ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING"

Transkript

1 ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING Tillämpad sociologi VT2011 Mattias Bengtsson Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

2 Individualisering ett mångtydigt och flerdimensionellt begrepp AVTRADITIONALISERING Traditionella institutioner minskar i betydelse för människors levnadssätt och traditioner (Beck om klass som zombiebegrepp ) FRIGÖRELSE Individen kan i högre grad påverka sin omgivning, styra över sitt liv och skapa en identitet genom egna val HETEROGENISERING Livsvillkor relateras alltmer till var och ens egenskaper, förmågor och prestationer

3 DEFINITION Individualisering är en process: 1) där traditionella kollektiva lösningar och identiteter minskar i betydelse, 2) som ger större möjligheter till individuellt handlingsoch beslutsutrymme, 3) där individens situation relateras till dennes egenskaper, förmågor eller prestationer

4 Arbetslivets individualisering 1) Arbetsvillkor som i allt större utsträckning anpassas till den enskilda arbetstagaren (objektiv dimension) 2) En värderingsförändring från kollektivistiska till individualistiska förhållningssätt och värden (subjektiv dimension)

5 Allmänna utsagor om individualisering ofta svagt empiriskt underbyggda Vad är det som individualiseras? Vilka omfattas av individualiseringen? Vilken grad av individualisering? Fokus på individualisering som historisk process och individualiserade förhållanden och individualistiska förhållningssätt (tillstånd) Tre dimensioner: Arbetsvillkor, förhållningssätt till facket och lönevillkor

6 Klassanalys effekter av klasspositioner Sociala strukturer som klass, kön och etnicitet - människor befinner sig i olika positioner som innebär olika möjligheter och begränsningar Klassposition: - yrke - arbetets kvalifikationsgrad - över- eller underordnad position i en organisation

7 John H. Goldthorpes klassifikation/klasschema Tre grundläggande positioner: Arbetsgivare: köper andras arbetskraft och därigenom får de viss auktoritet och kontroll Egenföretagare utan anställda: varken köper andras arbetskraft eller säljer sin egen Anställda: säljer sin arbetskraft till en arbetsgivare, måste underordna sig dennes auktoritet och kontroll

8 10 3 Högre tjänstemän och ledande befattningar Kvalificerade tjänstemän 2 Övriga tjänstemän 3 1 Tjänstemannaklass 1 2 Småföretagare exkl. lantbrukare 4 Lantbrukare m.fl. 5 Arbetsledare och specialiserade arbetare Yrkesutbildade inom handel/service/omsorg Yrkesutbildade manuella arbetare Mellanliggande klasser 3 6 Arbetarklass 7 9 Ej yrkesutbildade arbetare 9 Ej förvärvsarbetande 10 (10)

9 URVAL, DATAINSAMLING OCH BORTFALL Ovanligt med totalundersökningar sannolikhetsurval med lika stor chans för alla analysenheter i populationen att ingå Postenkät insamlad 2003 inom projektet Individualisering och Sociala Jämförelser Ett slumpmässigt urval av anställda mellan år (AKU) 3286 enkätsvar (72 % svarsfrekvens) Bortfall 28 %, kan snedvrida urvalet i relation till populationen. Jämfört med SCB:s statistik över anställda för 2003 var vissa analysenheter över- eller underrepresenterade: Högre andel kvinnor, lägre andel män Högre andel år, lägre andel år Med hjälp av s.k. viktning motsvarar analysenheternas andel i undersökningen deras relativa andel i befolkningen

10 Att vara fackligt oorganiserad Fackförbund huvudrepresentanter för de anställda Facklig organisering som mått på kollektivism i arbetslivet Organisationsgrad ett vanligt statistiskt mått på facklig styrka (finns undantag såsom Frankrike)

11 En internationellt mycket hög facklig organisationsgrad Fackligt administrerade a-kassor Både centraliserad och lokal facklig verksamhet Merparten löntagargrupper välorganiserade ej samma effekter av förändringar i arbetskraftens sammansättning, typer av jobb och arbetsplatser som i vissa andra länder Starkt klassbaserade fack (LO, TCO och Saco) Kollektivavtalens höga täckningsgrad (ca 85 %) Arbetsgivarnas höga organisationsgrad

12 Länge stigande men nu fallande organisering Från till 1980-talet steg organisationsgraden mer eller mindre oavbrutet i Sverige Med det tidiga 1990-talets ekonomiska recession steg organisationsgraden var 85 % organiserade År 2006 hade organisationsgraden sjunkit till 78 % Medlemsras under främst inom LO som tappade medlemmar: den största fackliga nedgången under loppet av ett enda år i Sveriges moderna historia (enligt Anders Kjellberg) 71 % organiserade under organisationsgraden nu på samma nivå som i början av 1970-talet Från 1993 till 2009 minskade organisationsgraden från 69 till 35 % bland åringar

13 Statistiska analyser av enkätdata En extensiv forskningsansats - mönster och regelbundenheter i större populationer vs. intensiv ansats med ett eller några fall Analyser av kvantiteter kan hjälpa oss att upptäcka mönster i populationen Statistiska analyser ger en bild av fördelningen av specifika egenskaper (ex. hög/låg egenkontroll) i olika kategorier (ex. tjänstemän/arbetare) Statistiska modeller med olika variabler (klass, kön, ålder etc.) ska alltid vara teoretiskt förankrade

14

15 Risk för att vara fackligt oorganiserad Klassposition: Högst för tjänstemannaklassen, lägst för arbetarklassen Kön: Något högre för män än för kvinnor Ålder: Högre bland anställda år. Framförallt mycket högre bland åringar (drygt 7 gånger så högt) Sektor: Klart högre bland privatanställda än offentliganställda Arbetstid: Lägre bland anställda med kort deltid, inga skillnader mellan heltidsanställda och de med lång deltid Arbetsplatsstorlek: Högre på arbetsplatser med färre än 50 anställda, högst på de med 10 anställda eller färre Egenreglerad arbetssituation: Ingen skillnad mellan de med större eller mindre handlingsfrihet i arbetet

16 Förhållningssätt gentemot kollektiva eller individuella förhandlingar med arbetsgivaren Ett kollektivistiskt förhållningssätt till arbetet: en tro på att det mest lämpliga sättet att hantera organisationsfrågor och uppnå förbättringar i arbetsvillkor är via fackföreningar och kollektiva ansträngningar (Deery & Walsh 1999: 250) Omvänt kan en uppfattning såsom att facket inte behövs i förhandlingar med arbetsgivaren ses som ett individualistiskt förhållningssätt

17 Individuell eller kollektiv förhandlingsrelation Huruvida facket behövs i förhandlingar eller om ens intressen tillgodoses bäst genom individuella förhandlingar med arbetsgivaren 2 av 3 anställda instämmer i att facket behövs, dock ser nästan hälften fördelar med individuella strategier Fyra av tio anställda instämmer både i att facket behövs och att ens intressen tillgodoses bäst genom egna förhandlingar

18 Undersökning från 2002/03 (European Social Survey, ESS) av andelen anställda som antingen instämmer starkt eller instämmer i att det behövs starka fackföreningar för att skydda deras arbetsförhållanden och löner (inom parentes, facklig organisationsgrad) Grekland: 89% (27%) Portugal: 85% (24%) Luxemburg: 81% (34%) Finland: 80% (71%) Frankrike: 80% (10%) Spanien: 79% (15%) Italien: 77% (34%) Irland: 77% (36%) Sverige: 76% (78%) Österrike: 73% (35%) Holland: 73% (22%) Danmark: 73% (74%) Belgien: 71% (56%) Storbrit.: 67% (30%) Tyskland: 66% (23%)

19

20 Risk att instämma i att facket behövs för att anställda ska nå resultat i förhandlingar Klassposition: Högst för arbetarklassen, lägst för tjänstemannaklassen Kön: Ej skillnad mellan kvinnor och män Ålder: Högst bland åringar, lägst bland åringar Sektor: Ej skillnad mellan kommunal, statlig och privat sektor Arbetstid: Högre för anställda med kort deltid (1-20 tim) Arbetsplatsstorlek: Lägre på arbetsplatser med 1-10 anställda Egenreglerad arbetssituation: Ingen skillnad mellan anställda med olika grad av egenreglering

21

22 Risk att instämma i att mina intressen tillgodoses bäst om jag själv sköter förhandlingar med arbetsgivaren Klassposition: Högst för tjänstemannaklassen, lägst för arbetarklassen Kön: Inga skillnader mellan kvinnor och män Ålder: Högst bland åringar, ej skillnad och år Sektor: Lägst bland statsanställda, ej skillnad kommunal och privat Arbetstid: Ingen skillnad mellan heltids- och deltidsanställda Arbetsplatsstorlek: Ju mindre arbetsplats, desto högre risk att instämma Egenreglerad arbetssituation: Ju större handlingsfrihet över utförande, uppläggning, rum och tid, desto högre risk att instämma

23 The end

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

En fråga om klass: Levnadsförhållanden, livsstil, politik

En fråga om klass: Levnadsförhållanden, livsstil, politik Maria Oskarsson, Mattias Bengtsson & Tomas Berglund (red.) En fråga om klass: Levnadsförhållanden, livsstil, politik (Liber 2010) En sammanfattning gjord av Hedvig Ekerwald, Sociologiska institutionen,

Läs mer

LO 19 april 2010. A-kassan och den svenska modellen

LO 19 april 2010. A-kassan och den svenska modellen LO 19 april 2010 A-kassan och den svenska modellen Anders Kjellberg Sociologiska institutionen Lunds universitet (Några smärre korrigeringar i två tabeller införda 14/2 2011) Facklig organisationsgrad

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING Magnus Wennerhag Forskare i sociologi Södertörns högskola Göteborgs universitet Min föreläsning Det politiska engagemangets förändring: en historisk översikt

Läs mer

Enkätundersökning SOU 2003:16

Enkätundersökning SOU 2003:16 Bilaga 3 Tabeller Denna tabellbilaga innehåller den statistik som presenteras i kapitel 1 och 6. I bilagan finns både statistik från enkätundersökningen och statistik som tagits fram av Statistiska centralbyrån

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi?

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi? arbete och pengar Varför arbetar vi? Har det alltid sett ut såhär? Historiskt Ganska lite arbete i maklig takt lösa mat för de flesta. Jordbrukssamhället Mer arbetsintensivt Finns "fri" tid. SAMSAM 1a1

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26] Kännedom om och för Statistiska centralbyrån Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner,

Läs mer

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 69 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander, Maria-Paz Acchiardo och Ingela Goding Högst facklig organisationsgrad

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Valdeltagande vid riksdagsvalen Andel (%) av röstberättigade

Valdeltagande vid riksdagsvalen Andel (%) av röstberättigade Inflytande och makt Valdeltagande vid riksdagsvalen 973 998 Andel (%) av röstberättigade År Samtliga Förstagångsväljare Kvinnor Män Kvinnor Män 973 92 92 85 87 976 94 94 90 89 979 94 93 89 86 982 93 92

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Parternas organisationsgrad. Kjellberg, Anders. Published in: Avtalsrörelsen och lönebildningen. År Medlingsinstitutets årsrapport

Parternas organisationsgrad. Kjellberg, Anders. Published in: Avtalsrörelsen och lönebildningen. År Medlingsinstitutets årsrapport Parternas organisationsgrad Kjellberg, Anders Published in: Avtalsrörelsen och lönebildningen. År 2012. Medlingsinstitutets årsrapport Published: 2013-01-01 Link to publication Citation for published version

Läs mer

Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum:

Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum: Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Synovate: Arne Modig Projektnummer: S-114614 Datum: 2008-02-05 Sammanfattning Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag?

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Mot EU:s lägsta arbetslöshet

Mot EU:s lägsta arbetslöshet Mot EU:s lägsta arbetslöshet Reformer för fler jobb Högre arbetslöshet än andra jämförbara länder Arbetslöshet i EU15, 15-74 år 26,9 24,7 14,4 12,5 11,7 10,2 8,6 8,5 8,0 7,0 6,5 6,3 6,1 5,0 4,9 Källa:

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling

Läs mer

Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under Karin Stenberg Oktober 2011

Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under Karin Stenberg Oktober 2011 Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under 0 Karin Stenberg Oktober 0 Förord Förord Företag och medarbetare är överens. De vill att lönen ska sättas efter en dialog mellan

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

SKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015

SKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015 SKOP gör regelbundna undersökningar bland ungdomar personer mellan 16 och 25 år som är bosatta i hela Sverige. I september/ intervjuades 1.000 personer. En fråga ställdes på uppdrag av Frivärld och redovisas

Läs mer

Om arbetslivet. Lgr 11

Om arbetslivet. Lgr 11 Om arbetslivet Centralt innehåll i samhällskunskap: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t ex arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Vobbning Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Vobbning Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: Vobbning 2017 Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 161222 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen

Läs mer

Påverkar arbetet människors politiska tilltro?

Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Påverkar arbetet människors politiska tilltro? Mattias Bengtsson och Tomas Berglund De flesta människor är beroende av ett förvärvsarbete för sin försörjning.

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RappoRt 1t 1 av 7 2007 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Vilka anses vara viktiga fackliga frågor? 8 3. Hur ser

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011 Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 22 augusti och 6 september 2011 intervjuades

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Personalutbildning inom EU och Norge

Personalutbildning inom EU och Norge Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen Kontakt: Tobias Brännemo Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 17 oktober 2016 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Avtal 2012 Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten Innehåll Inledning Lönespridning, lägstlöner och sysselsättning

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 7 oktober 2016

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 7 oktober 2016 Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige. Mellan den 5 och intervjuades drygt 1.000 personer.

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Rapport till Den Nya Välfärden om regeringen och företagarklimatet april 2007

Rapport till Den Nya Välfärden om regeringen och företagarklimatet april 2007 om regeringen och företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 30 mars och 14 intervjuades cirka 1.100 personer på uppdrag av

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet februari/mars 2012

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet februari/mars 2012 Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 16 februari och 4 mars 212 intervjuades cirka

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn

Läs mer

Parternas organisationsgrad Kjellberg, Anders

Parternas organisationsgrad Kjellberg, Anders Parternas organisationsgrad Kjellberg, Anders Published in: Avtalsrörelsen och lönebildningen 2011. Medlingsinstitutets årsrapport Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published version

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer