TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN DNR SID 1 (15) Daniel Andersson Stadsbyggnadsnämnden

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (15) Daniel Andersson Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av områden vid Västerled, del av Ulvsunda 1:1, i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och Äppelviken (ca 120 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas för kv Ordlistan och för markområden markerade B, D och E inom Ulvsunda 1:1 samt att områdena A och C utgår ur fortsatt planarbete. Susanne Lindh Torsten Malmberg Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Katrin Berkefelt Sammanfattning Utmed Västerled i sydöstra Bromma, vill stadsbyggnadskontoret utreda möjligheten att uppföra ca 120 lägenheter inom två delområden, i Skidbacksskogens södra kant och i den västra delen av Västerledshöjden. Platserna består idag av skogsmark med natur- och rekreationsvärden, men bedöms kunna bebyggas utan att väsentligt skada dessa värden. Ytterligare två platser längs Västerled har markanvisats av exploateringskontoret, i Nyängsparken och vid kv Geografiboken. Områdena, också dessa med naturmark, utgör delar av för stadsdelen viktiga promenadstråk och övergripande grönstruktur. Möjligheterna till bostadsbebyggelse på dessa platser har utvärderats av stadsbyggnadskontoret. Vägningen av olika enskilda och allmänna intressen gör gällande att nyttan, i form av ett mindre antal nya bostäder och ett delvis förbättrat gaturum, inte står i proportion till påverkan på naturmiljön och den övergripande grönstrukturen. Bebyggelse inom dessa områden bör inte utredas vidare, utan föreslås utgå ur det fortsatta planarbetet. Kontorets förslag bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Detaljplanearbetet hanteras med normalt förfarande utan program.

2 SID 2 (15) Utlåtande Områdenas läge i sydöstra Bromma Geografiskt läge och ägoförhållanden Planområdet är beläget vid gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i gränslandet mellan stadsdelarna Abrahamsberg, Ålsten, Stora Mossen och Äppelviken i Bromma. Fastigheten Ulvsunda 1:1 ägs av staden. Ordboken 1 är upplåten med tomträtt till Garageföreningen Västerled. Bakgrund I beslut om verksamhetsplan gavs trafikkontoret 2007 i uppdrag att arbeta med nya principer för att hålla hastighetsbegränsningar, bl a genom ny bebyggelse utmed gator med höga hastigheter. Stadsbyggnadskontoret kopplades in och som ett av de första exemplen på arbetssättet valdes Västerled, där mätningar visat att hastigheterna respekterades i Olofslund, där gatan kringgärdas av bebyggelse, men i liten utsträckning i de delar som omges av naturmark. Arbetet resulterade i en förstudie med förslag till bebyggelse längs Västerled mellan Abrahamsbergsvägen och Urbergsvägen, men ledde inte till att mark anvisades eller beslut om att påbörja detaljplanearbete. Exploateringsnämnden beslutade att anvisa mark för lägenheter i fyra delområden inom fastigheten Ulvsunda 1:1 till Byggnads AB Abacus och Viktor Hanson Fastigheter AB. Ett av områdena gränsar till en befintlig garagebyggnad inom kv Ordlistan. Diskussioner har inletts med garageföreningen om att ersätta befintlig byggnad med bostäder inom kvarteret. En förstudie har på uppdrag av byggherrarna genomförts av Joliark under Denna studie har översiktligt belyst möjligheterna till bostäder inom de markanvisade områdena och kv Ordlistan.

3 SID 3 (15) Anvisade markområden De fyra markanvisade delområdena, markerade med rött på kartan, benämns hädanefter A-D, räknat västerifrån. A B E C D Karta över Västerled och markanvisade områden (röd markering) och övriga områden i förstudien (blå markering) Övrig mark Förstudien har även omfattat två mindre områden, som ansluter till den av exploateringsnämnden anvisade marken. Kv Ordlistan ligger i Skidbacksskogens sydvästra kant längs Västerled intill område B. Kvarteret omfattar två lägre garagebyggnader med utfart mot Grundläggarvägen. Förhandlingar mellan garageföreningen, byggherregruppen och exploateringskontoret avses föras parallellt med planarbetet. Delområde E ligger norr om Västerled i kanten på Stora Mossens IP och utgörs formellt av idrottsmark. Gällande planer Översiktsplan 2010 Stockholms översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige , anger tät stadsbebyggelse för Abrahamsberg och gles stadsbebyggelse för övriga delar av planområdet. En av planens fyra huvudstrategier innebär att främja en levande stadsmiljö i hela staden genom att komplettera befintlig bebyggelse med utgångspunkt i pågående markanvändning och lokala förutsättningar.

4 SID 4 (15) Detaljplaner I det aktuella området gäller Pl386 från 1925, Pl1913 från 1937, Pl1952 från 1938, Pl6316 från 1964, Pl7349 från 1976 och Dp96057 från Användningen är huvudsakligen park eller natur samt för Stora Mossens IP idrott och i kv Ordlistan garage. Befintliga förhållanden Äppelviken och byggdes ut under tidigt 1900-tal och hör till Stockholms första trädgårdsstadsdelar. På 1920-talet drogs spårvagnen fram och förbinder många av stadsdelens torg, där butiker och andra allmänna funktioner finns samlade. Stora Mossen byggdes ut som en enhetlig villastadsdel under och 30- talen. Den södra delen vid planområdet domineras av idrottsplatsen och en bebyggelse från början av 2000-talet bestående av småhus och flerbostadshus i 2-4 våningar. Under slutet av 1930-talet tillkom Abrahamsberg som en renodlad smalhusstadsdel, huvudsakligen uppförd i gult tegel. Butiker finns insprängda över hela stadsdelen med koncentration vid tunnelbanestationen i norr. Trafiken på Västerled Västerled är huvudgata i denna del av sydöstra Bromma och passerar genom och förbi en rad stadsdelar och naturavsnitt med varierande karaktär. I Olovslund, strax väster om det aktuella området är Västerled en villagata, omgiven av tät småhusbebyggelse med en direkt relation till gatan och många utfarter. Öster om planområdet, kring Västerledstorget är gatusektionen än mer stadsmässig med flerbostadshus i 2-3 våningar parallellt med gatan. Inom det aktuella området, mellan Abrahamsbergsvägen och Västerledshöjden har gatan närmast karaktären av landsväg, med bitvis täta skogsridåer. På norra sidan finns partier med bostadsbebyggelse indragen från vägen, garage och parkeringsytor. Mätningar från 2007 visar på trafikmängder om fordon/dygn på den aktuella sträckan av Västerled. Tillåten hastighet är 50 km/h, men mätningar visar att medelhastigheten är 48 km/h. 15% av bilarna kör i snitt 55 km/h eller snabbare. För de delar av Västerled som kantas av bebyggelse är hastigheterna uppemot 20 % lägre, vilket stöder uppfattningen att ny bebyggelse längs gatan skulle bidra till att dämpa hastigheterna. Område A Området består av äldre löv- och blandskog och utgör en del av ett grönstråk med gång- och cykelbana. Stockholms grönkarta anger naturmiljöområdet som värdefullt. Platsen omges i öster av trevånings smalhus i gult tegel från i kv Ordboken, som enligt stadsmuseet har ett särskilt kulturhistoriskt värde (grön klassning), och i väster av fyravåningshus i gulrosa tegel från 1988 i kv Geografiboken, som har visst kulturhistoriskt värde och positiv betydelse för stadsbilden (gul klassning).

5 SID 5 (15) Område A sett från väster Område B och kv Ordlistan Området avgränsas i norr och väster av Skidbackskogens branta sluttningar, i söder av Västerled och i öster av Nyängsvägen och bebyggelsen vid Stora Mossens IP. Inom området finns en mobilmast och en elnätstation. Naturmarken består av ädellövskog och äldre blandskog. Vid Nyängsvägen finns en s k jätteek. Området är en del av det större friyteområdet Skidbacksskogen, som erbjuder höga sociala värden för promenader, skid- och pulkaåkning. Det aktuella området är dock avskilt från huvuddelen av Skidbacksskogen genom bergets branta slänter. Ett viktigt promenadstråk löper nedanför bergets kant. Kv Ordlistan och område B sett från söder

6 SID 6 (15) Garagelängorna inom kv Ordboken är från 1960-talet och utförda i grön träpanel. De har enligt stadsmuseet visst kulturhistoriskt värde och positiv betydelse för stadsbilden (gul klassning). Bebyggelsen på andra sidan Nyängsvägen vid Stora Mossens IP uppfördes i början av 2000-talet och är närmast Nyängsvägen utförd i 2-4 våningar i ljus puts. Bebyggelsen har inte klassificerats av stadsmuseet. Område C Området utgörs av Nyängsparkens kant mot Västerled som sluttar brant mot norr med delvis berg i dagen. Naturmarken består av hällmarkstallskog och relativt gammal, värdefull barrskog. Området är på Stockholms grönkarta upptaget som en del av ett större friyteområdet som är värdefullt och erbjuder sociala värden som grön oas, för promenader och för naturlek, vilket kan styrkas av förekomsten av kojor och andra spår av barns lek på platsen. Nyängsparken är en del av ett större grönbälte som sträcker sig från Mälaren via Ålstensskogen och Storskogen till Stora mossens idrottsplats, koloniområde och Skidbacksskogen. Detta grönstråk utgjorde en viktig del i den ursprungliga stadsplaneidén för området. Grönbältet utgör också en länk i en spridningskorridor inom två s k habitatnätverk, för groddjur och barrskogslevande arter. En långsträckt våtmark täcker den centrala delen av parken. Område C sett från öster Området omges av småhusbebyggelse i trä i väster och öster och Stora mossens idrottsplats med några mindre byggnader i 1-2 våningar i norr. Endast villorna i kv Planket har klassificerats av stadsmuseet. Planket 2 har ett särskilt kulturhistoriskt värde (grön klassning), medan övriga hus kännetecknas av ett visst kulturhistoriskt värde och positiv betydelse för stadsbilden (gul klassning).

7 SID 7 (15) Område D och E Delområde D ligger i den västra delen av Västerledshöjden mellan Västerled och Koltrastvägen, medan område E utgörs av kvartersmark för idrottsändamål i den östra delen av Stora mossens IP. Naturmarken på Västerledshöjden varierar mellan typerna hällmarkstallskog och äldre barrskog. Område D och E sett från söder I söder omges platsen av radhus uppförda på 1940-talet i trä i en våning, varav en del har byggts på med inredd vind. I nordöst kantas Västerled av mindre flerbostadshus i två våningar med vind från 1930-talet. Alla dessa kvarter har enligt stadsmuseer ett visst kulturhistoriskt värde och positiv betydelse för stadsbilden (gul klassning). I öster, på Västerledshöjdens topp, står Västerledskyrkan, uppförd Kyrkan är blåklassad av stadsmuseet, vilket motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Västerledskyrkan och kyrkotomten är skyddade enligt KML 4 kap 2.

8 SID 8 (15) Förstudien Område A Stadsbyggnadskontorets synpunkter och förslag Stadsbyggnadskontoret har i ett tidigt skede bedömt det som mycket svårt att rymma ett flerbostadshus inklusive kringfunktioner som angöringsgata, parkering och utemiljöer på platsen utan att helt skära av det gröna promenadstråket. Värdet av att tillskapa ett enda bostadshus bedöms som begränsat, i synnerhet som byggnaden inte skulle utgöra en del av ett större sammanhang. Område A har därför inte utretts inom ramen för förstudien och föreslås utgå ur fortsatt planarbete. Område B och kv Ordlistan I Skidbacksskogens sydöstra kant längs Nyängsvägen och Västerled föreslås nio flerbostadshus i 3-4 våningar, totalt ca 75 bostäder. Det viktiga promenadstråket bevaras, men förskjuts något mot berget. Föreslagen bebyggelse ansluter i skala till Abrahamsberg i väster och Stora mossen i öster. Totalt möjliggörs ca 125 parkeringsplatser i garage, vilket utöver behovet för de nya bostäderna också skulle ersätta befintligt garage ovan mark. Kv Ordlistan och område B. Bebyggelseförslag enligt förstudien. Stadsbyggnadskontorets synpunkter och förslag Förslaget innebär exploatering av naturmark i Skidbacksskogen, som bedöms ha höga natur- och rekreationsvärden. Den del som är aktuell för bebyggelse är delvis bullerstörd och ligger avskild från skogens kärnområden genom den branta topografin. Själva skid- och pulkabacken ligger inte i denna del av skogen och det viktiga gångstråket kan behållas, men skjuts något mot norr och väster. Förslaget innebär att stadsdelarna Abrahamsberg och Stora mossen knyts ihop med ny bebyggelse, vilket bedöms som positivt i trygghetshänseende för

9 SID 9 (15) fotgängare som rör sig längs Västerled. Gaturummets förändrade karaktär kan också bidra till att biltrafiken håller lägre hastigheter. Abrahamsberg består företrädesvis av flerbostadshus utan hiss. Det är därför positivt att komplettera stadsdelen med lägenheter med modern tillgänglighetsstandard avseende bl a hissar, badrum och parkeringsmöjligheter. Förstudien har inte tagit ställning till jätteeken vid Nyängsvägen. Under det fortsatta planarbetet bör trädets hälsotillstånd, de tekniska och ekonomiska möjligheterna att bevara trädet på lång sikt, samt eventuellt anpassning av föreslagen bebyggelse undersökas. Kontorets bedömning är att bebyggelse på platsen är möjlig utan att väsentligt skada Skidbacksskogens sociala och biologiska värden och bidrar till att knyta samman stadens delar på ett positivt sätt. Förslaget föreslås fortsätta utredas inom ramen för en detaljplaneprocess. Volymstudie över bebyggelse vid Västerled (Bild: Joliark)

10 SID 10 (15) Område C För marken vid Nyängsparkens norra kant mot Västerled har förstudien resulterat i en byggnadstyp bestående av 14 smala radhus, som kopplats samman med gemensamma garage och entréer bakom en lång veckad fasad. Bostäderna, i souterräng i totalt 3,5 våningar, nås från två gemensamma hissar och korridorer på plan 2, där utrymmen för matlagning, sömn och personlig hygien föreslås anordnas. Parkering löses i ett gemensamt garage under radhusen. På plan 1 finns möjlighet till separata entréer till varje bostad från gatan och från garaget Område C. Bebyggelseförslag enligt förstudien. Stadsbyggnadskontorets synpunkter och förslag Bebyggelse på platsen innebär ett avbrott i stadsdelens viktigaste grönstråk, som sträcker sig i nord-sydlig riktning från Mälaren via Ålstensskogen och Storskogen till Stora mossens idrottsplats, koloniområde och Skidbacksskogen. Nyängsparken utgör en länk i denna spridningskorridor och är en viktig del i den ursprungliga stadsplanen för området. Under och 80-talen byggdes flera förskolor i Nyängsparken, vilket bidrog till att smalna av grönstråket och det aktuella förslaget skulle innebära ytterligare en inskränkning. Terrängen på platsen är kuperad med en brant sluttning mot norr med fina partier med berg i dagen som annonserar sig mot gatan. Nivåskillnaden mellan husens fram- och baksida skulle bli två våningar. För att genomföra projektet skulle omfattande sprängningar av bergskanten bli nödvändiga. Konceptet är inte studerat i detalj, men skisserna visar på möjligheten att skapa en ny spännande bebyggelsetyp med vackra bostäder med allrum och kök i terrasser. Förslaget hanterar också bullersituationen elegant, med samtliga sovrum placerade mot parken. Tillgänglighetsfrågan är löst avseende mat, sömn och hygien, men bostadens övriga 2,5 plan kan däremot inte nås av personer med nedsatt rörelseförmåga.

11 SID 11 (15) Frågetecken finns också kring hur byggnaden gestaltar sig mot omgivningen. Fasaden mot Västerled blir sammantaget 125 m lång, om än med veck och avbrott på två ställen. Kontorets samlade bedömning är att ingreppen i platsens topografi och påverkan på det övergripande grönstråket inte står i proportion till samhällsnyttan med att tillskapa 14 nya bostäder. Platsen bedöms inte lämpad för att pröva en högre exploateringsgrad med flerbostadshus, eftersom kontexten består av lägre småhusbebyggelse i 1-2 våningar. Område C föreslås därför utgå ur fortsatt planarbete. Perspektivskiss. Vy från norr. (Illustration: Joliark) Principsektion genom föreslagen byggnadstyp.

12 SID 12 (15) Område D och E Kring Västerledshöjden har två bebyggelsetyper studerats, beroende på de olika gatornas karaktär. Längs Västerled föreslås ca 34 lägenheter i två flerbostadshus i två våningar med indragen takvåning. Föreslagen byggnad norr om Västerled, vid Stora mossens IP, ligger på mark som inte markanvisats. Höjdskalan ansluter till kv Avhoppet och Västerledstorget. De två byggnadskropparna utförs som vinklade lameller placerade utmed gatan och är en fortsättning på den mer stadsmässiga bebyggelsen längs gatorna kring Västerledstorget. Parkering anordnas i garage under mark. Längs Koltrastvägen föreslås elva radhus, som ansluter i skala till liknande bebyggelse på andra sidan gatan. Parkering tillgodoses i garage gemensamt med flerbostadshusen. Område D och E. Bebyggelseförslag enligt förstudien. Stadsbyggnadskontorets synpunkter och förslag Förslaget innebär ny bebyggelse inom kvartersmark för idrott med naturmarkskaraktär samt på naturmark i kanten av Västerledshöjden, som bedöms vara ett värdefullt naturmiljöområde. De delar som är aktuella för bebyggelse är delvis bullerstörda. Stora delar av höjden lämnas obebyggd och ligger avskild genom den branta topografin och delvis tät vegetation, varför höjden även i fortsättningen bedöms ha ett naturmiljövärde. Idén bygger vidare på trädgårdsstadstanken där den dominerande strukturen med småhus inbäddade i grönska växlas av kring spårvagnshållplatser och stadsdelstorg med flerbostadshus placerade direkt vid gatan, till exempel vid Smedslättstorget, Höglandstorget och Nockeby torg. Radhusen anpassar sig till Koltrastvägen avseende bebyggelsetypologi och skala.

13 SID 13 (15) Den byggnadsminneskyddade Västerledskyrkan ligger på höjdens topp, men är på grund av omgivande tät vegetation inte särskilt exponerad mot den närmsta omgivningen. De föreslagna byggnaderna kommer inte att ses från kyrkan och det finns inga platser där den nya bebyggelsen kan ses i ett sammanhang med kyrkan, varför påverkan på dess kulturhistoriska värde bedöms som minimal. Förslaget innebär bebyggelse längs en längre sträcka av Västerled, vilket bedöms som positivt i trygghetshänseende och kan bidra till att biltrafiken håller lägre hastigheter. Flerbostadshusen innebär också ett positivt tillskott av lägenheter med modern tillgänglighetsstandard i en stadsdel med företrädesvis äldre bebyggelse utan hiss. Kontorets bedömning är att bebyggelse på platsen är möjlig utan att väsentligt skada de övergripande naturvärdena. Förutsättningar finns för att skapa bostäder med hög boendekvalitet i ett attraktivt område med utbyggd kollektivtrafik. Förslaget föreslås fortsätta utredas inom ramen för en detaljplaneprocess. Volymstudie över bebyggelse vid Västerled (Bild: Joliark)

