobbet 13 3 Kartläggning av detaljstyrning och kontroll 19 4 Kartläggning

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009 Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Chefer och den kommunala lönesättningsprocessen

Chefer och den kommunala lönesättningsprocessen Chefer och den kommunala lönesättningsprocessen En undersökning om lönesättande chefers syn på sin uppgift och sina möjligheter inom ramen för lönesystemet. 18 april 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder,

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer