Skolområdet Järnåkra/Klostergården. Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Körsbärets förskola

Transkript

1 Skolområdet Järnåkra/Klostergården Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Körsbärets förskola 2016

2 Innehåll Grunduppgifter... 3Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvärdering...4. Främja lika rättigheter och möjligheter...6. Kartlägg Förebygg Rutiner för akuta situationer

3 Grunduppgifter Förskolans namn Körsbärets förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Vår vision Alla barn ska känna sig välkomna och trygga hos oss. Alla barn har lika värde. Vi respekterar människors olikheter. Alla barn som går på förskolan ska bli lika behandlade oavsett kön eller föräldrars sexuella läggning, trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller funktionshinder. Alla barn ska få de bästa förutsättningarna till sin utveckling och sitt lärande. Alla som arbetar hos oss ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga alla former av kränkande behandling. Inget barn ska behöva gå till förskolan och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Planen gäller från Vt 2016 Planen gäller till VT 2017 Ansvariga för planen Förskolechef Eva Böttern Barnens delaktighet Regler och värderingar formuleras och tydliggörs tillsammans med barnen med hjälp av: Årshjulet: Vi inleder varje höst med fokus på lek, allsidighet och värdegrund där diskussion och samtal med barnen ingår, t.ex. Hur ska vi vara mot varandra? Hur kan man göra om man har gjort något fel? Hur är man en bra kompis? 2

4 Tillsammans skapas en kompis tavla som används i det dagliga arbetet. Kompis tavlan består av barnens förslag om hur man ska vara mot varandra för att vara en bra kompis. Kompiskort: Förskolan har färdiga kompiskort med övningar, lekar och sånger som kan användas av pedagogerna som stöd för samtal och diskussioner kring allas lika värde samt för träning av konfliktlösning. Kompletterande material med en mjuk kanin och en mjuk igelkott som kan underlätta för barnen att vara nära sin känslor och konkretisera på annat sätt ska finnas. Teater: Pedagogerna spelar ibland upp olika vardagsexempel på konflikter som kan förekomma bland barnen. Barnen får därefter diskutera vad som kan göras för att lösa den uppkomna situationen. Vardagssituationer: Innehåll och innebörden av likabehandlingsplanen diskuteras och praktiseras i det dagliga arbetet med barnen. Det är viktigt för att främja det goda och förebygga att problem uppstår. Vi använder också innehållet i likabehandlingsplanen är det uppstår olika konflikter/situationer. Leken: Pedagogerna arbetar med det relationella samspelet genom att vara lyhörda och närvarande i barnens lekar så ofta det går. Vuxnas så viktiga lek med barnen ska i största möjliga mån prioriteras även då det är ont om personal. Vuxna som förebilder: Vårt bemötande av barnen och av varandra i vardagen ska vara en positiv modell och exempel för barnen i hur man ska bemöta varandra med respekt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga genom föräldramöte, utvecklingssamtal samt förskolekonferens. Likabehandlingsplanen presenteras vid inskolning och föräldramöte på förskolan. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på hemsidan, Unikum och på avdelningen. Personalens delaktighet Innehåll och innebörden av likabehandlingsplanen diskuteras på arbetsplatsträffar, avdelningsplanering, samtalsgrupper samt utvecklingsdagar. Förankring av planen Se ovan om vårdnadshavarens och personalens delaktighet. 3

5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats med en personal från varje avdelning (två sjuka) och diskuteras sedan på alla avdelningar. Förändringar i planen skrivs med rött och skickas ut till alla arbetslag. Arbetslagen diskuterar sedan och återkommer om ev fler förändringar.. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Se ovan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det finns som arbetsmaterial tillgängligt för personal och förskolechef. Förändringar görs i planen och diskuteras sedan på arbetsplatsträffar, i BFFL grupper och i andra diskussionsforum. Årets plan ska utvärderas senast april 2017 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Åtgärder och uppföljningar av främjande- och förebyggandearbetet ska dokumenteras kontinuerligt i Unikum. Underlag till dokumentation ska finnas på respektive avdelning för att kontinuerligt dokumentara åtgärder som vidtas. Dokumentationen finns som ett underlag till den årliga utvärderingen av likabehandlingsplanen. Barnens upplevelser av trivsel och trygghet som framkommit genom observationer, samtal, diskussioner och/eller barnintervjuer ska tas tillvara. De äldsta barnen ska gå på en trygghetsvandring varje vår innan utvärdering av likabehandlingsplanen. Utvärderingen av planen ska ske i pedagoggrupperna och därefter på en arbetsplatsträff samt på planeringarna. Likabehandlingsplanen och utvärderingen ska presenteras och diskuteras på förskolekonferensen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef 4

6 Främja lika rättigheter och möjligheter Främjande insats Värdegrundsarbete i personalgruppen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål Alla ska känna sig välkomna och trygga på förskolan. Alla ska våga säga sin åsikt. All personal ska vara en bra förebild för barnen. Alla barn ska känna sig sedda och hörda. Det är viktigt att arbetslagen kontrollerar att alla barn syns och hörs kontinuerligt. Metoder för detta diskuteras i pedagoggruppen. Alla barn som går på förskolan ska behandlas utifrån principen att alla har lika värde. Alla barn som går på förskolan ska få utvecklas i sin egen takt och bemötas med respekt utifrån sina egna förutsättningar. Insats Under våren/hösten kommer en del av APT träffarna samt del av utvecklingsdag ägnas åt värdegrund, etik och förhållningssätt samt till att kommunicera denna plan. Vi för diskussioner i personalgruppen om värdegrund, etik och förhållningssätt. Värderingsövningar genomförs i personalgruppen med efterföljande diskussioner. Projekt Bygga broar ger en unik möjlighet till diskussioner och de egna värderingarna diskuteras i handledning mellan utbildnins tillfällena under ledning av förskoleteamet. Samtalsövningar och diskussioner genomförs i personalgruppen angående hur personalen vid eventuellt behov kan ifrågasätta varandras bemötande av barnen. Kompetensutveckling sker återkommande på utvecklingsdagar och i samtalsgrupper i BFFL. 5

7 I medarbetarsamtal tas likabehandlingsplanen upp samt eventuellt behov av individuella handlingsplaner. Personalen observerar sitt förhållningssätt gentemot barnen och varandra för att vara goda förebilder. Personalen går tillsammans regelbundet igenom rutiner och regler för för ute- och inomhusvistelse. Personalens fördelar sig över ytorna vid inne- och utevistelse för att säkerställa god säkerhet och uppsikt över alla barn. Personalen ansvarar för att vägleda barnen så att de utvecklar sin förmåga att behandla alla de möter med respekt och hänsyn och att vara en god kamrat. Aktiviteter planeras utifrån varje barns förutsättningar och möjligheter så att alla barn kan delta i aktiviteter. Värdegrundsfrågor är dagliga inslag i samtal, samlingar, dramaövningar och lekar. Genom observationer får vi information om barnen i olika situationer Ansvarig All personal och förskolechef Datum när det ska vara klart Pågående arbete Främjande insats Värdegrundssamtal tillsammans med barnen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål Alla barn ska känna sig välkomna och trygga. 6

8 Alla barn ska känna sig sedda och hörda. Att barnen ska kunna se olikheter som något positivt. Att barnen ska lära sig hur man är en bra kompis. Att stärka barnens självkänsla samt känsla av delaktighet. Insats Årshjulet: Vi inleder varje höst med fokus på lek, allsidighet och värdegrund där diskussion och samtal med barnen ingår, t.ex. Hur ska vi vara mot varandra? Hur kan man göra om man har gjort något fel? Hur är man en bra kompis? Tillsammans skapas en kompis-sol eller motsvarande, som används i det dagliga arbetet. Kompis-solen består av barnens förslag om hur man ska vara mot varandra för att vara en bra kompis. Kompiskort: Förskolan har färdiga kompiskort med övningar, lekar och sånger som kan användas av pedagogerna som stöd för samtal och diskussioner kring allas lika värde samt för träning av konfliktlösning. För att konkretisera och hjälpa barnen till sina känslor kompletteras detta med dockor( kanin och igelkott). Teater: Pedagogerna spelar ibland spontant upp i samlingen olika vardagsexempel på konflikter som kan förekomma bland barnen. Barnen får sen diskutera vad som kan göras för att lösa den uppkomna situationen. Vardagssituationer: Innehåll och innebörden av likabehandlingsplanen och värdegrunden diskuteras och praktiseras i det direkta arbetet med barnen när det uppstår olika konflikter/situationer i vardagen. Vuxna som förebilder: Vårt bemötande av barnen och av varandra i vardagen ska vara en positiv modell och exempel för barnen i hur man ska bemöta varandra med respekt. Ansvarig All personal och förskolechef Datum när det ska vara klart Pågående arbete 7

9 Främjande insats Interkulturellt arbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål Pedagoger, barn och vårdnadshavare ska känna stolthet och nyfikenhet till kulturer och olika språk. Att barnen ska se olikheter som en tillgång och styrka. Insats Allt arbete som berör tillhörighet och symboler från olika länder/kulturer sker i dialog med föräldrarna. Exempel på arbetssätt: Flaggor och/eller hälsningsfraser för olika ursprungsländer/modersmål som barnen har. Fraser/ord uppsatta på de olika modersmålen på avdelningarna. Böcker och bokpåsar med böcker på de olika språken. Barnen får ta med sig saker hemifrån som representerar deras kultur och prata om det på samlingen. Föräldrar och syskon bjuds in att läsa böcker/sagor eller berätta om olika seder/högtider i deras kultur. Mångkulturella almanackan, där vi kan se och lyfta de olika högtiderna från olika länder finns tillgänglig på förskolan. Vi lyfter alla individers enskilda värde oberoende varifrån de kommer eller var de bor. Ansvarig All personal och förskolechef Datum när det ska vara klart Pågående arbete 8

10 Kartlägg TRAKASSERIER: PÅ GRUND AV KÖN: Att barn exkluderas i leken för att man är pojke/flicka. Att pojkar/ flickor ges olika utrymme och inflytande över verksamheten. Att barn bemöts negativt när de inte följer traditionella genusmönster. PÅ GRUND AV KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET: Att barn som har vårdnadshavare med en könsidentitet som kan anses bryta mot normen, retas eller utsätts för skämt om detta. PÅ GRUND AV RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING: Att barn blir retade på grund av egna eller föräldrars avvikande klädsel, exempelvis burka eller slöja. Att barn blir ifrågasatta pga att de ej kan delta i vissa aktiviteter pga av sin trosuppfattning. PÅ GRUND AV ETNICITET: Att barn reagerar negativt på kulturella traditioner, utseende och/eller språk. PÅ GRUND AV FUNKTIONSHINDER: Att barn inte kan delta i planerade aktiviteter på grund av ett funktionshinder. Att barn blir retade pga funktionshinder. PÅ GRUND AV SEXUELL LÄGGNING: Att personal inte tar hänsyn till att det finns familjer med två mammor/pappor och benämner den ena som tanten, farbrorn etc. 9

11 Att det inte står vårdnadshavare på blanketter. Att barn hör negativa kommentarer om homo- eller bisexualitet. PÅ GRUND AV ÅLDER: Att barn exkluderas från aktiviteter endast beroende på ålder. SEXUELLA TRAKASSERIER: Att barns egna utforskande lek inte utsätter någon annan för en kränkning. KRÄNKANDE BEHANDLING: ett uppträdande som annars kränker ett barns eller en elevs värdighet och inte har samband med de ovanstående diskrimineringsgrunderna. Personal som talar om barn eller om barnets föräldrar över barnets huvud eller som indirekt kritiserar barnets föräldrar. Personal som utsätter barn för tjat eller skuldbeläggning för något de ej kan påverka t.ex. vid matsituationer. Barn som blir ignorerade och som ingen lyssnar på. Kartläggningsmetoder Personalen ska vara lyhörd, uppmärksam och närvarande. Personalen ska vara observant på varje barns lek och sociala samspel. Personalen har en tydlig ansvarsfördelning vid inne- och utevistelse samt överlämnar ansvar till varandra när någon lämnar gruppen. Riskbedömning sker i samband med verksamhetsförändring, t.ex. promenad, lekplatsbesök eller andra besök utanför förskolan. Daglig kommunikation inom arbetslaget och mellan arbetslagen. Daglig kontakt med barn och vårdnadshavare. Utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Genom barnintervjuer med de äldre barnen. 10

12 Område som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur har barn och vårdnadshavare involverats i kartläggningen Innehåll och innebörden av likabehandlingsplanen diskuteras och praktiseras i det dagliga arbetet med barnen. Genom observationer, samtal och barnintervjuer får vi information om barnen i olika situationer, om hur de upplever förskolan och om de känner sig trygga. Vårdnadshavarna deltar kontinuerligt i kartläggningen genom att de talar om för pedagogerna om det är något de vill ska observeras i verksamheten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att ansvara för att själva och tillsammans med varandra samt med barn och vårdnadshavare observera och diskutera det aktuella läget och ev. framtida observationer, behov och förändringar. Genom diskussion, framtagning och genomgång av regler och rutiner i personalgruppen för att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande behandling. Resultat och analys Vi upplever i samtal med föräldrar och barn att de generellt sätt vågar lyfta frågor som rör områden som behandlas i likabehandlingsplanen. Vi arbetar ständigt med att hitta de undanskymda platserna i vår utomhusmiljö samt att åtgärda och ta fram strategier för att kunna ha en god översikt. I den nya planen skrivs det in en årlig trygghetsvandring med barn på förskolan. Förebygg Förebyggande insats Personalen ska vara goda förebilder. 11

13 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Alla ska känna sig välkomna och trygga på förskolan Alla ska våga säga sin åsikt. All personal ska vara en bra förebild för barnen. Åtgärd Vi hälsar på varje barn, förälder och personal. Vi bemöter alla som vi själva vill bli bemötta. Vi tänker på hur vi pratar om och med alla. Vi behandlar alla med respekt. Vi är lyhörda mot vad som sker både i barn- och i personalgruppen. Vi säger ifrån när vi känner oss illa behandlade, eller ser att någon annan blir det. Vi ingriper när vi ser någon hamna utanför. I varje medarbetarsamtal diskuteras personalens egen trivsel och likabehandlingsplanen. Vi arbetar utifrån den gemensamma värdegrunden enligt läroplan Lpfö 98, rev Datum när det ska vara klart Pågående arbete Ansvarig All personal och förskolechef. 12

14 Förebyggande insats Lokaler och miljö Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Alla ska känna sig välkomna och trygga på förskolan. Åtgärd Vi inrättar vår lärandemiljö, inne/ute, så att alla barn ska känna sig välkomna och trygga samt ha samma möjligheter att prova och utveckla sina intressen och förmågor. Vi utreder om det finns områden som är otrygga. Genom observationer, samtal och i barnintervjuer uppmärksammar vi eventuella platser som barnen känner sig otrygga i, noterar och för vidare till arbetslaget, personalgruppen och/eller till förskolechefen för eventuell åtgärd. Personalen sprider ut sig både inomhus och utomhus för att kunna vara observanta på varje barns lek och sociala samspel. Vi försöker avsätta personal att vara med i den direkta leken med barnen. Vi har tydlig ansvarsfördelning vid inne- och utevistelse samt överlämnar ansvar till varandra när någon lämnar gruppen. Riskbedömning sker i samband med verksamhetsförändring, t.ex. promenad, lekplatsbesök eller andra besök utanför förskolan. Medan avdelningen är iväg ska denna ligga på bänken på avdelningen vid telefonen sedan sättas in i varje avdelnings pärm. Datum när det ska vara klart Pågående arbete. Ansvarig All personal och förskolechef. 13

15 Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen ska vara lyhörd, uppmärksam och närvarande. Pedagogerna är observanta på varje enskilt barns lek och sociala samspel. Dialog ska föras inom arbetslaget och mellan avdelningarna. Daglig kontakt sker med vårdnadshavarna. Dialog ska föras med förskolechef. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal, men i första hand personalen på avdelningen och förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vår informationsstrategi har följande utseende: Pedagog samtalar med barnet/barnen enskilt och/eller i grupp. Pedagog samtalar med vårdnadshavare. Pedagogerna dokumenterar observationer. Förskolechef blir informerad och kallar berörda till möte. Om behov finns gör vårdnadshavare eller pedagog en anmälan till förskolechef, som lämnas vidare till huvudman (se bilaga blankett) Vid varje enskilt fall bedöms hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till polisen ska göras eller sociala myndigheterna. Uppföljning ska ske av varje enskilt fall (se blankett). Vem gör vad hos oss i samband med dokumentationen: Personal dokumenterar samtal med barn och föräldrar och handlingsplan upprättas. Personalen dokumenterar gjorda observationer. Vid behov sammankallar förskolechef till möte med vårdnadshavare och berörda pedagoger. Vid behov kontaktas förskoleteamet för handledning. Förskolechef tar emot eventuell anmälningsblankett från förälder. Förskolechef upprättar en Dokumentation av kränkande behandling - anmälan och vidtagen åtgärd. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte. 14

16 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal eller andra vuxna Vår informationsstrategi har följande utseende: Pedagog samtalar med barnet/barnen enskilt och/eller i grupp. Förskolechef och eventuellt pedagog samtalar med vårdnadshavare. Pedagogerna dokumenterar observationer. Förskolechef kallar berörda till möte. Om behov finns gör vårdnadshavare eller pedagog en anmälan till förskolechef, som lämnas vidare till huvudman (se bilaga blankett) Vid varje enskilt fall bedöms hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till polisen skall göras eller sociala myndigheterna. Uppföljning ska ske av varje enskilt fall (se blankett). Vem gör vad hos oss i samband med dokumentationen: Personal dokumenterar samtal med barn och föräldrar och handlingsplan upprättas. Personalen dokumenterar gjorda observationer. Vid behov sammankallar förskolechef till möte med vårdnadshavare och berörda pedagoger. Vid behov kontaktas förskoleteamet för handledning. Förskolechef tar emot eventuell anmälningsblankett från förälder. Förskolechef upprättar en Dokumentation av kränkande behandling - anmälan och vidtagen åtgärd. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Samtal med berört barn/vårdnadshavare. En pedagog/förskolechef ansvarar för att det genomförs. Rutiner för dokumentation All dokumentation görs skriftligt vid varje aktuellt tillfälle och förvaras hos förskolechef. 15