14 SID 14 (15) Stadsbyggnadskontorets bedömning Konsekvenser för stadsbilden Förslaget innebär att Västerled i delar får en förändrad karaktär, från landsväg i natur till grön stadsgata, vilket är positivt och speglar avsikten att sänka hastigheterna och öka tryggheten för gående. Bebyggelsens utformning innebär dock att gatan behåller en utpräglat grön karaktär med förgårdsmark och/eller grönskande släpp mellan byggnadsvolymerna. Bebyggelsen i område B (inkl kv Ordlistan) ansluter i höjd och skala till Abrahamsberg och södra Stora mossen och bidrar till att länka dessa områden till varandra. Bebyggelsen i område D och E utgör en fortsättning på bebyggelsen kring Västerledstorget och Koltrastvägen och är anpassad till höjdskalan i respektive stadsrum. Påverkan på Västerledskyrkans kulturhistoriska värden bedöms som minimal. Konsekvenser för trafik I rusningstrafik på morgonen sker köbildning på Alviksvägen. Problemet fortplantar sig också till de östra delarna av Västerled. Köerna är ett resultat av trafiksituationen kring i första hand Brommaplan och Ulvsundaplan. Trafikkontoret bedömer att drygt ett hundra nya bostäder vid Västerled får en försumbar påverkan av trafikflödena. Förslaget innebär ingen förändring av körbanesektionerna eller körfältsindelningen och påverkar således inte Västerleds kapacitet. Samtliga bostäder får parkering i garage. Parkeringstal 1,0 bör uppfyllas. Konsekvenser för natur och rekreationsmiljöer Stadsbyggnadskontorets förslag innebär bostadshus och därtill hörande anläggningar på naturmark som bedömts ha höga rekreations- och naturvärden. Värderingen gäller naturområdena som helhet, men bebyggelse föreslås endast i kanten av områdena, i delar som är helt eller delvis bullerstörda. Ur rekreationshänseende är det framförallt gångstråk som påverkas. Kontorets förslag innebär att inga stråk försvinner, utan förskjuts endast något i sidled. Inriktning för fortsatt arbete Miljöförvaltningens översiktliga kartering redovisar höga trafikbullervärden i aktuellt område. Samtliga bostäder ska utredas avseende trafikbullerpåverkan. Dagvatten från hårdgjorda ytor inom det aktuella området leds enligt uppgift via ett kombinationsnät till Åkeshovs reningsverk. För att inte öka belastningen av reningsverket bör särskild vikt läggas vid att ta fram förslag till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom fördröjning och infiltration. Under det fortsatta planarbetet bör jätteeken vid Nyängsvägen värderas utifrån frågor som trädets hälsotillstånd och tekniska och ekonomiska möjligheter att bevara trädet på lång sikt. Särskilda utredningar av andra naturmiljö- och landskapsvärden kan bli aktuella under planarbetets gång.

15 SID 15 (15) Behovsbedömning om miljöbedömning Kontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i plan- och bygglagen 5 kap 18 eller miljöbalken 6 kap 11. En miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser behöver därmed inte göras. Som kunskapsgrund för denna bedömning har kontoret begärt in underlag från Miljöförvaltningen, Storstockholms Brandförsvar och Stadsmuseet. Samtliga instanser delar stadsbyggnadskontorets bedömning att förslaget ej innebär betydande miljöpåverkan. De miljöfrågor som har betydelse för projektet kommer att studeras under planarbetet. Planförfarande Planen upprättas med normalt förfarande utan programsamråd, då förslaget bedöms vara i enlighet med gällande översiktsplan. Ekonomi och tidplan Kontorets arbete med detaljplanen ska finansieras genom planavtal med beställarna. Tidsåtgången för planarbetet beräknas till ca 18 månader. * * *